E45/Rv70 genom Mora steg 1-3, VM072

Transkript

1 1. Beskrivning av åtgärd Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 E45/Rv70 gom Mora steg 1-3, VM072 Nuläge och brister: E45 och väg 70 går gom Mora och är starkt trafikerade. Turisttrafik bidrar till trängsel och köbildning. Vägsystemet har stora kapacitetsproblem som leder till dålig framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöproblem. Det är otydligt hur oskyddade trafikanter ska röra sig längs och passera över E45 på ett säkert sätt. Flera korsningar har kapacitetsproblem. E45/väg 70 gom Mora är ett namngivet objekt i Nationell plan för transportsystemet Åtgärds syfte: Syftet med åtgärderna är att förbättra framkomlighet, framförallt för räddningsfordon, m äv övriga motorfordon. De ska äv öka säkerhet för oskyddade trafikanter längs E45 och väg 70, och uppnå de övergripande transportpolitiska målet. Förslag till åtgärd: Kostnad är 168,1 mnkr i prisnivå Förbättrad gomfart ctrala Mora med breddning av väg, nya och förbättrade cirkulationsplatser, förbättrade gång- och cykelvägar, säkra och tydliga passager samt lösningar vid anslutningsvägar till E45/väg 70. Vid E45/Solgärdsväg planeras förbättrad vänstersväg. Från Noretbron till korsning mellan Älvgatan och Vasagatan planeras väg breddas och utformas till 2+2 väg, från korsning Älvgatan planeras Strandväg breddas m kvarstår med 1+1 kf. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 1 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

2 3. Fördelningsanalys Övrigt Miljö 2. Samhällsekonomisk analys Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkyl + Övriga effekter som ej värderats i kalkyl => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 105 Försumbart Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i d samhällsekonomiska analys - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkyl Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resärer Godstransporter Persontransp.företag Restid personbil: -17,8 kftim/år Restid lastbil: 0,7 kftim/år Trafiksäkerhet Dödade och svårt skadade: -1,23 DSS/år 287 Klimat CO2-utsläpp: 0,236 kton/år -14 Hälsa Utsläpp av luftföroringar -1 Landskap Landskapseffekter får inte ingå i dna tabell Övrigt DoU-kostnad: 0,8 mnkr/år -16 SamEk Inv. Annuitetskostnad: 10,8 mnkr/år -230 Nettonuvärde 105 Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= 0,45 Informationsvärde NNK = HÖG NNK-i KA *= 0,12 NNK-idu= 0,43 Effekter som inte har värderats i kalkyl Berörd/påverkad av effekt Bedömning Sammanvägd bedömning Kortfattad beskrivning och bedömning Klimat Försumbart Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Hälsa Försumbart Bättre GC-nät ökar tillgänglighet Landskap Minskade barriärer för GC. Resärer Godstransporter Försingar och trafikstörningar minskar Försingar och trafikstörningar minskar Persontransportföretag Försingar och trafikstörningar minskar Trafiksäkerhet Övrigt Försumbart Ing effekt Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Ej värderade effekter är i huvudsak positiva *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidsos äkerhet Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Län Kommun Trafikanter, transporter, externt berörda Trafikslag Näringsgr Åldersgrupp Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Störst nytta/ fördel Män Lokalt Dalarna Mora Resärer Turism Bil Vuxna: år (störst) negativ nytta/ nackdel TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 2 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

3 4. Transportpolitisk målanalys Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Målkonflikter Inga målkonflikter Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pdling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatt Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade bidrag bidrag bidrag bidrag bidrag Inget bidrag bidrag Inget bidrag Inget bidrag bidrag bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Negativt Inget bidrag Inget bidrag Bedöms inte fn Inget bidrag Inget bidrag bidrag Bidrag till samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning D samhällsekonomiska kalkyl ger positiv nettonuvärdeskvot och är samhälls-ekonomiskt lönsam. Åtgärderna bidrar till effektivare transporter med bättre framkomlighet och trafiksäkerhet. Åtgärderna bedöms bidra positivt till barn, äldres och funktionshindrades möjligheter att nå sina mål inom tätort på eg hand. Luftkvalitet bedöms bli sämre i EVA-kalkyl då partiklar ökar. Samtidigt bedöms ej monetärt värderade effekter för luft vara positiva då ökad kapacitet ger minskade kötider och bättre trafikflöde. Äv trafikmängd i fordonskilometer förväntas öka då trafik som omleds får längre resväg. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 3 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

