Befolkningsundersökningen de första resultaten för Östersunds kommun

Transkript

1 Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999) 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Syfte och bakgrund 3 Avsikten med undersökningen 3 Material och metod 3 Enkätens innehåll 3 Hur svarade 3 Hälsotillstånd 4 Allmänt hälsotillstånd 4 Andel besvär/sjukdomar 5 Vård och läkemedel 6 Behov/användning av läkemedel 7 Skador och olycksfall 8 Levnadsvanor 9 Kost 9 Motion 11 Alkohol 12 Tobak 12 Trygghet 15 Boende 15 Arbete och hälsa 16 Radio, TV och dagspress vanligaste hälsoupplysarna 17 Trafiksäkerhet 18 Synen på framtiden 18 2

3 Syfte och bakgrund Hösten 1997 fick 913 Östersundbor en enkät från Jämtlands läns landsting. Enkäten ingick i en omfattande regional studie, där länsbor från Jämtland, Västernorrland, Norrbotten och Västerbotten tillfrågades. I Jämtland tillfrågades totalt 539 personer. Studien är en del i landstingets folkhälsoarbete med syfte att kartlägga hälsan hos befolkningen. För att klara av sitt ansvar att ge invånarna möjlighet att leva mer hälsosamt behöver landstinget bättre kunskap om hur befolkningen har det. Det enda sättet att få reda på detta är att skicka ut en enkät. De register som finns sedan tidigare, beskriver bara sjukdomen hos de som kommer till sjukhus eller en hälsocentral. Många landsting har skickat ut liknande enkäter och för Jämtlands del är denna enkät en uppföljning på den befolkningsenkät som genomfördes Nytt är dock samarbete med tre andra Norrlandslän. Avsikten med undersökningen Syftet med enkäten är att ge kunskap för det sjukdomsförebyggande arbetet men också bidra till hälsofrämjande insatser i länet genom att kartlägga norrlandslänens friskfaktorer Genom att återkomma med undersökningar vart fjärde år skall landstinget också kunna se effekterna av satsningar på folkhälsoarbetet. Det är främst insatser för tobaksfria miljöer, minskning av alkoholbruk samt olycksfall som följs. Material och metod Datainsamlingen har skett med hjälp av en postenkät. Enkäten skickades ut till tre åldersklasser; år, år och 65 år eller äldre. Dessutom fick de två första åldersklasserna besvara en bilaga avseende hemmavarande barn. Enkätens innehåll Enkäten delades upp i flera olika avsnitt som gör det möjligt att belysa olika aspekter på folkhälsan. De flesta frågorna är gemensamma för de tre åldersgrupperna men vissa frågor förekommer t ex bara hos yngre eller äldre. Frågorna berör hälsotillstånd, vård-och läkemedelskonsumtion, tandhälsa, skador och olycksfall, levnadsvanor (kost, motion, alkohol, tobak) trygghet, livskvalitet, socialt stöd, boendemiljö, frågor om arbete och arbetslöshet, utbildning samt synen på framtiden. De dryga 7 frågorna i enkäten behandlar alltså hälsa och livsvillkor. 3

4 Hur svarade Samlagt skickades enkäten ut till 5136 personer i Jämtlands län. Av dessa kunde 97 personer ej besvara enkäten vid undersökningstillfället på grund av att de bodde utomlands, hade okänd adress eller hade avlidit. Till slut återstod 539 personer och av dessa svarade 3246 personer d v s 64 %. Uppdelat på olika kommuner i länet, så svarade Östersundsborna något bättre än länet som helhet - svarsfrekvensen i Östersunds kommun var i genomsnitt 67 %. Även i Krokoms kommun låg svarsfrekvensen på ca 67 medan övriga kommuner hade något lägre svarsfrekvens. Hur svarade i de olika åldersgrupperna syns i nedanstående diagram. Svarsfrekvens Östersunds kommun år år 65 år - Hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Männen bedömer sin hälsa som god eller mycket god i högre grad än kvinnorna i alla åldrar. Bäst mår de yngsta männen (18-24 år) där 85 anser att de mår bra eller mycket bra. Sämst mår kvinnor över 65 år, där andelen med gott eller mycket gott hälsotillstånd stannar vid 4. Cirka en tredjedel av Östersundsborna svarar att de har någon långvarig sjukdom eller annat besvär. Andelen är större bland kvinnor än bland män (män 25%, kvinnor 34%). På en direkt fråga till personer i åldrarna år om var sjukskriven den 21 oktober 1997, svarar 14 av kvinnorna ja medan andelen sjukskrivna män var knappt 4. Främst är det kvinnor i åldern år som var sjukskrivna (17%). 4

