Sundsvall, E14 Sundsvall-Blåberget, VSM201

Transkript

1 Sundsvall, E14 Sundsvall-Blåberget, VSM Beskrivning av åtgärd Nuläge och brister: E14 förbinder Sundsvallsregion med Östersund och Trondheim. Väg har stor betydelse för näringslivets transporter, arbetspdling samt för turisttrafik till och från fjällområdet Åre/Storli. Sträckan E14, Timmerväg (Sundsvall)-Blåberget/Töva har bristfällig framkomlighet och trafiksäkerhet. Vägs geometriska standard är mycket dålig i vissa partier. Vägbredd är 8 meter på större del av sträckan. Åtgärds syfte: Syftet med ombyggnad av nuvarande E14 till mötesfri väg ska bidra till att öka trafiksäkerhet och förbättra framkomlighet för fordon och gång- och cykeltrafikanter längs sträckan E14 Timmerväg-Blåberget/Töva Förslag till åtgärd: Kostnad är 394,4 mnkr i prisnivå Sträckan E14 Timmerväg-Blåberget byggs om i delvis ny sträckning till mötesseparerad 2+2 väg med hastighetsstandard på 100 km/h, totalt 4,9 km. Anslutning E14/Timmerväg byggs om till planskild korsning. Gång- och cykeltrafik separeras från övrig trafik med ny gång- och cykelväg. D del av E14 som ges ny sträckning blir befintlig väg gång- och cykelväg samt ersättningsväg och därtill byggs 0,5 km ny gång- och cykelväg. Vid Blåberget byggs ny lit trafikplats. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

2 Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkyl + Övriga effekter som ej värderats i kalkyl => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 265 Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i d samhällsekonomiska analys - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkyl Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resärer Godstransporter Persontransp.företag Restid personbil: -78,6 kftim/år Restid lastbil: -9,5 kftim/år Samhällsekonomisk analys Trafiksäkerhet Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= 0,48 Berörd/påverkad av effekt Dödade och svårt skadade: -0,1 DSS/år CO2-utsläpp: 0,173 kton/år Utsläpp av luftföroringar Landskapseffekter får inte ingå i dna tabell DoU-kostnad: -0,1 mnkr/år Annuitetskostnad: 25,7 mnkr/år Informationsvärde NNK = Bedömning HÖG Sammanvägd bedömning NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkyl 0,14 NNK-idu= Kortfattad beskrivning och bedömning 0,48 Klimat Försumbart Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Miljö Hälsa Försumbart Bullereffekter är försumbara, likaså effekt för riksintresseområd för natur- och kulturmiljö Landskap Minskad barriäreffekt för djur och oskyddade trafikanter Resärer Godstransporter Försumbart Trygghet och bekvämlighet ökar Framkomlighet och tillförlitlighet ökar marginellt Övrigt Persontransportföretag Trafiksäkerhet Ing effekt Försumbart Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Övrigt Försumbart Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Ej värderade effekter är i huvudsak positiva *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel (störst) negativ nytta/ nackdel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Män: 60% Neutralt Lokalt Neutralt Län Västernorrla nd Neutralt Kommun Sundsvall Neutralt Trafikanter, transporter, externt berörda Resärer Neutralt Näringsgr Rundvirke till sågverk Neutralt Trafikslag Bil Neutralt Åldersgrupp Vuxna: år Neutralt Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

3 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pdling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatt Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag Inget bidrag bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag bidrag bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt Inget bidrag Bedöms inte fn Negativt Inget bidrag bidrag Målkonflikter Åtgärd leder till intrång i landskap och ökade utsläpp till följd av förbättrade förutsättningar för resärer och trafiksäkerhetseffekter. Bidrag till samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärd har positiv nettonuvärdeskvot och är samhällsekonomiskt lönsam. Effekter som inte har bedömts i d samhällsekonomiska kalkyl är främst positiva, andra försumbara eller ing effekt. I d transportpolitiska målanalys är många av bidrag till funktionsmålet positiva, andra bedöms inte ge något bidrag. Bidrag till hänsynsmålet bedöms mer varierat. Klimateffekter ger negativt bidrag. Åtgärderna bedöms vara positiva för befolkning, mark samt biologisk mångfald, växtliv, djurliv samt för trafiksäkerhet. Negativa bidrag är det för luft samt landskap. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

