RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Rapport 2009:20. Analys & Strategi. 31 augusti 2009
|
|
- Birgitta Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige Rapport 2009:20 31 augusti 2009 Analys & Strategi
2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: info@wspgroup.se Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren, Carl Swensson Analys & Strategi
3 Förord WSP Analys & Strategi har som underlag åt den statliga Utredningen om höghastighetsbanor under våren och sommaren 2009 genomfört en samhällsekonomisk analys av byggande av höghastighetsbanor i Sverige. Analysen avser den s.k. Europakorridoren, dvs. Götalandsbanan som går sträckan Stockholm (Järna)-Jönköping-Göteborg (Almedal) samt Europabanan som går mellan Jönköping och Öresundsregionen. Inom WSP har ett flertal konsulter medverkat. Maria Börjesson har arbetat med beräkningar av konsumentöverskott och regional fördelning av konsumentnyttor, Håkan Berell med analyser av godstrafiken och Christian Nilsson med beräkningar av externa effekter och producentöverskott. Christer Anderstig och Jonas Börjesson har beräknat de regionala utvecklingseffekterna. Matts Andersson har medverkat som expert på samhällsekonomiska analyser, och Anna Johansson har sammanställt rapporten. Även Maria Nilsson och Kerstin Pettersson har medverkat i uppdraget. Christian Nilsson har varit WSP:s projektledare. Stockholm i augusti 2009 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi 3
4 Analys & Strategi
5 Innehåll SAMMANFATTNING UPPDRAGET ETT HÖGHASTIGHETSNÄT I SVERIGE BERÄKNINGSMETODIK Om samhällsekonomiska kalkyler WSP:s uppdrag är att räkna enligt vedertagna metoder Kalkylvärden och övergripande kalkylförutsättningar RESANDEPROGNOSER SAMHÄLLSEKONOMI Övergripande kalkylresultat Investeringskostnader, byggtid och öppningsår Konsumentöverskott persontrafik Producentöverskott Externa effekter Budgeteffekter Frigjord kapacitet på befintliga banor godstrafik Regionala utvecklingseffekter Känslighetsanalys 100 års kalkylperiod REGIONAL FÖRDELNING AV NYTTAN TIDIGARE UTREDNINGAR Nya tåg i Sverige jämfört med denna studie Götalandsbanan i åtgärdsplaneringen SLUTSATSER BILAGA 1 FLYGUTBUD Analys & Strategi
6 Analys & Strategi
7 Sammanfattning WSP Analys & Strategi har genomfört en samhällsekonomisk analys av höghastighetsbanor i Sverige. Analysen avser den s.k. Europakorridoren, dvs. Götalandsbanan som går sträckan Stockholm (Järna) - Jönköping-Göteborg (Almedal) samt Europabanan som går mellan Jönköping och Öresundsregionen. I WSP:s uppdrag har också ingått att göra en bedömning av regionalekonomiska effekter som ligger utanför den vedertagna samhällsekonomiska kalkylen. Avslutningsvis har WSP också beräknat hur konsumentnyttan av investeringen fördelas mellan olika regioner. Beräkningarna baseras på resandeprognoser som har tagits fram av Järnvägsgruppen på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Detta har varit en förutsättning för WSP:s uppdrag och WSP har inte haft insyn i prognosarbetet. Prognoserna är inte direkt jämförbara med de prognoser som görs inom åtgärdsplaneringen eftersom bland annat resandevolymerna justerats upp. WSP:s beräkningar av den samhällsekonomiska nyttan följer så långt som möjligt vedertagna värderingar och kalkylförutsättningar och genomförs i enlighet med de analyser som Banverket gör för andra investeringar i den pågående åtgärdsplaneringen. Som framgår av tabellen nedan ger den samhällsekonomiska kalkylen för höghastighetsbanor ett något lönsamt resultat. Den s.k. nettonuvärdeskvoten hamnar på 0,15. Om nettonuvärdeskvoten ligger över 0 bedöms investeringen, som beräknas kosta 125 miljarder kronor, vara lönsam för samhället att genomföra. Nettonuvärdeskvoten ska tolkas som en bedömning av hur mycket nytta man får tillbaka på varje investerad krona. Nyttan inkluderar såväl positiva som negativa effekter som investeringen för med sig. De positiva samhällsekonomiska effekterna består framför allt i restidsvinster för tågresenärer, ökade biljettintäkter för tågoperatörerna samt minskade externa effekter, som exempelvis minskade utsläpp. Negativa nyttoposter är exempelvis ökade fordonskostnader för tågoperatörerna till följd av den ökade trafiken. Av tabellen nedan framgår det att knappt hälften av nettonyttan är producentöverskottet, som huvudsakligen kommer ifrån vinst för tågoperatörerna. Därefter följer konsumentöverskott (restidsvinster) och minskade externa effekter. Effekterna för persontrafik är i beräkningarna större än effekterna för godstrafik. Analys & Strategi 1
8 Sammanställning samhällsekonomisk kalkyl Miljarder SEK Kalkylperioden 1) Producentöverskott 52,7 Biljettintäkter tåg 132,6 Biljettintäkter flyg -58,2 Fordonskostnader tåg -59,9 Fordonskostnader flyg 38,1 2) Budgeteffekter -22,7 Drivmedelsskatt för vägtrafik -18,1 Fordonskostnader ggr (Skf 1-1) -4,6 3) Konsumentöverskott 51,1 Resuppoffring persontrafik 44,7 Godstillgänglighetsvinster 6,4 4) Externa effekter 34,4 Luftföroreningar o klimatgaser 13,5 Trafikolyckor 13,0 Marginellt slitage väg 1,3 Marginellt slitage kollektivtrafik -1,2 Externa effekter, gods 7,8 5) DoU och Reinvesteringar järnväg -7,5 6) Restvärde 10,7 Summa Nyttor 118,8 7) Investeringskostnader 103,0 1 Investeringskostnad banor, diskonterat inklusive skattefaktorer 98,9 2 Investeringskostnad godsterminaler, diskonterat inklusive 4,1 3 skattefaktorer Nettonuvärdeskvot 0,15 Höghastighetsbanor beräknas ge störst förbättrad tillgänglighet till arbetsplatser för Tranås (+28%), Nyköping (+20%), Oxelösund (+16%) och Ulricehamn (+14%). Ytterligare 15 kommuner ökar tillgängligheten med mellan 5 och 10 procent. Om man ser till de totala tillgänglighetsvinsterna så hamnar ungefär en tredjedel (36 procent) i Stockholms län, 17 procent av konsumentöverskottet tillfaller invånare i Västra Götaland medan invånarna i Skåne får 13 procent av 1 Prisnivå 2006, diskonterat till nuvärde år 2010 inklusive skattefaktorer. Den uppskattade faktiska investeringskostnaden för höghastighetsbanor är 125 miljarder kr (prisnivå 2008) för persontrafiken och 5 miljarder för investeringar i godsterminaler och fördelas över ett antal år under kalkylperioden. 2 Investeringskostnad HHB, rak summering 117,5 miljarder (prisnivå 2006). 3 Investeringskostnad godsterminaler 5,0 miljarder, rak summering (prisnivå 2006). 2 Analys & Strategi
