Livslängden i Sverige

Transkript

1 DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2016:4 Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen

2 Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer :1 Varför föds det så få barn? 2001:2 Arbetsmarknadsstatus och fruktsamhet 2001:3 Livslängden i Sverige :1 Barnens del av kakan 2002:2 Barn och deras familjer :3 Livslängd, hälsa och sysselsättning 2002:4 Befolkningsåret :5 Hur många barn får jag? 2002:6 Arbetskraftsinvandring en lösning på försörjningsbördan? 2002:7 Mammor och pappor om kvinnors och mäns föräldraskap 2003:1.1 Barn och deras familjer Del 1: Tabeller 2003:1.2 Barn och deras familjer Del 2: Texter och diagram 2003:2 Flyttströmmar i Sverige :3 Befolkningsåret :4 Sveriges framtida befolkning Befolkningsframskrivning för åren :5 Sveriges framtida befolkning Svensk och utländsk bakgrund 2003:6 Arbetslöshet och barnafödande 2003:7 Barn och deras familjer :1 Barnens tid med föräldrarna 2004:2 Vad påverkar sjukskrivningarna? 2004:3 Barn och deras familjer :4 Dödlighet efter utbildning, boende och civilstånd 2004:5 Efterkrigstidens invandring och utvandring 2005:1 Bostaden, storstaden och barnfamiljen 2005:2 Barn och deras familjer :3 Familjens betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden 2005:4 Från folkökning till folkminskning 2006:1 Äldres omsorgsbehov och närhet till anhöriga 2006:2 Sveriges framtida befolkning :3 Barn och deras familjer :1 Livslängden i Sverige :2 Barn, boendesegregation och skolresultat 2007:3 Föräldraledighet och arbetskarriär - En studie av mammors olika vägar i arbetslivet 2007:4 Barn och deras familjer :1 Arbete och barnafödande. En jämförelse mellan inrikes och utrikes födda 2008:2 Barnafödande bland inrikes och utrikes födda 2008:3 Anhöriginvandrare och deras familjer 2008:4 Invandrares flyttmönster 2008:5 Ungdomars flytt hemifrån 2009:1 Sveriges framtida befolkning :2 Barn eller inte? 2010:1 Kohortdödligheten i Sverige 2010:2 Födda i Sverige ändå olika? betydelsen av föräldrarnas födelseland 2011:1 Tredje barnet en ny trend? 2011:2 Livslängden i Sverige :3 Olika generationers barnafödande 2012:1 Sambo, barn, gifta, isär? 2012:2 Sveriges framtida befolkning :3 Kvarboende, flyttningar och dödlighet 2013:1 Barn, föräldrar och separationer 2013:2 Barnafödande i nya relationer 2014:1 Olika familjer lever på olika sätt 2014:2 Generationer genom livet 2014:3 Yrke och dödlighet 2014:4 Utrikes föddas barnafödande före och efter invandring 2015:1 Kärlek över gränserna migration och familjebildning 2015:2 Sveriges framtida befolkning :3 På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:4 Bo nära eller långt bort. Avstånd mellan barn och föräldrar efter en separation :1 Från Finland till Afghanistan invandring och utvandring för födda i olika länder sedan :2 Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper 2016:3 Enbarnsmammor i olika generationer

3 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2016:4 Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen Statistiska centralbyrån 2016

4 Demografiska rapporter 2016:4 Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen Demographic reports 2016:4 Life expectancy in Sweden Life tables at national and county level Statistics Sweden 2016 Tidigare publicering se omslagets insida Previous publication listed at the inside of the cover Producent Producer SCB, Prognosinstitutet Statistics Sweden, Forecast Institute Box 24300, SE Stockholm demografi@scb.se Förfrågningar Örjan Hemström, Enquiries orjan.hemstrom@scb.se Jeroen De Munter, jeroen.demunter@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Livslängden i Sverige Livslängdstabeller för riket och länen. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Life expectancy in Sweden Life tables at national and county level Omslag/Cover: Ateljén, SCB Foto/Photo: Johnér ISSN (Online) ISSN (Print) ISBN (Print) URN:NBN:SE:SCB-2016-BE51BR1604_pdf Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

5 Livslängden i Sverige Förord Förord I rapporten beskrivs och analyseras livslängdsutvecklingen i Sverige och i olika delar av landet under perioden Har det skett några förändringar i de regionala skillnaderna eller mellan kvinnor och män under den senaste femårsperioden? Några andra frågor är skillnader i livslängd efter utbildningsnivå och skillnader i dödlighet efter nationell bakgrund. Medellivslängden vid olika åldrar, redovisas för riket, länen samt de tre största kommunerna. I rapporten redovisas också livslängden för de 80 största kommunerna. För alla kommuner redovisas dödligheten med ett annat mått, standardiserat dödstal. Statistiska centralbyrån (SCB) införde en redovisning av regionala livslängdstabeller för första gången för tioårsperioden och har sedan dess publicerat dessa vart tionde år, senast (SCB 2011). Rapporter med en redovisning för en femårsperiod, som görs i denna rapport, har tidigare publicerats vid tre tillfällen, (SCB 1987), (SCB 1997) och (SCB 2007). I samtliga publikationer redovisas första hälften av de senaste decennierna med ett syfte att var femte år redovisas livslängden regionalt och förändringar analyseras. I rapporter som redovisar tioårsperioder finns också uppgifter om de senare femårsperioderna för varje decennium. Rapporten har utarbetats av Örjan Hemström och Jeroen de Munter vid Prognosinstitutet. Statistiska centralbyrån i november 2016 Petra Otterblad Olausson Eiwor Höglund Dávila SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Livslängden i Sverige Innehåll Innehåll A separate text in English is found on page 149 Förord 3 Sammanfattning 13 Svag livslängdsökning i Sverige Ökad dödlighet i olyckor bland yngre vuxna I södra Sverige är dödligheten lägst Stockholm har relativt hög medellivslängd Utbildningsnivån har betydelse Inledning 15 Bakgrund, syfte och upplägg Vad menas med medellivslängd Standardiserade dödstal Ett internationellt perspektiv 17 Sverige jämfört med europeiska länder Medellivslängden i Norden Utvecklingen i riket 21 Medellivslängden Dödlighetens utveckling Spädbarnsdödligheten Dödlighet efter bakgrund Olika åldersgruppers bidrag till medellivslängdens förändring Dödsorsakernas utveckling Tumörer Cirkulationsorganens sjukdomar Statistiska centralbyrån 5

