Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland
|
|
- Agneta Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1
2 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART BRÅBÄCK Landstinget Västernorrland FoU-Centrum, Sundsvalls sjukhus Sundsvall Telefon: Telefax: E-post: lennart.braback@lvn.se OVE BJÖR Landstinget Västernorrland Epidemiologiska enheten Sundsvalls sjukhus, Sundsvall Telefon: Telefax: E-post: ove.bjor@lvn.se För befolkningsstudien LIV OCH HÄLSA I NORRLAND svarar: Bo Stencrantz Jämtlands läns landsting Enheten för Samhällsmedicin och Folkhälsa Box 602, Frösön Tel: Fax: E-post: bo.stencrantz@jll.se Hemsida: Göran Carlsson Landstinget Västernorrland Hälsopolitiska avdelningen Härnösand Tel: Fax: E-post: goran.carlsson@lvn.se Hemsida: Lars Holmgren Norrbottens läns landsting Hälso- och sjukvårdsavdelningen Luleå Tel: Fax: E-post: lars.holmgren@nll.se Hemsida: Karl-Eric Karlsson Västerbottens läns landsting Landstingskontoret Umeå Tel: Fax: E-post: karleric.karlsson.lt@vll.se Hemsida: Epidemiologiska enheten Birgitta Malker Sundsvalls sjukhus Sundsvall Tel: Fax: E-post: birgitta.malker@lvn.se Hemsida: LIV OCH HÄLSA I NORRLAND ISSN:
3 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Genomförande 5 Besvär och sjukvårdsutnyttjande 6 Skillnader mellan pojkar och flickor 6 Barnets plats i syskonskaran 7 Barnets ålder 7 Samband mellan barnets hälsa samt den vuxnes hälsa och livssituation 9 Förälderns allmänna hälsa 9 Långvarigt kroniskt handikapp hos föräldern 10 Förälderns rökvanor 10 Utbildning och sysselsättning 11 Mer att läsa 12 Bilagor 13 Bilaga 1 - Barnenkäten 13 3
4 Sammanfattning Resultaten måste tolkas med stor försiktighet med tanke på det stora bortfallet. Eftersom vi endast hade uppgifter om den ene förälderns livssituation blir sambandsanalyser svårvärderade. Undersökningen visade att magont, huvudvärk och allergi var vanligt förekommande både bland små och stora barn. Studien visade på tydliga samband mellan förälderns och barnets hälsa. Föräldrar som mådde bra hade också barn som mådde bra och föräldrar som hade någon kronisk sjukdom eller handikapp uppgav oftare att barnen hade olika typer av besvär. 4
5 Bakgrund Landstingen har till uppgift att svara för epidemiologisk bevakning av hälsoläget i befolkningen. Som ett led i detta arbete genomförde landstingen i Jämtlands, Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län tillsammans en befolkningsenkät, under hösten 1997, för att få en bild av befolkningens hälsa och livsvillkor. För landstingets planering och för uppföljning av förebyggande åtgärder och hälsofrämjande arbete kan befolkningsenkäter ha en viktig funktion. En liknande enkät genomfördes av Jämtlands läns landsting under åren Befolkningsenkäten 1997 riktade sig till ett slumpmässigt urval av personer i de fyra norrlandslandstingen. Den riktade sig primärt till tre åldersgrupper: år, år och 65 år eller äldre. Enkäten innehöll också en bilaga (barnenkäten) med ett tiotal frågor kring egna barns hälsa. Samma frågor hade använts vid en motsvarande befolkningsenkät i Jämtlands läns landsting under åren I denna rapport redovisas resultaten från barnenkäten. Genomförande Sammanlagt tillfrågades drygt personer i de fyra länen. Svarsfrekvens varierade mellan åldersgrupperna. I åldersgruppen år var den 60 procent medan den var 64 procent i åldersgruppen år. Det var personer som besvarade barnenkäten, varav personer hade barn under 18 år. I denna rapport redovisas endast enkätsvar från personer med barn under 18 år. De skillnader och samband som redovisas i rapporten är statistiskt säkerställda till 95 procent. Med tanke på det stora bortfallet måste dock resultatet bedömas med försiktighet. Resultaten diskuteras i korthet i direkt anslutning till resultatredovisningen. 5
