Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken

Transkript

1 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken Dnr VERK 11/ mars 12

2

3 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 5 UPPDRAGET... 5 BAKGRUND... 5 TOLKNING AV UPPDRAGET... 5 REDOVISNING AV RESULTAT FRÅN NATIONELLA FOLKHÄLSOENKÄTEN... 6 INLEDNING... 6 DEFINITIONER M.M Funktionsnedsättning... 7 Föräldrar... 7 Åldersstandardisering... 7 Statistisk signifikans... 7 RESULTAT... 8 God självskattad hälsa... 8 Dålig självskattad hälsa... 1 Lågt socialt deltagande Saknar kontantmarginal Ekonomisk kris Låg inkomst Tillgång till arbete (förvärvsarbetar)... Oro för att förlora arbetet Rökning Stillasittande fritid Övervikt Fetma... 3 Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår stress Svåra sömnbesvär Svår huvudvärk Svår värk i skuldror, nacke eller axlar... Svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Svår ängslan, oro eller ångest Svår trötthet Kränkande behandling PLANERAT UTVECKLINGSARBETE INFÖR 13 ÅRS REDOVISNING... 5 UTGÅNGSPUNKTER... 5 TÄNKT GENOMFÖRANDE... 5 Organisationsuppbyggnad... 5 Delmål 1 i uppdraget Delmål 2 i uppdraget... 51

4 Sammanfattning Avgränsning Redovisningen detta första år har avgränsats till de delar av uppdraget som är möjliga att följa upp med data som Statens folkhälsoinstitut för närvarande förfogar över. Under våren avser institutet att intitiera ett utvecklingsarbete i syfte att säkerställa en komplett redovisning i 13 års rapport. Med hjälp av data från Nationella folkhälsoenkäten erhölls följande resultat. Hälsa Det var nästan tio gånger vanligare med dålig självskattad hälsa bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Omvänt är det också betydligt mindre andel av dem med funktionsnedsättning som skattar sin hälsa som god jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Fler personer med funktionsnedsättning hade nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med övriga befolkningen. Socialt deltagande Att vara socialt aktiv är mindre vanligt bland personer med funktionsnedsättning än i den övriga befolkningen. Äldre är oftare lågt socialt aktiva än yngre, både bland dem med funktionsnedsättning och bland dem utan funktionsnedsättning. Ekonomiska villkor Personer med funktionsnedsättning är något oftare låginkomsttagare jämfört med dem utan funktionsnedsättning. Fler har varit i ekonomisk kris och fler saknar kontantmarginal bland dem med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. En möjlig orsak som bidrar till en sviktande ekonomisk situation i gruppen personer med funktionsnedsättning kan vara att betydligt färre har ett förvärvsarbete jämfört med övrig befolkning. Bland dem med förvärvsarbete var det fler med funktionsnedsättning år som var oroliga för att förlora arbetet inom det närmaste året jämfört med dem med förvärvsarbete i övriga befolkningen. Levnadsvanor Andelen dagligrökare är större bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Stillasittande fritid var dubbelt så vanligt bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Fler personer med funktionsnedsättning hade fetma jämfört med personer utan funktionsnedsättning. Föräldrar med funktionsnedsättning Bilden som tonar fram av situationen för föräldrar med funktionsnedsättning är en situation med många svårigheter. Föräldrar med funktionsnedsättning har betydligt sämre hälsa än andra föräldrar. De har lägre socialt deltagande och har oftare nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Andelen som förvärvsarbetar är lägre och fler har varit i ekonomisk kris jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Av dem som har arbete är det något fler som är oroliga att förlora arbetet jämfört med andra föräldrar. 4(52)