8 Innehåll Livslängden i Sverige Olyckor och självmord Övriga dödsorsaker Dödsorsakernas bidrag till dödlighetens förändring Typålder för dödsfallen Utvecklingen i länen 49 Vid födelsen Förändring sedan slutet av 1960-talet Orsaker till regionala skillnader i livslängd Olika åldrars bidrag till regionala skillnader i livslängd Livslängd från 65 års ålder Medellivslängd och dödlighet i kommunerna 65 Medellivslängd i storstadskommunerna Medellivslängden i de största kommunerna Dödligheten i samtliga kommuner Livslängd efter utbildningsnivå 81 Utvecklingen över tid Åldersgruppernas bidrag till ökad livslängd Skillnader mellan länen Regional variation i skillnader mellan utbildningsgrupper Fakta om statistiken 89 Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Referenser 101 Tabellbilaga 105 In English 149 Summary Statistiska centralbyrån

9 Livslängden i Sverige Innehåll Slight increase in life expectancy in Sweden Increased mortality in accidents among young adults Mortality is lowest in southern Sweden Stockholm has relatively high average life expectancy Education level has an impact List of tables List of graphs List of maps List of terms Statistiska centralbyrån 7

10 Innehåll Livslängden i Sverige Tabellförteckning Tabell 2.1 Återstående medellivslängd vid födelsen år 2014 för kvinnor och män i de europeiska länderna Tabell 3.1 Förändring av medellivslängden för en 0-åring mellan olika femårsperioder till Total förändring och uppdelning av förändringen på olika åldersintervall för kvinnor och män Tabell 3.2 Dödsorsakernas bidrag till totaldödlighetens förändring till (antal döda per ) för kvinnor och män i olika åldersgrupper Tabell 4.1 Medellivslängd för länen samt förändring sedan Återstående år vid födelsen, rangordning för kvinnor och män Tabell 4.2 Förändring av medellivslängden bland kvinnor i länen mellan olika femårsperioder (antal år) Tabell 4.3 Förändring av medellivslängden bland män i länen mellan olika femårsperioder (antal år) Tabell 4.4 Medellivslängd för länen samt förändring sedan Återstående år vid 65 års ålder, rangordning för kvinnor och män Tabell 5.1 Medellivslängd i storstadskommunerna och riket Tabell 5.2 Förändring av medellivslängden i storstadskommunerna och riket mellan olika femårsperioder till , antal år Tabell 5.3 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder för kvinnor och män i storstadskommunerna Tabell 5.4 Återstående medellivslängd vid födelsen i de 80 största kommunerna Tabell 6.1 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå och samt förändring mellan perioderna (antal år) Tabell T1 Livslängdstabell för riket Tabell T1b Könsneutral livslängdstabell för riket Tabell T2 Livslängdstabell för riket (femårsåldersvis) Statistiska centralbyrån

11 Livslängden i Sverige Innehåll Tabell T3 Livslängdstabell för länen (femårsåldersvis) Tabell T4 Livslängdstabeller för storstadskommunerna Tabell T5 Standardiserade dödstal (SMR) för kommuner i förhållande till rikets nivå Rikets nivå= Tabell T6 Standardiserade dödstal (SMR), % konfidensintervall Tabell T7 Standardiserade dödstal (SMR) för grupper med olika bakgrund jämfört rikets nivå Rikets nivå = Tabell T8 Historiska utvecklingen av typvärdet för åldern vid dödsfallet efter kön Tabell T9 Döda per efter kön och dödsorsak samt totalt, och Tabell T10 Åldersstandardiserad dödlighet per efter dödsorsak i fyra län och i riket Båda könen sammantaget 30 år och äldre Tabell T11 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön, utbildningsnivå och län Tabell T12 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder efter kön, utbildningsnivå och län Diagramförteckning Diagram 2.1 Återstående medellivslängd vid födelsen i de nordiska länderna Diagram 3.1 Återstående medellivslängd för kvinnor och män vid födelsen, vid 30, 50, 65 och 85 års ålder Diagram 3.2 Dödstal för kvinnor i 5-åriga åldersgrupper Diagram 3.3 Dödstal för män i 5-åriga åldersgrupper Diagram 3.4 Procentuell årlig förändring av dödstal mellan och efter kön och ålder Diagram 3.5 Spädbarnsdödlighet för flickor och pojkar Diagram 3.6 Standardiserade dödstal (SMR-tal) för tre åldersgrupper efter kön och bakgrund jämfört med riket Statistiska centralbyrån 9

12 Innehåll Livslängden i Sverige Diagram 3.7 Medellivslängdens förändring för kvinnor och män mellan och Bidrag från olika åldersgrupper Diagram 3.8 Procentuell fördelning av de största dödsorsaksgrupperna för kvinnor och män Diagram 3.9 Dödlighet i tumörer efter kön, ålder och period Diagram 3.10 Tumördödlighetens andel av kvinnors respektive mäns totala dödlighet i olika åldersgrupper och Diagram 3.11 Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar efter kön, ålder och period Diagram 3.12 Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar som andel av kvinnors respektive mäns totala dödlighet i olika åldersgrupper och Diagram 3.13 Dödlighet i olyckor och självmord efter kön, ålder och period Diagram 3.14 Dödlighet i olyckor och självmord som andel av kvinnors respektive mäns totala dödlighet i olika åldersgrupper och Diagram 3.15 Dödlighet i övriga dödsorsaker efter kön, ålder och period Diagram 3.16 Dödlighet i övriga dödsorsaker som andel av kvinnors och mäns totala dödlighet i olika åldersgrupper och Diagram 3.17 Typvärde för uppnådd ålder vid dödsfall efter kön Diagram 3.18 Förväntat antal döda kvinnor och män i olika åldrar (av födda ) enligt livslängdstabellerna och Diagram 4.1 Skillnad mellan län med högst respektive lägst återstående medellivslängd för kvinnor och män i olika femårsperioder Diagram 4.2 Skillnad i åldersstandardiserad dödlighet 30 år och äldre i fyra län jämfört med riket Procentuellt bidrag från olika dödsorsaker för båda könen sammantaget Diagram 4.3 Olika åldersgruppers bidrag till skillnader i återstående medellivslängd vid födelsen mellan län med högst och lägst livslängd för kvinnor och män Statistiska centralbyrån