4 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Beskrivning av åtgärd 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärd Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärd Åtgärdsnamn E45/Rv70 gom Mora steg 1-3 Ärdummer TRV 2016/59617 Objekt-id Sammanhang Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt VM072 Ingår i stadsutveckling: handlingsplan "Stadsutvecklande åtgärder i Mora, avsede kommunikationer och transporter" Dalarna Öst: Nord: Öst: Nord: Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av d samlade effektbedömning Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilk aktör som föreslagit att åtgärd ska gomföras Namn och datum för saste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Väg-/järnvägsplan - Inför granskning/typfall 2 GomfartMora-förklad ÅVS-beslutad Annat: Samrådsunderlag E45/Väg 70 Gomfart Mora Nej Är MKB gjord? Innebär befintliga förhålland att normer överskrids eller lagar överträds? Ja, Trafikverkets bullerkartläggning kopplat till redovisning av miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller visar att de ekvivalta ljudnivåerna överstiger 65 dba längs med och i närhet av E45 gom ctrala Mora Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Nej Leder åtgärd till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Nej TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 4 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

5 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Sträcka A Vänstersväng Solgärdsväg - sträcka A Sträcka B TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 5 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

6 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Cirkulationsplats Malungsväg 1.3 Nuläge och brister Räddningsfordon har stora problem att ta sig fram mellan Noretrondell och korsning Älvgatan/Vasagatan (E45). Framkomlighet är begränsad då signalreglerade korsningar och vänstersvängande trafik bromsar upp trafikflödet. Det är otydligt hur oskyddade trafikanter ska röra sig längs och passera över E45 på ett säkert sätt. Från korsning Älvgatan väg 70/E45 till korsning E45/Fridhemsgatan upplevs sträckan som otrygg av oskyddade trafikanter, dessutom är det dålig tillgänglighet till målpunkter på båda sidor om Strandgatan. Flera korsningar har kapacitetsproblem. E45 och väg 70 går gom Mora och är starkt trafikerade. De utgör barriärer för gåde och cyklister. Gomfartstrafik utgör begränsad del av d totala trafikmängd då de flesta trafikanterna har målpunkter inom Mora. Turisttrafik bidrar till trängsel och köbildning. Vägsystemet har stora kapacitetsproblem och leder till dålig framkomlighet, trafiksäkerhet och miljöproblem. E45/väg 70 gom Mora är ett namngivet objekt i Nationell plan för transportsystemet Åtgärder föreslås äv i Länsplan för regional transportinfrastruktur för Dalarna Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete E45 och väg 70 går gom de ctrala delarna av Mora. Det finns bostadsbebyggelse kring större del av utredningsområdet. Det är främst flerstadsbostadshus m äv med inslag av friståde villor samt olika verksamheter som affärer, restauranger och bsinmack. Det finns bebyggelse på båda sidor av E45/väg 70 äv om d mesta bebyggels återfinns norr om väg. Österut, mot Noret, finns majoritet av bebyggels söder om väg. Dags Mora ctrum karaktäriseras av relativt småskalig bebyggelse med byggnadshöjd som i huvudsak är mellan två och fyra våningar. E45 och väg 70 går gom de ctrala delarna av Mora där äv service och handel är lokaliserade. Mora är Dalarnas norra ctrum för handel och näringsliv med ett 100-tal butiker i två olika handelsområd, Mora köpstad och Noret. Viktiga målpunkter i anslutning till E45/väg 70 gom Mora är busshållplatser, Mora resectrum, bostadsområd, arbetsplatser, idrottsplatser, handel och kommunal service som skolor och vårdctral. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 6 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

7 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Trafik och godsflöd kommer från trafikräkning som gomfördes 2011 och som beskrivs översiktligt i Samrådsunderlag E45/Väg 70 Gomfart Mora Resvanor och/eller godsflöd Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: E45 och väg 70 gom Mora är tungt trafikerade. Årsmedeldygnstrafik (ÅDT) på vägarna uppgår som mest till fordon per dygn varav är tung trafik. D externa gomfartstrafik utgör begränsad del av det totala flödet på E45/Väg 70 och de flesta trafikanter har målpunkt i tätort. En majoritet av resärerna nyttjar bil. Det går ett flertal bussturer inom tätort, samt regionalbussar till och från Mora. Tung trafik utgör % Det saknas ett heltäckande nät av säkra gång och cykelvägar och säkra passager för gåde och cyklister över fordonstrafiks huvudgator Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: Det saknas ett heltäckande nät av säkra gång och cykelvägar och säkra passager för gåde och cyklister över fordonstrafiks huvudgator Väglängd: ca 2 km Vägstandard: Vanlig väg 2 kf utan mötesseparering, vägbredd 7,5-9 m och skyltad hastighet km/h Vägtrafik: ÅDT f/d, mätår 2011 och lastbilsandel 8 % 1.4 Fyrstegsanalys En förklad åtgärdsvalsstudie har tagits fram och i d har fyrstegsprincip hanterats. Tidigare har äv förbifart diskuterats över Strandängarna norr om tätort. Eftersom gomfartstrafik är av begränsad omfattning bedömdes förbifart inte lösa problem. Dessutom innebar åtgärd stora intrång i naturmiljön och områd för närrekreation samt höga investringskostnader. Inför förra planeringsomgång beslöt därför Vägverket Region Mitt att tillsammans med Mora kommun och Banverket utreda och samverka kring möjliga åtgärder ligt steg 1 till 3 i fyrstegsprincip. Åtgärder ligt steg 1 och 2 anses inte tillräckliga för att lösa de problem som finns i dagsläget på aktuellt sträcka. I projektet måste åtgärder ligt steg 3, begränsade ombyggnadsåtgärder, och steg 4, bygg nytt, tillämpas. 1.5 Syfte Syftet med upprättandet av SEB är att ta fram ett uppdaterat underlag med samhällsekonomisk kalkyl inför granskning samt inför översyn av d nationella plan för transportsystemet. Syftet med åtgärderna är att förbättra framkomlighet, framförallt för räddningsfordon, m äv övriga motorfordon. De ska äv öka säkerhet för oskyddade trafikanter längs E45 och väg 70, och uppnå de övergripande transportpolitiska målet. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 7 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