5 Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Männen anser sig må bättre än vad kvinnorna anser sig göra. Bara 66% av kvinnorna uppger att de upplever sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott medan motsvarande siffra för männen är 79 %. Totalt anser 72% av Östersundsborna att deras hälsoläge är gott eller mycket gott. Andel besvär/sjukdomar En fråga gav möjlighet att kryssa för om under de tre senaste månaderna haft besvär från något eller några av tio uppräknade besvär eller sjukdomar. Man fick dessutom ange om upplevde besvären som lätta eller svåra. Av svaren att döma är det i stort sett lika vanligt bland män och kvinnor med besvär som lättare trötthet, lättare huvudvärk och lättare värk i skuldor, nacke eller axlar. Drygt 3% av männen och kvinnorna anger lättare besvär från huvudvärk och värk i skuldror, nacke och axlar. Lättare besvär i form av trötthet anger drygt 4% av både männen och kvinnorna. Ca 22% av kvinnorna anger dessutom lätta besvär i form av ängslan, oro eller ångest medan andelen här är lägre för männen - 12% Andelen som anger att de har svårare besvär är högre bland kvinnorna än bland männen. Detta gäller speciellt olika former av värk men även t ex trötthet, sömnproblem och huvudvärk. Procentuell fördelning mellan de som uppger svåra besvär - se nedan. 5

6 Andel som under de tre senaste månaderna haft något/några av följande besvär/sjukdomar. Andelen avser svåra besvär Allergi/astmabesvär Värk i magen Sömnproblem Trötthet Snuva, förkylning eller influensa Ängslan, oro, ångest Kvinna Man Ont i huvudet Värk eller smärtor i händer, armbågar Ryggsmärtor, höftsmärtor,ischias Värk i skuldror, nacke, axlar Vård och läkemedel Två tredjedelar av männen och mer än tre fjärdedelar av kvinnorna besöker tandläkare/tandhygienist minst en gång per år. Av de knappa 16% av männen som behövt gå till tandläkaren angav drygt 65% att de inte hade råd. Även för de dryga 11% av kvinnorna som varit i behov av tandläkarvård men ej sökt uppgav nära 65% att de ej haft råd till tandläkarvård. Behov av läkare/tandläkare/fått medicin utskrivet men ej sökt/hämtat ut Andel som svarat Ja Behov av läkare men ej sökt Behov av tandläkarvård men ej sökt Fått recept utskrivet men ej hämtat ut 6

7 De främsta skälen till att inte ha sökt läkare trots att personen behövt det, var att personen blivit frisk, ansåg sig inte ha råd eller inte trodde att hon/han kunde få hjälp. När det gällde att inte hämta ut medicin, angavs framförallt att hade tillräckligt med medicin eller inte hade råd. Behov/användning av läkemedel De tillfrågade fick också svara på en rad frågor om de använt olika läkemedel eller andra preparat de senaste två veckorna före enkätundersökningen. Hostmedicin eller näsdroppar, vitaminer samt smärtstillande medel köpt utan recept är preparat som många använt. Totalt av män och kvinnor svarade nära 17% ja, tillfälligt på användande av hostmedicin. Vitaminer fick samma svar av drygt 18% och hela 34 % hade använt smärtstillande medel köpt utan recept. Fyra kvinnor av tio uppger att de tillfälligt använt receptfritt smärtstillande och knappt var 3:e. Tre av kvinnorna uppger att de regelbundet använder smärtstillande medel köpt utan recept medan knappt två av männen uppger detta. Smärtstillande preparat utskrivet på recept uppger var 1:e att de använt tillfälligt - och knappt var 2:e uppger samma sak. Blodtryckssänkande medicin har totalt ca 1% använt regelbundet och ca 5% har regelbundet medicinerat mot astma/allergi - någon större skillnad mellan män och kvinnor föreligger inte här. Kvinnor använder naturläkemedel i större utsträckning än männen - bland män är det 2% och bland kvinnor 8 % som regelbundet brukar detta. Figur: Total andel män och kvinnor som svarat på frågan Har du under de senaste två veckorna använt något av följande läkemedel eller preparat? 7