13 Livslängden i Sverige Innehåll Diagram 5.1 Medellivslängdens kumulativa ökning i storstadskommunerna och riket till (antal år) Diagram 6.1 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter kön och utbildningsnivå i riket Diagram 6.2 Förändring av återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan och per kön och utbildningsnivå, bidrag från olika åldersgrupper Figurförteckning Figur 4.1 Återstående medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i länen Figur 5.1 Karta av Sveriges 80 folkrikaste kommuner Figur 5.2 Standardiserade dödstal (SMR) i kommunerna jämfört med riket för kvinnor år Figur 5.3 Standardiserade dödstal (SMR) i kommunerna jämfört med riket för män år Figur 5.4 Standardiserade dödstal (SMR) i kommunerna jämfört med riket för kvinnor år Figur 5.5 Standardiserade dödstal (SMR) i kommunerna jämfört med riket för män år Figur 6.1 Återstående medellivslängd vid 30 års ålder i länen jämfört med riket efter kön och utbildningsnivå Figur 6.2 Återstående medellivslängd vid 65 års ålder i länen jämfört med riket efter kön och utbildningsnivå Figur 6.3 Skillnad i återstående medellivslängd vid 30 års ålder mellan grupper med eftergymnasial och förgymnasial utbildning efter kön och län (antal år) Statistiska centralbyrån 11

14 Statistiska centralbyrån 12

15 Sammanfattning Livslängden i Sverige Sammanfattning År 2015 var medellivslängden vid födelsen 84,0 år för kvinnor och 80,3 år för män. Under den senaste 5-årsperioden har männens livslängd ökat med ett år och kvinnornas med 0,6 år. Eftersom männens medellivslängd ökar mer än kvinnornas innebär det minskande skillnader mellan könen. Den förväntade medellivslängden uttrycker det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person. Medellivslängden beräknas från dödsrisker i olika åldrar om dödligheten i alla åldrar förblev densamma som under den period beräkningarna görs. Det är ett sammanfattande mått på dödligheten i alla åldrar och kan ses som ett övergripande mått på befolkningens hälsa. Svag livslängdsökning i Sverige Sverige har en internationellt sett hög medellivslängd. Under senare år har dock livslängden i Sverige ökat något mindre jämfört med flera andra länder i Europa. De svenska männen har den sjunde högsta medellivslängden och de svenska kvinnorna den elfte högsta. I Sverige är det liten skillnad mellan mäns och kvinnors medellivslängd, knappt 4 år. För vissa länder i forna Sovjetunionen är skillnaden upp till 10 år. Ökad dödlighet i olyckor bland yngre vuxna För båda könen har dödligheten under den senaste femårsperioden minskat i alla åldrar utom i åldern år. I dessa åldrar är det en ökad dödlighet i olyckor och självmord som orsakat en något stigande dödlighet. Bland äldre är det den kraftigt minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, särskilt hjärtinfarkt, som bidrar till kvinnors och mäns sjunkande dödlighet. Denna utveckling bidrar också till att andelen av samtliga dödsfall i cancer och övriga dödsorsaker ökar bland äldre kvinnor och män. I södra Sverige är dödligheten lägst Hallands och Kronobergs län har landets högsta medellivslängd för kvinnor respektive män. Länen med de högsta medellivslängderna ligger i landets södra delar och länen med de lägsta ligger i landets norra delar. Uppsala och Stockholms län avviker från detta mönster genom att också ha hög medellivslängd. 13 Statistiska centralbyrån

16 Sammanfattning Livslängden i Sverige Län med hög medellivslängd: Kronoberg Halland Uppsala Stockholm Jönköping Län med låg medellivslängd: Norrbotten Västernorrland Gävleborg Örebro Jämtland Värmland Västerbotten Södermanland Kalmar Län med lägre medellivslängd har relativt högre dödlighet i flera dödsorsaker jämfört med rikets nivå. Delvis bekräftas tidigare analyser att det till stor del är hjärt- och kärlsjukdomar som bidrar till regionala skillnader i dödlighet. Den höga livslängden i Kronobergs län beror dock på låg dödlighet i andra dödsorsaker än just hjärt- och kärlsjukdomar. Stockholm har relativt hög medellivslängd I storstäderna Göteborg och Malmö är medellivslängden lägre än i riket som helhet för båda könen. I Stockholm har kvinnor däremot högre medellivslängd än i riket och män har en lika hög nivå som i riket. I storstädernas förortskommuner är skillnaderna stora, i vissa av dessa kommuner är livslängden bland de högsta i Sverige och i andra bland de lägsta. Hög medellivslängd är det exempelvis i Danderyd, Lidingö, Sollentuna och Täby. Samma sak gäller i Kungsbacka, Lerum och Vellinge. Å andra sidan är livslängden i Botkyrka, som är förortskommun till Stockholm, och närliggande Södertälje betydligt lägre. Utbildningsnivån har betydelse När den återstående medellivslängden vid 30 års ålder jämförs för personer med olika utbildningsnivå visar det sig att eftergymnasialt utbildade kvinnor har 5,5 år och män 6 år högre medellivslängd än de med enbart förgymnasial utbildning. Skillnaderna i medellivslängd mellan olika utbildningsgrupper har ökat något för båda könen jämfört med Skillnaden i livslängd mellan grupper med förgymnasial och eftergymnasial utbildning är lägre i vissa län i södra Sverige, mindre än 4 år, jämfört med län i mellersta Sverige, cirka 7 år. Halland är ett län med liten skillnad och Värmland ett med stor skillnad för både kvinnor och män. 14 Statistiska centralbyrån