4 1. Beskrivning av åtgärd 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärd Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn Sundsvall, E14 Sundsvall-Blåberget Ärdummer TRV 2016/59617 Objekt-id Sammanhang Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt VSM201 Ingår i: Stråk E14 Västernorrland Öst: Nord: Öst: Nord: Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av d samlade effektbedömning Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilk aktör som föreslagit att åtgärd ska gomföras Väg-/järnvägsplan - Inför granskning/typfall 3 Åtgärdsvalsstudie öst-västliga transporter i Sundsvallsregion, Medverkande aktörer, organisationer samt övriga i process som samverkat kring förslag till lösningar har varit: Trafikverket, Länsstyrels i Västernorrland, Landstinget Västernorrland, Sundsvalls kommun, näringslivet (SCA, VTG, Handelskammar), privata bostadsföretag, bode (i ctrum, Ljustadal och Granloholm), arbetspdlare, fyra skolor med utvalda klasser i Sundsvalls kommun samt allmänhet Namn och datum för saste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Innebär befintliga förhålland att normer överskrids eller lagar överträds? Samrådshandling: Underlag för val av utformning E14 Timmerväg- Blåberget/Töva Ja Ja, , reviderat Nej Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärd till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Nej TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

5 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Infoga evtuellt diagram, figur eller bild här TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

6 1.3 Nuläge och brister E14 förbinder Sundsvallsregion med Östersund och Trondheim. Väg har stor betydelse för näringslivets transporter, arbetspdling samt för turisttrafik till och från fjällområdet Åre/Storli. E14 ingår äv i det av EU utpekade Transeuropeiska transportnätverket (TEN-T). Sträckan E14, Timmerväg (Sundsvall)-Blåberget/Töva har bristfällig framkomlighet och trafiksäkerhet. Vägs geometriska standard är mycket dålig i vissa partier. Vägbredd är 8 meter på större del av sträck m också 13 meter närmat Blåberget. Hastighet är idag km/h och väg trafikeras av ca fordon/dygn. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöd Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: Gles landsbygd mellan Sundsvall och Matfors. Inom lokaliseringsområdet finns dast ett fåtal bostäder och gårdar med totalt omkring 60 bode. I området och dess närhet finns ca 250 arbetsplatser. Främst lokaliserad till Sundsvall och Matfors Trafik och godsflöd kommer från trafikräkning som gomfördes juni 2014 och som beskrivs översiktligt i Samrådshandling, underlag för val av utformning E14 Timmerväg- Blåberget/Töva ÅDT för sträckan varierar mellan 9000 f/d och f/d och andel tung trafik varierar mellan 9 % och 12,5 %. Trafikflöda är konctrerade till morgon och sa eftermiddagar. Under maxtimmarna är trafik klart starkare i a rikting, riktning mot Matfors. Från Töva timmerterminal körs ca 190 timmerbilar/dygn till SCA via E14 och Timmerväg. Blåbergets avfallsanläggning tar emot mellan ton avfall per år. mellan Blåberget och Korstaverket transporteras ton aska per år. En majoritet av resärerna nyttjar bil. Ett fåtal bussturer trafikerar sträckan Tung trafik utgör ca 11 % av årsmedelsdygnstrafik 4,9 km Utmed befintlig väg som saknar vägr- nej och hänvisas till parallellväg Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: 4,9 km Utmed befintlig väg som saknar vägr Väglängd: Vägstandard: 4,9 km i huvudstråk Vanlig väg, 2 kf utan mötesseparering, vägbredd 8-13 m, hastighetsbegränsning 70/90 km/h Vägtrafik: ÅDT f/d, mätår 2014 och lastbilsandel 11 % TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