8 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Förslag till åtgärd/er Förbättra gomfart inom ctrala Mora med breddning av väg, nya och förbättrade cirkulationsplatser, förbättrade gång- och cykelvägar, säkra och tydliga passager samt lösningar vid anslutningsvägar till E45/väg 70. Vid E45/Solgärdsväg planeras förbättrad vänstersväg. Från Noretbron till korsning mellan Älvgatan och Vasagatan planeras väg breddas och utformas till 2+2 väg och fyra korsningar med trafikljus ersätts med 3 st cirkulationsplatser. Från korsning Älvgatan planeras Strandväg breddas m kvarstår med 1+1 kf. Vid Älvgatan/Badstugatan och Malungsväg/Dössjonsväg föreslås två nya cirkulationsplatser byggas. Vid Kråkberg-Bonäs och Färnäs kvarn - Hansjonsgatan byggs två nya GC-banor. Dessa ligger inte i närhet av övriga åtgärder. Vilka steg 1-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Vilka steg 3-åtgärder ingår? Utbyggnad av befintlig sträckning Vasagatan från 1+1 till 2+2 kf, sträcka på ca 1 km, fram till korsning Älvgatan. Breddning av befintlig väg Strandgatan till 1+1 kf med total bredd på 9,5-10 m, sträcka på 871 m fram till korsning Fridhemsgatan. Tre cirkulationsplatser ersätter fyra korsningar på Vasagatan. Ny vänstersväng vid Solgärdsväg. Nya busshållplatser, tillfälliga vägar och omledningsväg, belysning, el och tele. Vilka steg 4-åtgärder ingår? Ny cirkulationsplats vid Malungsväg/Dössjonsväg. Ny cirkulationsplats vid Älvgatan/Badstugatan. Ny GC-väg avskiljd från väg samt två nya planskilda GC-portar, Gångvägs längd: Gångvägs standard: Gångtrafik: Cykelvägs längd: Cykelvägs standard: Cykeltrafik: 1,1 km + 0,9 km i Färnäs och 0,7 km i Kråkberg Gång- och cykelväg, bredd 3-4 m 1,1 km + 0,9 km i Färnäs och 0,7 km i Kråkberg Gång- och cykelväg, bredd 3-4 m Väglängd: 1,6 km Vägstandard: Sträcka A: 2+2 kf, vägbredd 16 m och 60 km/h Sträcka B: 1+1 kf, vägbredd 9,5-11,25 m och 40 km/h Vägtrafik: ÅDT f/d, mätår 2011 och lastbilsandel 8 % TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 8 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

9 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Huvud-analyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Evtuell uppdelning på finans eller finansiär Nationell plan för transportsystemet (åtgärd ingår i d nationella transportplan ) Medfinansiering Mora kommun Finansiering kommunala gator, Mora kommun Medfinansiering länstransportplan 1.8 Planeringsläge Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) 105,2 27,4 20,1 15,4 Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) 168,1 Prisnivå Länstyrels i Dalarna har beslutat att åtgärd inte innebär betydande miljöpåverkan. Beräkningsmetod Prisnivåomräkning av fast pris i Nationell plan till planprisnivå Åtgärd finns utpekad i nationella transportplan och är äv utpekad som viktig åtgärd i d regionala transportplan Dalarnas län. Vägplan befinner sig i samrådshandlingsskedet, väg-/järnvägsplan inför granskning/typfall Relation till andra åtgärder 1.10 Övrigt Namn på kostnadskalkyl bilaga2_åp FKS Gom Mora steg 1-3 rev Åtgärdskostnad i löpande priser (mnkr) Datum för upprättad kostnadskalkyl Prisnivå Beräkningsmetod Successiv kalkyl 50 % TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 9 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