9 nyttan. Östergötlands län tillsammans med Jönköpings län får tillsammans 12 procent av den totala nyttan medan resten av Sverige delar på ca 17 procent. Resterande 5 procent av nyttan tillfaller utlandet till följd av de bättre tågförbindelserna till och från Europa. I den samhällsekonomiska kalkylen ingår de effekter för samhället som går att kvantifiera och värdera monetärt. Det finns fler samhälleliga effekter som inte ingår i kalkylen men som bör ingå i en samlad bedömning. För att vidga analysen har WSP även räknat på inkomsteffekter. Dessa effekter följer av den ökade tillgängligheten till arbetskraft och arbetsplatser samt till regionala centrum och storstädernas funktioner och utbud som investeringen i höghastighetsbanor ger. Inkomsteffekten har beräknats till ca 2 miljarder kronor för kalkylperioden. Om denna räknas in i kalkylen skulle det ge en nettonuvärdeskvot på 0,17. Slutligen har även WSP genomfört en känslighetsanalys för en längre kalkylperiod. I den pågående åtgärdsplaneringen används kalkylperioden 40 år (kompletterat med ett restvärde), men för en så pass omfattande investering som höghastighetsbanor kan man argumentera för att 40 år är en väl kort kalkylperiod. Om kalkylperioden ändras till 100 år istället för 40 år, vilket dock är emot ASEK:s rekommendationer, blir nettonuvärdeskvoten 0,54. Analys & Strategi 3
10 1 Uppdraget Gunnar Malm har fått i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för höghastighetsbanor i Sverige. Uppdraget innebär att analysera om en eventuell utbyggnad av höghastighetsbanor kan bidra till att uppnå samhällsekonomiskt effektiva och hållbara transportlösningar för ett utvecklat transportsystem. I uppdraget ingår bland annat att utreda effekter, kostnader och finansiering av en eventuell utbyggnad och föreslå en översiktlig sträckning samt eventuell etappindelning. Gunnar Malm ska rapportera sitt uppdrag senast den 15 september Utredningen om höghastighetsbanor (N2008:14) gav Banverket i uppdrag att ta fram underlag kring ett antal frågeställningar. En av dessa frågor var huruvida investeringar i ett höghastighetsnät i Sverige är en samhällsekonomiskt lönsam investering. Banverket gav i sin tur i uppdrag till WSP Analys & Strategi att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl och effektbedömning av ett tänkt höghastighetsnät i Sverige. WSP:s uppdrag kan sammanfattas i nedanstående punkter: att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl och nyttoberäkning av att investera i höghastighetsbanor i Sverige att därutöver göra en bedömning av effekter utanför den samhällsekonomiska kalkylen att beräkna hur nyttan av investeringen fördelas mellan regioner. Förutsättningarna för uppdraget var att beräkningar ska utgå från de resandeprognoser som genomförts av Järnvägsgruppen på KTH under 2009, men att beräkningsförutsättningarna i övrigt så långt som möjligt ska överensstämma med vedertagna metoder. 4 Pressmeddelande om uppdraget, Näringsdepartementet, 18 december Analys & Strategi 4
11 2 Ett höghastighetsnät i Sverige Höghastighetsnätet som analyserats i detta uppdrag består av två höghastighetsbanor, Götalandsbanan (Stockholm Jönköping Göteborg) respektive Europabanan (Jönköping Öresundsregionen). Dessa två banor bildar tillsammans den så kallade Europakorridoren. Europakorridoren och begreppet höghastighetsbanor (HHB) används synonymt i denna rapport. 5 Trafikprognoserna som används för analyserna har genomförts av KTH med det så kallade SamVips-systemet under Den prognos som används som jämförelsealternativ (JA) är utan höghastighetsbanor. Trafikeringen i JA utgår från samma utbud som Banverket definierat som jämförelsealternativ i åtgärdsplaneringen. I utredningsalternativet (UA) har KTH tagit fram ett trafikupplägg. Figur 1 visar en översiktsbild av hur fjärrtrafiken med höghastighetståg respektive andra linjer är tänkt att se ut. 5 Om endast en av banorna avses anges detta specifikt med Götalandsbanan respektive Europabanan. Analys & Strategi 5
12 Figur 1. Höghastighetstågnät i UA. Höghastighetståg Linjenät med Götalandsbanan och Europabanan fullt utbyggda Interregional och regional tågtrafik tillkommer Västerås Eskilstuna Falun Borlänge Karls tad Esk il stuna Gävle C Um eå Gäv le Uppsala C Arlanda C Solna Stockholm C Uddevalla C Trollhättan C Göteborg C Mölndal Varberg Falkenberg Halmstad C Borås C Ulricehamn Ljungby Skövde Örebro Jönköping S Värnamo NässjöC Eksjö Vetlanda Alvesta Växjö Norrköping C Linköping C Västervik Hultsfred Nybro Emmaboda Kalmar C Södertälje syd Halm stad Ängelholm Helsingborg C Hässleholm C Kristians tad Karlshamn Karlskrona C Köpenhamn H Århus, Odense Lund C Malmö C Ystad Sim ris hamn NykøbingF Burg a. F. Lübeck Hbf Hamburg Hbf Bremen Köln B ryssel Hannov er Frankfurt a. M. München Köpenhamns flygplats Kastrup Berlin-Spandau Berlin Hbf Turtäthet under vardagar 12 tåg/dag 8 tåg/dag 1-4 tåg/dag, främst i högtrafik Anslutande tågtrafik Grafik: Oskar Fröidh, 2009 Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug På Götalandsbanan, dvs. sträckningen mellan Stockholm och Göteborg, planeras non-stop tåg, dvs. tåg som ej stannar på mellanliggande stationer, en gång i timmen. Några av dessa tåg utgår från Gävle, och går till Halmstad eller Uddevalla. Varje timme körs dessutom höghastighetståg som stannar på mellanliggande stationer enligt tabellen nedan. Dessa tåg utgår från Uppsala. 6 Analys & Strategi