8 Har du under de två senaste veckorna använt något av följande läkemedel eller preparat? naturläkemedel magsårsmedicin antidepressiv medicin nervlugnande medicin sömnmedel smärtstillande medel köpt med recept smärtstillande medel köpt utan recept medicin mot astma/allergi blodtrycksänkande medicin vitaminer hostmedicin/näsdroppar ja, regelbundet ja, tillfälligt Skador och olycksfall Män råkar oftare ut för olycksfall, som är så allvarliga att de behöver söka vård (män 11%, kvinnor 9%) Var inträffade olyckan? Trafik Bostad Produktion Sportanläggning Fri natur (tex campingplats, skogsområde) 8

9 Totalt sett sker huvuddelen av olycksfallen för kvinnor, främst inom bostadsområde medan männen oftare gör sig illa på någon sportanläggning och inom produktionsområde, tex verkstad/ industri. Men även bland yngre och medelålders kvinnor är andelen olyckor på sportanläggning högre. Bland äldre kvinnor och män är det främst inom bostadsområde som de flesta olyckor äger rum. Majoriteten av olyckor inträffar på fritiden - 71 % för männen och 63% för kvinnorna. Ungefär 65% av både männen och kvinnorna behövde uppsöka vård vid olyckstillfället. Kvinnorna gick främst till distriktsläkare (32%) men även till sjukhus (33%), medan männen oftare sökte sjukhus direkt (46%), men även besökte distriktssköterska för vård (13%). Bara ca 5% av männen angav att de sökt vård hos distriktsläkare. Av de som uppsökte sjukhus för vård fick ca 28% av männen stanna kvar för vård, medan motsvarande siffra för kvinnorna stannade på knappt 13%. Levnadsvanor Kost Frukt En större andel bland kvinnorna än bland männen äter mer än en frukt per dag, detta gäller i alla åldrar från 18 år till över 65 år. Så gott som dagligen eller någon gång per vecka anger mellan 63% och 77% av kvinnorna och männen att de äter frukt, medan en mindre del anger att de sällan eller aldrig äter någon frukt alls. Bland åringarna äter 32 av kvinnorna frukt mer än en gång per dag, motsvarande för männen är 6. Flest dagligfruktätare finns bland kvinnorna i gruppen år, där 38 uppger att de äter minst en frukt per dag - motsvarande siffra för männen är 14. I gruppen över 65 år äter var fjärde och knappt var 1 mer än en frukt per dag. Hur ofta äter du frukt? Mer än 1g/d Så gott som dagligen Sällan 9

10 Lättmargarin Både kvinnor och män äter vanligen någon sorts lättmargarin på smörgåsarna, och i synnerhet så väljer yngre kvinnor detta. Bland de yngre kvinnorna hittar också den största gruppen som väljer att utesluta smörgåsmargarin helt - detta gör nära 16 av kvinnor mellan år medan 52 uppger att de väljer lättmargarin. Sjutton av kvinnorna i denna grupp väljer helst smör eller Bregott. Bland män i ålder år väljer 43 helst smör eller Bregott på sina smörgåsar -bara 33 väljer lättmargarin. Både män och kvinnor i gruppen år väljer främst lättmargarin - nära 4. Men i denna grupp är det fler kvinnor än män som väljer Bregott eller smör (kvinnor 31%, män 22%). Här hittar vi också flest användare av så kallat mellanmargarin med en fetthalt på ca 6. Tjugosju av männen och sjutton av kvinnorna föredrar denna fettsort på sina smörgåsar. Även i åldersgruppen 65 år och äldre så dominerar valet av smör eller Bregott (män 44%, kvinnor 49%) medan ca 35 av männen och kvinnorna väljer lättmargarin. Vilket slags matfett använder du mest till smörgås? Inget Smör/Bregott Lättmargarin/mellan margarin Grönsaker eller rotfrukter På frågan om hur ofta äter grönsaker eller rotfrukter - råa såväl som tillagade - svarade mellan 75% och 8% att gör det någon gång i veckan eller så gott som dagligen. Kvinnor i alla åldrar är bättre på att äta grönsaker dagligen än männen. 1