7 1.4 Fyrstegsanalys Fyrstegsprincip var fokus för d åtgärdsvalsstudie som gomfördes 2014 och som ligger till grund för planerade åtgärder på E14-Timmerväg-Blåberget/Töva. I d pekades bl.a. åtgärder för godstransporter och pdling längs Timmerväg och åtgärder för godstransporter, trafiksäkerhet och ökad pdling med hållbara färdsätt på E14 väster om Sundsvall ut. 1.5 Syfte Syftet med dna SEB är att ta fram ett uppdaterat underlag för samrådshandling planförslag med samhällsekonomisk kalkyl samt inför översyn av d nationella plan för transportsystemet. Syftet med ombyggnad av nuvarande E14 till mötesfri väg ska bidra till att öka trafiksäkerhet och förbättra framkomlighet för fordon och gång- och cykeltrafikanter längs sträckan E14 Timmerväg- Blåberget/Töva 1.6 Förslag till åtgärd/er Sträckan E14 Timmerväg-Blåberget byggs om i delvis ny sträckning till mötesseparerad 2+2 väg med hastighetsstandard på 100 km/h. Anslutning E14/Timmerväg byggs om i befintlig plats. Gång- och cykeltrafik separeras från övrig trafik med ny gång- och cykelväg. D del av E14 som ges ny sträckning blir befintlig väg gång- och cykelväg samt ersättningsväg och därtill byggs 0,5 km ny gångoch cykelväg. Vid Blåberget byggs ny lit trafikplats. Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? D befintliga E14 sträckning mellan Blåberget och cirkulationsplats Timmerväg- E14 där E14 får ny sträckning blir gång- och cykelväg. D del av E14 som ligger närmast Blåberget, 500 m, byggs om i befintligt läge. Vilka steg 4-åtgärder ingår? E14 byggs som om till mittseparerad väg med 2+2 kf, mellan Blåberget och d befintliga cirkulationsplats E14-Timmerväg. Del närmast anslutning E14-Timmerväg, 4,6 km, byggs med ny sträckning. D befintliga cirkulationsplats Timmerväg-E14 byggs om till planskild korsning. Vid Blåberget byggs lit trafikplats + högerpåfart till E14. Ny gång- och cykel-väg byggs i anslutning till E14 på d del där väg rustas i befintligt läge, dvs närmast Blåberget. Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: 4,1 km varav 3,6 km utgörs av d befintliga E14 och 0,5 km utgörs av nysträckning Gång- och cykelväg 3 m TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

8 Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: 4,1 km varav 3,6 km utgörs av d befintliga E14 och 0,5 km utgörs av nysträckning Gång- och cykelväg 3 m Väglängd: Vägstandard: 4,9 km huvudväg (E14) varav 4,6 km nysträckning och 0,5 km i befintligt läge 4,9 km vägtyp mitträckesseparerad mötesfri landsväg 2+2 med vägbredd 16,5 m och skyltad hastighet 100 km/h Vägtrafik: ÅDT f/d, mätår 2014 och lastbilsandel 11 % 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad VSM201_Sundsvall, E14 Sundsvall- Blåberget_FKS 400 mnkr Successiv kalkyl 50 % Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Evtuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Nationell transportplan 187,5 Sundsvalls kommun 125,0 Finansiering saknas 81, Successiv kalkyl 50 % 1.8 Planeringsläge Åtgärd har bedömts ha betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvsbeskriving är ännu ej upprättad. Åtgärd är ett resultat av ett kontrakt mellan Sundsvalls kommun och Trafikverket där det är beslutat att sträckan E14 Timmerväg-Blåberget ska byggas om. Kontraktet reglerar att väg ska vara mittseparerad 2+2 kf samt att anslutningarna mot Timmerväg och Blåberget ska förbättras. Åtgärd finns med i d kommunala översiktsplan från 2014 samt i nationell plan för transportsystemet Åtgärd befinner sig i skede "Väg-/järnvägsplan - Inför granskning/typfall 3" TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

9 1.9 Relation till andra åtgärder Åtgärderna är del i projektet E14 Timmerväg-Stöde och del av Mittstråket. Projektet E14 Timmerväg-Stöde är uppdelat i tre delsträckor samt rastplats i Stöde där Timmerväg-Blåberget är d första delsträckan och d da som idag har finansiering i nationella transportplan för Övriga delsträckor är Blåberget-Matfors (2+1 väg i befintlig sträckning) och Matfors-Stöde (2+1 väg i befintlig sträckning). Åtgärderna försvåras av TRV-projektet Triangelspår Bergsåker. Det försvåras av att triangelspåret påverkar vilka lösningar för trafikplats vid anslutning E14-Timmerväg och andra linjer i koppling som är aktuella Övrigt Avtalet som är träffat mellan Trafikverket och Sundsvalls kommun dikterar såväl vilka typer av åtgärder som ska göras som när byggstart ska ske. Byggstart ska ligt kontraktet ske Detta gör att tidsplan för vägplaneringsprocess är snäv. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