5 Inledning Uppdraget Regeringen har den 6 oktober 11 gett Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att under åren arbeta enligt följande delmål. 1) Kontinuerlig uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer med avseende på personer med funktionsnedsättning. Uppföljningen omfattar: a) självskattad hälsa, socialt deltagande och ekonomiska villkor hos personer med funktionsnedsättning; b) hälsan hos föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning; samt c) tillgång till arbetet, oro för att förlora arbetet, stillasittande fritid, övervikt och rökning. 2) Uppföljning av hälsofrämjande och förebyggande insatser nationellt, regionalt och lokalt. Med detta avses hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete. Bakgrund Regeringen har identifierat folkhälsopolitiken som ett av nio prioriterade områden inom funktionshinderspolitiken. Inför framtagandet av den funktionshinderspolitiska strategin, En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16, fick Statens folkhälsoinstitut som en av 17 strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att föreslå delmål inom sina berörda verksamhetsområden samt föreslå hur delmålen skulle följas upp (S1/4319/ST). I uppdraget angav regeringen hur delmål och uppföljning företrädesvis skulle vara utformade. Statens folkhälsoinstitut redovisade sina förslag i oktober 1 (VERK 1/291). Föreliggande uppdrag överensstämmer i allt väsentligt med de förslag som institutet då självt tog fram. Tolkning av uppdraget Uppdraget är i flera avseenden vagt formulerat, vilket lämnar utrymme för olika tolkningar av innehållet. Det går att urskilja tre huvudsakliga frågeställningar som fordrar ett ställningstagande: i. Vilka typer av funktionsnedsättning ska undersökas? ii. Vilka åldersgrupper ska undersökas? iii. Bör samtliga av uppdragets delmoment genomföras varje år? Tolkningen av uppdraget har betydelse för möjligheterna att utnyttja institutets egna databaser, i allt väsentligt Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten går det eventuellt att följa upp samtliga delar av uppdraget utom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning (del av 1b ovan) och hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete (2 ovan). Enkäten innehåller inga frågor om barn med funktionsnedsättning och riktar sig inte till kommuner, så det är uppgifter som institutet måste inhämta på annat sätt, men i övrigt kan det alltså vara möjligt att genomföra resten av uppdraget med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten. Enkäten har dock vissa brister som kan göra den mindre lämplig att förlita sig på, helt eller delvis (se s. 5 nedan). 5(52)

6 Mot bakgrund av dels tolkningsproblematiken, dels svårigheten att på kort tid samla in de nödvändiga uppgifter som institutet för närvarande inte förfogar över, har Statens folkhälsoinstitut valt att avgränsa det inledande arbetet med delmålen på följande sätt: Föreliggande redovisning omfattar enbart de delar av uppdraget som på något sätt är möjliga att följa upp med data som institutet för närvarande förfogar över, med andra ord samtliga delar utom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning (del av 1b ovan) och hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete (2 ovan). För detta har Nationella folkhälsoenkäten utnyttjats. Under våren avser institutet att initiera ett utvecklingsarbete i syfte att säkerställa en komplett redovisning i 13 års rapport. Arbetet ska omfatta datainsamling för att kunna följa upp samtliga delar av uppdraget, men också en förutsättningslös tolkning av uppdraget i relation till Nationella folkhälsoenkätens begränsningar, något som kan komma att innebära att ytterligare datainsamling bedöms nödvändig för att på ett fullgott sätt kunna följa upp de delar som föreliggande redovisning gör enbart med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten. Eftersom frågeställningarna är komplexa och institutets egna databaser inte kan användas för att lösa uppdraget i sin helhet, kommer tänkbara samarbetspartners att identifieras och involveras. I Planerat utvecklingsarbete inför 13 års redovisning nedan presenteras en översiktlig plan för detta utvecklingsarbete, som alltså ska bedrivas under återstoden av innevarande år. Först följer emellertid en redovisning av de resultat som har kunnat utvinnas ur Nationella folkhälsoenkäten. Redovisning av resultat från Nationella folkhälsoenkäten Inledning I Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, ställs ett antal frågor som innebär att det går att definiera funktionsnedsättning. Av naturliga skäl har ett antal personer med funktionsnedsättning fallit bort ur enkäten just för att funktionsnedsättningen hindrat dem att delta i undersökningen. Några av dem är sannolikt dementa, personer med utvecklingsstörning, personer med psykisk sjukdom och synskadade. Redovisningen bygger på det nationella urvalet av Nationella folkhälsoenkäten som hittills har genomförts åren 4 11 för att följa upp folkhälsan och vilka faktorer som avgör den. Undersökningen görs av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting och regioner och genomförs med hjälp av Statistiska centralbyrån. Nationella folkhälsoenkäten innehåller ett -tal frågor om fysisk och psykisk hälsa, vårdkontakter och läkemedelsanvändning. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Enkäten innehåller också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet samt sociala relationer. Föreliggande redovisning omfattar svaren på det urval av frågor som ingår i regeringsuppdraget. För att i högre utsträckning erhålla statistiskt signifikanta resultat har svaren från de tre senast tillgängliga åren 9, 1, 11 slagits samman till ett gemensamt urval för vilket resultaten redovisas. 1 I undersökningarna finns det frågor som gör det möjligt att definiera en grupp som har funktionsnedsättning. Det innebär att det går att jämföra hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland personer med funktionsnedsättning med övriga befolkningens. Under åren 9, 1 och 11 skickades enkäten ut till sammanlagt ca slumpvis utvalda personer i åldern 1 Eftersom de tre årsurvalen är ungefär lika stora har ingen viktning skett. 6(52)