11 Tjugo av kvinnorna i åldern år och tjugotre av kvinnorna år äter grönsaker eller rotfrukter mer än en gång per dag, medan siffran för kvinnor över 65 år stannar på fjorton. Hur ofta äter du grönsaker eller rotfrukter? mer än 1 g/dag så gott som dagligen någon gång/v några gånger/månad sällan/inte alls Bland männen äter 12 i gruppen år grönsaker eller rotfrukter mer än en gång per dag medan de yngre och de äldre männen är betydligt sämre på detta - sex respektive fem. Totalt 2 av männen äter sällan eller aldrig grönsaker - högst är denna siffra för de yngre männen, där drygt 4 uppger detta. Motion Närmare en fjärdedel av alla män och kvinnor uppger att de motionerar regelbundet ungefär två gånger per vecka. Närmare uppger dock att de aldrig motionerar. Hur mycket motionerar du på fritiden? män män män 65- kvinnor kvinnor kvinnor 65- inte alls då och då 1g/v 2 ggr/v kraftigt 2 ggr/v hård träning/tävling 11

12 Spridningen på hur ofta motionerar är stor. Tittar på fördelningen mellan åldersklasserna så uppger de flesta, oavsett ålder och kön (mellan 23-4 %) att de motionerar då och då. Flest antal då och då-motionärer finns bland kvinnor i åldern år. Alkohol På frågan Har du under de senaste 12 månaderna druckit minst ett glas antingen folköl, mellanöl, starköl, starksprit, vin, starkvin, alkoholstark cider eller alkoläsk? visade svaren att de allra flesta under 64 år druckit någon form av alkoholhaltig dryck det senaste året. Största andelen som svarade nej finns bland den äldre befolkningen - 37 av männen och 51 av kvinnorna. Andelen kvinnor som inte druckit alkohol är större än andelen män i alla åldersklasser. 1 8 Har du under de senaste 12 månaderna druckit minst ett glas antingen folköl, mellanöl, starköl, starksprit, vin, starkvin, alkoholstark cider eller alkoläsk? Andel som svarade "Ja" år år 65 år En fråga i enkäten gav möjlighet att försöka uppskatta hur stort alkoholintag intervjupersonen hade haft den senaste veckan. Bortfallet bland svaren är visserligen stort - framför allt i den äldre åldersklassen - men ca 7 % av de som svarade uppgav att de angivit sin normalkonsumtion, medan ca 2 % angav att exempelveckan visar ett större alkoholintag än vad de normalt sett har. De allra flesta anser att den alkoholkonsumtion de har inte är skadlig för hälsan (män 94%, kvinnor 99%). Dock finns det en mindre andel män och kvinnor som vill minska sin konsumtion och tror sig kunna klara av det på egen hand (män 9%, kvinnor 2%). Tobak Rökning Tretton av Östersundsborna äldre än 18 år röker dagligen och bara knappt varannan har aldrig rökt. I förra befolkningsenkäten ( ) uppgav nitton att de var dagligrökare. I gruppen år är det mer än var fjärde som röker ibland (män 38%, kvinnor 25,5%) medan det bland kvinnor i åldersklassen år finns största andelen dagligrökare (2%). 12

13 Röker du? Har aldrig rökt Har rökt tidigare Röker ibland Röker dagligen män män män 65- kvinnor kvinnor kvinnor 65- Snusning Snusning är fortfarande en typisk lig aktivitet, men andelen snusare ökar bland de yngre kvinnorna. Andel män och kvinnor som snusar eller har snusat - jämförelse mellan olika åldersklasser Har snusat män år män år män 65 årkvinnor år kvinnor år kvinnor 65 år- Snusar (ibland eller dagligen) Var fjärde och var fjortonde uppger att de snusar - och för kvinnorna är detta en ökning från befolkningsenkäten , då var tjugofemte använde snus. Störst andel som snusar finns i åldern år där 44% av männen och 2% av kvinnorna uppger att de snusar. Många av dessa uppger att de snusar ibland t ex på fest men hälften av kvinnorna anger att de snusar dagligen, medan siffran för dagligsnusande bland de yngre männen är drygt 3%. Totalt sett har dock närmare 9% av alla kvinnor aldrig snusat och för männen är siffran 56%. 13

