2009:3. In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008

Transkript

1 2009:3 In- och utvandring och utrikesfödda i Stockholms län 2008 Befolkningsprognos

2

3 In- och utvandring och utrikes födda i Stockholms län :3

4 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan RTK/SLL, SCB, USK AB och Demografikonsulten, samt adjungerade forskare. Förfrågningar: Åke Nilsson, Demografikonsulten, Ulla Moberg, RTK, Projektledare Ulla Moberg Regionplane- och trafikkontoret, Stockholm läns landsting Box 4414, Stockholm Besök Västgötagatan 2 Tfn , Fax rtk@rtk.sll.se Grafisk form: Jan-Aage Haaland, Ateljén SCB Karta: RTK RTN ISSN XXXX-XXXX

5 Innehåll Sammanfattning... 4 Fördubblad folkökning procentig ökning av invandringen av utrikes födda... 7 Fler utrikes födda återutvandrar Fördubblat flyttnetto bland utrikes födda Cirka svenskar utvandrar årligen Vad beror den ökade invandringen på? Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån? Migration från EU-länderna Migration från länder med konflikter och fattigdom Migration på grund av familjebildning och studier och arbetsmarknadsskäl Återvändande svenskar utrikes födda Flest från Finland trots minskning Tabeller Bilaga gruppering av länderna

6 Sammanfattning Fördubblad folkökning en har Stockholms läns folkökning uppgått till ca per år. Under 20-årsperioden ökade länets folkmängd i genomsnitt med per år. en var nivån på den årliga invandringen av utrikes födda ca över den som observerats under 3-årsperioden dessförinnan. Utvandringen av utrikes födda ökade bara med ca mellan de båda 3-årsperioderna. Invandringsöverskottet bland utrikes födda har i genomsnitt uppgått till vilket överskrider nivån med d.v.s. mer än en fördubbling. EU-anslutningen och utvidgningen har gett ökad migration Sedan Sveriges anslutning till EU har migrationen från de dåvarande EUländerna (EU15 utom Norden) ökat från ca till ca per år. Utvidgningen av EU den 1 maj 2004 med ytterligare 10 länder, bl.a. Polen och de baltiska länderna, har hittills medfört att invandringen från de 10 länderna ökat med per år till ca Det är ifrån Polen som invandringen ökat i första hand en 10-dubbling från ca 300 till år 2007 och år Den 1 januari 2007 utvidgades EU med Bulgarien och Rumänien. Även från Bulgarien och Rumänien har invandringen 10-dubblats från ca 100 personer före inträdet till år 2007 och 900 år Fördubblad invandring från Asien och Afrika Från Asien har invandringen till Stockholms län fördubblats mellan 3- årsperioderna och Invandringen har ökat från framförallt Irak men också från Iran, Kina, Thailand, Syrien, Afghanistan och Pakistan. Under den senaste 3-årsperioden har i genomsnitt personer invandrat från Asien vilket är mer än föregående 3-årsperiod. Även från Afrika har invandringen fördubblats mellan de båda 3- årsperioderna. en invandrade i genomsnitt personer från Afrika vilket är fler än föregående period. Avreglering, krig, förtryck och svält har medfört ökad invandring Före Sveriges anslutning till EU var det bara nordiska medborgare som kunde bosätta sig i landet utan att söka uppehållstillstånd. EU-medborgare måste söka tillstånd för bosättning men tillståndsprövningen är inte alls lika restriktiv som för tredjelandsmedborgare. Inflyttningen till Stockholms län från de länder som utgör EU27 exkl. Danmark och Finland har ökat med jämfört med perioderna före Sveriges anslutning och EU:s utvidgningar 2004 och Den utomeuropeiska invandringen genereras av krig, förtryck och svält. Hög migration från Irak, Iran, Syrien, Eritrea och Somalia har sin grund i detta. Återutvandringen av utrikes födda har ökat Återutvandringen av utrikes födda har ökat. en var genomsnittet för att öka till åren Mest benägna att återutvandra är arbetskraftsinvandrare och invandrare från grannländerna. Statistiken underskattar återutvandringen bland arbetskraftsinvandrare varför utvandringstalen är högre 4

