Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 2010

Transkript

1 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg Resultat fysisk och psykisk hälsa samt sociala relationer och ekonomi för Gävleborg i den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten genomförs varje år och syftar till att undersöka hur befolkningen mår och följa förändringar över tid som en del i uppföljningen av folkhälsopolitiken. Undersökningen genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut och Sveriges landsting och regioner. Landstinget Gävleborg har sedan starten 4 deltagit vart tredje år med tilläggsurval: 4, 7 och nu senast. Tilläggsurvalen gör det möjligt att uttala sig om förhållanden på kommunnivå. Under fick cirka 12 Gävleborgare mellan 16-8 år en enkät om hälsa och levnadsvanor. Femtio procent besvarade års enkät 1. Finansieringen sker främst av landstinget men viss delfinansiering står kommunerna och Region Gävleborg för. Landstingets samhällsmedicinska enhet ansvarar för bearbetning av länets material. Presentationen av resultat koordineras så långt som möjligt med när Statens folkhälsoinstitut går ut med sina nationella och regionala resultat. Det kan noteras att de regionala resultat som presenteras via Statens folkhälsoinstitut baserar sig på det nationella urvalet och redovisas som ett fyraårsmedelvärde. Resultat från års material har tidigare presenterats vad gäller levnadsvanor. Denna PM beskriver en del övergripande resultaten från övriga områden i enkäten och med fokus på några stora trender och tendenser i länsmaterialet som helhet. Därmed kan PM ses som ett komplement till de kommunoch spridningstabeller som finns utlagda på Samhällsmedicins hemsida på Internet, Tabelluppläggen förklaras i korthet nedan: Kommuntabeller presenterar procentandelar över tid, könsuppdelat samt för kommunerna, länet och riket. Förutom andelen presenteras 9 konfidensintervall och det beräknade antalet i befolkningen för respektive region. Uppgifterna är åldersstandardiserade. En signifikanstestning (markeras i förekommande fall som *) genomförs mot rikets värde varje år. Spridningstabellerna presenterar länets resultat det senast tillgängliga året och med uppdelning i närsjukvårdsområden, åldersklasser, socioekonomi, utbildningslängd samt födelseland. Varje grupp 1 Bortfallet i enkätundersökningar ökar för varje år och det är ett faktum som tycks gälla alla enkätundersökningar. Problemet är att man inte vet hur, om något, de svarande skiljer sig från de som inte svarar och hur det i sin tur påverkar de svar man får. Två saker kan nämnas när det gäller den nationella folkhälsoenkäten: * I den nationella folkhälsoenkäten används registeruppgifter från SCB för att kunna räkna upp värden på befolkningsnivå och till del kompensera för bortfallet. Tekniken man använder heter kalibreringsvikter och beskrivs mer på bland annat Folkhälsoinstitutets hemsida * Folkhälsoinstitutet genomförde en bortfallsstudie 9. I korthet visar studien att inga statistiskt säkerställda förändringar i förekomsten av olika hälsovariabler inträffar när man också studerar svaren från delar av bortfallet. Bortfallet tycks inte heller ha ett avvikande socialt svarsmönster gentemot de som svarat på enkäten. Mer info på

2 Samhällsmedicin PM 2 Gävleborg testas mot den översta kategorin i varje grupp för att på så sätt studera skillnader avseende geografi, ålder etc inom länet. Alla uppgifter utom åldersklasser är åldersstandardiserade. På Folkhälsoinstitutet, / den nationella folkhälsoenkäten, presenteras uppgifter från samtliga år 4 till och med dels i form av rapporter, tabeller och med underlagsdokumentation som till exempel enkätformulär, bakgrund till frågeställningar i enkäten osv. Frågor om den nationella folkhälsoenkäten i Gävleborgs län kan ställas till, johanna.alfredsson@lg.se. Materialet kommer under vintern och våren att analyseras vidare och användas i ett flertal olika sammanhang där hälsoläget och folkhälsoarbetet i länet är i fokus. 2. Hur mår Gävleborgarna? Ett viktigt syfte med den nationella folkhälsoenkäten är att undersöka hur befolkningen mår. I enkäten finns ett flertal frågor som handlar om hälsa, sjukdomar, besvär, läkemedel osv. Inledningsvis redovisas resultaten från några mer övergripande frågor kring fysisk och psykisk hälsa: Dålig självskattad hälsa o Svarsalternativen dåligt och mycket dåligt på frågan om hur det allmänna hälsotillståndet är Långvarig sjukdom med nedsatt funktion o Svarar ja på frågan om man har en långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Anger dessutom på följdfrågan att detta innebär att arbetsförmågan är nedsatt i någon mån eller i hög grad Svår värk i rörelseorganen o Andelen som anger att de har svåra besvär av värk i skuldror, nacke, axlar, ryggsmärtor, ryggvärk, värk i händer, armbågar, ben, knän eller dylikt Nedsatt psykiskt välbefinnande o Baserat på en summering av 12 frågor i frågebatteriet GHQ-12 som mäter psykiska reaktioner på påfrestningar och individens förmåga att hantera olika stressituationer 2. Ett eller flera symptom på psykisk ohälsa o Anger att man har ett-flera besvär av följande: ångest, trötthet, sömnbesvär eller är mycket stressad Figuren nedan avser främst att ge en första översikt över nuläget: andelar per några centrala riskmått samt relationen till riket. Röda (negativa avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) och gröna (positiva avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) staplar avviker statistiskt säkerställt avvikande från riket. Gula är att betrakta som i nivå med riket. Resultaten gäller den vuxna befolkningen 16-8 år. 2 Mer om frågorna i enkäten kan man läsa i dokumentet Frågebakgrund som finns på