14 Tobaksbruk Tar tobaksbruket i stort så använder 38% av männen och knappt 2% av kvinnorna tobak. Sedan befolkningsenkäten så innebär detta en minskning på kvinnornas sida med 3 enheter men resultatet är osäkert eftersom bortfallet på denna fråga i enkäten är stort. För männen har ingen ändring i konsumtion ägt rum. Använder du eller har du använt både cigaretter och snus? Nej Ja Brukar du besväras av tobaksrök? Detta var en fråga som ställdes i avsnittet Hälsa och Levnadsvanor. I Östersund svarade totalt 54 % av männen och kvinnorna att de brukar kännas sig besvärade av tobaksrök. Minst besvärade känner sig de äldre, där 37% av männen och 48% av kvinnorna svarade Ja på frågan medan flest som uppgav att de fann tobaksrök besvärande fanns bland kvinnor i åldern år där 62% svarade Ja. Mest besvärande är det på näringsställen av olika slag där 97% av Östersundsborna ibland, ofta eller alltid upplever besvär av tobaksrök. Brukar du besväras av tobaksrök? I vilka följande situationer? (flera situationer möjliga) Nej 46% Ja 54% 22 Hemmet 35 Föreningsverksamhet 32 Arbetet Vänner/ släktningar 97 Café, restaurang, disco m.m. 14

15 Trygghet De allra flesta av Östersundsborna ca 97, uppger att de inte blivit utsatt för fysiskt våld under det senaste året. Bland de yngre männen är förhållandet lite annorlunda - här uppger 16% att de utsatts för fysiskt våld. Även nära 5% av de yngre kvinnorna uppger sig ha utsatts för våld de senaste 12 månaderna. Frekvensfördelningen visar att av de kvinnor som utsatts för fysiskt våld uppgav nära 6% att detta skett i den egna bostaden, medan männen främst uppgav restaurang (3%) eller gata, allmän plats (77%). Nära en fjärdedel angav att de utsatts för våld på den egna arbetsplatsen/skolan. Över 9% av männen och 75% av kvinnorna hyser inte någon rädsla för att gå ut på kvällen och har ej heller avstått från detta. 1 Har det under de 12 senaste månaderna hänt att du avstått från att ge dig ut på kvällen av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Andel svarande kvinnor år år 65 år- 2 Nej Ja, någon gång Ja, ofta Men 22% av de yngre kvinnorna, 16% av de medelålders kvinnorna och 18% av de äldre kvinnorna uppger att de någon gång avstått att ge sig ut på kvällen av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Bland de äldre kvinnorna uppger 16% att de ofta avstår att gå ut på kvällen av denna anledning Boende De allra flesta Östersundsborna trivs där de bor (totalt nära 96%), men bland de yngre männen uppger 13% att de inte trivs. Även bland de yngre kvinnorna är andelen för de som inte trivs något större - nära 7%. 15

16 Nära 22% uppgav att de störs av buller i eller i närheten av sitt hem - nära 3 % att de stördes mycket. Främsta orsaken till detta anges vara vägtrafiken (61%), flyg (17%) och ljud eller oväsen från grannar (17%). Arbete och hälsa Frågor kring arbete och hälsa ställdes till åldersgrupperna år samt år. På frågan Vilken eller vilka sysselsättning/ar hade du den senaste veckan? visar en frekvensfördelning mellan de olika svarsalternativen att närmare sextio av männen och kvinnorna var anställda. Ca tio valde alternativet egen företagare medan tio av männen och nära sex av kvinnorna svarade alternativet arbetslös. Tio av männen och nära sjutton av kvinnorna var studerande vid frågetillfället. Närmare 9 % av de som svarade uppgav att de trivs ganska bra eller mycket bra med sitt arbete. Bäst trivs män och kvinnor i åldersgruppen år och sämst trivs yngre män. På frågor som rör krav i arbetet svarar ungefär 75 att de upplever sig ha bra balans mellan kraven i jobbet och det beslutsutrymme som tilldelats dem. Mycket höga krav och samtidigt dåliga möjligheter till egen kontroll och eget bestämde över hur arbetet skall utföras uppger ca 5 att de har. Får du beröm på jobbet? Var femte person uppger att de ofta får höra att de gör ett bra arbete, ytterligare 5% uppger att de ibland får höra detta. Närmare 3% får dock sällan eller nästan aldrig höra att de utför ett bra jobb. Får du veta om du gör ett bra arbete? 1 8 Procent Ja, ofta Ja, ibland Nej, sällan Nästan aldrig Risk för att bli arbetslös? När det gäller risken att bli arbetslös inom det närmaste året, är det framför allt de yngre som uppger att detta är ett faktum. Drygt var fjärde i åldern år uppger att de kommer att bli 16