10 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (äv kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metod CBA (cost-befit analysis) gör värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av åtgärd. D samhällsekonomiska analys innebär strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet gom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder åtgärd till ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. Med andra ord, åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värdering av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas gom marknadspriser medan andra effekter värderas gom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkyl. För att analys ska bli fullständig måste emellertid kalkyldel kompletteras med beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkyl. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall dast verbalt m de kan äv kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) Kalkylförutsättningar Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Person2014/40/60_ Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal l Basprognoser Gods2014/40/60_ Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scario Se gods- och personprognos Näringslivsscario Se gods- och personprognos Övrig scarioinformation Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Se gods- och personprognos Infrastrukturnät Nät i EVA-analys: IPA ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärd 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 40 Kalkylperiod från startår för effekter 40 Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 10 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

11 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscario Refersscario: Jämförelsealternativ Tidsperiod Personbil 18,0% 19,0% 18,0% 19,0% Lastbil 32,0% 56,0% 32,0% 56,0% Kommtar till tabell 2.2: Trafiktillväxttal för Dalarnas län från "Trafikuppräkningstal - Väganalyser EVA_160401" Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Basår för pningvärde Nominell åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor Kalkylresultat Utrednings-alternativ Successiv kalkyl 50 % Nyckeltal Samhällsekonomi 2014-medel Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Huvudanalys Jämförelse-alternativ Annan: Ing åtgärd 2014-medel Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Utrednings-alternativ Annan: schablonmässigt påslag med 30% på successiv kalkyl 50% 2014-medel 299 Jämförelse-alternativ Annan: Ing åtgärd medel 0 Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonom-isk invest- Nettonuvärdeeringskostnad (mnkr) inkl skattefaktor (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys Successiv kalkyl 50 % ,45 0,43 Känslighetsanalys Högre Annan: investeringskostnad t.ex. schablonmässigt Känslighetsanalyser ,12 0,11 successivkalkyl 85% eller påslag med 30% på motsvarande successiv kalkyl 50% * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnad. ** Nettonuvärdeskvot NNK-i är nettonuvärdet dividerat med d samhällsekonomiska investeringskostnad. ***Nettonuvärdeskvot NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av d samhällsekonomiska investeringskostnad och nuvärdet av nettoförändring av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållar. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 11 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

12 TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER RESENÄRER Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärd som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (gom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i d samhällsekonomiska analys anting som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall effekt är konstaterad och evtuellt kvantifierad m inte värderad redovisas d verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas viss effekt anting monetärt värderad i tabell 2.5a eller bart beskriv i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid d monetära värdering av effekt dast vissa delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser. I sådana fall kan man komplettera d monetära värdering av effekt i tabell 2.5a med beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekt som inte ingår i värdering. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D bedömningan görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräk-nat med verktyg Restid - personbil Bättre trafikflöde ger minskad restid gom Mora -17,8 kftim/år 150 Reskostnad - personbil Trafik som leds om från Badstugatan (15%) till Älvgatan/Vasagatan ger något längre resväg som i sin tur ger något ökad reskostnad 133 0,9 mnkr/år -16 Restid - lastbil Hela 90% av tung trafik leds om från Badstugatan till rv70/e45 vilket ger längre resväg och längre restid för lastbilar 0,7 kftim/år -8 Reskostnad - lastbil Tung trafik som leds om från Badstugatan (90%) till Älvgatan/ rv70 ger längre resväg som i sin tur ger ökad reskostnad 1,8 mnkr/år Godskostnad Tung trafik som leds om från Badstugatan (90%) till Älvgatan/ rv70 ger längre resväg som i sin tur ger något ökad godskostnad 0,0 mnkr/år -1 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 12 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

13 INBESPARADE KOSTNADER I JA BUDGETEFFEKTER ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) KLIMAT TRAFIKSÄKERHET (TS) PERSONTRANSPOR TFÖRETAG Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Ej beräknat 0 Ej relevant Trafiksäkerhet - totalt Total olyckskostnad Döda Förändring av statistiskt förväntat antal dödade -0,05 pers/ år Svårt skadade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade -1,18 pers/ år - CO2-ekvivalter Avser koldioxid 0,24 kton/ år Luft Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Luft - NOX Kväveoxider 0,055 ton/år - Luft - VOC Kolvät 0,094 ton/år - -1 Luft - SO2 Svaveldioxid 0,001 ton/år - Luft - Partiklar Partiklar 0,001 ton/år - Ej beräknat 0 Ej relevant Samtliga budgeteffekte r Budgeteffekter räknas inte ut i EVA. I reskostnadsposterna liksom här - under budgeteffekter - ingår således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat 0 Ej relevant Inbesparade kostnader i JA Ej beräknat 0 Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 13 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