6 Besvär och sjukvårdsutnyttjande SKILLNADER MELLAN POJKAR OCH FLICKOR Flickor rapporterades oftare ha huvudvärk och magont än pojkar. Detta stämmer med andra undersökningar, vilka visar att psykosomatiska besvär är vanligare hos flickor än hos pojkar. Koncentrationsbekymmer är däremot vanligare bland pojkar. Deta gäller också astma- och allergibesvär. 15 procent av pojkarna uppgavs ha astma eller allergi. Studier från andra håll visar att astma och allergi blivit allt vanligare, inte minst i Norrland. Orsaken till allergiökningen är fortfarande oklar. Figur 1 Besvär och sjukvårdsutnyttjande hos flickor respektive pojkar. Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare/sjukhusmottagning, använt medicin eller haft besvär. 6
7 BARNETS PLATS I SYSKONSKARAN Resultaten från Barnenkäten visar att huvudvärk var vanligare hos det äldsta barnet. Barn utan syskon hade fler kontakter med läkare. Annars verkade inte plats i syskonskaran ha någon större betydelse. Figur 2 Sjukvårdskonsumtion och symtom i förhållande till barnets plats i syskonskaran. Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare, använt medicin eller haft besvär. BARNETS ÅLDER Huvudvärk var vanligt hos barn i skolåldern. I övrigt visade Barnenkäten inte på några stora skillnader i besvär mellan förskolebarn och skolbarn. Nästan hälften av alla förskolebarn hade fått hostmedicin någon gång under det gångna året (1997) och en tredjedel hade någon gång fått smärtstillande medel. Det här stämmer med de siffror som framkom 7
8 vid befolkningsenkäten i Jämtlands läns landsting åren Där uppgavs att 44 procent av de yngre skolebarnen hade fått hostmedicin. Hostmediciner är idag som regel receptfria. Den stora användningen av hostmedicin återspeglar att förkylningar och hosta är vanliga problem bland små barn, framför allt bland barn på daghem och bland barn med äldre syskon. Användningen av hostmedicin antyder också att föräldrar gärna vill lindra sina barns besvär. Den terapeutiska effekten av hostmediciner är, mot bakgrund av kliniska studier, däremot tveksam. 30 procent av alla förskolebarn angavs ha fått antibiotika under det gångna året (1997). Motsvarande siffra för förskolebarn i Jämtland 1993 var 35 procent. De viktigaste orsakerna till att små barn får antibiotika ordinerat är öroninflammation och luftvägsinfektioner. Samtidigt vet vi att många luftvägsinfektioner är virusutlösta och då har antibiotika ingen effekt. En utbredd antibiotikaanvändning ökar risken för antibiotikaresistens och en minskad användning borde därför ligga i både barnens och i samhällets intresse. Dett har fört med sig att det numera i varje landsting finns s.k. STRAMA-grupper (Strategigrupper för Rationell Antibiotika-användning och M inskad Antibiotikaresistens). Fig. 3. Sjukvårdskonsumtion, medicinering och besvär hos barn (sammanlagt: barn i åldern 0-6 år och barn i åldern 7-17 år). Stapelns höjd anger andel (procent) barn som uppgetts ha sökt läkare, använt medicin eller haft besvär. 8