13 Tabell 1. Trafikupplägg höghastighetståg på Götalandsbanan. Sträcka Uppehåll under vägen Turer per dag Restid (timmar:min) Cst: Stockholm C, G: Göteborg C Stockholm C Non-stopp 12 2:00 Göteborg C Uppsala C Göteborg C Arlanda C, Solna, Stockholm C, 8 3:12 (Cst-G 2:29) Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Ulricehamn, Borås C Uppsala C Göteborg C Arlanda C, Solna, Stockholm C, 8 3:07 (Cst-G 2:24) Gävle C Halmstad C Gävle C Uddevalla C Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Borås C Uppsala C, Arlanda C, Solna, Stockholm C, Göteborg C, Mölndal, Varberg, Falkenberg Uppsala C, Arlanda C, Solna, Stockholm C, Göteborg C, Trollhättan C 2 4:37 (Cst-G 2:00) 2 4:14 (Cst-G 2:00) Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug Tabellen nedan visar trafikeringen för Europabanan som använts för resandeprognoserna. Basen i trafiken är en non-stop-linje från Stockholm till Helsingborg, för att därefter gå över HH-förbindelsen och Kystbanen till Köpenhamn 6. De flesta tågen på denna linje fortsätter till Hamburg där det finns anslutning till många andra destinationer. Vidare går en annan snabb linje non-stop Stockholm Malmö för att sedan gå vidare till Berlin via Kastrup. Det finns även några linjer som går från Stockholm till Kalmar, Karlskrona, Växjö eller Halmstad. 6 Det skall noteras att HH-förbindelsen (Helsingborg-Helsingör) inte ingår i den beräknade investeringskostnaden. Efter en mer noggrann studie av banorna i Skåne bedömer dock KTH att det är möjligt att få en lika snabb förbindelse till Köpenhamn via Malmö som via HH.förbindelsen. Detta medför att den samhällsekonomiska nyttoberäkningen inte borde påverkas nämnvärt om vissa tåg till Köpenhamn går via HH-förbindelsen (vilket är fallet i prognosen) eller om samtliga går via Malmö (vilket Banverket förutsatt vid bedömning av investeringskostnaderna). Analys & Strategi 7
14 Tabell 2. Trafikupplägg höghastighetståg på Europabanan. Sträcka Uppehåll under vägen Turer per dag Restid (timmar:minuter) Cst: Stockholm C, Kph: Köpenhamn H, M: Malmö C, Vö: Växjö Stockholm C Hamburg Hbf Helsingborg C, Köpenhamn H, Nyköping F, Lübeck Hbf 8 4:40 Cst-Kph 2:51 Stockholm C Köpenhamn H Helsingborg C 4 2:51 Stockholm C Berlin Hbf Uppsala C Hamburg Hbf Uppsala C Köpenhamn H Stockholm C Kalmar C Stockholm C Karlskrona C Malmö C, Köpenhamns flygplats Kastrup, Lübeck Hbf, Berlin-Spandau Arlanda C, Solna, Stockholm C, Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Helsingborg C, Lund C, Malmö C, Köpenhamns flygplats Kastrup, Köpenhamn H, Burg a. F., Lübeck Hbf Arlanda C, Solna, Stockholm C, Södertälje syd, Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Värnamo, Ljungby, Hässleholm C, Lund C, Malmö C, Köpenhamns flygplats Kastrup Jönköping S, Alvesta, Växjö, Emmaboda, Nybro Jönköping S, Alvesta, Växjö, Emmaboda Stockholm C Växjö Norrköping C, Linköping C, Nässjö C, Alvesta Stockholm C Halmstad C Norrköping C, Linköping C, Jönköping S, Värnamo, Ljungby Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug :28 Cst-M 2:27 8 6:09 Cst-M 3:05 Cst-Kph 3:37 8 4:36 Cst-M 3:21 Cst-Kph 3:53 3 3:22 Cst-Vö 2:15 2 3:24 Cst-Vö 2:15 1 2:28 2 2:50 Interregionala tåg används dels på mellanmarknader, men även som matning till höghastighetsnätet. Figuren nedan visar det i prognosen antagna interregionaltågsnätet. Förutom de interregionala tåg som redovisas nedan finns i många fall flera regionala tåg. Dessa tåg har i princip samma trafikupplägg oavsett om Europakorridoren byggs eller inte. 8 Analys & Strategi
15 Figur 2. Interregionala tåg i södra Sverige - översiktsbild. Förutom dessa linjer tillkommer regionala tåg på många sträckor. Interregionala tåg i södra Sverige med Europakorridoren Höghastighetståg och regionala tåg tillkommer Oslo S Lilleström Fredrikstad Sarpsborg Moss Halden Ed Uddevalla C Trollhättan C Göteborg C Kongsvinger Säffle Åmål Arvika Mellerud Öxnered Kil Grums Vänersborg Alingsås Herrljunga Karlstad C Falköping Landvetters flygplats Borås C Kristinehamn Skövde Töreboda Ulricehamn Mullsjö Degerfors Habo Västerås C Köping Jönköping C Arboga S Motala C Örebro C Mälardalståg tillkommer Hallsberg Katrineholm Mjölby Tranås Enköping EskilstunaC Strängnäs Skavsta flygplats Linköping C Norrköping C Sundbyberg Vagnhärad Oxelösund Nyköping C Gävle C Tierp Södertälje syd Flemingsberg Uppsala C Arlanda C Solna Stockholm C Varberg Falkenberg Halmstad C Laholm Båstad Ängelholm Helsingborg C Mölndal Limmared Landskrona Hestra Gnosjö Värnamo Älmhult Osby Hässleholm C Alvesta Nässjö C Sävsjö Växjö Lessebo Emmaboda Nybro Kalmar C Karlskrona C Köpenhamn H Köpenhamns flygplats Kastrup Eslöv Lund C MalmöC Öresundståg tillkommer Turtäthet under vardagar Basintervall 1 timme Basintervall 2 timmar 4 tågpar / dygn Grafik: Gerhard Troche 2008, Oskar Fröidh 2009 Källa: Prognos-PM skickat till WSP 25 aug Analys & Strategi 9
16 3 Beräkningsmetodik 3.1 Om samhällsekonomiska kalkyler För att samhällets medel ska kunna användas så effektivt som möjligt grundas investeringsbeslut inom transportsektorn bland annat på samhällsekonomiska analyser. En samhällsekonomisk analys är ett sätt att systematiskt försöka sammanfatta en åtgärds samtliga effekter och kostnader. När analyserna är utförda och redovisade på ett enhetligt sätt underlättas jämförelser och prioriteringar mellan olika investeringsinriktningar och objekt. En samhällsekonomisk analys bör i princip ta hänsyn till alla effekter som påverkar alla individer i samhället (till skillnad mot exempelvis privatekonomiska, företagsekonomiska eller statsfinansiella analyser). En samhällsekonomisk kalkyl innefattar endast de effekter som är kvantifierbara och monetärt värderbara och är alltså ett snävare begrepp. Utgångspunkten för den samhällsekonomiska kalkylen är individernas preferenser, även framtidens individer räknas. Individernas preferenser mäts genom betalningsvilja, och alla individer värderas lika. En av de viktigaste poängerna med samhällsekonomiska kalkyler är att de är objektiva i meningen att varje investerings nytta beräknas på samma sätt. Därmed kan man i princip jämföra alla olika tänkbara investeringar och välja att genomföra dem som ger störst samhällsekonomisk nytta. Även om en samhällsekonomisk analys i princip bör hantera alla effekter av en åtgärd så finns i praktiken svårigheter att bedöma, kvantifiera och värdera allting korrekt. Därför finns ingen absolut sanning om en investering, utan analysens roll är att vara ett viktigt stöd för beslutsfattaren. De effekter som finns med i en samhällsekonomisk kalkyl är i sammanfattning de förändringar som investeringen innebär: 1. Investeringens bygg-, drift- och underhållskostnad 2. Förändringar av restider och reskostnader 3. Godstidsvinster 4. Trafiksäkerhetseffekter 5. Utsläppsförändringar 6. Budgetpåverkan 7. Påverkan på operatörernas ekonomi En samhällsekonomisk kalkyl görs normalt i följande steg: 1. Definition av projektet och dess åtgärder 10 Analys & Strategi