14 MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Totalt nuvärde exkl investeringskostnad DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Drift och Underhåll Drift- och underhållskostnad under kalkylperiod 0,8 mnkr/år Totalt nuvärde exkl investeringskostnad (används dast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej beräknat 0 Ej relevant Effekt år 2040 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 11 mnkr/ år NETTONUVÄRDE Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a 105 Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till dna tabell med refers nummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Motivering Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått Diagram med diskonterade nyttor och kostnader TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 14 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

15 PERSONTRANSPORTFÖRETAG TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER RESENÄRER Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärd som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas samhällsekonomisk effekt anting i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att dast delar av effekts samhällsekonomiska konsekvser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekt som inte ingår i värdering i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för d sammanvägda bedömning av om åtgärd är lönsam eller olönsam. D sammanvägda bedömning görs i avsnitt 2.3. Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkning av nettonuvärde m som ingår i d sammanvägda bedömning Berörd/ påverkad av effekt Effektbämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Samman-vägd Bedömt bedömning av Restid - total Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försingar och trafikstörning ar Ökad kapacitet och omledning av gomfartstrafik bedöms minska köbildning som idag är omfattande vid rusningstrafik samt när turistströmmarna är stora. Vid olyckor kan utryckningsfordon komma fram på mittremsan (körfält breddas också) vilket minskar risk för trafikstörningar Försingar och trafikstörning ar Ökad kapacitet och omledning av gomfartstrafik bedöms minska köbildning som idag är omfattande vid rusningstrafik samt när turistströmmarna är stora vilket minskar risk för försingar. Vid olyckor kan utryckningsfordon komma fram på mittremsan (körfält breddas också) vilket minskar risk för trafikstörningar Trafikeringsk ostnad Ökad kapacitet och omledning av gomfartstrafik bedöms minska köbildning som idag är omfattande, särskilt vid rusningstrafik samt när turistströmmarna är stora, vilket minskar risk för försingar. Vid olyckor kan utryckningsfordon komma fram på mittremsan (körfält breddas också) vilket minskar risk för trafikstörningar. Sammantaget bedöms det ge minskade trafikeringskostnader för bussföretag som ej helt fångas i EVA-kalkyl TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 15 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

16 LANDSKAP HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) KLIMAT TRAFIK-SÄKERHET (TS) Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Trafiksäkerhe t-totalt Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart CO2- ekvivalter Effekt fångas i d samhällsekonomiska kalkyl Ing effekt Försumbart Människors hälsa - buller Bullerpåverkan bedöms vara försumbar Försumbart Tillgänglighet för befolkning Förbättrade GC-vägar och -portar ökar barns, funktionshindrades och äldres möjligheter att nå hållplatser för kollektivtrafik samt övriga mål. Åtgärd innebär förbättrade möjligheter för hela befolkning att nå sina mål utan att använda bil Tillgänglighet till friluftsliv De förbättrade möjligheterna till att nyttja gång eller cykel som transportmedel förbättrar möjlighet till ett aktivt friluftsliv inom utredningsområdet och dess omgivning. EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) Luft Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Intrång i Landskap Ekosystemeff ekter och biologisk mångfald Intrång i Landskap effekter på forn- och kulturlämning ar Luftkvalitet i Mora bedöms bli bättre med det förbättrade trafikflödet som förväntas med åtgärderna. EVA-kalkyl tar ej hänsyn till kötiderna.se tabell 2.6b En separerad gång- och cykelväg längs med befintlig E45/väg 70 gom Mora innebär att mark för gång- och cykelväg tas i anspråk. Vägbredd kommer öka något på flertal ställ. Konsekvs bedöms dock bli lit för landskapsbild. D naturliga, inhemska biologiska mångfald bedöms ej påverkas nämnvärt Åtgärd bedöms inte göra intrång i landskap Ing effekt Ing effekt Ing effekt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 16 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