7 än redovisat. Utvandringen är låg bland invandrare från konfliktområden som t.ex. Irak. Den är också låg bland invandrare från länder där flertalet anlände för några decennier sedan t.ex. Sydamerika. Flyttnetto bland utrikes födda fördubblat Kraftigt ökad invandring och svagare ökning av återutvandringen bland utrikes födda har medfört att flyttnettot ökat. en var det genomsnittliga nettot bland utrikes födda. Under perioden uppgick flyttnettot till hela d.v.s. en ökning med EU27 utom Sverige svarar för av ökningen, Asien för och Afrika för svenskar utvandrar Sedan mitten av 1990-talet har ca svenskar årligen utvandrat från länet. Drygt 1/3 flyttar till EU15 utom Norden och 1/6 till grannländerna i Norden. Därefter kommer Nordamerika och Asien i popularitet. Omkring svenskar återinvandrar varje år. Kommer invandringen att ligga kvar på den höga nivån? Frågan i rubriken ovan är svår att besvara. En invandring av personer årligen med variationer på ±5 000 kan vara ett svar på frågan. En tänkbar fördelning är från EU-länderna med årliga variationer på ± från Afrika och Asien med årliga variationer på ± från övriga världen (familjebildning, studier och arbetskraftsinvandring) med en stigande trend återvändande svenskar. Som jämförelse kan nämnas att medelvärdet på invandringen var , minvärdet år 2004 och maxvärdet var år utrikes födda i Stockholms län Under år 2008 passerade de utrikes födda gränsen i Stockholms län och uppgick till den 31 december 2008 (se tabell 4) gränsen passerades 1998 och gränsen Mellan 31 dec 1998 och 31 dec 2008 har länets folkmängd ökat med varav de utrikes födda svarar för d.v.s. 47 procent av folkökningen. En enkel tumregel säger att de utrikes födda svarar för hälften av folkökningen i länet. Som följd av att migrationen i första hand kommer från Asien, Afrika och de tio nya EU-länderna har antalet personer från Asien ökat med under den senaste 10-årsperioden till Antalet personer från Afrika har ökat med till medan antalet från de tio nya EU-länderna ökat med till I det senare fallet är ökningen koncentrerad till de tre senaste åren. Under hela efterkrigstiden har invandrare från Finland varit den största gruppen i länet var gruppen som störst med personer bosatta i länet. Därefter har den minskat med ca till år Utflyttningen och dödsfallen har genomgående varit högre än inflyttningen. 5

8 Fördubblad folkökning Folkmängden i Stockholms län har sedan 1980-talets mitt i genomsnitt ökat med ca personer årligen. Folkökningen har på det hela tagit varit jämnt fördelad mellan födelseöverskott och inflyttningsöverskott. Det har dock varit ganska stora variationer mellan åren beroende på flyttningsnettots upp- och nedgång. Under högkonjunkturår har folkökningen varit låg, drygt personer, medan den varit hög under lågkonjunkturår, t.ex år Flyttningsöverskottet bland de utrikes födda har i genomsnitt uppgått till under åren medan flyttningsunderskottet bland inrikes födda uppgått till i genomsnitt drygt 600 per år. Diagram 1 Flyttningsnetto för Stockholms län bland inrikes och utrikes födda Tusental Inrikes födda Utrikes födda Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Under de tre senaste åren, , har bilden ändrats radikalt. Folkökningen som åren uppgick till årligen har mer än fördubblats. en var den genomsnitt per år. Födelsetalen har ökat något men bara med drygt 500 per år. Den bakomliggande orsaken till den fördubblande folkökningen är en 60-procentig uppgång i inflyttning av utrikes födda. en flyttade i genomsnitt utrikes födda till länet från utlandet och övriga Sverige medan antalet steg till drygt per år En påtaglig förändring i migrationsmönstret har således inträffat. Denna stora förändring ger anledning till att ställa några frågor: Vilka grupper svarar för ökningen i migrationen? Vad beror ökningen på? Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån? 6