9 Samband mellan barnets hälsa samt den vuxnes hälsa och livssituation Vi har också ställt den vuxnes hälsa och livssituation mot barnets hälsa. Då bortfallet varit betydande (omkring 40 procent) vi vet inte hur det påverkat våra resultat. Resultaten måste därför bedömas med stor försiktighet. Det är också svårt att i en sådan här undersökning avgöra vad som är orsak och verkan. Vi har här valt att redovisa resultaten för ett barn i familjen och har då valt det enda eller det yngsta barnet i en syskonskara. FÖRÄLDERNS ALLMÄNNA HÄLSA Föräldern fick svara på frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? med hjälp av följande svarsalternativ: Svarsalternativ Andel (procent) Mycket gott 26 Gott 51 Någorlunda 20 Dåligt eller mycket dåligt 3 Det var endast 3 procent av föräldrarna som uppgav att de mådde dåligt eller mycket dåligt medan ungefär en fjärdedel uppgav att de mådde mycket gott. Det finns ett statistiskt signifikant samband mellan förälderns hälsa och förälderns svar på frågor rörande: Flickor Pojkar Fått antibiotika sista 12 mån Haft ont i magen sista 3 mån Haft ont någonstans i kroppen sista 3 mån Haft ont i magen sista 3 mån Haft astma/allergi sista 3 mån Koncentrationsbekymmer Besvär med oro/ängslan Det intressanta är att sambanden alltid gick åt ett och samma håll. När föräldern uppgav att den egna hälsan var mycket god så innebar det också att färre av barnen uppgavs ha besvär. 9
10 LÅNGVARIGT KRONISKT HANDIKAPP HOS FÖRÄLDERN På frågan: Har du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet?, svarade 25 procent av föräldrarna ja medan 75 procent svarade nej. Ungefär var fjärde förälder uppgav sig alltså ha någon form av långvarigt handikapp eller sjukdom. Om föräldern uppgav någon form av kroniskt handikapp eller sjukdom så var det också vanligare att han/hon svarade ja på följande frågor angående barnet: Flickor Pojkar Har barnet besökt sjukhusmottagning under de sista 12 månaderna? Har barnet fått medicin mot astma under de sista 12 månaderna? Har barnet haft huvudvärk? Har barnet haft ont i magen? Haft ont någonstans i kroppen under de sista tre månaderna? Haft astma/allergi? Har barnet besökt sjukhusmottagning under de sista 12 månaderna? Har barnet fått medicin mot astma under de sista 12 månaderna? Har barnet haft ont i magen? Resultaten stärker bilden av ett nära samband mellan förälderns hälsa och barnets hälsa och välbefinnande. FÖRÄLDERNS RÖKVANOR På frågan: Röker du?, svarade föräldrarna: Rökvanor Andel (procent) Har aldrig rökt 42 Har rökt tidigare 31 Röker ibland (t.ex. på fest) 11 Röker dagligen 16 En lång rad undersökningar visar att passiv rökning är en hälsorisk för barnen. Passiv rökning innebär bland annat en ökad risk för luftvägsinfektioner, astma och öroninflammation. 10
11 Sambanden mellan förälderns rökvanor och olika typer av besvär hos barnet var i vår undersökning ofta svårvärderade och långt ifrån entydiga. En förklaring kan vara att vi bara hade uppgifter om den ene förälderns rökvanor. För små barn gäller fortfarande att moderns rökvanor har större betydelse därför att små barn vistas längre tid tillsammans med sina mammor. Det ofödda barnet kan också exponeras för mammas rökning redan under fosterlivet. Förälderns rökvanor (nu och tidigare) påverkas dessutom av många andra faktorer som i sin tur påverkar barnens hälsa. Befolkningsenkäten visade att rökning är vanlig bland arbetslösa, lågavlönade och unga ensamstående kvinnor med barn. Vår undersökning visade att cirka 30 procent av barn till dagligrökare hade fått antibiotika under det senaste året jämfört med cirka 20 procent av barn till icke-rökare. Detta samband sågs emellertid bara hos flickor. Cirka 20 procent bland barn till dagligrökare hade under de senaste tre månaderna haft astma- eller