10 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (äv kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metod CBA (cost-befit analysis) gör värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av åtgärd. D samhällsekonomiska analys innebär strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet gom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder åtgärd till ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. Med andra ord, åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värdering av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas gom marknadspriser medan andra effekter värderas gom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkyl. För att analys ska bli fullständig måste emellertid kalkyldel kompletteras med beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkyl. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall dast verbalt m de kan äv kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Person2014/40/60_ Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Gods2014/40/60_ Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scario Se gods- och personprognos Näringslivsscario Se gods- och personprognos Övrig scarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Se gods- och personprognos Infrastrukturnät Nät i EVA-analys: IPA ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärd 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 3 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 60 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Eva TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

11 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscario Refersscario: Jämförelsealternativ Tidsperiod Personbil 18,0% 21,0% 18,0% 21,0% Lastbil 26,0% 44,0% 26,0% 44,0% Kommtar till tabell 2.2: Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Successiv kalkyl 50 % Annan: Ing åtgärd Annan: schablonmässigt påslag med 30% på successiv kalkyl 50% Annan: Ing åtgärd Basår för pningvärde medel 2014-medel medel 2014-medel Nominell åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

12 2.1.2 Kalkylresultat Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys Successiv kalkyl 50 % ,48 0,48 Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande Annan: schablonmässigt påslag med 30% på successiv kalkyl 50% ,14 0,14 Känslighetsanalys CO2- värdering=3,50 kr/kg Successiv kalkyl 50 % ,44 0,45 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från basåret Successiv kalkyl 50 % ,14 0,14 Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre från basåret och jämfört med huvudkalkyl Successiv kalkyl 50 % ,67 0,67 Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dags nivå (2014). Successiv kalkyl 50 % ,00 0,00 * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnad. ** Nettonuvärdeskvot NNK-i är nettonuvärdet dividerat med d samhällsekonomiska investeringskostnad. ***Nettonuvärdeskvot NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av d samhällsekonomiska investeringskostnad och nuvärdet av nettoförändring av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållar. Kommtar: Nettonuvärdeskvot för huvudanalys är positiv och svagt lönsam. Gomförda känslighetsanalyser ger positiv NNK, förutom scariot med trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dags nivå. Känslighetsanalyserna ger NNK inom spannet från olönsam till lönsam TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

13 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärd som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (gom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i d samhällsekonomiska analys anting som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall effekt är konstaterad och evtuellt kvantifierad m inte värderad redovisas d verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas viss effekt anting monetärt värderad i tabell 2.5a eller bart beskriv i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid d monetära värdering av effekt dast vissa delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser. I sådana fall kan man komplettera d monetära värdering av effekt i tabell 2.5a med beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekt som inte ingår i värdering. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D bedömningan görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg RESENÄRER Restid - personbil Reskostnad - personbil Höjd vägstandard och hastighet ger restidsvinster -78,6 kftim/år 688 Eva 2.96 Ökad hastighet ger ökad reskostnad 0,5 mnkr/år -13 Eva TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Restid - lastbil Reskostnad - lastbil Godskostnad Höjd vägstandard och -hastighet ger restidsvinster Ökad hastighet ger ökad reskostnad Höjd vägstandard -9,5 0,5-0,2 kftim/år 102 Eva 2.96 mnkr/år Eva 2.96 mnkr/år 4 Eva 2.96 PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Ej beräknat 0 Ej relevant TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet - totalt Döda Svårt skadade Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade ,02 pers/ år - -0,12 pers/ år - 33 Eva 2.96 Eva 2.96 Eva 2.96 KLIMAT CO2-ekvivalter Avser koldioxid 0,17 kton/ år Eva 2.96 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

14 EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Kväveoxider Kolvät Svaveldioxid - -0,704-4,363 0,001 - ton/år ton/år ton/år Eva 2.96 Eva 2.96 Eva 2.96 Eva 2.96 Luft - Partiklar Partiklar -0,033 ton/år - Eva 2.96 ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ej beräknat 0 Ej relevant BUDGETEFFEKTER Samtliga budgeteffekte r Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här - under budgeteffekter - ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat 0 Ej relevant INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej beräknat 0 Ej relevant DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Drift- och underhållskostnad under kalkylperiod -0,1 mnkr/år 2 2 Eva 2.96 Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Totalt nuvärde exkl investeringskostnad (används dast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej beräknat 0 Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