3 Samhällsmedicin PM 3 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Gävleborgs län Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Motsvarande bilder för länets kommuner återfinns i bilaga längst bak i denna PM. Av de mer övergripande måtten på hälsoläget är det för länet som helhet främst frågan om långvarig sjukdom med nedsatt sjukdom som avviker negativt. procent av männen och 32 procent av kvinnorna i länet anger detta vilket motsvarar cirka 68 6 st i befolkningen. Motsvarande andelar i riket är och 28 procent. I en fördjupad redovisning av svaren på dessa frågor redovisas andelarna fördelat i olika åldersklasser. Det framkommer inledningsvis att långvarig sjukdom i hög grad är relaterat till ålder men även att för både män och kvinnor är det en högre andel i samtliga åldersklasser som har en långvarig sjukdom i länet jämfört med riket.

4 Samhällsmedicin PM 4 Gävleborg Långvarig sjukdom i olika åldersklasser länet och riket 4 Långvarig sjukdom Länet Långvarig sjukdom Riket..med nedsatt funktion Länet..med nedsatt funktion Riket 16- år -44 år 4-64 år 6-84 år Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 6 Långvarig sjukdom i olika åldersklasser länet och riket 4 Långvarig sjukdom Länet Långvarig sjukdom Riket..med nedsatt funktion Länet..med nedsatt funktion Riket 16- år -44 år 4-64 år 6-84 år Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Frågan om långvarig sjukdom innebär att man fångar upp både mer och mindre allvarliga sjukdomar och tillstånd. Av flera skäl är det också viktigt att studera förekomsten av några olika sjukdomstillstånd i befolkningen.

5 Samhällsmedicin PM Gävleborg Förekomst i olika sjukdomar Länet 16-8 år Antal Allergi st Astma 8 12 st Diabetes 8 st Högt blodtryck st Nationella folkhälsoenkäten I enkäten ingår frågor om man har någon av ett antal uppräknade sjukdomar (bilden ovan) samt huruvida man har psykiska besvär/symptom (bilden nedan). Det kan inledningsvis nämnas att andelarna i stort är i nivå med riksgenomsnittet. Av tabellerna framgår också att det är en hög andel, och många personer i länets vuxna befolkning, som har de nämnda sjukdomarna och besvären. Psykiska besvär/symptom Länet 16-8 år Antal Sömnsvårigheter st Trötthet st Ängslan, oro eller ångest st Suicidtankar senaste året st Ett/flera symptom ps. ohälsa 27 7 st Nationella folkhälsoenkäten

6 Samhällsmedicin PM 6 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa fördelat i några olika grupper i befolkningen När det gäller olika hälsomått finns skillnader mellan olika befolkningsgrupper som kan kopplas till kön, åldersgrupper och social position. Utbildningsnivå 3 används ofta som indikator på social position. Inledningsvis redovisas självskattad hälsa och här redovisas hälsomåttet, det vill säga den andel som skattar sin hälsa som god. Bra eller mycket bra självskattad hälsa. Gävleborgs län Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent Nationella folkhälsoenkäten Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Bra eller mycket bra självskattad hälsa. Gävleborgs län Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Nationella folkhälsoenkäten Procent 3 Kort utbildningsnivå, högst 11 år, motsvarar folkskola, grundskola eller tvåårigt gymnasium. Mellanlång utbildningsnivå, 12-, år, motsvarar 3-4 i gymnasiet eller mindre än 1 högskolepoäng. Lång utbildningsnivå, minst år, motsvarar minst 1 högskolepoäng på universitet/högskola. Andelarna har åldersstandardiserats vilket innebär att man har tagit hänsyn till att det är olika åldersfördelning i utbildningsgrupperna.