17 Det föreslagna projektet och dess syfte beskrivs. Ett så kallat nollalternativ eller jämförelsealternativ, som beskriver vad som förväntas hända om projektet inte genomförs, definieras. Resandet kommer att förändras även om projektet inte genomförs och det är därför inte möjligt att jämföra det föreslagna projektet med dagens situation. 2. Identifiering och kvantifiering av relevanta effekter Alla relevanta kostnader och effekter för samhället identifieras och kvantifieras i så stor utsträckning som möjligt. Kalkylperioden, det vill säga det tidsspann som kalkylen avser, fastställs. Normalt sätts kalkylperioden så att den överensstämmer med projektets ekonomiska/funktionella livslängd, det vill säga hur länge investeringen skapar nyttor (vilket inte är samma sak som den tekniska livslängden, som avser hur länge olika komponenter i investeringen håller). Endast effekter som uppstår under denna period räknas med i kalkylen. 3. Effekterna räknas om till pengar (så kallad monetär värdering) De effekter som har kvantifierats värderas monetärt (dvs. vikt, antal osv. räknas om till pengar). Särskilda kalkylvärden används för effekter som ursprungligen inte har något marknadspris (t.ex. för restid, föroreningar, trafiksäkerhet). 4. Framtida nyttor och kostnader översätts till nuvärde (diskontering) Alla nyttor och kostnader som infaller under kalkylperioden inkluderas i den samhällsekonomiska kalkylen. Nyttor och kostnader från olika tidsperioder kan inte jämföras direkt, utan räknas om till ett gemensamt nuvärde med hjälp av räntan (s.k. diskontering). Diskonteringen innebär att en effekt som ligger nära i tiden har ett högre värde än en lika stor effekt som kommer senare. Bedömningar görs av när olika effekter kommer att inträffa och hur lång tid de kommer att bestå. 5. Beräkningar av nettonuvärdeskvoten För att kunna jämföra stora åtgärder med små brukar resultatet av en samhällsekonomisk kalkyl räknas om till en så kallad nettonuvärdeskvot (NNK). Nettonuvärdeskvoten beräknas genom att åtgärdens samlade nettonytta (nyttan minus kostnaden) divideras med kostnaden. Nettonuvärdeskvoten visar vinst eller förlust per investerad krona och gör det möjligt att jämföra resultaten från olika stora projektförslag. Enkelt uttryckt kan man säga att NNK visar hur mycket alla individer i samhället sammanlagt tjänar eller förlorar per investerad krona. En NNK på 0,4 betyder att för varje investerad kr får man tillbaka 1,40 kronor i samlad nytta för samhället. En NNK på -0,4 betyder att man för varje investerad krona får tillbaka 60 öre. Analys & Strategi 11
18 3.2 WSP:s uppdrag är att räkna enligt vedertagna metoder WSP:s uppdrag har varit att genomföra en samhällsekonomisk kalkyl av Europakorridoren, enligt den tänkta bansträckning och med det trafikupplägg som visas i föregående kapitel. Utvärderingen ska vidare baseras på de resandeprognoser som utförts av Järnvägsgruppen på KTH under Dessa resandeprognoser har genomförts med det s.k. SamVips-systemet, och visar prognostiserat framtida resande med höghastighetsbanor i olika relationer. Beräkningsförutsättningar i övrigt ska, enligt direktivet för Utredningen om höghastighetsbanor, så långt som möjligt överensstämma med vedertagna beräkningsmetoder, dvs. analyserna görs med de värderingar och kalkylförutsättningar som gäller enligt ASEK. ASEK-gruppen 7 är en gemensam arbetsgrupp mellan SIKA, trafikverken och Naturvårdsverket. ASEK uppdaterar ibland sina rekommendationer och WSP har för beräkningarna här använt de senaste rekommendationerna, s.k. ASEK4. Mer om detta går att läsa under respektive kalkylpost. Det skall dock tilläggas att det inte är entydigt vad som avses med vedertagna beräkningsmetoder. ASEK-gruppen tar fram kalkylvärden, men ger inga direktiv om övriga beräkningsmetoder. WSP har tillsammans med Utredningen om höghastighetsbanor, beslutat att beräkningarna så långt som möjligt skall genomföras i enlighet med de analyser som Banverket genomför i den pågående åtgärdsplaneringen. 3.3 Kalkylvärden och övergripande kalkylförutsättningar För att uppnå jämförbara resultat och kunna avgöra var samhällets resurser skall användas, är det viktigt att alla investeringskalkyler baseras på samma värderingar. Om t.ex. 1 miljon kronor skulle kunna rädda 100 liv inom sjukvården men bara 50 liv i trafiken så vore det, ur en samhällsekonomisk synvinkel, bättre att investera i sjukvården än i trafiken (förutsatt att investeringarna enbart påverkar antalet dödsfall). Det är sällsynt att det görs samhällsekonomiska jämförelser mellan olika sektorer, men analogin gäller även för olika investeringar inom transportsektorn. Om kalkylvärdena som används i analyserna inte är av samma storleksordning går inte denna avvägning att göra. Värderingar och kalkylparametrar för de samhällsekonomiska kalkylerna bygger, som sagt, på re- 7 Arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler. 12 Analys & Strategi