15 MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekt år 2040 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 26 mnkr/ år Eva 2.96 NETTONUVÄRDE 265 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till dna tabell med refers nummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått Motivering Vägs förmodade ökade trafiksäkerhetsaspekter har inte till fullo fångats i EVA-kalkyl Diagram med diskonterade nyttor och kostnader Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärd som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas samhällsekonomisk effekt anting i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att dast delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekt som inte ingår i värdering i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D sammanvägda bedömning görs i avsnitt 2.3. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

16 Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkning av nettonuvärde m som ingår i d sammanvägda bedömning Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av RESENÄRER Trygghet/bek vämlighet Förbättringar av dags låga standard på sträckning kommer att förbättra såväl trygghet som bekvämlighet. TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Restidsosäkerhet Trafikeringsk ostnad Förbättring av framkomlighet och nyttjande av delar av d befintliga E14 till ersättningsväg samt bättre anslutning till Timmerväg och Blåberget minskar restidsosäkerhet. Försumbart Försumbart Ing effekt Ing effekt TRAFIK- SÄKERHET (TS) Trafiksäkerhe t-totalt Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart KLIMAT CO2- ekvivalter Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart Människors hälsa - buller Bullerpåverkan bedöms vara försumbar Försumbart HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Människors hälsa - vatt Skyddsvärda områd Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Åtgärderna bedöms ej påverka dricksvatt Nybyggnad av E14 söder om befintlig väg innebär att E14 hamnar mer avskilt från riksintresseområd för natur- och kulturmiljö vilk är positivt Ing effekt Ing effekt Försumbart Försumbart ) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

17 EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) LANDSKAP Mark Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Intrång i Landskap Ekosystemeff ekter och biologisk mångfald Intrång i Landskap effekter på forn- och kulturlämning ar Åtgärderna bedöms ej påverka förorade områd Åtgärd bedöms leda till ett visuellt intrång i landskapet till följd av breddning av väg samt uppsättning av mitträcke Åtgärd bedöms inte påverka mångfald,åtgärd berör små intrång i områd med små naturvärd. Åtgärderna bedöms ej påverka fornoch kulturlämningar Ing effekt Försumbart Ing effekt Ing effekt Barriäreffekte r övrig trafik (inkl cykel och gång) Utbyggt gång- och cykelnät inkl passager minskar barriäreffekterna för oskyddade trafikanter Barriäreffekte r djurliv Mitträckesseparerad väg utgör gerellt kraftigare barriär än väg utan mitträcke. Samtidigt ska viltstängsel sättas upp samt viltpassager byggas vilket bedöms göra det lättare för vilt att passera väg jämfört med nuläget. Sammantaget bedöms de positiva bidrag väga över. ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER övrig extern effekt Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade Effekt fångas i d kostnader i JA samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Motivering: Bedömningarna har gjorts i samarbete med teknikansvariga för miljö och landskap TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

18 Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till dna tabell med refersnummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått Motivering Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Positiv (lit) Vilk kompetsnivå har de som gjort bedömning? Motivering: Klimateffekter fångas i d samhällsekonomiska kalkyl. Landskapseffekter bedöms vara positiva och hälsoeffekter försumbara. Totalt sett är miljöeffekter som ej ingår i NNK svagt positiva. Övriga effekter innehåller positiv effekt för trygghet/bekvämlighet för resärer m i övrigt försumbara effekter. Sammantaget bedöms dock effekt vara svagt positiv. 2.3 Sammanvägning av åtgärds samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabell bedömda av: Huvudanalyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 394 Storlek på åtgärdskostnad tillåter dast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanståde parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumterat eller expertbedömt underlag): 0,48 Översstämmer Motivering Vanlig åtgärd där effektsamband bedöms vara förhållandevis säkra. Trafik flyttas från d nuvarande E14 sträckning till d nya sträckning i utredningsalternativet. Endast lit del av trafik blir kvar på d gamla. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

19 Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i Positiv (lit) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Motivering: Åtgärderna ger positiv nettonuvärdeskvot och är därmed samhällsekonomiskt lönsam. Sammanvägning av ej värderbara effekter är svagt positiv. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