17 arbetslös inom ett år. Därtill anser ungefär var tredje ung att det är stor eller ganska stor risk att de skall bli arbetslös. Hur stor risk tror du att det är att du skall bli arbetslös inom ett år? män män kvinnor kvinnor Jag vet att jag blir arbetslös Stor risk Ganska stor risk Liten risk Ingen risk Radio, TV och dagspress vanligaste hälsoupplysarna Närmare var femte Östersundsbo bekymrar sig inte om sin hälsa så att de försöker ta reda på hur de bör leva. Denna inställning är vanligast i den yngsta gruppen, 35% av männen och 15% av kvinnorna. Men även bland de medelålders männen har mer än var fjärde samma uppfattning. Av alla som svarat anser nästan var femte att radio och TV är de viktigaste källorna, tätt följd av dagspressen. Kvinnor väljer i högre utsträckning än män veckotidningar (män 2 % kvinnor 11 %) och hälsotidningar (män 4 % kvinnor 15 %) som bästa informationskälla. 17

18 Var får du den bästa hälsoinformationen ifrån? Bryr mig ej Broschyrer Dagspress Veckopress Hälsotidning ar Radio/TV Landstinget s tidning "Zronden" Annat Trafiksäkerhet Att det borde vara obligatoriskt att använda cykelhjälm tycker nära sju av tio tillfrågade - med stigande ålder så ökar andelen som tycker detta (yngre män 22%, äldre kvinnor 9%). Samtidigt tycker också 6 av 1 att trafiken blivit mer riskfylld under senare år - också här med en tyngdpunkt för de äldre. I synnerhet bland de äldre kvinnorna där hela 85% har den uppfattningen. Att sänka hastighetsgränserna för att rädda miljön anser främst kvinnorna att vi bör göra. Närmare sjuttio av kvinnorna anser att vi bör sänka hastigheten medan endast fyrtio av männen tycker det. I denna fråga är inte variationen mellan åldrarna speciellt påtaglig - dock anser ca sextio av de äldre männen att en hastighetssänkning är bra för miljön. Tre av fyra kvinnor och varannan anser att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att minska antalet dödade i trafiken. Bland äldre kvinnor och män är andelen större (män 7%, kvinnor 85%). Synen på framtiden Närmare 6% av alla män är aldrig eller nästan aldrig missmodiga inför framtiden - motsvarande siffra för kvinnor är 45%. Minst tilltro till framtiden har de äldre - närmare var tredje blir ofta eller ganska ofta missmodiga, framför allt gäller detta de äldre kvinnorna. Men även var fjärde och i åldern år uppger att de ofta känner sig missmodig inför framtiden. 18

19 Händer det att du blir missmodig när du tänker på framtiden? Ja, mycket ofta Ja, ganska ofta Ja, men mer sällan Nej, nästan aldrig Nej, aldrig män män män 65- kvinnor kvinnor kvinnor 65- Framtid, ekonomi och socialt nätverk Att snabbt få fram en större summa pengar på kort tid, kan vara ett sätt att se hur trygg vardagen kan te sig. Hela femtiosex av de tillfrågade skulle vid en tänkt akutsituation, kunna ordna med extra pengar via uttag från eget konto. Olika former av lån från släktingar eller via bank är andra sätt att hantera situationen. Cirka 16 % (män 14%, kvinnor 17,6%) uppger dock att de inte skulle klara av att ordna pengar. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram 14 kronor - skulle du klara det? Nej Ja, uttag eget bankkonto Ja, lån annan hushållsmedlem Ja, lån annan släkting eller vänner Ja, lån i bank Ja, annat sätt 19