7 16 84 år. Datainsamlingen genomfördes mellan april och juni varje år. Svarsfrekvensen var omkring 5 procent. Redovisningen bygger därmed på ca 3 personers svar. Definitioner m.m. Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning har definierats utifrån fyra frågor i enkäten: 1) Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? De som svarat Ja på denna fråga och också svarat Ja, i hög grad på följdfrågan Medför dessa besvär att din arbetsförmåga är nedsatt eller hindrar dig i dina andra dagliga sysselsättningar? eller 2) Kan du utan svårighet se och urskilja vanlig text i en dagstidning? De som svarat Nej (inte ens med glasögon) på denna fråga eller 3) Kan du utan svårighet höra vad som sägs i samtal mellan flera personer? De som svarat Nej (inte ens med hörapparat) på denna fråga eller 4) Personer med rörelsehinder. De som inte kan gå upp ett trappsteg utan besvär eller inte kan ta en kortare promenad (cirka 5 minuter) i någorlunda rask takt eller behöver hjälpmedel eller hjälp av någon annan person för att förflytta sig utomhus. De personer som tillhör en eller flera av dessa fyra kategorier definieras i föreliggande redovisning ha funktionsnedsättning. Definitionen är densamma som Statens folkhälsoinstitut tillämpar i Nationella folkhälsoenkäten. De fyra underliggande kategorifrågorna härrör alla från SCB:s ULF-undersökning. Föräldrar I Nationella folkhälsoenkäten ställs frågan Med vem delar du bostad?, med Barn som ett svarsalternativ och med en följdfråga om barnets eller barnens ålder. Det går därför inte att veta om respondenten faktiskt är barnets eller barnens förälder, utan det som undersöks är snarare hälsan hos vårdnadshavare till barn under 18 år. Åldersstandardisering För personer med respektive utan funktionsnedsättning redovisas resultaten efter kön och ålder i tre ålderskategorier: år, år, år. För ett par av kategorierna år och år har resultaten åldersstandardiserats utom då redovisningen gäller föräldrar med eller utan funktionsnedsättning. 2 Statistisk signifikans Alla kommenterade skillnader är statistiskt säkerställda även om detta inte uttryckligen sägs i anslutning till figurerna. Alla statistiskt signifikanta skillnader kommenteras dock inte, utan ambitionen har varit att peka på särskilt intressanta skillnader mellan olika grupper och att framhålla mönster. 2 Av naturliga skäl redovisas inte gruppen föräldrar år. 7(52)

8 Resultat God självskattad hälsa Män och kvinnor 1 Figur 1. Andel män med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Kvinnor och män utan funktionsnedsättning har betydligt bättre självskattad hälsa än kvinnor och män med funktionsnedsättning. Av männen med funktionsnedsättning i åldern år uppger 53 procent att de har en god hälsa mot procent av männen utan funktionsnedsättning. 1 Figur 2. Andel kvinnor med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Av kvinnor med funktionsnedsättning år uppger bara 46 procent att de har en god hälsa mot 77 procent av kvinnorna i övriga befolkningen. Färre kvinnor än män har god hälsa i båda grupperna. 8(52)

9 Föräldrar Figur 3. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Betydligt färre föräldrar med funktionsnedsättning uppger att de har en god hälsa jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Det gäller särskilt bland mödrar med funktionsnedsättning där endast 51 procent uppger att de har god hälsa jämfört med 83 procent av mödrar i övriga befolkningen. 9(52)

10 Dålig självskattad hälsa Män och kvinnor I hela befolkningen i åldern år var det 6 procent som hade dålig hälsa. Bland personer med funktionsnedsättning år var det betydligt fler. Här hade 19 procent dålig hälsa jämfört med 2 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 4. Andel män med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland män med funktionsnedsättning i åldern år hade 17 procent dålig hälsa jämfört med 2 procent bland män i övriga befolkningen. 1 Figur 5. Andel kvinnor med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Bland kvinnor med funktionsnedsättning år var det tio gånger vanligare med dålig hälsa jämfört med kvinnor i övriga befolkningen. Bland kvinnor med funktionsnedsättning hade 21 procent dålig hälsa jämfört med 2 procent i övriga befolkningen. 1(52)