20 3. Fördelningsanalys D samhällsekonomiska analys (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet gom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. D traditionella samhällsekonomiska analys tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärd. Därför kan d samhällsekonomiska analys behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av d analyserade åtgärd. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av d aktuella åtgärd fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas äv av indirekta effekter som kan uppstå till exempel gom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa uppskattning av d direkta och omedelbara fördelning av positiva och negativa nyttoeffekter. Om fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modell) ska d redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om företagsekonomisk konsekvsbeskrivning har gjorts ska d redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvsbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompets-område för dem som gjort bedömning Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Män: 60% Kvinnor: 40% Neutralt Åtgärd bedöms främst ha positiva restidseffekter på biltrafik Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Lokalt Regionalt Neutralt Främst pdlingstrafik samt virkes- och avfallstransporter som berörs. Dna trafik bedöms i första hand vara lokal, därefter regional Län Västernorrland Jämtland Neutralt E14 är nationell stamväg och viktig förbindelse i östvästlig riktning i region Kommun Sundsvall Ånge Neutralt E14 är nationell stamväg och viktig förbindelse i östvästlig riktning i region Trafikanter, transporter och externt berörda Resärer Godstransport er Neutralt Restidsvinster bedöms vara största nyttan, därefter trafiksäkerhetseffekter TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

21 Näringsgr Rundvirke till sågverk Annan: Avfallshanterin g Neutralt Närliggande virkesterminal samt avfallsanläggning bedöms erhålla störst nyttor av väg Trafikslag Bil Gods-väg Neutralt Åtgärd bedöms påverka d lokala trafik mest vilk i första hand utgörs av biltrafik samt godstrafik på väg Åldersgrupp Vuxna: år Äldre: >65 år Neutralt Åtgärd påverkar främst biltrafik Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys 3.3 Företagsekonomisk konsekvsbeskrivning Har FKB gjorts? Nej Tabell 3.2 Resultat från d företagsekonomiska konsekvsbeskrivning (FKB) Diagram med bedömd påverkan på företags totala transport- och logistikkostnader Kommtar: Objektet medför vissa effekter för näringslivets transporter. Nyttorna ingår till största del i de gomförda beräkningarna. En särskild företagsekonomisk konsekvsbeskrivning ligt FKB-metod hade kunnat fånga ytterligare evtuella effekter för några skilda företag, dock inte samtliga effekter för samtliga påverkade företag. Detta faktum samt begränsade resurser är skälet till att vi avstått från att gomföra FKB för detta objekt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

22 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras gom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regering föreslog dna målstruktur i d transportpolitiska proposition Mål för framtids resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdag biföll Bedömning av bidrag till samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att d nya välfärdsfördelning är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnad för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att dast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärd ger upphov till är indikator på hur åtgärd bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analys blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutveckling. D vanligaste definition finns beskriv i Brundtlandrapport (FN-rapport "Vår gemsamma framtid" från 1987). I d beskrivs hållbar utveckling som " utveckling som tillfredsställer dags behov utan att ävtyra kommande gerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om god miljö, utan d förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt berode av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om skild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvserna på lång sikt, samt balans mellan dem. Det finns för närvarande inget kelt sätt att avgöra om huruvida åtgärd bidrar till hållbar utveckling eller inte, m det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmål. Det betyder emellertid inte att summan av utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmål är lika med åtgärds bidrag till hållbar utveckling. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