allergibesvär i jämförelse med cirka 10 procent bland barn till förälder som aldrig eller sällan rökte. Sambandet mellan förälderns rökvanor och astma/allergi hos barnet sågs bara hos pojkar. UTBILDNING OCH SYSSELSÄTTNING Frågeformuläret innehöll också uppgifter om förälderns utbildning och sysselsättning. Många andra undersökningar har visat på samband mellan socialgruppstillhörighet, arbetslöshet och ohälsa. Vi kunde inte se några sådana samband i denna undersökning. Förklaringen kan vara att vi i den här undersökningen endast hade uppgifter om den ene förälderns situation. 11
12 Mer att läsa Formgren, Hans Omfattningen av allergi och annan överkänslighet Folkhälsoinstitutet 1998:1 Centrum för Barn- och Ungdomshälsa Barnrapporten Stockholms läns landsting 1998 Jakobsson, Gunborg och Köhler, Lennart Barns Hälsa i Sverige Socialstyrelsen 1991:12 Alfredsson, Johanna och Sundman, Lars Hur mår barn och ungdom i Gävleborg? Samhällsmedicin Gävleborg 1997:2 Strandberg, Björn Barns hälsa, Befolkningsenkäten Jämtlands läns landsting 1996 Sellström, Eva och Björk, Mona-Lisa Barnolycksfallsprojektet i Jämtlands län , Slutrapport Jämtlands läns landsting 1994 Persson, Lars Åke m.fl. Barns och ungdomars hälsa Folkhälsa i Norrland 1992 Lundberg, Thomas Barns och ungdomars hälsa i Västernorrland Landstinget Västernorrland 1994 Barnombudsmannen Upp till 18, Fakta om barn och ungdom SCB
13 Bilaga 1 1 (2) Svara för ett barn i taget. Har du fler än fem barn, svara för de fem yngsta. Barn 1 Barn 2 Barn 3 Barn 4 Barn 5 1. Är barnet en pojke eller flicka? Pojke Pojke Pojke Pojke Pojke Flicka Flicka Flicka Flicka Flicka 2. Hur gammalt är barnet? år år år år år 3. Har barnet under de 12 senaste månaderna besökt Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Läkare vårdcentral/hälsocentral Distriktssköterska Annan personal på vårdcentral/hälsocentral Barnavårdscentral Ungdomsmottagning Skolläkare/skolsköterska Elevvårdspersonal (kurator, psykolog) Sjukhusmottagning Tandläkare 4. Har barnet fått något av dessa mediciner under de 12 senaste månaderna Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Hostmedicin Näsdroppar Medicin mot astma Medicin mot allergi Penicillin eller annan antibiotika Smärtstillande preparat Annat. Vad? 13
14 5. H at r r e n å g o t S ä t t N e j N e j N e j N e j N e j Huvudvärk Ätstörning O n t O n t A l l e r g i / A s t m a A n n a t 6. H a r N e j N e j N e j N e j N e j Koncentrationsbekymmer B e s v ä r S v å r t B e h o v L ä s - 7. H a tr r e V a r f ö r? N e j J a, J a B, a r n e F i c k F ö r F ö r K a n S k u l A n n a t 2 (2) 14
Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 90-talet?
Vad har hänt med hälsan i Jämtland under 9-talet? E LANDSTINGETS STUDIER OCH JAMES WINOY Utskottskansliet 1998-2-1 Jämtlands läns landsting Box 62 832 23 FRÖSÖN Hälsan försämras - förebyggande insatser
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merStanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade
Läs merEn undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010
TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...
Läs merEn studie om hälsa och livsvillkor. Tobaksbruk Rapport 1999:3
Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Tobaksbruk Rapport 1999:3 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar GÖRAN BOËTHIUS Jämtlands läns landsting Tobaksenheten,
Läs merSämre hälsa och levnadsvillkor
Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs merBarn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?
Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande
Läs merom hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun
Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur
Läs merHälsa på lika villkor Norrland 2006
Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merAlkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk
Delrapport Alkoholkonsumtion i Jämtlands län i förhållande till utbildningsnivå, ekonomisk situation och tobaksbruk Ur Liv och Hälsa 23 Samhällsmedicin och Folkhälsa Bakgrund Liv och Hälsa i Norrland Under
Läs merNationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år
Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,
Läs merEn undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.
UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor. Detta är undersökning som vänder sig till samiska ungdomar från åk 6 till gymnasiet.
Läs merLiv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland
Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Äldre än 65 år Rapport 1999:2 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar KERSTIN ENGLUND
Läs merOnödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
Läs merFolkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 2014
Folkhälsorapport Barn och Föräldrar i Skåne 214 - en undersökning om barns och föräldrars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Baserad på Folkhälsoenkät Barn och Föräldrar i Skåne 213 Region Skånes epidemiologiska
Läs merUddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011
HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund
Läs merJÄMFÖRELSER MELLAN LÄNEN. En studie om hälsa och livsvillkor. Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1
Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Jämförelser mellan länen Rapport 1999:1 1 Om du behöver mer information NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Jonas Thörnqvist Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Läs merSörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004
Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merTandhälsan i Värmland
Faktablad 1 () Folkhälso- och samhällsmedicinska enheten och folktandvården Tandhälsan i Värmland Tandhälsan är en viktig del av individens livskvalitet och välbefinnande. Trots att tandhälsan i befolkningen
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Läs merFolkhälsoenkäten 2010
Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa
Läs merNationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning
Läs merBarns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Läs merInnehållsförteckning:
Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4
Läs merBilaga 46 a 2013-03-01 Dnr HSS 2013-0021 Dnr CK 2012-0369 Bodil Aksén 018-611 62 24 Bodil.aksen@lul.se Landstingsstyrelsen Yttrande över motion Ta sjukdomen KOL på allvar Förslag till beslut Landstingsstyrelsen
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merHälsa på lika villkor? 2014
Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...
Läs merOm äldre (65 och äldre)
Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det
Läs merBefolkningsundersökningen 1997. - de första resultaten för Östersunds kommun
Liv och hälsa i Norrland Befolkningsundersökningen 1997 - de första resultaten för Östersunds kommun Samställd av hälsoplanerare Elsa Rudsby Strandberg Östersunds kommun. Juli 1998 (reviderad mars 1999)
Läs mer8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning
8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och
Läs merResultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.
Juni/juli 2006 SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela riket, tele-skop riks. Mellan den 15 juni och 14 juli 2006 intervjuades 1.000 personer på uppdrag av bland andra. Resultaten
Läs merStanna upp en stund!
Hälsopolitiska enheten Rapport nr 1 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 de första resultaten 1995-2-1 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man? Rapportserie
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merKOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Läs merSammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012
Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets
Läs mer16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Läs merPsykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne
Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ
Läs merRedovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016
Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika
Läs merHälsa på lika villkor Västra Götaland 2011
Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28
LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merFysisk och psykosocial miljö
17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,
Läs merPrimärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016
Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer
Läs merTobak. Ca 2 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna använder e-cigarett med nikotin ibland eller dagligen.
Tobak Under avsnittet om tobak redovisas daglig rökning och snusvanor och från och med år 2018 även e-cigarettvanor. De som svarar på folkhälsoenkäten får frågan Röker du? respektive Snusar du? Med svarsalternativen
Läs merResultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009
HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...
Läs merTill ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens
Läs merRegional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland
Regional konferens för lanseringen av regeringens samlade ANDT-strategi 14 juni 2011 Monica Pärus Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland Upplägg Liv & Hälsa ung - vad och varför Hur mår unga i Sörmland
Läs merHälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer
Hälsa Vårdkontakter Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Viktigt att känna trygghet där man bor Andelen som uppger att de känner sig säkra och trygga för att inte bli angripna eller utsatta för hot
Läs merRapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar
Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.