17 KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD INBE- SPARADE KOSTNADER I JA ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Barriäreffekte r övrig trafik (inkl cykel och gång) D nya och förbättrade gång- och cykelväg bedöms öka attraktivitet att välja cykel som transportmedel alt gå. Barriäreffekt bedöms minska med förbättrade passager Barriäreffekte r djurliv Barriäreffekterna är idag stora av såväl väg som järnväg och bedöms ej påverkas av åtgärderna Ing effekt Ing effekt Inbesparade Ing effekt Ing effekt kostnader i JA Ing effekt Motivering: Bedömningarna har gjorts i samarbete med teknikansvariga för miljö och gestaltning samt biträdande uppdragsledare. Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och refers till underliggande dokumtation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till dna tabell med refersnummer) under de rubriker där de hör hemma m orsak till att de uppstår beskrivs samlat i dna tabell. Definition Motivering Beskrivning av d specialla orsak till att vissa effekter uppstått D ökade kapacitet förväntas ge ett bättre trafikflöde och minskade kötider. Idag är det ofta köer, särskilt under rusningstid och då turistströmmarna är stora. Luftkvalitet i Mora bedöms bli bättre med det förbättrade trafikflödet. EVA-kalkyl underskattar restid. Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Försumbart Positiv (lit) Vilk kompetsnivå har de som gjort bedömning? Motivering: Klimateffekter fångas i d samhällsekonomiska kalkyl. Landskapseffekterna är positiva eller ing effekt, totalt sett bedömt som positiva. Hälsoeffekterna bedöms vara positiva. Totalt sett bedöms miljöeffekterna vara försumbara. Övriga effekter är positiva eller ger inget bidrag. De positiva effekterna är minskade försingar och trafikstörningar för biltrafik, godstrafik och kollektivtrafik samt ökad trygghet för vägtrafik och gångoch cykel. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 17 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

18 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Sammanvägning av åtgärds samhällsekonomiska lönsamhet Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabell bedömda av: Huvudanalyss utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning Storlek på åtgärdskostnad tillåter dast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanståde parametrar måste bedömas. 168 Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumterat eller expertbedömt underlag): Motivering Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i 0,45 Översstämmer Effektsamband bedöms vara förhållandevis säkra. En bedömning av mängd trafik som flyttas om från E45 har gjorts. Positiv (lit) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 43 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Motivering: Åtgärderna ger positiv nettonuvärdeskvot och är därmed samhällsekonomiskt lönsam. Sammanvägning av ej värderbara effekter ger positiv effekt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 18 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

19 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Fördelningsanalys D samhällsekonomiska analys (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet gom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärd minus summan av alla negativa nyttoeffekter (d totala kostnad) av åtgärd är större än noll. D traditionella samhällsekonomiska analys tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärd. Därför kan d samhällsekonomiska analys behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av d analyserade åtgärd. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av d aktuella åtgärd fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas äv av indirekta effekter som kan uppstå till exempel gom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa uppskattning av d direkta och omedelbara fördelning av positiva och negativa nyttoeffekter. Om fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modell) ska d redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om företagsekonomisk konsekvsbeskrivning har gjorts ska d redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvsbeskrivning. 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompets-område för dem som gjort bedömning Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Män Kvinnor Åtgärd resulterar i såväl förbättrat vägnät som gångoch cykelnät. Detta förbättrar för godstrafik, vanlig persontrafik, kollektivtrafik och gång- och cykel. Sammantagetvis bedöms åtgärderna påverka båda kön positivt Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Lokalt Regionalt Främst berörs d lokala trafik som ofta använder väg. Området har flera populära turistmål vilket gör att det vissa tidpunkter är väldigt stor mängd trafik Län Dalarna Åtgärderna berör främst Dalarna TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 19 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

20 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Kommun Mora En stor del av trafik bedöms ha målpunkter inom Mora eller Orsa. Äv turisttrafik som leder till toppar i dygnstrafik har till stor del sina mål i Orsa eller Mora. Trafikanter, transporter och externt berörda Resärer Godstransport er Framför allt påverkas fordonstrafik Näringsgr Turism Rundvirke till sågverk Turism är stor näringsgr i området. Äv transporter av rundvirke till sågverk är omfattande Trafikslag Bil Gods-väg Största del av trafik utgörs av biltrafik Åldersgrupp Vuxna: år Äldre: >65 år Trafikseparerad GC-väg gynnar unga och gamla utan bil, kapacitetsåtgärder gynnar såväl bilar som kollektivtrafik och transporter. Då biltrafik står för störst andel gynnas de med körkort mest Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys 3.3 Företagsekonomisk konsekvsbeskrivning Har FKB gjorts? Nej Diagram med bedömd påverkan på företags totala transport- och logistikkostnader Kommtar: Objektet medför vissa effekter för näringslivets transporter. Nyttorna ingår till största del i de gomförda beräkningarna. En särskild företagsekonomisk konsekvsbeskrivning ligt FKB-metod hade kunnat fånga ytterligare evtuella effekter för några skilda företag, dock inte samtliga effekter för samtliga påverkade företag. Detta faktum samt begränsade resurser är skälet till att vi avstått från att gomföra FKB för detta objekt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 20 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