23 Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetsområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet Barriär som väg utgör samt djurs mortalitet bedöms minska till följd av viltstängsel och viltpassager som gör det lättare för djur att passera väg vilket är positiva bidrag. Negativa bidrag är att utsläpp förväntas öka till följd av ökade trafikmängder, ergianvändning vid byggande, äv drift och underhåll väntas öka. Åtgärd innebär äv ett visuellt intrång i landskapet då d flyttas längre söderut. Åtgärderna bedöms bidra positivt till samhällsekonomisk hållbarhet. Förbättrad vägstandard och ökad hastighet ger stora restidsvinster för såväl persontrafik som godstrafik. Ökad framkomlighet ökar tillförlitlighet. Åtgärderna bedöms äv öka möjligheterna till pdling samt tillgång till interregionala resmål. Däremot kommer ergianvändning per fordonskilometer att öka, likaså ergianvändning vid drift- och underhåll. Social hållbarhet Ombyggnad av väg från 1+1 kf till mitträckesseparerad 2+2 kf väg samt separerad gång- och cykelväg har positiva effekter på trafiksäkerhet. Åtgärderna har äv positiv effekt på tillförlitlighet. Åtgärderna ger förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik vilket bedöms ge positiva jämställdhetseffekter. Antal personer som utsätts för buller som överstiger gränsvärd bedöms minska då väg flyttas. Sammantag beskrivning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Åtgärd har positiv nettonuvärdeskvot och bidrar positivt till samhällsekonomisk hållbarhet. Ökad hastighet och förbättrad standard ger stora resvinster för trafikanterna och underlätta för pdling i region. Däremot leder det till ökad ergianvändning. Åtgärderna innebär äv ett visuellt intrång i landskapet. Trafiksäkerhet bedöms bli något bättre i EVA-kalkyl till följd av mitträckesseparering. Separerad gång- och cykelväg gör det säkrare för oskyddade trafikanter att ta sig till sina målpunkter. Likaså gynnas kollektivtrafik av åtgärd. Då bulleråtgärder planeras gynnas fastigheter som idag har bullernivåer över gränsvärd. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömning av vilket bidrag åtgärd ger till de olika mål ska göras utifrån från absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalys skiljer sig från bedömning försumbart i d samhällsekonomiska analys. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanståde tabell bygger på olika dokumt som kommit olika långt i besluts- och koncsusprocesser. Utformning av tabell är inte slutlig, utan d kommer att behöva uppdateras framöver. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

24 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Bedömning och motivering Bedömt av (namn, kompetsområde) Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras gom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet bidrag: Gom bättre framkomlighet och nyttjande av delar av d befintliga E14 till ersättningsväg ökar tillförlitlighet. bidrag: Förbättringar av dags låga standard på sträckning kommer att förbättra bekvämlighet. Näringslivets transporter. Kvalitet för näringslivets transporter förbättras och stärker d internationella konkurrskraft. Tillförlitlighet bidrag: Förbättring av framkomlighet och nyttjande av delar av d befintliga E14 till ersättningsväg samt bättre anslutning till Timmerväg och Blåberget ökar tillförlitlighet. Kvalitet bidrag: Förbättringar av dags låga standard på sträckning kommer att förbättra kvalitet. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgänglighet förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Pdling Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål bidrag: Förbättringar av dags låga standard och ökad hastighetsstandard bidrar positivt till förutsättningarna för pdling. Inget bidrag: Sundsvall är inte att anse som storstad. bidrag: Tillgänglighet till fjälldestinationer påverkas positivt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

25 Jämställdhet. Arbetsformerna, gomförandet och resultat av transportpolitik medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Inget bidrag: Åtgärderna innehåller gc-väg som gynnar gåde (mest kvinnor) och cyklister (mest män). Dock är andel gångoch cykeltrafik lit. Framför allt är det biltrafik som gynnas (mest män). Sammantaget bedöms dock inte jämställdhet utifrån valmöjlighet påverkas Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Lika påverkansmöjlighet Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Inget bidrag: Åtgärd bedöms inte påverka påverkansmöjligheterna. Inget bidrag: Åtgärd kan möjligtvis ge marginellt ökad användbarhet av kollektivtrafiknätet för funktionshindrade. Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på eg hand bidrag: Trafikseparerad gång- och cykelväg gör att det blir säkrare för barn och unga att gå och cykla på eg hand utmed sträckan. Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) bidrag: Trafikseparerad gång- och cykelväg bedöms kunna leda till lit ökning av antal personer som väljer gång- och cykel Inget bidrag: Effekt leder till kortare restider för fordonstrafik vilket skulle kunna leda till marginellt ökat kollektivtrafikresande. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