11 Föräldrar Figur 6. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med dåligt eller mycket dåligt allmänt hälsotillstånd bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Föräldrar med funktionsnedsättning hade betydligt sämre hälsa än föräldrar utan funktionsnedsättning. 11(52)

12 Lågt socialt deltagande Män och kvinnor I hela befolkningen år var det procent som hade lågt socialt deltagande, 19 procent av kvinnorna och 21 procent av männen. Bland personer med funktionsnedsättning år, var det 29 procent som hade ett lågt socialt deltagande mot 17 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 7. Andel män med lågt socialt deltagande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 8. Andel kvinnor med lågt socialt deltagande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 12(52)

13 Föräldrar 1 Figur 9. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med lågt socialt deltagande bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Lågt socialt deltagande var vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning än bland föräldrar utan funktionsnedsättning. 13(52)

14 Saknar kontantmarginal Män och kvinnor I hela befolkningen år saknar 21 procent kontantmarginal. Bland personer med funktionsnedsättning saknar 32 procent kontantmarginal mot 18 procent i övriga befolkningen. Betydligt fler kvinnor än män saknar kontantmarginal i båda grupperna. 1 Figur 1. Andel män som saknar kontantmarginal bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 11. Andel kvinnor som saknar kontantmarginal bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 14(52)

15 Föräldrar 1 Figur 12. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som saknar kontantmarginal bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen som saknar kontantmarginal var betydligt större bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Bland fäder med funktionsnedsättning saknade 3 procent kontantmarginal, jämfört med 14 procent bland fäder utan funktionsnedsättning. 15(52)

16 Ekonomisk kris Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 16 procent som varit i ekonomisk kris varav något fler kvinnor än män. 1 Figur 13. Andel män som har befunnit sig i ekonomisk kris bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning där 25 procent varit i ekonomisk kris jämfört med 13 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 14. Andel kvinnor som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 16(52)

17 Föräldrar 1 Figur 15. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som har befunnit sig i ekonomisk kris bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning I hela befolkningen var det procent av föräldrarna som befunnit sig i ekonomisk kris. En stor andel av dessa var föräldrar med funktionsnedsättning där 33 procent hade varit i ekonomisk kris. 17(52)

18 Låg inkomst Män och kvinnor 1 Figur 16. Andel män med låg egen inkomst bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var något vanligare att vara låginkomstagare bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning år än i övriga befolkningen. 1 Figur 17. Andel kvinnor med låg egen inkomst bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 18(52)

19 Föräldrar 1 Figur 18. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med låg egen inkomst bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning För låg egen inkomst finns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan föräldrar med funktionsnedsättning och föräldrar utan funktionsnedsättning, varken för män eller för kvinnor. 19(52)

20 Tillgång till arbete (förvärvsarbetar) Män och kvinnor 1 Figur 19. Andel män som förvärvsarbetar bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var en betydligt mindre andel bland både män och kvinnor med funktionsnedsättning som hade ett förvärvsarbete jämfört med övrig befolkning. Av männen med funktionsnedsättning i åldern år hade 61 procent ett arbete, jämfört med 77 procent av män i övrig befolkning. 1 Figur. Andel kvinnor som förvärvsarbetar bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Av kvinnor med funktionsnedsättning i åldern år hade 54 procent ett förvärvsarbete, jämfört med 74 procent av kvinnorna i övrig befolkning. (52)

21 Föräldrar 1 Figur 21. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som förvärvsarbetar bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrár utan funktionsnedsättning Andelen förvärvsarbetande var betydligt lägre bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar i övrig befolkning. Bland mödrar med funktionsnedsättning hade 67 procent ett förvärvsarbete jämfört med 84 procent av mödrar i övrig befolkning. 21(52)

22 Oro för att förlora arbetet Män och kvinnor I hela befolkningen var det 17 procent i åldern år som var oroliga för att förlora arbetet inom det närmaste året, samma för både män och kvinnor. 1 Figur 22. Andel män som är oroliga för att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland personer med funktionsnedsättning år var det procent av männen och 21 procent av kvinnorna som var oroliga att förlora arbetet, jämfört med 16 procent av män och kvinnor i övriga befolkningen. 1 Figur 23. Andel kvinnor som är oroliga för att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 22(52)

23 Föräldrar Figur 24. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som är oroliga att förlora sitt arbete inom det närmaste året bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Fäder med funktionsnedsättning var i något högre utsträckning oroliga för att förlora arbetet jämfört med fäder utan funktionsnedsättning. 23(52)