Läs merSjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof
Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget
Läs merKultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning
Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte
Läs merTillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014
Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merPrimärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor
2018-11-15 1(5) Kontakt: Iréne Nilsson Carlsson Iréne.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor Fler
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merRAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN
RAPPORT FÖRÄLDRAR OM FÖRKYLDA BARN Bakgrund och genomförande Bakgrund Medivir / BioPhausia önskade genomföra en undersökning med 1 000 föräldrar med barn upp till 12 år om deras barns förkylning, hosta
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merLeg psykolog Lotta Omma
Samer ett folk i fyra länder Syfte Undersöka hur samiska skolbarn 13-18 år och unga vuxna 18-28 år upplever sin livssituation och hälsa. Göra jämförelser inom den samiska gruppen och mellan den samiska
Läs merSysterskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet
Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades
Läs merAllmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige
Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland
Läs merNATIONELL PATIENTENKÄT. Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD
NATIONELL PATIENTENKÄT Barnsjukvård 2011 ÖPPEN-, SLUTEN- OCH AKUTSJUKVÅRD Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens förbättrings- och utvecklingsarbete.
Läs merNationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten Landstingsjämförande rapport
Nationell Patientenkät Primärvård läkare Mellanårsmätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Primärvård läkare Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mellanårsmätning
Läs merELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merPreliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?
Preliminära resultat per den 31 oktober 2016 Hälsoorientering Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland? Resultat från en enkätundersökning om hälsofrämjande hälso- och sjukvård Sammanställt
Läs merPatient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder
Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller
Läs merHälsa på lika villkor
Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Gunnel Boström www.fhi.se Rapport nr A :2 A :2 ISSN: -2 ISBN: 91-727--X REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 3 Innehåll FÖRORD...
Läs mer2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten
Läs merÖstgötens hälsa Kommunrapport - Vård och förtroende. Rapport 2007:7. Folkhälsovetenskapligt centrum
Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:7 Kommunrapport - Vård och förtroende Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter
Läs merFolkhälsorapport för Växjö kommun 2014
Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget
Läs merÄr du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010
Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer
Läs merbefolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården
befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges
Läs merBarn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006
Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och
Läs merLiv & Hälsa ung för alla
Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning
Läs merSJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll
Läs merHälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012
Hälsa och munhälsa En enkät till 50-, 70- och 80-åringar i Örebro och Östergötland år 2012 Kort rapport om fynden Allmänt om undersökningen Enligt Tandvårdslagen har landstinget ansvar för planering av
Läs merMETABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas
METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga
Läs merBarns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Läs merLuleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar
Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs mero Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)
Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla
Läs merInfektionssjuklighet i barnfamiljer
Infektionssjuklighet i barnfamiljer Populärversion av Katarina Hedins avhandling Infections in small children and their families - symptoms consultations and antibiotics. Studien Syftet med studien var
Läs merFemtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och
Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit
Läs merAllmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:
Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning: Projektnummer: 3171670 Uppdragsgivare: Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas
Läs merDnr Id. Kommunstyrelseförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning Årskurs 8, högstadiet
Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 216 Årskurs 8, högstadiet Drogvaneundersökning 216, högstadiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 5 DEL I:
Läs merHälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002
Hälsoenkäter bland elever årskurs 7, Norrbotten år 2002 Tabellbilaga med presentation för olika länsdelar. Ansvarig för inhämtning av data, databearbetning och redovisning: Kerstin Sandberg, Sekretariatet,
Läs merAnsvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.
SKOP gör regelbundna undersökningar bland personer bosatta i hela Sverige (tele-skop Riks). Mellan den 11 och 19 intervjuades drygt 2.000 personer om Den nya influensan A-H1N1. Frågorna ställdes på uppdrag
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs mer