9 Den första frågan ska vi reda ut och på den andra frågan ge några förklaringar medan den tredje är svår att besvara. Paralleller kan dock dras med tidigare skift i migrationsflödena. 75-procentig ökning av invandringen av utrikes födda När man talar om migrationen bland utrikes födda tar man ofta för givet att den är densamma som utrikes omflyttning. Av samma skäl sätter man ofta likhetstecken mellan migration av inrikes födda och inrikes omflyttning. Men det är en förenkling av bilden. Nedanstående tablå visar den kompletta bilden år 2008 för Stockholms län. Tablå 1 Inrikes och utrikes in- och utflyttning bland inrikes resp. utrikes födda år 2008 Inrikes flyttningar Utrikes flyttningar Inflyttare Utflyttare Inflyttare Utflyttare Antal Inrikes födda Utrikes födda Samtliga Procent Inrikes födda Utrikes födda Källa tablå 1 och diagram 2: SCB:s befolkningsstatistik. Var femte person som år 2008 flyttade mellan Stockholms län och övriga Sverige var utrikes född och var sjunde person som flyttade från utlandet till länet var en återvändande svensk. Bland utvandrarna var ungefär 4 av 10 födda i Sverige. 7

10 Diagram 2 Inflyttningen av utrikes födda fördelade på inrikes och utrikes flyttning Tusental Övriga Sverige Utlandet Av diagram 2 framgår att inflyttningen av utrikes födda från övriga Sverige har varit ganska konstant under de två senaste decennierna. Vi koncentrerar oss därför på att analysera hur inflyttningen från utlandet av utrikes födda har utvecklats. För att få en mer generell bild jämför vi de två senaste 3-årsperioderna. Tablå 2 Inflyttningen från utlandet av utrikes födda under treårsperioderna och medelvärden fördelade på utflyttningsområde Världsdel Land/grupper av länder Medelvärde Förändring mellan treårsperioderna Europa EU27 utom Sverige Norge Turkiet Övriga Europa OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Irak Iran Övriga Asien Övriga världen Samtliga Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Nästan 40 procent av den ökade invandringen åren jämfört med föregående 3-årsperiod faller på EU-länderna. Unionen har utökats dels den 1 maj 2004 med Polen, de baltiska länderna och ytterligare 6 länder dels den 1 januari 8

11 2007 med Bulgarien och Rumänien. Ett av syftena med EU är att det ska vara lättare för medborgarna att flytta mellan medlemsländerna. Av diagram 3 på nästa sida framgår att inflyttningen från de dåvarande EU-länderna (EU15 utom Norden) fördubblades efter Sveriges EU-inträde på 1990-talet från ca till per år. Under de senaste tre åren har antalet ökat med ytterligare ca och passerat nivån år EU-utvidgningen 2004 har haft större påverkan på migrationen till länet. Från en nivå på ca 500 inflyttade per år har invandringen pendlat runt åren från de 10 nya EU-länderna. Det är från Polen som invandringen ökat i första hand. Före utvidgningen registrerades ca 300 inflyttade per år. Från 2003 till perioden har antalet 10-dubblats var antalet för att minska till år Troligen är majoriteten av de inflyttade från Polen arbetskraftsinvandrare vilket gör att migrationsströmmen är konjunkturkänslig. Inflyttningen från Bulgarien och Rumänien har också 10-dubblats sedan ländernas EU-inträde dock från en mycket låg nivå. Före inträdet fick ca 100 personer från de båda länderna årligen tillstånd att bosätta sig i Stockholms län. Sedan tillståndskraven mildrats flyttade ca till länet under de båda ländernas första EU-år för att sedan minska till ca 900 år Tidigare förekom arbetskraftsinvandring från de nordiska länderna. Senast det ägde rum i någon större omfattning var i slutet av 1980-talet. Numera torde inflyttningen från de nordiska länderna i första hand bero på att man bosätter sig i Stockholms län på grund av studier eller familjebildning. Nivån pendlar mellan och per år. Från övriga Europa 1 flyttar ca 500 personer årligen till länet. Toppen orsakades av flyktinginvandringen från Bosnien-Hercegovina. Diagram 3 Inflyttningen till Stockholms län från Europa av utrikes födda fördelade på grupper av födelseländer Tusental 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Norden EU15 utom Norden De tio nya EUländerna Turkiet, Bulgarien, Rumänien Övriga Europa 1 Med Övriga Europa avses Albanien, Andorra, forna Jugoslavien utom Slovenien, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Schweiz. Observera att Ryssland, Ukraina, Vitryssland etc. ingår i OSS-länderna. 9