24 Rökning Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 12 procent som rökte dagligen. Bland personer med funktionsnedsättning i åldern år var 15 procent rökare jämfört med 11 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 25. Andel dagligrökare bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var vanligare att röka varje dag bland kvinnor och män med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor och män utan funktionsnedsättning, i samtliga åldersgrupper utom år. 1 Figur 26. Andel dagligrökare bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 24(52)

25 Föräldrar Figur 27. Andel dagligrökare bland kvinnor (a) respektive män (b) i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning att röka dagligen jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Bland mammor med funktionsnedsättning rökte 16 procent jämfört med 1 procent av mammor utan funktionsnedättning. 25(52)

26 Stillasittande fritid Män och kvinnor 1 Figur 28. Andel män med stillasittande fritid bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare med stillasittande fritid bland män med funktionsnedsättning jämfört med män utan funktionsnedsättning. Det gäller särskilt bland äldre män år där 24 procent av männen med funktionsnedsättning har en stillasittande fritid jämfört med 9 procent av männen utan funktionsnedsättning. 1 Figur 29. Andel kvinnor med stillasittande fritid bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Kvinnor med funktionsnedsättning hade i betydligt större utsträckning en stillasittande fritid jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. Bland äldre kvinnor år var det nästan tre gånger så vanligt. I den åldersgruppen hade 33 procent av kvinnorna med funktionsnedsättning en stillasittande fritid jämfört med 12 procent av kvinnorna utan funktionsnedsättning. 26(52)

27 Föräldrar 1 Figur 3. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med stillasittande fritid bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning att ha en stillasittande fritid jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Mödrar och fäder har stillasittande fritid i samma utsträckning inom de båda grupperna. 27(52)

28 Övervikt Män och kvinnor 1 Figur 31. Andel män med övervikt bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 32. Andel kvinnor med övervikt bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning För vare sig män eller kvinnor finns det några statistiskt signifikanta skillnader mellan personer med funktionsnedsättning och personer utan funktionsnedsättning beträffande andelen överviktiga. 28(52)

29 Föräldrar 1 Figur 33. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med övervikt bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Inte heller för föräldrar finns det några statistiskt signifikanta skillnader mellan andelen överviktiga personer med funktionsnedsättning och andelen överviktiga personer utan funktionsnedsättning, vare sig för män eller för kvinnor. 29(52)

30 Fetma Män och kvinnor I hela befolkningen år var 13 procent feta, män och kvinnor i samma utsträckning. Bland personer med funktionsnedsättning år var 18 procent feta jämfört med 12 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 34. Andel män med fetma bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland män med funktionsnedsättning var fetma vanligare än bland män utan funktionsnedsättning. 1 Figur 35. Andel kvinnor med fetma bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Även för kvinnor var fetma vanligare bland dem med funktionsnedsättning än bland dem utan. Bland kvinnor med funktionsnedsättning år var procent feta jämfört med 11 procent av kvinnor utan funktionsnedsättning. 3(52)

31 Föräldrar Figur 36. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med fetma bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare med fetma bland mödrar med funktionsnedsättning jämfört med mödrar utan funktionsnedsättning. 31(52)

32 Nedsatt psykiskt välbefinnande Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 17 procent nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen av dem med funktionsnedsättning år med nedsatt psykiskt välbefinnande var 28 procent jämfört med 13 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 37. Andel män med nedsatt psykiskt välbefinnande bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 38. Andel kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande var genomgående större bland kvinnor än bland män i båda grupperna. 32(52)

33 Föräldrar 1 Figur 39. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning En större andel föräldrar med funktionsnedsättning hade nedsatt psykiskt välbefinnande jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Mödrar hade nedsatt psykiskt välbefinnande i något större utsträckning än fäder i båda grupperna. 33(52)

34 Svår stress Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 3 procent som kände svår stress, 4 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. Andelen bland personer med funktionsnedsättning i åldern år som kände svår stress var 7 procent jämfört med 2 procent i övriga befolkningen. 1 Figur. Andel män med svår stress bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 41. Andel kvinnor med svår stress bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning 34(52)

35 Föräldrar 1 Figur 42. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår stress bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen med svår stress var avsevärt större bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. 35(52)