19 kommendationer från ASEK. De viktigaste kalkylvärdena presenteras i Tabell 3 nedan. 8 Tabell 3. Exempel på kalkylvärden enligt ASEK 4.. Variabel Värde Tid person bil - Regionala tjänsteresor personbil 275 kr/persontim - Regionala privatresor personbil 51 kr/persontim - Nationella tjänsteresor personbil 275 kr/persontim - Nationella privatresor personbil 102 kr/persontim Tid regionaltåg Regionala privatresor tåg 51 kr/persontim - Bytestid 102 kr/persontim Regionala tjänsteresor tåg 275 kr/persontim - Bytestid 275 kr/persontim Nationella privatresor tåg 102 kr/persontim - Bytestid 203 kr/persontim Nationella tjänsteresor tåg 275 kr/persontim - Bytestid 275 kr/persontim Olyckor - Dödsfall kr - Svårt skadad kr - Lätt skadad kr - Egendomsskadeolycka kr Miljö "landsbygd" medeltätort ( inv.) - Kväveoxider (NOx) 75 kr/kg 84 kr/kg - VOC 38 kr/kg 52 kr/kg - Partiklar 0 kr/kg 2454 kr/kg - Svaveldioxid (SO 2) 25 kr/kg 97 kr/kg - Koldioxid (CO 2) 1,50 kr/kg 1,50 kr/kg Skattefaktorer - Skattefaktor 1 1,21 - Skattefaktor 2 1,0 - Skattefaktor ,21 Värderingarna av utsläpp varierar beroende på hur många som drabbas. För att illustrera storleken på värderingarna exemplifierar vi i tabellen med värderingen för landsbygd (där ingen person antas drabbas) och med medeltätort (där invånare antas drabbas). 8 SIKA PM 2008:3 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 4. Analys & Strategi 13
20 Skattefaktor 1 är en justering för skuggpriset för resursanvändning (en uppskattning av vilken nytta resurserna hade haft vid en alternativ användning). Skattefaktor 2 är en justering för marginalkostnaden för offentliga medel (en uppskattning av snedvridningseffekterna som uppstår vid skattefinansiering). Skattefaktor 2 har satts till 1,0 i ASEK 4, det vill säga att marginalkostnaden är satt till 0. Sammantaget innebär justeringen för skattefaktorer en uppräkning av investeringskostnaderna med faktorn 1,21. Några övergripande kalkylförutsättningar som har använts i rapporten sammanfattas i tabellen nedan. Tabell 4. Övergripande kalkylförutsättningar. Faktor Värde Prisnivå, år 2006 Diskonteringsår 2010 Prognosår 2020 Kalkylränta 4 % Kalkylperiod 40 år + restvärde 9 För kalkylperioden har vi gjort känslighetsanalyser för en längre kalkylperiod eftersom en så pass omfattande investering som HHB kan komma att generera nyttor under en lång tid framöver. Denna beräkning finns i avsnitt Restvärdet beräknas på följande sätt: Restvärde = Återstående livstid/totallivstid * Investeringskostnad. 14 Analys & Strategi
21 4 Resandeprognoser För att beräkna restidsnyttan av HHB måste man jämföra investeringen med ett jämförelsealternativ, som representerar situationen utan investeringen. Man måste också anta en trafikering med respektive utan HHB vilka tåg som använder spåren och i vilken omfattning. Enbart utökad kapacitet skapar inga nyttor i sig 10 det är först när kapaciteten används till att köra fler och snabbare tåg som samhällsnyttorna uppstår i och med kortare restider osv. För att hela nyttan av HHB ska synas i kalkylen måste därför analysen utgå från en trafikering som utnyttjar den förbättrade tågkapaciteten eller åtminstone större delen av den. Av avsnitt 3.2 framgår det att WSP inom ramen för detta uppdrag inte utfört några resandeprognoser, utan de samhällsekonomiska beräkningarna utgår från de prognoser som utförts av KTH med SamVips-systemet under I Banverkets rapport Götalandsbanan Sammanfattning av samhällsekonomisk kalkyl ( ) framgår det att i SamVipsanalyserna har resandematriserna justerats så att det långväga resandet är 30 % högre och det regionala 5 % högre än i Sampersprognosen. Detta gör att prognoserna inte är direkt jämförbara med de Sampersprognoser som Banverket använder i åtgärdsplaneringen. I kapitel 2 beskrivs tågutbudet som ligger till grund för prognoserna, och i Bilaga 1 finns tabeller som visar hur flygutbudet samtidigt antas ha förändrats. Av tabellerna framgår det att det antagits mycket stora förändringar i flygutbudet. Mellan Stockholms och Skåne län samt Stockholms och Västra Götalands län, alltså i samma korridor som Europakorridoren trafikerar, har över 80 procent av flygturerna tagits bort. I andra relationer, som t.ex. Stockholm-Jämtland och Gotland-Östergötland har antalet flygturer utökats. Trafikeringen för både tåg och flyg skiljer alltså mellan prognoserna med respektive utan HHB, vilket får effekter för nyttoberäkningarna. Det är viktigt att framhålla att kalkylen därför kommer att avspegla både nyttan av ett förbättrat tågutbud och onyttan av ett försämrat flygutbud. Konsekvenser av detta diskuteras vidare i avsnitt 5.3. Tabellerna nedan visar förändrat trafikarbete och trafikering mellan jämförelse- (JA) och utredningsalternativet (UA). Som förväntat ökar transportarbetet för tåg, medan det minskar för flyg och bil. Ökningen för tåg är nästan 45 procent, medan minskningen för flyg och bil är 24 procent respektive 3 procent. Totalt ökar transportarbetet med 2 procent. 10 Bortsett från att tillförlitligheten kan öka om antalet reservtåglägen ökar. Analys & Strategi 15
22 Tabell 5. Förändrat transportarbete mellan JA och UA (miljoner passagerarkilometer per år, prognosåret). Förändring Tåg % Flyg % Buss % Bil % Totalt % Tabell 6. Förändrat trafikutbud mellan JA och UA (miljoner fordonskilometer per år, prognosåret). Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Jämförelsealternativ Utredningsalternativ Förändring Tåg % Flyg % Buss % Bil % 11 Siffrorna för flyg avviker något ifrån det underlag som KTH levererat. Detta beror på olika beräkningsmetoder för resor mellan Sverige och andra länder. WSP har i detta uppdrag antagit att för utrikes flyg som startar eller har sin målpunkt i Sverige, så uppstår 50% av transportarbetet inom Sveriges gränser. 16 Analys & Strategi
RAPPORT. Samhällsekonomisk bedömning av upprustning av Stambanorna. Analys & Strategi. 19 januari 2010
RAPPORT Samhällsekonomisk bedömning av upprustning av Stambanorna 19 januari 2010 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom
Läs merRAPPORT. Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg. Analys & Strategi 2010-02-09
RAPPORT Skillnad mellan Samvips och Samkalk/ASEK En jämförelse mellan två kalkyler för höghastighetsjärnväg 2010-02-09 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.