12 Invandringen från länder utanför Europa sker helt på den reglerade invandringens villkor d.v.s. tillstånd som flykting, anhörig, studerande etc. krävs för bosättning. Det är invandringen från Asien som dominerar den utomeuropeiska migrationen (se diagram 4). en runt 1990 bosatte sig i länet ca personer årligen efter att ha fått uppehållstillstånd. en efter millennieskiftet pendlade invandringen från Asien mellan och Nivån steg till år En ganska stor andel av de som fick uppehållstillstånd i slutet av år 2005 och 2006 hade varit länge i landet. Asylsökande (gömda flyktingar) som tidigare fått avslag på sin ansökan kunde åter söka tillstånd för att bosätta sig i landet i samband med att Utlänningsnämnden ersattes av migrationsdomstolar. Barnfamiljer med lång vistelsetid och personer med verkställighetshinder fick tillstånd att bosätta sig i landet tack vare en tillfällig lagändring. I slutet av 1980-talet och början av 1990-talet kom de flesta flyktingarna och anhöriga från Iran. Grannlandet Irak har därefter övertagit den dominerande ställningen. Innan kriget i Irak började var personer från Irak bosatta i länet. I slutet av år 2008 hade antalet ökat till Förutom från Irak och Iran förekommer det också en ganska stor invandring från Kina, Thailand, Syrien, Afghanistan och Pakistan. Invandringen från Afrika har ökat från ca åren till nästan åren d.v.s. en fördubbling. Den ökade invandringen kommer från länderna på Afrikas horn Somalia, Eritrea och Etiopien men också från Marocko. Länderna på Afrikas horn präglas av såväl interna som gränsöverskridande konflikter. Regionen är också en av världens allra fattigaste, med återkommande stora behov av humanitärt stöd. Migrationen från OSS-länderna och Sydamerika har ökat något men ligger på en låg nivå. Invandringen från Nordamerika är också låg med en svag ökningstakt. Diagram 4 Inflyttningen till Stockholms län från länder utanför Europa av utrikes födda fördelade på världsdelar Tusental Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Observera att det är olika höjdskalor i diagram 3 och 4. OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien 10

13 Svar på frågan Vilka grupper svarar för ökningen i migrationen? är Ökad invandring från Asien med ca om året varav migrationen från Irak svarar för en ökning med personer. Ökad invandring från EU-länderna beroende på utvidgningen och ökad migration från de gamla EU-länderna. Ökningen fördelar sig på: o De 10 nya EU-länderna med där genomsnittet åren jämförs med för att renodla effekten av EUutvidgningen. o De gamla EU-länderna (EU15 utom Norden) med personer. (Genomsnittet jämfört med ) o Rumänien och Bulgarien med i genomsnitt 900 efter EUmedlemskapet. Ökad invandring från Afrika med ca varav merparten kommer från Afrikas horn. Fler utrikes födda återutvandrar Statistiken över återutvandringen bland utrikes födda är tyvärr inte så tillförlitlig. Enligt en kommande RTK-rapport anmäler inte ca 25 procent av de utvandrade utrikes födda sin utflyttning till skattemyndigheten. Så småningom upptäcker skatteverket att en person inte längre är bosatt i landet och avregistrerar personen som utvandrad. De variationer mellan åren som statistiken redovisar kan bero på ändrade mönster i återutvandringen men också på hur aktivt skatteverket är i folkbokföringskontrollen. Det finns därför inte så stor anledning att analysera förändringarna i återutvandringen år för år. Enligt rapporten är felen störst bland personer från Nordamerika, EU-länderna med undantag för Norden 2 och OSS-länderna d.v.s. länder varifrån det kommer arbetskraftsinvandrare. 2 Överenskommelsen mellan folkbokföringsmyndigheterna i de nordiska länderna om det internordiska flyttningsbetyget gör att statistiken över flyttningarna mellan de nordiska länderna är relativt tillförlitlig. 11