36 Svåra sömnbesvär Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 6 procent svåra sömnbesvär, 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. Bland dem med funktionsnedsättning i åldern år var det 14 procent som hade svåra sömnbesvär jämfört med 4 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 43. Andel män med svåra sömnbesvär bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 44. Andel kvinnor med svåra sömnbesvär bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Kvinnor med funktionsnedsättning hade i betydligt större utsträckning svåra sömnbesvär jämfört med både kvinnor och män utan funktionsnedsättning. 36(52)

37 Föräldrar 1 Figur 45. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svåra sömnbesvär bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen föräldrar med svåra sömnbesvär var fyra gånger större bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. 37(52)

38 Svår huvudvärk Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 4 procent som hade besvär med svår huvudvärk, 5 procent av kvinnorna och 2 procent av männen. 1 Figur 46. Andel män med svår huvudvärk bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland personer med funktionsnedsättning år hade 8 procent svår huvudvärk, 11 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. 1 Figur 47. Andel kvinnor med svår huvudvärk bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med svår huvudvärk var genomgående större bland kvinnor och män med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor och män utan funktionsnedsättning. 38(52)

39 Föräldrar 1 Figur 48. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår huvudvärk bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 17 (a) Kvinnor 5 6 (b) Män 2 Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var vanligare med besvär av svår huvudvärk bland föräldrar med funktionsnedsättning jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Mödrar hade i större utsträckning än fäder svår huvudvärk, i båda grupperna. 39(52)

40 Svår värk i skuldror, nacke eller axlar Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 7 procent svår värk i skuldror, nacke eller axlar, 1 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. Andelen bland dem med funktionsnedsättning år som hade svår värk i skuldror, nacke eller axlar var 17 procent jämfört med 4 procent i den övriga befolkningen. 1 Figur 49. Andel män med svår värk i skuldror, nacke eller axlar bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 5. Andel kvinnor med svår värk i skuldror, nacke eller axlar bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med svår värk i skuldror, nacke eller axlar var genomgående större bland kvinnor jämfört med män. Bland kvinnor med funktionsnedsättning år hade 22 procent svår värk i skuldror, nacke eller axlar jämfört med 6 procent bland kvinnor utan funktionsnedsättning. (52)

41 Föräldrar 1 Figur 51. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår värk i skuldror, nacke eller axlar bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 21 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Jämfört med andra föräldrar hade föräldrar med funktionsnedsättning i större utsträckning svår värk i skuldror, nacke eller axlar. Fler mödrar än fäder, i båda grupperna, hade sådan värk. 41(52)

42 Svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Män och kvinnor I hela befolkningen år hade 8 procent svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, 1 procent av kvinnorna och 7 procent av männen. Bland personer med funktionsnedsättning var det betydligt vanligare. Särskilt bland äldre. Andelen med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland personer med funktionsnedsättning i åldern år var 25 procent jämfört med 7 procent i samma ålder i övriga befolkningen. 1 Figur 52. Andel män med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 53. Andel kvinnor med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Det var genomgående vanligare med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland kvinnor än bland män, både i gruppen med funktionsnedsättning och i den utan funktionsnedsättning. 42(52)

43 Föräldrar Figur 54. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. 22 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare med svåra besvär med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias bland föräldrar med funktionsnedsättning än bland föräldrar utan funktionsnedsättning. 43(52)

44 Svår ängslan, oro eller ångest Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 5 procent som hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest, 6 procent av kvinnorna och 4 procent av männen. Det var betydligt vanligare bland personer med funktionsnedsättning, där 13 procent hade svåra besvär av ängslan, oro eller ångest jämfört med 3 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 55. Andel män med svår ängslan, oro eller ångest bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning 1 Figur 56. Andel kvinnor med svår ängslan, oro eller ångest bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Andelen med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest var större bland yngre än bland äldre och bland kvinnor än bland män, både bland dem med funktionsnedsättning och i övriga befolkningen. 44(52)

45 Föräldrar 1 Figur 57. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår ängslan, oro eller ångest bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 18 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Andelen med svår ängslan, oro eller ångest var större bland föräldrar med funktionsnedsättning än bland föräldrar utan funktionsnedsättning. Bland mödrarna var det fyra gånger så vanligt med svår ängslan, oro eller ångest jämfört med mödrar utan funktionsnedsättning, 18 procent jämfört med 4 procent. 45(52)