17 Inledning Livslängden i Sverige Inledning Bakgrund, syfte och upplägg Internationellt sett har Sverige en av de högsta medellivslängderna. För 2015 är medellivslängden drygt 80 år för män och 84 år för kvinnor. Medellivslängden fortsätter att öka stadigt över en längre period, även om det finns mindre årliga svängningar. Den här rapporten visar att denna utveckling fortsatt under den senaste femårsperioden Syftet med denna rapport är att redovisa livslängdsutvecklingen i Sverige och i olika delar av landet. I rapporten beskrivs också förändringar mellan tidigare tidsperioder, regionala skillnader för kvinnor och män samt skillnader efter utbildningsnivå och bakgrund. Med bakgrund avses utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar samt inrikes födda med minst en inrikes född förälder. Återstående medellivslängd publiceras årligen i den officiella statistiken efter kön och ålder. Varje femårsperiod publiceras även en utförlig redovisning efter län och kommun i rapporter om Livslängden i Sverige. Föreliggande rapport ingår i serien Demografiska rapporter som är analyser och utredningar inom befolkningsområdet. Inledningsvis redovisas medellivslängden i ett internationellt perspektiv, kapitel 2. Därefter redovisas utvecklingen av medellivslängd och dödlighet i riket, kapitel 3. I kapitel 4 redovisas utvecklingen i länen och i kapitel 5 redovisas medellivslängd och dödlighet i kommunerna. Slutligen redovisas medellivslängd efter utbildningsnivå i kapitel 6. I kapitlet Fakta om statistiken finns beskrivningar om vad statistiken omfattar, definitioner och förklaringar av centrala begrepp samt hur olika beräkningar har gjorts. Livslängdstabeller för riket och länen samt standardiserat dödstal (SMR) för kommunerna redovisas i en tabellbilaga. Vad menas med medellivslängd Den förväntade återstående medellivslängden uttrycker det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss ålder. Medellivslängden beräknas från dödsrisker i olika åldrar om dödligheten i alla åldrar förblir densamma som under den period beräkningarna görs. Tolkningen av medellivslängden utgår därför från att de åldersspecifika dödstalen 15 Statistiska centralbyrån

18 Inledning Livslängden i Sverige inte förändras i framtiden. Det är ett index som på ett sammanfattande sätt mäter dödlighet i alla åldrar. Vanligtvis benämns den återstående medellivslängden vid 0 år (födelsen) bara som medellivslängden, men i rapporten redovisas även återstående medellivslängden vid 30 års ålder och 65 års ålder. I livslängdstabeller i tabellbilagan kan den avläsas vid vilken ålder som helst. Den verkliga uppnådda medellivslängden som födda ett visst år har haft kan beräknas först när hela födelseårgången avlidit, vilket sker först efter drygt 100 år. I publikationen Kohortdödligheten i Sverige (SCB 2010a) redovisas sådana beräkningar för kvinnor och män födda mellan 1861 och Resultaten visade att den förväntade medellivslängden är en underskattning av den faktiska livslängden. Underskattningen av medellivslängd beror i stort sett på att dödsriskerna har sjunkit avsevärt under denna tid. Till exempel var den förväntade medellivslängden för kvinnor 59,0 år och för män var den 56,4 år 1910 medan den verkliga medellivslängden för födda 1910 var 68 år för kvinnor och 62 år för män. I den här rapporten används i huvudsak livslängdstabeller som en samlad redovisning av mått som handlar om livslängd och dödlighet. Måttet på livslängden som vi redovisar i den här rapporten är en teoretisk beräkning och förmedlar en förväntan om hur långt livet blir, baserad på riskerna att dö i olika åldrar vid mättidpunkten I livslängdstabeller redovisas befolkning, risktid, antal döda, dödsrisker, antal kvarlevande samt återstående medellivslängd vid olika åldrar. Standardiserade dödstal Måttet återstående medellivslängd är känsligt för små variationer i dödligheten då befolkningen är liten som vid regionala jämförelser eller jämförelser mellan olika grupper i samhället. Till exempel, i yngre åldrar är det få som avlider i Sverige och i många kommuner är det under många år ingen som avlider i vissa åldrar. Om det då ett år avlider exempelvis en 10-åring får det stor påverkan på kommunens medellivslängd. För att undvika stora slumpmässiga skillnader i medellivslängd mellan kommunerna eller mellan sociala grupper har vi valt att redovisa dödlighet med måttet standardiserade dödstal (SMR). Det måttet jämför antalet avlidna i en grupp med det antal som skulle avlida om dödligheten i gruppen var densamma som för kvinnor och män i riket i samma åldersgrupp. Vi redovisar SMR för alla kommuner i Sverige samt efter bakgrund i riket. 16 Statistiska centralbyrån

19 Livslängden i Sverige Ett internationellt perspektiv 2 Ett internationellt perspektiv Sverige jämfört med europeiska länder Sverige har internationellt sett en hög medellivslängd. År 2014 var den drygt 84 år för kvinnor och drygt 80 år för män. I tabell 2.1 jämförs Sveriges medellivslängd med medellivslängden i övriga europeiska länder. De svenska männen delar den sjätte högsta medellivslängden med Spanien och de svenska kvinnorna delar den nionde högsta medellivslängden med Norge och Malta. Jämfört med fem år tidigare ligger Sverige något längre ner på listan. Medellivslängden för män i Cypern och Italien är nu högre än för svenska män, och kvinnor i bland annat Luxemburg och Portugal har nu något högre medellivslängd än svenska kvinnor. De svenska kvinnorna och männen har nu 2 respektive 0,9 års lägre medellivslängd än landet med högst medellivslängd i Europa. Den skillnaden har vuxit med 0,5 år jämfört med fem år tidigare. Sverige har därmed en relativt svag ökningstakt jämfört med flera andra länder. Det har även tidigare beskrivits att Sverige har halkat efter flera länder med hög livslängd under senare tid. Bland annat Japan, Frankrike och Schweiz hör till de länder som under flera år haft en snabbare livslängdsökning än Sverige (Drefahl et al 2014). Det är stor skillnad i medellivslängd mellan olika europeiska länder. Skillnaderna mellan länder är större för män än för kvinnor. Männen i Island har nästan 16 år högre medellivslängd än männen i Ryssland. Kvinnor i Spanien har knappt 11 år högre medellivslängd än kvinnor i Moldavien. Kvinnorna har högre medellivslängd än männen i alla redovisade länder. Störst skillnader i medellivslängd finns i Ryssland, Litauen, Vitryssland, Lettland och Ukraina där kvinnorna har drygt 10 år högre medellivslängd än män. Minst skillnader mellan könen, 2,2 3,8 år, är det i Liechtenstein, Island, Nederländerna, Storbritannien, Cypern och Sverige. Kvinnor i Liechtenstein har en sjunkande medellivslängd jämfört med fem år tidigare. Några andra länder i östra Europa har en större livslängdsökning än gensomsnittet i Europa för båda män och kvinnor, bland annat Turkiet, Vitryssland, Moldavien, Ukraina och Ryssland. 17 Statistiska centralbyrån