7 Samhällsmedicin PM 7 Gävleborg Frågan om självskattad hälsa bygger helt på individens egen bedömning av sin hälsa, och anses allmänt som ett mycket viktigt och tillförlitligt hälsomått. Figurerna ovan redovisar den andel som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra och redovisar denna andel i några olika befolkningsgrupper inom länet. En något högre andel män (71 procent) än kvinnor (66 procent) anger en bra eller mycket bra självskattad hälsa. Självskattad hälsa är i hög grad relaterat till ålder, en högre andel av de yngre jämfört med de äldre upplever sin hälsa som bra eller mycket bra. Genomgående är det i bilderna också en skillnad i staplarnas längd mellan de med kort och lång utbildning. Skillnaderna är ett uttryck för sociala skillnader i hälsa som är ett tydligt mönster såväl i riket som i länets befolkning. Motsvarande bild visas för ett övergripande mått på psykisk ohälsa. Ett/flera symptom på psykisk ohälsa. Gävleborgs län män Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent Ett/flera symptom på psykisk ohälsa. Gävleborgs län kvinnor Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent

8 Samhällsmedicin PM 8 Gävleborg Ett eller flera symptom på psykisk ohälsa (svåra besvär av ångest, trötthet, sömnbesvär eller mycket stressad) har en högre andel kvinnor ( procent) än män ( procent). När det gäller detta mått så är det inte i lika hög grad kopplat till ålder. De sociala skillnaderna är dock tydliga även här. För både män och kvinnor är det ungefär dubbelt så vanligt med ett eller flera symptom på psykisk ohälsa bland de med kort utbildningsnivå jämfört med de med lång utbildning. Det finns även tydliga skillnader med avseende på födelseland. En högre andel i grupper med födelseland utom Sverige har ett eller flera symptom på psykisk ohälsa. 4. Sociala relationer/ekonomi I den nationella folkhälsopolitiken betonas på många sätt olika bestämningsfaktorer och deras roll för folkhälsan. Därför innehåller också enkäten flera frågor om dessa aspekter på bestämningsfaktorer till exempel kopplade till olika aspekter på levnadsvillkor. När det gäller sociala relationer finns det många studier som visar på deras hälsofrämjande effekt framför allt i termer av sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit, integrering, socialt kapital osv. Integrerade individer med starka band till familj eller omgivning lever längre och har bättre hälsa än socialt isolerade individer. När det gäller sociala relationer och ekonomi har vi här begränsat redovisningen till följande mått: Lågt socialt deltagande o Anger högst en av listade aktiviteter på frågan Har du deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna: Angivna aktiviteter framgår längre ner i detta avsnitt praktiskt stöd o Svarar nej på frågan Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? emotionellt stöd o Svarar nej på frågan Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Rädd att gå ut ensam o Svarar ja på frågan Händer det att du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? kontantmarginal o Svarar nej på frågan om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kr, skulle du då klara det? Ekonomisk kris o Svarar ja på frågan har det under den senaste 12 månaderna hänt att du haft svårighet att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar mm. En sammanfattande bild för länet som helhet utifrån följande mått presenteras nedan.

9 Samhällsmedicin PM 9 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Gävleborgs län Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Liksom tidigare avser denna mer summerade bild avser främst att ge en första översikt över nuläget: andelar per några centrala riskmått samt relationen till riket. Röda (negativa avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) och gröna (positiva avvikelser jämfört med riksgenomsnittet) staplar avviker statistiskt säkerställt avvikande från riket. Gula är att betrakta som i nivå med riket. Motsvarande bilder för länets kommuner finns i bilagedelen till denna PM. Gävleborg avviker negativt från riket när det gäller ett av de två ekonomiska måtten (saknar kontantmarginal 4 ) men inte när det gäller att man varit i ekonomisk kris det senaste året (dvs att man haft svårt att betala sina löpande räkningar). Gävleborg har också en högre andel som anger ett lågt socialt deltagande. Eftersom Gävleborg avviker negativt kan det vara intressant att studera dessa svarsalternativ var och en för sig och inte bara summerat. För Gävleborg ser då bilden ut enligt nedan: 4 Att sakna kontantmarginal innebär att man inte kan skaffa fram kr under loppet av en vecka. Ett syfte med frågan är att generera underlag till uppföljning av målområdet ekonomisk och social trygghet och dess betydelse för hälsan. Frågorna härstammar ursprungligen från ULF och har använts i flertalet landstingsenkäter.