Läs merOstlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik
[ NY] 1(19) Ostlänken - känslighetsanalys vid kraftigt minskad biltrafik Sampers/Samkalkresultat Ostlänken Järna-Linköping Känslighetsanalys 12 procent mindre personbilstrafik och oförändrad lastbilstrafik
Läs mer2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter
2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde
Läs merEuropakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi
Europakorridoren Ett bredband för fysiska transporter - Utbud, prognoser och samhällsekonomi Adj. Professor Bo-Lennart Nelldal Järnvägsgruppen KTH Stockholm 2003-08-27 Bakgrund Banverkets/Scandiakonsults
Läs merInfrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15.
Infrastruktur i en växande region. Borås 2012-05-15. Vår plats på jorden Europa Europa ur spanskt perspektiv Kapacitetsproblem Europakorridoren skall vara ett integrerat transportsystem bestående av E4,
Läs merGÖTALANDSBANAN DELEN BORÅS-JÖNKÖPING-LINKÖPING
Götalandsbanan - En närmare framtid Marknad -Trafikering - Resandeflöden 07 10 09 Anders Lundberg Idéstudiens trafikavsnitt är inte en spårutredning Marknadsanalys Konkurrensanalys Definition av mål för
Läs merKompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Mattias Lundberg E-post: mattias.lundberg@sika-institute.se PM 133-220-99 2000-02-29 Näringsdepartementet Att: Ann-Katrin Berglund 103 33 STOCKHOLM Kompletterande information om nyttan av väg- och järnvägsinvesteringar
Läs merHöghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 5 februari 2009. oskar@infra.kth.se +46 87 90 83 79.
Höghastighetståg Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige forskare 5 februari 2009 +46 87 90 83 79 1 Varför ska vi åka så fort? 2 Marknad för tågtrafik en fråga om medelhastighet Klassiskt tåg Medelhastighet
Läs merJärnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid
Järnvägar med hög tåghastighet i Norden: Från vision till framtid Oskar Fröidh Forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Järnvägsgruppen Oslo, 27 januari 2014 Från vision till framtid Vision Verklighet
Läs merRAPPORT. Höghastighetsbanor. Belysning av samhällsekonomisk kalkyl. Analys & Strategi 2009-12-21
RAPPORT Höghastighetsbanor Belysning av samhällsekonomisk kalkyl 2009-12-21 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi
Läs merTvå räkneexempel. Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1. ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB
Två räkneexempel Bilaga 5 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 2.1 ÅF-Trafikkompetens AB / Transek AB Version februari 2005 Förord Transek har fått i uppdrag att uppdatera den tekniska
Läs merBusskostnader Samkalk 1
Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,
Läs merNy stambana Stockholm - Malmö 2:28 Stockholm - Göteborg 2:00
oktober 2015 Ny stambana - 2:28-2:00 STOCKHOLM NYKÖPING/SKAVSTA GÖTEBORG LANDVETTER BORÅS LINKÖPING NORRKÖPING JÖNKÖPING VÄXJÖ ÄLMHULT HÄSSLEHOLM LUND MALMÖ KÖPENHAMN/CPH KASTRUP läs mer om vårt förslag
Läs merSvealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas
Svealandsbanan tågtrafik där den efterfrågas Oskar Fröidh, KTH oskar.froidh@abe.kth.se Jernbaneforum 7 mars 2012 Målen för förbättrad tågtrafik Möjliggöra pendling till starka arbetsmarknader Lättare för
Läs merFordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel. Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB
Fordonsgas Sveriges klimatsmartaste drivmedel Roland Nilsson E.ON Gas Sverige AB Det jobbiga först Vi människor släpper ut för mycket koldioxid i atmosfären därför har EU formulerat klimatmålen 20/20/20
Läs merSödra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Läs merHöghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 19 juni 2008. oskar@infra.kth.se +46 87 90 83 79.
Höghastighetståg Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige forskare 19 juni 2008 +46 87 90 83 79 1 Största tåghastighet (km/h) 600 550 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Tåghastigheter Tåghastigheter
Läs merOstlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10
Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad
Läs merGröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft
Gröna tåget för bättre ekonomi och konkurrenskraft 9 januari 2008 Transportforum 08-790 83 79 Session 4 1 Varför Gröna tåget? Tågresandet ökar nya attraktiva tåg behövs Kortare restider är lönsamt och
Läs merAnalyser av Östlig förbindelse
Analyser av Östlig förbindelse Eller några synpunkter på hur Sampers kan förbättras för denna typ av analyser. Sampers användardag 2015-12-14 Christian Nilsson Genomfört arbete Analyser av. Östlig förbindelse.
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström
Läs merKapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår
Kapacitet på fyrspår och parallella dubbelspår Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-10-29 1 40 35 Långväga gods per transportmedel Lastbil Miljarder tonkilometer 30 25 20 15 10 5
Läs merSamlad effektbedömning
Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning Objekt: BVMa_020 Kust till kustbanan, Datum för upprättande: Upprättad av: Hans Thorselius, danielsondosk ab Kvalitetsgranskad av: Pär Ström Godkänd
Läs merAndel behöriga lärare
Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå
Läs merKompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net
Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merStatus. Södra Stambanan efter Nationell plan
Status Södra Stambanan efter Nationell plan 2018-2029 januari 2019 Nationell plan, Järnvägsobjekt >100 Mkr Södra stambanan med förbindelsebanor BORLÄNGE GÄVLE OSLO UPPSALA KARLSTAD ÖREBRO Kardonbanan ny
Läs merSamkalk. Linjeanalysprogram. Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för Samkalk i Sampers version 3.4
Linjeanalysprogram Bilaga 2 till Teknisk dokumentation för i Sampers version 3.4 Inläsning av data Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merSå bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet
Så bör trafikeringen vara på höghastighetsnätet Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2010-05-04 KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning i järnvägsteknik 1 KTH Järnvägsgruppen
Läs merResultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Västlänken, trafikeringsalternativ
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: 2013-04-17 Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se
Läs merSå kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Läs merResultat Sampers/Samkalk Projektnamn: Ho ghastighetsbanor enligt Sverigefo rhandlingen US2SF
PM Ärendenr: [Ärendenummer] Till: Från: Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921 Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se trafikverket@trafikverket.se 2016-06-07
Läs merRAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen
RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter
Läs merOstlänken/Götalandsbanan. Höghastighetsbana med blandad persontrafik
Ostlänken/Götalandsbanan Höghastighetsbana med blandad persontrafik Ostlänken Planeringsprocess med funktionen i fokus Marknad Trafik Infrastruktur Var i processen dimensioneras kapaciteten? Götalandsbanans
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merEffekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria
PM Effekter och samhällsekonomisk bedömning för Västkustbanan, sträckan Ängelholm - Maria Innehåll 1 Sammanfattning...3 2 Objektbeskrivning...3 2.1 Bakgrund och syfte...3 3 Förutsättningar och effekter...4
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merLennart Lennefors. Projektledare och transportanalytiker. Planeringsavdelningen
Lennart Lennefors Projektledare och transportanalytiker Planeringsavdelningen Snabbfakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm. Huvudkontor i Borlänge. Regionkontor i Eskilstuna, Gävle, Göteborg,
Läs merBilaga 2. Linjeanalysprogrammet
Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot SamKalkStandard.mac och lagrar dessa i en tabell (LineDesc). Följande
Läs merHöghastighetståg. Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige. Oskar Fröidh forskare 26 januari 2009. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79.