21 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras gom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regering föreslog dna målstruktur i d transportpolitiska proposition Mål för framtids resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdag biföll Bedömning av bidrag till samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att d nya välfärdsfördelning är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnad för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att dast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som åtgärd ger upphov till är indikator på hur åtgärd bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analys blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutveckling. D vanligaste definition finns beskriv i Brundtlandrapport (FN-rapport "Vår gemsamma framtid" från 1987). I d beskrivs hållbar utveckling som " utveckling som tillfredsställer dags behov utan att ävtyra kommande gerationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om god miljö, utan d förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt berode av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om skild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvserna på lång sikt, samt balans mellan dem. Det finns för närvarande inget kelt sätt att avgöra om huruvida åtgärd bidrar till hållbar utveckling eller inte, m det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmål. Det betyder emellertid inte att summan av utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmål är lika med åtgärds bidrag till hållbar utveckling. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 21 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

22 Bidrag till långsiktig hållbarhet Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetsområde) Ekologisk hållbarhet Luftkvalitet förbättras till följd av minskade köer och bättre trafikflöde vilket påverkar hälsa och miljö positivt. Dock visar EVA-kalkyl på ökade partiklar vilket är negativt för luftkvalitet. CO2 ekvivalter ökar kraftigt under byggtid. Äv trafikmängd i fordonskilometer förväntas öka då trafik som omleds får längre resväg. Åtgärd bedöms inte påverka landskapsbild eller d biologiska mångfald i betydande grad. Samhällsekonomisk hållbarhet Som helhet är åtgärd samhällsekonomiskt lönsam, med positiv nettonuvärdeskvot. Åtgärd bidrar till effektivare transporter gom att trafiksäkerhet och framkomlighet ökar till följd av ökad kapacitet och ett bättre trafikflöde. Detta minskar äv risk för olyckor. Åtgärd bedöms öka möjligheterna till arbetspdling. Social hållbarhet Åtgärderna påverkar social hållbarhet positivt gom att gång- och cykelvägar stärks och tydliga passager över/under väg ger ökad tillgänglighet för såväl barn, äldre och funktionshindrade. Äv möjligheter att resa kollektivt stärks då gångoch cykelvägar till och från resectrum förbättras. Sammantag beskrivning av åtgärds bidrag till hållbar utveckling Sammantaget bedöms åtgärderna vara positiva för hållbar utveckling. D samhällsekonomiska kalkyl visar att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma. Åtgärderna bidrar till effektivare transporter med bättre framkomlighet och trafiksäkerhet. Åtgärderna bedöms bidra positivt till barn, äldres och funktionshindrades möjliheter att nå sina mål inom tätort på eg hand. CO2 ekvivalter ökar dock kraftigt under byggtid. Äv trafikmängd i fordonskilometer förväntas öka då trafik som omleds får längre resväg. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömning av vilket bidrag åtgärd ger till de olika mål ska göras utifrån från absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalys skiljer sig från bedömning försumbart i d samhällsekonomiska analys. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanståde tabell bygger på olika dokumt som kommit olika långt i besluts- och koncsusprocesser. Utformning av tabell är inte slutlig, utan d kommer att behöva uppdateras framöver. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 22 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

23 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Funktionsmålet 1 Bedömning och motivering Bedömt av (namn, kompetsområde) Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras gom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Trygghet & bekvämlighet bidrag: Förbättringsåtgärderna leder till ökad kapacitet, förbättrad framkomlighet för trafik och utryckningsfordon, förbättrad säkerhet vilket gör att tillgänglighet för såväl kollektivtrafik som persontrafik blir bättre. bidrag: Förbättringsåtgärderna leder till ökad kapacitet, förbättrad framkomlighet för trafik och utryckningsfordon, förbättrad säkerhet vilket gör resor med såväl kollektivtrafik som personbil säkrare Näringslivets transporter. Kvalitet för näringslivets transporter förbättras och stärker d internationella konkurrskraft. Tillförlitlighet Kvalitet bidrag: Förbättrad framkomlighet för utryckningsfordon och förbättrad kapacitet och säkerhet ger positivt bidrag för tillförlitlighet för näringslivets transporter bidrag: Förbättrad framkomlighet för utryckningsfordon och förbättrad kapacitet och säkerhet ger positivt bidrag för kvalitet för näringslivets transporter. Samtidigt kommer trafik som leds om att få längre transportväg. Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgänglighet förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Pdling Tillgänglighet storstad Tillgänglighet till interregionala resmål bidrag: Åtgärderna bedöms leda till bättre trafikflöde vilket gynnar möjligheterna för pdling med såväl personbil som med kollektivtrafik Inget bidrag: Mora är ej att beteckna som storstad bidrag: Dalarna har mycket turism och flera av turistmål finns i ctrala Mora TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 23 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