10 Samhällsmedicin PM Gävleborg Socialt deltagande länet jmfr riket Studiecirkel/kurs på arbetsplatsen Studiecirkel/kurs på fritiden Fackföreningsmöte Annat föreningsmöte Teater/bio Konstutställning Religiös sammankomst Sporttillställning Skivit insändare Demonstration av något slag Offentlig tillställning Större släktsammankomst Privat fest Länet Riket Procent Som framgår av bilden är deltagandet lägre än riksgenomsnittet (markerat med rött) när det gäller Studiecirkel på fritiden Teater/bio Konstutställning Religiös sammankomst Demonstration Större släktsammankomst och Privat fest Att underlätta social integration är en uppgift för många aktörer inom både kommun och landsting. Det kan till exempel handla om integrering i samhället genom att skapa arbetstillfällen, sociala evenemang och fritids och kulturverksamhet, bra och säker infrastruktur och kommunikationer, trygga bostadsområden, stimulera frivilligorganisationer till en bred verksamhet etc. Läs mer på

11 Samhällsmedicin PM 11 Gävleborg Två bilder visar fördelningen av lågt socialt deltagande i olika befolkningsgrupper i Gävleborg. Lågt socialt deltagande Gävleborg män Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 4 6 Procent Lågt socialt deltagande Gävleborg kvinnor Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Procent procent av männen och 22 procent av kvinnorna i Gävleborgs län har ett lågt socialt deltagande. Totalt motsvarar detta 24 procent eller cirka 2 8 st i länet. Fördelningen i olika sociodemografiska grupper visar att en högre andel äldre än yngre har ett lågt socialt deltagande. Personer med kort utbildning har ett lägre deltagande än de med lång utbildning. Dessutom är det en högre andel med födelseland utom Norden som har ett lågt socialt deltagande och det är tydligt för både män och kvinnor. Motsvarande bilder visas även för personer som saknar kontantmarginal.

12 Samhällsmedicin PM 12 Gävleborg kontantmarginal Gävleborgs län män Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent kontantmarginal Gävleborgs län kvinnor Föd.land Utb.nivå Ålder Totalt Kort Mellanlång Lång Sverige Norden Övr. länder Procent En högre andel kvinnor ( procent) än män ( procent) saknar kontantmarginal. Att sakna kontantmarginal betyder som tidigare nämnts att man inte kan skaffa fram kr inom loppet av en vecka. En högre andel yngre än äldre saknar kontantmarginal. En högre andel bland de med kort utbildning jämfört med lång utbildning saknar kontantmarginal. Dessutom är det en betydligt högre andel bland de med födelseland utom Norden som saknar kontantmarginal.

13 Samhällsmedicin PM Gävleborg Bilaga tabellunderlag med summerade bilder för länets kommuner 4 3 Fysisk och psykisk hälsa: Ockelbo Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 3 Fysisk och psykisk hälsa: Hofors Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

14 Samhällsmedicin PM Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Ovanåker Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 4 3 Fysisk och psykisk hälsa: Nordanstig Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

15 Samhällsmedicin PM Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Ljusdal Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 3 Fysisk och psykisk hälsa: Gävle Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

16 Samhällsmedicin PM 16 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Sandviken Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 3 Fysisk och psykisk hälsa: Söderhamn Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

17 Samhällsmedicin PM 17 Gävleborg Fysisk och psykisk hälsa: Bollnäs Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år 4 3 Fysisk och psykisk hälsa: Hudiksvall Ett/flera symptom på psykisk ohälsa Nedsatt psykiskt välbefinnande Svår värk i rörelseorganen Långvarig sjukdom med nedsatt funktion Dålig självskattad hälsa Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

18 Samhällsmedicin PM Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Ockelbo Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Hofors Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

19 Samhällsmedicin PM 19 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Ovanåker Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Nordanstig Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

20 Samhällsmedicin PM Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Ljusdal Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Gävle Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

21 Samhällsmedicin PM 21 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Sandviken Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Söderhamn Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år

22 Samhällsmedicin PM 22 Gävleborg Sociala relationer och ekonomi: Bollnäs Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år Sociala relationer och ekonomi: Hudiksvall Ekonomisk kris kontantmarginal Lågt socialt deltagande praktiskt stöd emotionellt stöd Rädd gå ut ensam Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg 16-8 år