Höghastighetståg Utveckling mot modern tågtrafik i Sverige forskare 26 januari 2009 08-790 83 79 1 Varför ska vi åka så fort? Ökad hastighet ger kortare restid Kortare restid ger ökad tillgänglighet till
Läs merHöghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö
RAPPORT 2017:133 Höghastighetsbanor Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö Översiktlig sammanställning av effekter Trafikverket 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921
Läs merNorrbotniabanan. Resultat Sampers/Samkalk P UA_NBBrev090917
Norrbotniabanan Resultat Sampers/Samkalk 2009-09-17 P08142020UA_NBBrev090917 Innehåll 1 Generella förutsättningar... 3 1.1 Inledning...3 1.2 Effekter som beräknas med hjälp av Sampers/Samkalk...3 1.3 Effekter
Läs merRAPPORT Framtida bullerkrav på godståg
RAPPORT Framtida bullerkrav på godståg Beräkningar av bullereffekter och samhällsnyttor 1 Trafikverket Postadress: 781 98 Borlänge Besöksadress Röda vägen 1 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs mer, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec
2019-03-14, Dnr 2018:0040441 Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Statsbidrag för omsorg på kvällar, nätter och helger 2019 Skolverket har beslutat om statsbidrag enligt nedan 2120001439 ALE KOMMUN 10 8 910 2120001553
Läs merHandkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16
Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska
Läs merRAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken
RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.
Läs merTrafik och bankapacitet
Trafik och bankapacitet Slutseminarium 3 Gröna Tåget ett snabbtåg för nordiska förhållanden Jennifer Warg, Vectura på uppdrag av Oskar Fröidh, KTH 2012-01-25 Bakgrund och syfte Bakgrund Nya snabbtåg med
Läs merBilaga 2. Linjeanalysprogrammet
Bilaga 2. Linjeanalysprogrammet Linjeanalysprogrammet läser först in de linjebeskrivningar för respektive färdmedel som skapats med makrot SamKalkStandrad.mac och lagrar dessa i en tabell (LineDesc). Följande
Läs merRAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek
RAPPORT Jämförelse av Samkalk, EVA och Bansek 2008-07-02, slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar
Läs merTrafikverkets modellverktyg
Trafikverkets modellverktyg Sampers/Samkalk analys av infrastrukturinvesterings effekter för persontrafiken, totalt och fördelat på trafikslag, och en samhällsekonomisk kalkyl över åtgärdens nationella
Läs merNedan redovisas vilka kalkylvärden/parametrar som studerats samt kommentarer till genomförda beräkningar och resultat.
Banverket/HK 1999-02-16 Lena Wieweg Känslighetsanalyser, järnvägsinvesteringar 1. Beskrivning Med syfte att studera kalkylresultatens känslighet för förändringar av ett antal kalkylvärden/parametrar har
Läs merAktuellt om höghastighetsbanor
Aktuellt om höghastighetsbanor Stadskontoret Foto Bombardier Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008-09-15 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling 1. Inledning Idag
Läs merJÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM. Västra Stambanan
JÄRNVÄGSFÖRENINGEN I LERUM Västra Stambanan Samhällsekonomiska vinster genom utbyggnad av sträckan Göteborg-Floda med en bergtunnel norr om sjön Aspen 2017-10-03 Beräkningar: Bengt Bohlin Foto: Björn Stahre
Läs merKort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )
Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo
Läs mer5 Samhällsekonomiska effekter
5 Samhällsekonomiska effekter Bakgrund I uppdraget till Banverket att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen 2010-2019 framgår att för var och en de utpekade planeringsnivåerna
Läs merMarknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79
Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en
Läs merKursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar
Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-02-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-03-02 09:00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar 2015-04-07
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN. Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen
SVERIGEFÖRHANDLINGEN Utbyggnadsstrategi för höghastighetsjärnvägen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 2 2 BAKGRUND... 4 3 TIDIGARE REDOVISAT OM UTBYGGNADSSTRATEGIN... 4 4 UTBYGGNADSORDNING... 6 4.1
Läs merBlekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län
Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700
Läs merUPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg
UPPDRAG Ostkustbanan underlag Sverigeförhandlingen UPPDRAGSLEDARE Anders Lundberg DATUM 2016-04-29 Rev 2015-05-09 UPPDRAGSNUMMER 7001346100 UPPRÄTTAD AV Linda Isberg SLUTVERSION Dokumentation och resultat
Läs merNedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-
Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun
Läs merANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING
ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING 2 Förord har av Näringsdepartementet ombetts att genomföra vissa analyser som underlag för överväganden om marknadstillträdet
Läs merEn ny generation järnväg
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 En ny generation järnväg Trafikverkets arbete med höghastighetsjärnväg Peter Uneklint Programchef, En ny generation järnväg 2016 Infrastrukturpropositionen 11 oktober
Läs merSamhällsekonomisk analys
Järnvägsutredning Mälarbanan, delen Tomteboda Kallhäll Delrapport Samhällsekonomisk analys Kallhäll Kostnader Intrång Exploatering Tillgängliget Miljö Trafiksäkerhet Jakobsberg Kista Barkarby Spånga Ulriksdal
Läs merBlekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg
Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20
Läs merSAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR
SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR MANUAL TILL EXCELVERKTYG 2018-12-03 SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL FÖR ELVÄGSINVESTERINGAR Manual till Excelverktyg KUND Trafikverket KONSULT WSP Advisory WSP
Läs merKollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson
Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad - fallstudie Stockholms tunnelbana Maria Börjesson Bakgrund En del misstror samhällsekonomiska kalkyler: - Tunnelbanan i Stockholm inte skulle ha
Läs merFastigheter längs den svenska järnvägen