46 Svår trötthet Män och kvinnor I hela befolkningen år var det 7 procent som hade svåra besvär av trötthet, 9 procent av kvinnorna och 5 procent av männen. 1 Figur 58. Andel män med svår trötthet bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Bland dem med funktionsnedsättning var det 17 procent som hade svåra besvär av trötthet, 22 procent av kvinnorna och 13 procent av männen. 1 Figur 59. Andel kvinnor med svår trötthet bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning Svåra besvär av trötthet var betydligt vanligare bland kvinnor med funktionsnedsättning jämfört med kvinnor utan funktionsnedsättning. I åldern år var det 23 procent av kvinnor med funktionsnedsättning som hade svåra besvär av trötthet jämfört med 5 procent av kvinnor utan funktionsnedsättning. 46(52)

47 Föräldrar 1 Diagram. Andel kvinnor (a) respektive män (b) med svår trötthet bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent. 25 (a) Kvinnor (b) Män Föräldrar med funktionsnedsättning Föräldrar utan funktionsnedsättning Det var betydligt vanligare bland föräldrar med funktionsnedsättning att ha svåra besvär av trötthet jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. För mödrar med funktionsnedsättning var det fem gånger så vanligt med svår trötthet jämfört med mödrar utan funktionsnedsättning, 25 procent jämfört med 5 procent. 47(52)

48 Kränkande behandling Män och kvinnor I hela befolkningen år hade procent blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande, 23 procent av kvinnorna och 16 procent av männen. Bland personer med funktionsnedsättning var det 27 procent som blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande jämfört med 18 procent i övriga befolkningen. 1 Figur 61. Andel män som utsatts för kränkande behandling bland män med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Män med funktionsnedsättning Män utan funktionsnedsättning Figur 62. Andel kvinnor som utsatts för kränkande behandling bland kvinnor med respektive utan funktionsnedsättning i olika åldersgrupper. Procent Kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor utan funktionsnedsättning En större andel kvinnor än män, i båda grupperna, hade blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande. Bland kvinnor med funktionsnedsättning i åldern år uppgav 36 procent att man blivit utsatt för kränkande behandling eller bemötande jämfört med 24 procent av kvinnor utan funktionsnedsättning. 48(52)

49 Föräldrar 1 Figur 63. Andel kvinnor (a) respektive män (b) som utsatts för kränkande behandling bland kvinnor respektive män i åldersintervallet år med respektive utan funktionsnedsättning som delar bostad med barn under 18 år. Procent (a) Kvinnor Föräldrar med funktionsnedsättning (b) Män Föräldrar utan funktionsnedsättning En större andel föräldrar med funktionsnedsättning hade blivit utsatt för kränkande behandling jämfört med föräldrar utan funktionsnedsättning. Det var också vanligare att ha blivit utsatt för kränkande behandling bland mödrar än bland fäder i båda grupperna. 49(52)

50 Planerat utvecklingsarbete inför 13 års redovisning Utgångspunkter Så som nämndes i inledningen är uppdraget möjligt att tolka på olika sätt. Det går att urskilja tre huvudsakliga frågeställningar som fordrar ett ställningstagande (dessa repeteras här): i. Vilka typer av funktionsnedsättning ska undersökas? ii. Vilka åldersgrupper ska undersökas? iii. Bör samtliga av uppdragets delmoment genomföras varje år? Tolkningen av uppdraget har betydelse för möjligheterna att utnyttja institutets egna databaser, i allt väsentligt Nationella folkhälsoenkäten. Med hjälp av enkäten går det eventuellt att följa upp samtliga delar av uppdraget utom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning (del av 1b ovan) och hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete (2 ovan). Enkäten innehåller inga frågor om barn med funktionsnedsättning och riktar sig inte till kommuner, så det är uppgifter som institutet måste inhämta på annat sätt, men i övrigt skulle det alltså vara möjligt att genomföra resten av uppdraget med hjälp av Nationella folkhälsoenkäten. Enkäten har dock vissa brister som kan göra den mindre lämplig att förlita sig på, helt eller delvis. Några är relaterade till frågeställningarna (i) och (ii) ovan och bör särskilt uppmärksammas: Enkätens utformning och omfattning leder förmodligen till ett stort bortfall bland personer med vissa typer av funktionsnedsättning. Det handlar framförallt om personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning (psykisk sjukdom) och om personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning, svag begåvning). Personer med fysisk funktionsnedsättning svarar dock på enkäten. Enkätfrågornas konstruktion innebär begränsade möjligheter att särredovisa utfallet för andra funktionsnedsättningskategorier än nedsatt syn, nedsatt hörsel och nedsatt rörelseförmåga. Enkäten riktar sig till personer i åldrarna år och kan alltså inte användas för att undersöka hälsan hos barn med funktionsnedsättning. Hur institutet väljer att tolka uppdraget avgör i vilken utsträckning Nationella folkhälsoenkätens begränsningar hamnar i konflikt med genomförandet. Eftersom frågeställningarna är komplexa och institutets egna databaser inte kan användas för att lösa samtliga delar av uppdraget, kommer tänkbara samarbetspartners att identifieras och involveras. Tänkt genomförande Organisationsuppbyggnad Utvecklingsarbetet syftar till att identifiera bristerna hos föreliggande redovisning och därefter vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att 13 års återrapportering blir mer genomarbetad. Det kommer att vara ett brett upplagt arbete med att tolka uppdraget. För att få värdefull input avser institutet att inledningsvis identifiera och bjuda in tänkbara samarbetspartners till en förutsättningslös diskussion om uppdraget hur det bör tolkas och hur dess olika delar kan lösas. I dialog med lämpliga samarbetspartners bör därefter en genomförandeorganisation byggas upp för att garantera en komplett återrapportering i mars 13. För att säkerställa en god vetenskaplig förankring inrättas vidare en extern 5(52)