14 Tablå 3 Återutvandring bland utrikes födda medelvärden för treårsperioderna och samt utvandringen per av medelfolkmängden Världsdel Land/grupper av länder Utvandring medelvärden Förändring mellan perioderna Utvandring per av medelfolkmängden Förändring mellan perioderna Europa EU27 utom Sverige Norge Turkiet Övriga Europa OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Irak Iran Övriga Asien Övriga världen Samtliga Källa: SCB:s befolkningsstatistik och egna beräkningar. Tolkningarna av tablå 3 ovan bör göras med reservationer för bristerna i kvalitén. En del av uppgången i återutvandringen kan bero på att skatteverket ägnat mer tid åt folkbokföringskontroller. Den ökade utvandringen av personer från Nordamerika torde vara en effekt av bättre kontroll. Resultaten i tabellen ovan följer dock de generella migrationsmönstren. Slutsatserna nedan refererar till frekvenstalen (utvandring per av medelfolkmängden) i tablå 3: Invandrare från närbelägna länder har hög benägenhet att återutvandra se t.ex. Norge med 40 resp. 43 återutvandrade per av folkmängden under de två senaste 3-årsperioderna. Invandrare som bosätter sig i Stockholms län av arbetsmarknadsskäl har hög benägenhet att återutvandra se t.ex. Nordamerika med 43 resp. 68 återutvandrade per nordamerikaner i länet under de två senaste 3- årsperioderna. Invandrare som nyligen eller ganska nyligen fått tillstånd att bosätta sig av flyktingskäl eller som anhöriga till flyktingar har mycket låg benägenhet att återutvandra se t.ex. Irak i tabellen ovan med 7 resp. 9 återutvandrade per irakier under de två senaste 3-årsperioderna. Invandrare med lång vistelsetid i landet har låg benägenhet att återutvandra se t.ex. Sydamerika med 14 resp. 16 återutvandrade per av antalet sydamerikaner bosatta i länet under de båda 3-årsperioderna. De flesta från Sydamerika fick uppehållstillstånd under 1980-talet och åren i anslutning till denna tioårsperiod. 12

15 Fördubblat flyttnetto bland utrikes födda Trenden för både invandring och återutvandring är stigande bland utrikes födda. Inflyttningen ökar snabbare än utflyttningen. Följden blir att flyttnettot också ökar. en har varit exceptionella för länet. Inflyttningen har ökat med drygt 75 procent jämfört med åren eller med i genomsnitt per år. Återutflyttningen har också ökat men bara med 33 procent eller i genomsnitt per år. Flyttnettot har därför mer än fördubblats. en var det utrikes nettot i genomsnitt bland de utrikes födda. Under den efterföljande 3- årsperioden ökade nettot till per år. Uppgången var hela d.v.s. mer än en fördubbling. Diagram 5 Invandring, utvandring och flyttnetto bland utrikes födda Stockholms län Tusental Invandrade Utvandrade Netto Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Det fördubblade invandringsöverskottet mellan och faller på EU27 utom Sverige med en ökning från till d.v.s. överskottet har mer än tredubblats Asien med en ökning från till drygt en fördubbling Afrika med en ökning från 900 till drygt en fördubbling. Som tidigare påpekats har statistiken över utvandringen en del kvalitetsproblem. Flyttnettot påverkas också av bristerna vilket medför att flyttnettot överskattas framförallt mot EU-länderna. 13

16 Tablå 4 Flyttnettot på den utrikes omflyttningen bland utrikes födda under treårsperioderna och medelvärden fördelade på ut/inflyttningsområde Världsdel Land/grupper av länder Medelvärde Förändring mellan treårsperioderna Europa EU27 utom Sverige Norge Turkiet Övriga Europa OSS-länderna Afrika Nordamerika Sydamerika Asien Irak Iran Övriga Asien Övriga världen Samtliga Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Cirka svenskar utvandrar årligen Sedan mitten av 1990-talet har utvandringen från Stockholms län av personer födda i Sverige uppgått till ca per år. Återinvandringen har sedan millennieskiftet legat på ca årligen. Underskottet mot utlandet uppgår till ungefär per år. En enkel tumregel är att 6 av 10 utvandrade svenskar återvänder. Variationerna mellan åren i migrationen mellan länet och utlandet följer ungefär samma mönster som migrationen mellan länet och övriga Sverige. När det är låg efterfrågan på arbetskraft ökar utvandringen från länet av svenskar på likartat sätt som inflyttningen från övriga Sverige till Stockholms län. När konjunkturbilden förbättras avtar utvandringen av svenskar i likhet med att inflyttningen från övriga Sverige avtar. Återinvandringen av svenskar har också ett mönster som överensstämmer ganska väl med återutflyttningen från länet till övriga Sverige. 14