Dec. 2005 Fastigheter längs den svenska järnvägen Page 1 Uppdrag Näringsdepartementet har gett Jernhusen i uppdrag att medverka till att stationer och verkstäder utvecklas och ställs till operatörernas
Läs merKommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Läs merAvsnittsutredning Järna - Norrköping. Samhällsekonomisk differenskalkyl
Diarienr: F08-10130/SA20 BSAB: 9610-00-030 Järnvägsutredning Ostlänken Avsnittsutredning Järna - Norrköping Samhällsekonomisk differenskalkyl Bilaga 1 till avsnittsutredning - slutrapport september 2009
Läs merBokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov
Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov Uppgifterna i tabellerna på följande sidor är ögonblicksbilder och visar antal lediga provtider, antal bokade provtider,
Läs merJämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Jämförelse mellan resultat från Sampers och andra prognoser samt internationella erfarenheter av höghastighetståg Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus KTH Järnvägsgrupp
Läs merLönkalk. Användarhandledning. version Plet PM 2016:05
Lönkalk Användarhandledning version 3.0 2016-04-01 Plet PM 2016:05 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor
Läs merNya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo
Gröna Tåget Nya snabbtåg ger nya möjligheter Stockholm Oslo 5 juli 2011 Oskar Fröidh oskar.froidh@abe.kth.se Vad är Gröna Tåget? Ett forskningsprogram om ett tågkoncept för fjärrtrafik och långväga regionaltrafik
Läs merNya mitträcken kan rädda 25 liv per år
Pressmeddelande 2012-10-23 Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år Snart avgörs vilka farliga vägar som ska byggas säkra. Att bygga om Sveriges mest trafikerade 90-vägar som inte är mötesseparerade beräknas
Läs merBiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson
E.ON Gas Sverige AB BiMe trucks och andra satsningar på biogas Roland Nilsson Lite siffror om E.ON Gas Runt 100 anställda i bolaget. 25 000 kunder. 1.3 miljarder kronor i omsättning. Fordonsgasaffären
Läs merScenarioanalyser höghastighetståg
Scenarioanalyser höghastighetståg Underlagsrapport Titel: Scenarioanalyser höghastighetståg Publikationsnummer: 2012:113 ISBN: 978-91-7467-311-1 Utgivningsdatum: 2012-04-27 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson:
Läs merHöghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001
Höghastighetsbanor (Linköping-Bollebygd, Mölnlycke- Almedal, Jönköping-Lund), US5, YTR001 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: Södra stambanan och Västra stambanan är mycket hårt belastade. Restiderna
Läs merBilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner
Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd
Läs merPrognoser och samhällsekonomiska kalkyler med Samvips för Götalandsbanan
Prognoser och samhällsekonomiska kalkyler med Samvips för Götalandsbanan - Underlagsmaterial till Banverket BO-LENNART NELLDAL KJELL JANSSON CHRIS HALLDIN Ortsstorlek Stockholm >1 milj invånare Göteborg
Läs mer1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik
1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.
Läs merK2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar
K2020 Tågtrafik och järnvägsinvesteringar 2007-09-11 Innehållsförteckning 1. Uppdrag och bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Förutsättningar 3 4. Metod 4 5. Resultat 4 5.1 Västra stambanan 5 5.2 Västkustbanan 6 5.3
Läs merLönkalk. Användarhandledning. version xx-xx
Lönkalk Användarhandledning version 3.2 2019-xx-xx Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. SYFTE 3 4. HANDLEDNING TILL LÖNKALK 4 4.1 Indata 4 4.1.1 Kalkylförutsättningar 4 Skattefaktor 5 Diskonteringsränta
Läs merSida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden
Sida av 8 Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 0 Källa: Kronofogden Blekinge Sölvesborg 0 0 Blekinge Totalt 0 0 Gotland Gotland 0 0 Gävleborg Gävle 0 0 Gävleborg Totalt 0 0 Halland Laholm 0 0
Läs merLönkalk: Handledning och Manual Version 2,5. Objekt: Lönsamhetskalkylering 2.5. Datum:
Lönkalk: Handledning och Manual Version 2,5 Objekt: Lönsamhetskalkylering 2.5 Innehåll: Handledning och Manual Datum: 2015-10-13 1 Innehållsförteckning Lönsamhetskalkylering: samhällsekonomiska effekter
Läs mer2006:18. Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm
2006:18 Samhällsekonomiska kalkyler för Nordsydliga förbindelser i Stockholm FÖRORD Denna rapport är ett komplement till vägutredningen Nordsydliga förbindelser i Stockholm. Målet för vägutredningen är
Läs merMalmö-Stockholm. En effektiv etapputbyggnad
Malmö-Stockholm En effektiv etapputbyggnad Maj 2017 Utbyggnaden ska ske i den takt ekonomin tillåter * * Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, kap. 6.3.3 Regeringen Utbyggnaden kommer att ske etappvis
Läs merYttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft
Datum Beteckning 2009-11-11 Dnr 09-1-11 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över betänkandet (SOU 2009:74) Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft Skånsk
Läs merGröna tåget. Oskar Fröidh 14 maj 2008. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79. Oskar Fröidh. oskar@infra.kth.se
Gröna tåget 14 maj 2008 08-790 83 79 1 Gröna tåget ett forskningsoch utvecklingsprojekt SWEDTRAC Gröna Tåget Regina 250 och några fler 2 Syften med Gröna tåget Att ta fram ett attraktivt koncept för nästa
Läs merGasbil i Skåne ett självklar val!
Gasbil i Skåne ett självklar val! 2009-11-17 - Mårten Johansson, Biogas Syd Samhälle och näringsliv stödjer Biogas Syd 1 Biogaspusslet har många aktörer Vad är biogas? -Metan-CH 4 -Koldioxid-CO 2 2 Biogas
Läs merVästlänken en tågtunnel under Göteborg
BRVT 2006:03:15 2006-02-09 Järnvägsutredning inklusive miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Västlänken en tågtunnel under Göteborg Västlänken 03 Byggskedet 13 Mark, vatten och resursanvändning 04 Gestaltning
Läs merSå mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun
PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist
Läs merRegion Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta
Region Östergötlands modell för beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta Handläggare: Eva Skagerström Verksamhet: Ledningsstaben Datum: Beslutad 2017-09-21 Diarienummer: TSN 2017-170 www.regionostergotland.se
Läs mer