26 Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås gom stegvis ökad ergieffektivitet och ett brutet berode av fossila bränsl. År 2030 bör Sverige ha fordonsflotta som är oberode av fossila bränsl. Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscario för ergieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på mängd personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer. Påverkan på ergianvändning per fordonskilometer. Påverkan på ergianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Negativt bidrag: Åtgärderna förväntas ge överflyttning av trafik från väg 86 och från Sidsjöväg till E14. D nya trafikseparerade korsning resulterar i fler fordonskilometer. Negativt bidrag: Höjning av hastighets-begränsning ökar ergianvändning. Negativt bidrag: Åtgärd innebär mer infrastruktur samt mittseparering vilket väntas påverka ergianvändning vid byggande, drift och underhåll negativt. Människors hälsa Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärd för buller Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärda bidrag: Ombyggnation till 2+2 väg där del av vägsträckan flyttas från bode-områd samt ökad hastighetsstandard på 100 km/h medför att området kring väg med höga ljudnivåer ökar. Samtidigt gomförs bullerskyddsåtgärder för alla fastigheter där buller överstiger riktvärd. Sammantagetvis bedöms något färre personer exponeras för bullernivåer högre än riktvärd för buller. bidrag: Då bullerskyddsåtgärder görs för de fastigheter som ligger högre än 10 dba över riktvärda bedöms åtgärd leda till att antalet exponerade för höga bullernivåer minskar marginellt. Betydelse för förekomst av områd med hög ljudmiljökvalitet Fysisk aktivitet i transportsystemet Inget bidrag: Åtgärd berör ej områd med hög/god ljudmiljökvalitet. bidrag: Gång- och cykelväg ger bättre förutsättningar för GCtrafik. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

27 Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på eg hand ta sig fram till sina mål bidrag: Trafikseparerad gång- och cykelväg gör det lättare för barn, funktionshindrade och äldre att på eg hand nyttja väg samt korsa väg till och från busshållplatser. Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Vatt Luft Befolkning Tillgänglighet med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatt ur ett dricksvattförsörjningsperspektiv bidrag: Kollektivtrafik med buss gynnas av väg med högre framkomlighet. De främsta målpunkterna finns dock i Sundsvall och Matfors, bil är vanligaste transportmedlet. Trafikseparerad GC-väg ökar möjligheter att cykla till utbud och aktiviteter. Negativt bidrag: Utsläpp bedöms öka gom ökade hastigheter, ombyggnad av väg kan äv öka trafikmängder. Inget bidrag: Åtgärd medför inga förändringar i tätort. Inget bidrag: Åtgärd bedöms inte leda till ökat eller minskat antal personer exponerade för halter över MKN. Inget bidrag: Åtgärd bedöms inte påverka dricksvattförsörjningsperspektivet. Ökad vägstandard minskar risk för olyckor och farligt utsläpp, samtidigt är det lit bebyggelse nära väg som påverkas av detta. Kvalitet på vatt och vattförhållanda ur ekologisk synpunkt Bedöms inte för närvarande TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 27 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)

28 Betydelse för förorade områd Inget bidrag: Befintlig vägbeläggning kan innehålla tjärhaltig asfalt och markföroringar kan finnas i anslutning till befintliga och nedlagda industrier och andra verksamheter. Kända objekt finns i Töva och Timmerväg. Om sådant påträffas i byggskedet vidtas nödvändiga skyddsåtgärder. Sammantaget bedöms inte åtgärd ha betydelse för förorade områd. Mark Betydelse för skyddsvärda områd bidrag: Nybyggnad av E14 söder om befintlig väg innebär att E14 hamnar mer avskilt från riksintresseområd för natur- och kulturmiljö vilk är positivt Betydelse för bakgrundshalt metaller Inget bidrag: Åtgärderna bedöms inte påverka betydelse för bakgrundshalt metaller Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Inget bidrag: Inga spår av sulfidjordar har hittats vid gomförda undersökningar. Betydelse för skyddsvärda områd under driftskede bidrag: Nysträckning av E14 ligger längre från riksintresseområd vilket ger ett positivt bidrag. Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomst och hantering av avfall. Bedöms inte för närvarande Bedöms inte för närvarande Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avsede delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Negativt bidrag: Åtgärd bedöms leda till ett visuellt intrång i landskapet till följd av breddning av väg samt uppsättning av mitträcke. Betydelse för mortalitet bidrag: Högre hastigheter längs väg leder till ökad mortalitet samtidigt som översyn och tillskapande av viltpassager samt längre sträckor med viltstängsel leder till minskad mortalitet. Sammantaget bedöms de positiva bidrag väga över. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 28 av 34 SEB version 1.16 (Eva-mall)