17 Diagram 6 Utvandring och återinvandring av personer födda i Sverige Stockholms län Tusental Utvandring Återinvandring Netto Källa: SCB:s befolkningsstatistik. Det är i stort sett till 4 ländergrupper som svenskarna flyttar nämligen (diagram 7): EU15 utom Norden 37 procent av de utvandrade De nordiska grannländerna 17 procent av de utvandrade Nordamerika 13 procent av de utvandrade Asien utom OSS-länderna 11 procent av de utvandrade Redan innan ESS-avtalet (trädde i kraft 1 januari 1994) som föregick EUinträdet 1995 ökade utflyttningen till EU15 utom Norden. Svenskar kan flytta till de nordiska länderna utan att det finns några formella hinder för bosättning. Vid en flytt till EU-länderna utanför Norden krävs tillstånd och det ges under förutsättning att den inflyttade har ett arbete eller att kan försörja sig på annat sätt. Medföljande familjemedlemmar får också tillstånd. Förändringarna mellan åren styrs därför troligen i första hand av hur efterfrågan på arbetskraft utvecklas i Sverige och de övriga länderna och skillnader i lönenivån. Bosättningen i USA och Kanada kräver tillstånd men trots det ökade utflyttningen till Nordamerika under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Därefter har utvandringen legat kvar på den nivå som etablerades i mitten på 1990-talet. 15

18 Diagram 7 Utvandring från Stockholms län av personer födda i Sverige fördelade efter inflyttningsland/grupper av länder Antal Källa: SCB:s befolkningsstatistik. EU15 utom Norden Nordamerika Danmark, Island och Norge Finland Asien utom OSSländerna Anmärkning: I underlaget till ovanstående diagram till skillnad mot i diagram 6 - har de migranter som både flyttat ut och in till länet under samma år tagits bort. Ca 75 procent av de utvandrade flyttar till de 5 ländergrupper som visas i diagrammet ovan. Vad beror den ökade invandringen på? På sidan 6 ställdes frågorna: Vilka grupper svarar för ökningen i migrationen? Vad beror ökningen på? Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån? Fråga 1 har redan besvarats. Svaren på fråga 2 har antytts men sammanfattas här. På nästa sida görs ett försök att besvara fråga 3. Den ökade migrationen mellan Stockholms län och EU-länderna beror på att de hinder som funnits för bosättning har reducerats. Sveriges inträde i EU 1995 har fått konsekvenser för migrationen mellan Stockholms län och EU-länderna. o Ökad inflyttning från EU15 utom Norden med ca per år sedan Sveriges anslutning o Ökad inflyttning från de 10 nya EU-länderna med drygt per år. 16