20 Ett internationellt perspektiv Livslängden i Sverige Tabell 2.1 Återstående medellivslängd vid födelsen år 2014 för kvinnor och män i de europeiska länderna. 2.1 Life expectancy at birth for women and men in the European countries 2014 Kvinnor År Förändring sedan 2009 Män År Förändring sedan 2009 Spanien 86,2 1,2 Island 81,3 1,5 Frankrike 86,0 p 1,0 Schweiz 81,1 1,2 Italien 85,6 1,3 Liechtenstein 81,0 1,5 Schweiz 85,4 0,8 Cypern 80,9 2,4 Luxemburg 85,2 1,9 Italien 80,7 1,6 Cypern 84,7 1,2 Spanien 80,4 1,6 Island 84,5 0,7 Sverige 80,4 1,0 Portugal 84,4 p 1,6 Norge 80,1 1,4 Malta 84,2 1,5 Nederländerna 80,0 1,3 Norge 84,2 1,0 Malta 79,8 1,9 Sverige 84,2 0,7 Storbritannien 79,5 p 1,2 Finland 84,1 0,6 Frankrike 79,5 p 1,5 Grekland 84,1 0,8 Luxemburg 79,4 1,3 Slovenien 84,1 1,4 Irland 79,3 p 1,5 Österrike 84,0 0,8 Österrike 79,1 1,5 Belgien 83,9 1,1 Grekland 78,9 1,4 Tyskland 83,6 0,8 Belgien 78,8 1,5 Irland 83,5 p 0,8 Danmark 78,7 1,8 Nederländerna 83,5 0,6 Tyskland 78,7 0,9 Liechtenstein 83,2 0,4 Finland 78,4 1,8 Storbritannien 83,2 p 0,8 Slovenien 78,2 2,3 Danmark 82,8 1,7 Portugal 78,0 p 1,5 Tjeckien 82,0 1,5 Albanien 76,4 p - Estland 81,9 1,6 Tjeckien 75,8 1,5 Polen 81,7 1,6 Turkiet 75,4 2,1 Kroatien 81,0 1,3 Kroatien 74,7 1,9 Turkiet 80,9 2,1 Montenegro 74,1 1,2 Slovakien 80,5 1,4 Polen 73,7 2,2 Albanien 80,3 p - Makedonien 73,5 1,2 Litauen 80,1 1,4 Slovakien 73,3 1,9 Ungern 79,4 1,0 Serbien 72,8 1,4 Lettland 79,4 1,7 Estland 72,4 2,4 Montenegro 78,9 1,4 Ungern 72,3 2,0 Rumänien 78,7 p 1,0 Azerbaijan 72,2 0,8 Vitryssland 78,6 2,2 Armenien 71,8 1,3 Georgien 78,2 0,7 Rumänien 71,4 p 1,6 Armenien 78,1 1,4 Bulgarien 71,1 0,9 18 Statistiska centralbyrån

21 Livslängden i Sverige Ett internationellt perspektiv Tabell 2.1 (forts.) Kvinnor År Förändring sedan 2009 Män År Förändring sedan 2009 Bulgarien 78,0 0,6 Georgien 69,9 1,0 Serbien 78,0 1,3 Litauen 69,2 2,1 Makedonien 77,5 0,8 Lettland 69,1 1,6 Azerbaijan 77,3 1,0 Vitryssland 67,8 3,1 Ryssland 76,7 2,0 Moldavien 67,5 2,2 Ukraina 76,7 2,8 * Ukraina 66,6 4,3 * Moldavien 75,4 1,8 Ryssland 65,5 2,7 p Preliminär, uppgiften är inte helt fastställd. * Uppgiften gäller Källa: Eurostat (hämtad ) Medellivslängden i Norden Medellivslängden i den senaste femårsperioden har ökat i alla nordiska länder för både kvinnor och män, se diagram 2.1. Skillnaderna bland kvinnor är mindre än bland män. Det resultatet överensstämmer väl med det europeiska mönstret med större skillnader för män än för kvinnor. Jämfört med den förra femårsperioden, , så har utvecklingen bland män varit ungefär densamma i Sverige, Island och Norge. Danska män hade ungefär samma medellivslängd som svenska män år 1970 men under senare år har medellivslängden varit cirka 2,5 år lägre i Danmark jämfört med övriga länder i Norden. I Finland var männens medellivslängd nästan 5 år lägre än i andra nordiska länder år 1970, men avståndet till övriga nordiska länder har minskat. Sedan mitten av 1990-talet har finska män haft en medellivslängd på samma nivå som danska män. Medellivslängden har fortsatt att öka under nästan hela perioden, förutom för män i Danmark under och 1990-talet där medellivslängden ökade mindre än i Sverige, Norge och Island. Finlands ökning av medellivslängden var bland män lika stor som i de övriga nordiska länderna, men den var på en lägre nivå än de andra länderna Med undantag för Danmark har de nordiska kvinnorna i princip haft samma utveckling och nivå på medellivslängden sedan mitten av talet. Den relativt låga medellivslängden för danska kvinnor och män har delvis förklarats av dödlighet relaterad till alkohol och rökning (Chenet et al 1996). En rökningsrelaterad dödsorsak är lungcancer. Om man jämför kvinnor i flera Europeiska länder hade Danmark bland annat Statistiska centralbyrån 19

22 Ett internationellt perspektiv Livslängden i Sverige högst dödlighet i lungcancer i början av 2000-talet (Socialstyrelsen 2009) 1. Under de senaste fem åren har dock ökningen bland kvinnor varit störst i Danmark följt av Norge och Finland. Sverige och Island hade den minsta ökningen av medellivslängden bland kvinnor. Diagram 2.1 Återstående medellivslängd vid födelsen i de nordiska länderna Life expectancy at birth in the Nordic countries År 85 Kvinnor Män Finland Danmark 65 Norge Sverige Island För Island redovisas femårsperioder fram till 2005 och för Norge redovisas femårsperioder till och med Övriga länder och tidsperioder redovisas årsvis. Källa: Respektive lands statistikbyrå 1 Socialstyrelsen redovisade 33 europeiska länder. Även Island, Norge och Sverige tillhör de länder i Europa som har relativt hög dödlighet i lungcancer bland kvinnor. 20 Statistiska centralbyrån