51 referensgrupp bestående av främst forskare inom området. De data som saknas bör samlas in under hösten 12. Delmål 1 i uppdraget Statens folkhälsoinstitut tänker sig följande allmänna upplägg för återrapporteringen år 13 och framåt: Nationella folkhälsoenkäten används för en årlig basredovisning men kompletteras med undersökningar riktade till specifika grupper, förslagsvis en grupp per år. Tänkbara grupper är personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning, personer med intellektuell funktionsnedsättning, barn med funktionsnedsättning och föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Eftersom hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning uttryckligen omnämns i uppdragsformuleringen, kan dock denna uppgift behöva redovisas årligen. Att tolka innebörden av kontinuerlig uppföljning är med andra ord angeläget. Fördelen med det föreslagna upplägget är att institutet utnyttjar redan insamlade, egna data (Nationella folkhälsoenkäten) för en årlig, kostnadseffektiv basredovisning, som på ett enkelt sätt möjliggör jämförelser mellan hälsan hos personer med och utan funktionsnedsättning, samtidigt som de riktade undersökningarna under strategiperioden som helhet ger en mer heltäckande bild av hälsan hos personer med funktionsnedsättning (eller hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning). Vad som är en lämplig samarbetspartner beror på vilken grupp som ska studeras, men det kan handla om Försäkringskassan (register över barn med funktionsnedsättning vars föräldrar uppbär vårdbidrag; register över personer som får assistansersättning), landstingen (register över barn och ungdomar med funktionsnedsättning inskrivna i landstingens habiliteringsverksamheter) eller kommunerna (register över personer med funktionsnedsättning med beslut enligt LSS eller SoL). Ett alternativ till att via register identifiera personer att rikta något slags egen undersökning till genom postenkäter, telefonintervjuer eller besöksintervjuer kan i vissa fall vara att utnyttja redan existerande undersökningar. Här är SCB:s ULF- och Barn-ULF-undersökningar av potentiellt intresse (för att fånga hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning och hälsan hos barn med funktionsnedsättning) liksom en eventuell kommande nationell så kallad Grodan -undersökning (för att fånga hälsan hos barn med funktionsnedsättning), men också en utveckling av Nationella folkhälsoenkäten (för att fånga hälsan hos föräldrar till barn med funktionsnedsättning; en testfråga med detta syfte kommer att ingå i 12 års enkät). Uppskattade kostnader (exklusive institutets interna arbetskostnader) Postenkätundersökning riktad till föräldrar till barn med funktionsnedsättning, delvis externt upphandlad: 3 kr. Besöksintervjuundersökning riktad till personer med funktionsnedsättning utan möjlighet eller förmåga att besvara postenkät, med få redovisningsgrupper och externt upphandlad: 75 kr. Delmål 2 i uppdraget Delmål 2, om hur folkhälsoaspekter inkluderar personer med funktionsnedsättning i kommuners styrdokument samt i hälsofrämjande och förebyggande arbete, kommer att följas upp med hjälp av en digital enkät till landets samtliga kommuner, med beräknad datainsamling under hösten 12. Statens folkhälsoinstitut genomför undersökningen i egen regi, men utformningen sker i samråd med Sveriges kommuner och landsting (SKL), Handisam och utvalda kommunrepresentanter. 51(52)