19 o Ökad inflyttning får Rumänien och Bulgarien med knappt per år. o Ökad inflyttning ger också fler återutvandrade men hittills bara en marginell ökning enligt statistiken troligen större i verkligheten. Krig och fattigdom är en grund för migration. En stor del av den ökade migrationen från Asien och Afrika beror på att fler människor har funnit förhållandena i hemlandet så svåra att de tvingats lämna sitt hemland. o Ca av den ökade inflyttningen från Asien torde avse flyktingar och anhöriga till flyktingar. o Ca av den ökade invandringen från Afrika torde avse flyktingar och anhöriga till flyktingar Därutöver finns en ökad invandring på grund av studier och på grund av familjebildning. Kommer migrationen att ligga kvar på den höga nivån? Frågan i rubriken är svår att svara på. Men genom att studera de olika migrationsströmmarna kan man ändå dra några slutsatser: Migration från EU-länderna När hindren för migration minskar tilltar rörligheten. Sedan Sveriges inträde i EU har migrationen från de EU-länder som fanns 1995 (exkl. Danmark och Finland) tredubblats. Det är ett exempel på att Stockholmsregionen är attraktiv för européer. Migrationen från de nya EU-länderna har som väntat ökat kraftig men från en låg nivå. Det är dels en övergående effekt av att migrationshinder togs bort dels en följd av att inkomstnivån är högre i Stockholmsregionen än i de nya EUländerna. Så länge som inkomstnivån är högre i Stockholmsregionen än i de nya EU-länderna kommer arbetskraftsinvandring att förekomma. Arbetskraftsinvandring är extremt konjunkturkänslig och kommer därför att variera mellan åren. Migrationen från de nya EU-länderna kan dämpa variationerna i länets flyttningsnetto eftersom arbetskraftsinvandringen ger ett positivt netto under högkonjunkturer medan migrationen mellan övriga Sverige och länet ger ett negativt netto under sådana perioder. På sikt torde migrationen från EU-länderna ligga på nivån ± Blir Turkiet medlem i EU finns det anledning att göra en ny bedömning beroende på de villkor som kommer att gälla vid anslutningen. 17

20 Migration från länder med konflikter och fattigdom Under efterkrigstiden har flera migrationsvågor nått Sverige beroende på konflikter och svält där Ungernrevolten 1956 är exempel på en av de första och de väpnade konflikterna i Irak och Afghanistan på nu pågående. En erfarenhet från senaste decennierna är att när en konflikthärd har kylts ned har det inte dröjt så länge förrän en ny dykt upp. Tyvärr är det ganska troligt att det blir så även i framtiden. Invandring av flyktingar och anhöriga från länder där konflikter råder kommer sannolikt att förekomma under de närmaste decennierna. I så fall blir den framtida migrationen av flyktingar och anhöriga inte så olik den som observerats under de två senaste årtiondena. För att förenkla bilden sätter vi migrationen från Afrika och Asien lika med migrationen från länder med konflikter och fattigdom. En nivå på med en årlig avvikelse på torde vara en rimlig bedömning när det gäller framtiden. en var invandringen i genomsnitt per år från Afrika och Asien. Migration på grund av familjebildning och studier och arbetsmarknadsskäl Migrationen till följd av studier, familjebildning och arbetsmarknadsskäl förekommer från alla länder. Här förenklar vi dock bilden genom att kategorisera all migration från Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och länderna i Europa utanför EU som invandring på grund av familjebildning, studier eller arbetsmarknadsskäl. en flyttade personer i genomsnitt per år från de uppräknade områdena till Stockholms län. Fler invandrare i Stockholms län ger underlag för fler anhöriginvandrare. Svenska universitet och högskolor marknadsför sig utomlands vilket gör att det är troligt att antalet studerande från utlandet även under de kommande åren kommer att kvarstå på åtminstone nuvarande nivå. Den 15 december 2008 undanröjdes hindren för arbetskraftsinvandring av tredjelandsmedborgare enligt vissa villkor. En arbetsgivare som inte hittar den arbetskraft som behövs inom Sverige eller inom övriga EU/EES eller Schweiz har möjlighet att rekrytera arbetskraft från tredje land om vissa grundläggande villkor, som till exempel anställningsvillkor, är uppfyllda. Det är också lättare att komma till Sverige för att söka arbete. Tillståndsperioderna är längre och det är enklare för gäststudenter och vissa asylsökande att stanna kvar och söka tillstånd inifrån Sverige. Vilka effekter de nya reglerna ger på den framtida migrationen till länet är svårt att veta. Enligt uppgifter från Migrationsverket 3 har personer fått tillstånd att bosätta sig i Sverige under perioden 15 december april På årsbasis ger det ca invandrare. Det är emellertid diskutabelt att dra slutsatser efter en så kort period. Personer kan ha inväntat lagändringen vilket i så fall ger en tillfällig topp. I motsatt riktning verkar den låga efterfrågan på arbetskraft under perioden. 3 Arbetskraftsinvandringen i siffror från och med 15 december 2008 till och med 1 april 2009, Rapport från verksamhetsområde Besök, bosättning och medborgarskap Migrationsverket. 18