24 Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Jämställdhet. Arbetsformerna, gomförandet och resultat av transportpolitik medverkar till ett jämställt samhälle. Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Lika påverkansmöjlighet Inget bidrag: Åtgärd bedöms ej påverka jämställdhet. Visserlig gomförs gång- och cykelåtgärder och äv kollektivtrafik gynnas m biltrafik gynnas i större utsträckning Inget bidrag: Åtgärderna bedöms inte påverka lika påverkansmöjlighet Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade bidrag: Förbättrade GC-vägar och GC-portar ökar funktionshindrades möjligheter att nå hållplatser för kollektivtrafik Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på eg hand bidrag: Förbättrade gång- och cykelvägar samt förbättrade överfarter gör det lättare för barn och unga att själva säkert använda transportsystemet Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Inget bidrag: Tydligare, trafikseparerad gång- och cykelväg samt säkrare överfarter ger säkrare resväg för oskyddade trafikanter m bedöms ej öka andel gång- och cykelresor Inget bidrag: Åtgärderna bedöms inte öka andel kollektivtrafik av alla resor. Visserlig gynnas busstrafik av bättre trafikflöde m biltrafik gynnas i högre grad Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås gom stegvis ökad ergieffektivitet och ett brutet berode av fossila bränsl. År 2030 bör Sverige ha fordonsflotta som är oberode av fossila bränsl. Påverkan på mängd personbils- och lastbilstrafik i fordonskilometer. Påverkan på ergianvändning per fordonskilometer. Negativt bidrag: Trafik som leds om får något längre sträcka vilket leder till ökad trafikmängd i fordonskilometer Negativt bidrag: Högre hastighet och längre färdväg ökar ergianvändning Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscario för ergieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på ergianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Negativt bidrag: Vid byggande ökar ergianvändning jmf med nollalternativet då inga åtgärder görs. Åtgärderna bedöms äv öka ergianvändning vid drift och underhåll något. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 24 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

25 Befolkning Människors hälsa Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärd för buller Inget bidrag: Bullernivåerna är redan idag höga. De flesta fastigheter som berörs har redan idag bullerskyddskärm.de fastigheter där bullernivåer överskrids kommer att få bulleråtgärder. Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärda Inget bidrag: Vägområdet breddas och väg kommer därmed närmare bebyggelse vilket ökar bullernivåer. Dock bedöms riktvärdet för maximal ljudnivå 70 dba klaras för samtliga bostadsfastigheter Betydelse för förekomst av områd med hög ljudmiljökvalitet Inget bidrag: Området kring väg kan ej bedömas vara tysta områd utan är idag utsatta för höga ljudnivåer Fysisk aktivitet i transportsystemet bidrag: De förbättrade möjligheterna till att nyttja gång eller cykel som transportmedel förbättrar möjlighet till ett aktivt friluftsliv inom utredningsområdet och dess omgivning. Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på eg hand ta sig fram till sina mål bidrag: Förbättrade GC-vägar och -portar ökar barns, funktionshindrades och äldres möjligheter att nå hållplatser för kollektivtrafik samt övriga mål Tillgänglighet med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter bidrag: D nya och förbättrade gång- och cykelväg bedöms öka attraktivitet att välja cykel som transportmedel alt gå. Barriäreffekt kommer minska i och med förbättrade passager och därmed blir det säkrare för oskyddade trafikanter att korsa väg TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)

26 Mark Vatt Luft Ärdummer; Objektnummer: TRV 2016/59617, VM072 Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Negativt bidrag:totala emissioner ökar ligt EVAkalkyl Inget bidrag: Övre utvärderingströskel överskrids inte. Inget bidrag: Övre utvärderingströskel överskrids inte. Kvalitet på vatt ur ett dricksvattförsörjningsperspektiv Inget bidrag: Det finns viss risk för sänkning av grundvattnivåerna i omgivning under byggskedet. Om skilda eller allmänna intress kan påverkas av grundvattsänkning krävs tillstånd för vatt-verksamhet och kommer i så fall upprättas. Anpassningar och skyddsåtgärder får utredas vidare i det fortsatta planeringsarbetet. Kvalitet på vatt och vattförhållanda ur ekologisk synpunkt Bedöms inte för närvarande Betydelse för förorade områd Inget bidrag: Åtgärderna som planeras innebär att mark behöver tas i anspråk. Markytorna som behövs för projektet ligger i vissa fall på platser som är pottiellt förorade. Vidare utredning krävs. Betydelse för skyddsvärda områd Inget bidrag: Vasaloppsspåret tangerar utredningsområdet marginellt och bedöms inte påverka betydelse för skyddsvärda områd TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 32 SEB version 1.16 (Eva-mall)