23 Livslängden i Sverige Utvecklingen i riket 3 Utvecklingen i riket Medellivslängden Sedan mitten av 1800-talet har medellivslängden stadigt ökat. Ökningen började i flera länder ungefär samtidigt. Uppgången i Sverige var först måttlig men ökade alltmer fram till sekelskiftet Detta berodde bland annat på förbättrade hygieniska och sanitära förhållanden. Störst betydelse hade förbättringarna för spädbarns- och barnadödlighet. Den kraftigt minskade spädbarnsdödligheten från slutet av 1800-talet till 1920-talet sågs framför allt i minskad diarrédödlighet (Burström 2003). Från och med början av 1900-talet skedde en tydlig och stadig ökning av medellivslängden vid födelsen (diagram 3.1). Den uppåtgående trenden under 1900-talet berodde till en början på en minskning av dödligheten i olika infektionssjukdomar och sjukdomar i andningsorganen, i första hand bland yngre människor (mer om detta senare i kapitlet). En viss uppbromsning inträffade dock på grund av spanska sjukan kring Från omkring 1940 ökade medellivslängden också till följd av minskad dödlighet i alla åldrar över 30 år. Under andra halvan av 1900-talet var det främst minskad dödlighet i olika kroniska sjukdomar som bidrog till ökad livslängd. Dessa dödsorsaker berörde främst de äldre. Från sekelskiftet 1900 ökade medellivslängden i början parallellt för kvinnor och män, men under drygt tre decennier från cirka 1945 till 1980 ökade medellivslängden tydligt för kvinnor men mindre för män. Den dödsorsaksgrupp som främst bidrog till att männens medellivslängd stagnerade var en ökning av dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, särskilt bland medelålders män. Även utvecklingen av cancerdödligheten bland äldre män och dödlighet i olyckor bland yngre och medelålders män bidrog till denna stagnation. Under den relativt långa period som männens medellivslängd stagnerade fortsatte uppgången i medellivslängd för kvinnor i nästan oförminskad takt. Sedan slutet av 1970-talet har medellivslängden ökat tydligt också för män. Det är i stor utsträckning lägre dödlighet i äldre åldrar som gör att livslängden fortsätter att öka. 21 Statistiska centralbyrån

24 Utvecklingen i riket Livslängden i Sverige Diagram 3.1 Återstående medellivslängd för kvinnor och män vid födelsen, vid 30, 50, 65 och 85 års ålder Sex-specific life expectancy at birth, 30, 50, 65 and 85 years År 80 Kvinnor Vid födelsen Män 60 Vid 30 år 40 Vid 50 år 20 Vid 65 år Vid 85 år Medellivslängden är ett index som uppskattar den återstående livslängden utifrån de dödsrisker som uppmättes i alla åldrar ett visst år. Det är alltså inte så att en kvinna som föddes år 1900 i genomsnitt levde tills hon var 54 år. Från och med 1980 har män haft en något större ökning av medellivslängden än kvinnor. År 2015 nådde medellivslängden 80,3 år för män och 84,0 för kvinnor. Mellan de två senaste femårsperioderna har männens livslängd ökat med nästan ett år och kvinnornas med 0,6 år. Det är en 22 Statistiska centralbyrån

25 Livslängden i Sverige Utvecklingen i riket ökning med 2,4 månader per år för männen och nästan 1,5 månad per år för kvinnorna. Tendensen att kvinnors medellivslängd stiger långsammare fortsätter under den senaste femårsperioden. Se tabellbilaga T1 för medellivslängdstabellen i riket för den senaste femårsperioden. Dödlighetens utveckling Föregående avsnitt ger en sammanfattande bild av medellivslängden och dödligheten för alla åldrar sammantaget. En detaljerad beskrivning av dödligheten i olika åldrar ger en mer varierad bild av de förändringar som skett. En åldersuppdelad redovisning av dödligheten ökar förståelsen av medellivslängdens förändring. Dödligheten har minskat i alla åldrar under 1900-talet och början av 2000-talet (se diagram 3.2 för kvinnor och 3.3 för män). Den minskade dödligheten har dock inte varit helt jämn över hela perioden och det finns skillnader mellan åldersgrupper. Dödlighetsutvecklingen har också sett olika ut för kvinnor och män i olika åldrar. Utvecklingen över hela perioden kan delas in i perioder som delvis sammanfattar de större förändringar som skett Under perioden minskade dödligheten mest för barn och unga. Dödsorsaker som minskade särskilt i dessa åldrar var infektionssjukdomar och andningsorganens sjukdomar (Carlsson 1979). Spanska sjukan höjde dödligheten kraftigt kring 1918 i yngre åldrar. Dödligheten i åldern 60 år och äldre minskade långsamt fram till 1940-talet Dödligheten bland yngre fortsatte att minska och blev allt kraftigare från och med 1940-talet, framförallt efter att sulfa och penicillin blev tillgängliga för allmänheten. Vidare bidrog den minskade dödligheten från olyckor bland yngre. Under den här perioden påbörjas också en tydligt sjunkande dödlighet för medelålders och äldre kvinnor. Varför nedgången i dödlighet bland äldre startade tidigare för kvinnor än för män beror troligen på flera faktorer. I en rapport från Livsmedelsverket visas bland annat skillnader mellan män och kvinnor när det gäller kostvanor. Olika kostundersökningar, gjorda under perioden , visade att kvinnor och flickor som regel åt mer frukt och grönsaker (Becker 1994). Undersökningarna pekar på att kvinnor haft sundare matvanor än män. De Statistiska centralbyrån 23

26 Utvecklingen i riket Livslängden i Sverige har också rökt mindre än män (Dinges & Weigl 2016). Dessa faktorer torde mest ha påverkat dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer. Diagram 3.2 Dödstal för kvinnor i 5-åriga åldersgrupper Mortality rate for women by 5-year age groups Antal per Logaritmisk skala. Åldern avser kalenderårets slut 24 Statistiska centralbyrån

27 Livslängden i Sverige Utvecklingen i riket Diagram 3.3 Dödstal för män i 5-åriga åldersgrupper Mortality rate for men by 5-year age groups Antal per Logaritmisk skala. Åldern avser kalenderårets slut Statistiska centralbyrån 25

28 Utvecklingen i riket Livslängden i Sverige Under 1960-talet planade minskningen i dödligheten ut bland vuxna män och i viss utsträckning för kvinnor, och ökade något för män i åldern år fram till början av 1980-talet. Förekomsten av riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar ökade från mitten av 1900-talet. Bland annat rökning och mera stillasittande livsföring. Detta gällde både män och kvinnor, men män rökte under flera decennier i betydligt högre utsträckning än kvinnor. Det visas till exempel i en rapport om rökvanor från 1960-talet (SCB 1965). Den skillnad som uppstod mellan mäns och kvinnors dödlighetsutveckling under och 1970-talen har bland annat lett till att andelen äldre kvinnor i befolkningen har ökat mer än andelen äldre män och att medellivslängden under ett par decennier ökade mer för kvinnor än för män. Den här utvecklingen är inte unik för Sverige utan har observerats i ett flertal andra länder i Europa (Dinges & Weigl 2016). En gemensam utveckling för flera länder, däribland Sverige, var att männens dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar, i synnerhet hjärtinfarkt, ökade eller stagnerade samtidigt som samma dödsorsak minskade eller ökade mindre bland kvinnor (Vallin & Meslé 2001) Dödligheten under perioden fortsätter att minska för barn och ungdomar, medelålders och äldre kvinnor. Åren kring 1980 var en brytningstid när det gäller dödlighetens utveckling bland män. Förändringar under den perioden har inneburit en större dödlighetsnedgång för män än kvinnor bland medelålders och äldre. Under den senaste femårsperioden fortsätter männens nedgång vara större än kvinnornas i åldrarna år (se diagram 3.4). En av förklaringarna till den svagare dödlighetsnedgången bland kvinnor är spridningen av rökning till högre åldrar. Andelen som tidigare har rökt ökar kraftigt för kvinnor i åldern år, från 18 till 37 procent mellan 2004 och Den stora nedgången i hjärt- och kärldödligheten under perioden har varit viktig för den totala nedgången i dödlighet men även en 2 Källa: Folkhälsomyndigheten, Nationella folkhälsoenkäten, hämtad från 26 Statistiska centralbyrån

29 Livslängden i Sverige Utvecklingen i riket minskning av andra dödsorsaker har bidragit till dödlighetsnedgången. Det redovisas mer i detalj i ett kommande avsnitt. Det har uppskattats att ungefär hälften av den minskande dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar beror på förbättrad behandling och hälften på minskad förekomst av riskfaktorer, främst minskad rökning och lägre blodtrycksnivåer i befolkningen (Norberg & Danielsson 2012). Diagram 3.4 Procentuell årlig förändring av dödstal mellan och efter kön och ålder 3.4 Percentage annual reduction of mortality between and by sex and age Procent 1 0 Kvinnor Män Ålder Figuren visar den något svagare dödlighetsnedgången för kvinnor än för män i vissa åldrar Förbättrade behandlingsinsatser har resulterat i att både kvinnors och mäns dödlighet i hjärtinfarkt har minskat. Både insjuknande och dödlighet har dock minskat mer för männen än för kvinnorna sedan slutet av 1990-talet. Det kan finnas skillnader mellan könen vilken behandling som ges, bland annat när det gäller vilka läkemedel som skrivs ut. Utöver förbättrade behandlingsmetoder utgör förbättrade levnadsvanor en viktig del i senare decenniers minskande dödlighet, främst minskad rökning (Norberg & Danielsson 2012). Dödligheten för yngre vuxna har sedan slutet av 1990-talet inte minskat i samma takt som för den övriga befolkningen. Socialstyrelsen redovisar Statistiska centralbyrån 27

30 Utvecklingen i riket Livslängden i Sverige att självmordsförsök och alkoholförgiftning bland män och kvinnor ökade något i åldern år åren efter sekelskiftet 2000 (Socialstyrelsen 2008). Även den alkoholrelaterade dödligheten ökade något bland män i åldern år. Försämrad psykisk hälsa som ängslan, oro, eller ångest, som är högst i åldersgruppen år (SCB 2015a), kan ligga bakom denna utveckling. Spädbarnsdödligheten Spädbarnsdödligheten som under perioden minskade från cirka 100 till 40 promille (båda könen sammantaget) fortsatte att minska kraftigt, till cirka 16 promille Även efter 1960 har spädbarnsdödligheten fortsatt att minska, se diagram 3.5. Nedgången var dock liten under 1980-talet. Mellan åren 1990 och 2005 minskade spädbarnsdödligheten från 5,3 till 2,3 promille För pojkar var motsvarande andelar 6,6 och 2,5. En förklaring till detta är råden om att lägga spädbarnen på rygg, vilket minskade dödsfallen i plötslig spädbarnsdöd (Hjern 2012). Under de senaste fem åren, , har nivån varierat mellan 2,2 och 2,9 promille för pojkar och mellan 1,8 och 2,4 promille för flickor, vilket är något lägre än föregående femårsperiod. Diagram 3.5 Spädbarnsdödlighet för flickor och pojkar Infant mortality rate for girls and boys Antal per Pojkar 10 Flickor Logaritmisk skala 28 Statistiska centralbyrån

31 Livslängden i Sverige Utvecklingen i riket Dödlighet efter bakgrund Personer som är födda utomlands eller som har två utrikes födda föräldrar utgör för varje år en allt större andel av befolkningen. I hela riket utgjorde denna grupp 22 procent av befolkningen år Vid beräkningen av dödlighet för utrikes födda finns det en felkälla på grund av övertäckning. Det beror på att uppgifter om utrikes flyttning saknas för den som inte har anmält flyttningen till Skatteverket. Olika försök har gjorts för att uppskatta övertäckningens storlek, och dessa visar att utrikes födda har större risk för övertäckning, vilket gör att den utrikes födda befolkningen överskattas och därmed blir dödligheten något underskattad (SCB 2015b). Dödligheten varierar mellan olika grupper av inrikes födda beroende på var föräldrarna är födda. Tidigare studier har visat att kvinnor och män i 30-årsåldern med två utrikes födda föräldrar har en högre dödlighet än motsvarande grupp med två inrikes födda föräldrar. I den här rapporten jämförs dödligheten mellan grupper med olika bakgrund. Det görs med standardiserade dödstal (SMR-tal) 3 för tre grupper: inrikes födda med minst en inrikes född förälder, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar och utrikes födda. SMR-talen har beräknats för män och kvinnor med olika bakgrund i tre olika åldersgrupper: 0 19 år, år och år, se diagram 3.6. Osäkerheten i SMR-talet är signifikanstestade. Se hur detta har gjorts i Fakta om statistiken längst bak i rapporten. I den yngsta åldersgruppen, 0 19 år, är dödsfall ovanliga. Det finns inte heller några statistiskt säkerställda skillnader mellan grupperna i dessa yngre åldrar, varken bland kvinnor eller bland män. I åldersgruppen år har både kvinnor och män som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar högre dödlighet än riket som helhet. Kvinnor har drygt 20 procent och män 35 procent högre dödlighet än den genomsnittliga dödlighetsnivån för kvinnor och män i riket i samma åldersgrupp. Däremot har utrikes födda kvinnor i åldersgruppen år signifikant lägre dödlighet än kvinnor i samma åldersgrupp i riket totalt. 3 Se mer i Fakta om statistiken hur detta görs. Statistiska centralbyrån 29

32 Utvecklingen i riket Livslängden i Sverige En signifikant högre dödlighet finns för utrikes födda kvinnor och män i åldersgruppen år. De hade fyra procent respektive åtta procent högre dödlighet än kvinnor och män i samma åldersgrupp för riket totalt. Diagram 3.6 Standardiserade dödstal (SMR-tal) för tre åldersgrupper efter kön och bakgrund jämfört med riket Standardized mortality ratio by sex and background compared with the national level Kvinnor Män 0-19 år 0-19 år år * * * år * år * år * * 0,70 1,00 1,50 Inrikes född Två utrikes födda föräldrar Utrikes född 0,70 1,00 1,50 SMR (logaritmisk skala) Dödligheten i riket är 1. Grupper med staplar större än 1 har högre dödlighet än i riket och grupper med staplar mindre än 1 har lägre dödlighet än i riket. De staplar som är markerade med en stjärna är signifikant skilda från dödligheten i riket på 5-procentsnivån. Skalan för SMR är logaritmisk för att värden som är större än 1 och mindre än 1 ska bli jämförbara i diagrammet. En avvikelse under 1 på 0,5 motsvaras av en lika stor avvikelse över 1 på 2. Underlag till diagrammet redovisas i tabellbilaga T7. I den äldsta gruppen utgörs utrikes födda till stor del av personer födda i Finland och dödligheten i denna grupp kommer möjligtvis att ändras när yngre utrikes födda, som kommer från andra länder, åldras. En ökande andel utrikes födda kvinnor kan på sikt leda till minskad dödlighet bland äldre kvinnor eftersom yngre utrikes födda kvinnor har lägre dödlighet än inrikes födda kvinnor idag. Även sammansättningen av gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar förändras över tid. Idag är det vanligaste födelselandet bland föräldrarna Finland men i fram- 30 Statistiska centralbyrån

33 Livslängden i Sverige Utvecklingen i riket tiden kommer en allt större andel av denna grupp ha föräldrar som är födda utanför Norden (SCB 2010b). I rapporten Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper framgår att det är grupper födda utanför Europa som har lägre dödlighet än befolkningen totalt och födda i Norden har högre dödlighet än befolkningen totalt (SCB 2016a). Olika åldersgruppers bidrag till medellivslängdens förändring Dödlighet i olika åldrar har varierat vilket påverkar hur mycket medellivslängden förändras. När dödligheten bland barn och unga var hög hade minskad dödlighet i dessa åldrar stor betydelse för medellivslängdens ökning. Numera har dock minskad dödlighet i unga år liten betydelse för medellivslängdens ökning eftersom dödligheten nu är relativt låg bland yngre. Det går att beräkna hur mycket av medellivslängdens ökning som kommer från dödlighetsförändringar i olika åldersgrupper. I tabell 3.1 redovisas utvecklingen för alla femårsperioder sedan början av 1950-talet. Sedan början av 1950-talet har medellivslängden ökat från 73,6 till 83,8 år för kvinnor och från 70,6 till 80,1 år för män. Det är en ökning med 10,2 år för kvinnor och med 9,5 år för män. För kvinnor var den genomsnittliga ökningen av medellivslängden mellan två femårsperioder 0,9 år och för män var den 0,8 år. I kolumnen längst till höger i tabell 3.1 redovisas den totala förändringen i medellivslängd mellan två femårsperioder. I samma tabell redovisas även det beräknade bidraget till den totala förändringen för tre åldersgrupper, 0 19 år, år samt 65 år och äldre. För kvinnor har det under nästan hela perioden varit en minskad dödlighet i gruppen 65 år och äldre som bidragit mest till den ökade medellivslängden. Det enda undantaget var på 1950-talet, då bidraget var störst i åldern år. Sett över hela perioden har kvinnor i samtliga åldersgrupper haft dödlighetsminskningar som bidragit till ökad medellivslängd. Under perioden till fanns hela tiden ett tydligt bidrag från minskad dödlighet i åldern 0 19 år. Det berodde främst på nedgången i barnadödligheten för både pojkar och flickor. Under senare år har bidraget från minskad dödlighet bland de yngsta varit litet eftersom det redan är så låga dödsrisker i dessa åldrar. Statistiska centralbyrån 31

34 Utvecklingen i riket Livslängden i Sverige Tabell 3.1 Förändring av medellivslängden för en 0-åring mellan olika femårsperioder till Total förändring och uppdelning av förändringen på olika åldersintervall för kvinnor och män 3.1 Change in life expectancy at birth between various five-year periods to Total change and distribution of change to different age groups for women and men Förändring i år Kön Därav från åldersgrupp Tidsperiod 0 19 år år 65 år Totalt Kvinnor till ,3 0,6 0,4 1, till ,2 0,3 0,5 1, till ,3 0,2 0,5 0, till ,2 0,2 0,7 1, till ,2 0,1 0,5 0, till ,1 0,3 0,6 1, till ,1 0,1 0,5 0, till ,1 0,2 0,5 0, till ,0 0,4 0,5 0, till ,0 0,2 0,3 0, till ,0 0,2 0,5 0, till ,0 0,2 0,4 0,6 Män till ,3 0,3 0,1 0, till ,3 0,1 0,0 0, till ,3-0,1 0,1 0, till ,3-0,1 0,1 0, till ,3-0,0 0,1 0, till ,2 0,5 0,4 1, till ,0 0,4 0,4 0, till ,2 0,6 0,5 1, till ,0 0,7 0,5 1, till ,1 0,4 0,7 1, till ,1 0,3 0,7 1, till ,0 0,3 0,6 1,0 För män var det nästan bara minskad dödlighet bland de yngsta som bidrog till att männens medellivslängd ökade från slutet av 1950-talet till slutet av 1970-talet. I åldern år hade män en ökad dödlighet under och 1970-talen. Under senare decennier har dödlighetsminskningar 32 Statistiska centralbyrån