Massmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring
|
|
|
- Sven Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c '
2 Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna i samhället Kommunikation och medier Samhället och medierna 22 Fyra ideologier 23 Politiken som styrinstrument 26 Mediernas betydelse i Sverige Juridiska och etiska ramverk 31 Yttrande-och tryckfrihet i traditionella medier 31 Etiska regler för pressen 36 Andra instanser för granskning av radio och tv 40 Internets särskilda villkor Mediernas ekonomiska bas 43 Reklammarknaden 44 Reklamberoendets problematik Sverige i världen 49 DEL II MASSMEDIERNAS HISTORIA 2. Dagspressens framväxt Pressens ursprung och tidiga utveckling 55 Frihetstiden - tryckfrihet och viss modernisering 58 Teknikens betydelse för den moderna dagspressen Den moderna dagspressen 61 Internationella influenser 61 Pressen i Sverige moderniseras Den svenska partipressen Tidningsdöd och marknadskoncentration 69 Exemplet Stockholm 70 Exemplet Göteborg 72 Statligt presstöd: från utredningar till genomförande Populära och lättsamma tidningar 76 Ett nytt slags innehåll 77 Kvällspressens upplageutveckling Gratis tidningar i ny och gammal tappning 80 Gratis på papper och på nät Svensk dagspressutveckling Radion och televisionen startar 3.1 Ljudradion etableras 89 88
3 3.2 Radions väg från folkbildning till flerkanalssystem 93 Etableringsfasen 94 Beredskapstiden 97 Efterkrigstiden 97 Expansion i tv:s skugga 98 Lokala fönster och närradio 100 Privat lokalradio Televisionen introduceras 103 En tveksam riksdag ger med sig 103 Tvåkanalssystem och förändrad organisation 105 Förändrade ägarformer Nya kanaler: kabel och satelliter 109 Centralantenner och kabelnät 110 Satellitkanalerna 110 Privat marksänd tv: TV Svensk radio-och tv-utveckling Framväxten av internet Från ARPAnet till internet 116 Militären och universiteten samarbetar 117 www, webbläsare, portaler och bloggar Internet i offentlighetens och marknadens tjänst 121 Datorer till alla 122 Till nytta och nöje 123 e-demokrati och 24-timmarsmyndigheten 124 IT-bubblan som sprack Internet som medial plattform 126 Medieinnehåll i ny förmedlingsform 127 Nya fenomen på internet Internets betydelse för medieutvecklingen 131 DEL III MASSMEDIERNA I DAG 5. Den svenska dagstidningsmarknaden Den svenska tidningsstrukturen 138 Definitioner av dagspress 139 En politisk press? 143 Upplageutvecklingen 145 Lokal marknadskoncentration Dagstidningsekonomi och presstöd 150 Tidningsmarknadens mekanismer 151 Dagspressens ekonomiska situation 153 Statligt stöd till dagspressen 157 Presstödet under debatt Förändrade tidningsformer 161 Lokala dagliga gratistidningar 161 Digitala och mobila tidningar Branschens aktörer 165 Tidningarnas organisation 165 Dagspressens ägare: från tidningsfamiljer till mediekoncerner Dagstidningsmarknaden i en ny konkurrenssituation 173
4 6. Radio och tv i Sverige Den svenska modellen 180 Från analoga till digitala sändningar 180 Många nya kanaler 182 Regelverket kring radio och tv 184 Granskningsnämnden för radio och tv Public service 192 Organisation 192 Programverksamhet 195 Andra verksamheter 201 Ekonomi Den privata radio- och tv-sfären 207 Den kommersiella radion 207 Den privata tv-marknaden 210 Svenska kommersiella tv-kanaler 212 Innehållsprofiler 215 De ekonomiska villkoren 217 Produktionsbolagen Den ideella sfären 219 Närradio 220 Lokal-tv En ny typ av tv? Radio och tv: från dualism till fragmentering Mediekoncentration och globalisering Mediekonvergens och mediekoncentration i Sverige 228 Exemplet Bonnier 230 Exemplet Stenbeckssfären 234 Andra företag 238 Ett svenskt massmediesystem? Mediemarknadens globalisering 239 Internationell radio och tv 240 Globalt internet 245 En nationell dagspress Världens stora 248 De globala aktörerna 249 Medieföretag mellan innehåll och teknik 254 Google och andra nätkoncerner Globaliseringen och Sverige 258 Aktörer i Norden 258 Ett internationaliserat medieinnehåll men fasta innehållsmallar Mediepolitik i en globaliserad värld 262 DEL IV INNEHÅLLET I MASSMEDIERNA 8. Trender i journalistiken Från nyheter till journalistik 268 Nyhetsbyråer 268 TT och kommunikéerna Den politiska journalistiken 270 Partipolitiska skygglappar 271 Förändringens vindar efter kriget 273 Radiojournalistiken förnyas 274 Etermedierna och objektiviteten 275
5 8.3 Journalister skapar ny journalistik 278 Journalistkåren växer och kvinnorna tar plats 279 Samhällsjournalistik 281 Granskningsidealet tar form 286 Aktiva motparter En popularisering av journalistiken 290 Utländsk inspiration 291 En personlig journalistik 292 Kvällspressjournalistik 293 Sensationsjournalistik - och etik 295 Framväxten av sport som genre 297 En lokal journalistik Faser i journalistikens historia Nyheter och journalistik på 2000-talet Nyhetsverksamheten globalt och nationellt 303 Nyhetsprocessen 304 Internationella nyhetsbyråer 307 Nationella nyhetsbyråer 310 Internet Nyhetsflödet 313 Mediernas användning av byråmaterial 314 Gate-keepers 316 Nyhetsmässiga händelser 319 Kvinnligt och manligt i nyhetsflödet Journalisterna 326 Journalisternas karaktäristika 327 De journalistiska idealen 329 Den journalistiska arbetsplatsen Journalistiska problemställningar 332 Den journalistiska berättelsen 332 När ingenting händer 333 Källkritik och etik: exemplet flodvågen 336 PR, lobbying och journalistik 340 Journalistisk etik 344 Politiska affärer Journalistik som flöde och konstruktion 348 DEL V MASSMEDIERNA I SAMHÄLLET 10. Massmediernas publik Att undersöka mediernas publik 355 Olika sätt att mäta 356 Framväxten av publikmåtten Innehav och exponering Läsning av dagstidningar 365 En vanlig papperstidningsdag 366 Kvällstidningarnas olika plattformar 368 Innehållspreferenser på papper och nät 369 En ny typ av läsning? Radiolyssnande 373 En vanlig radiodag 373 Kanalval 375 Att lyssna via nya plattformar Tv-tittande 378 En vanlig tv-dag 378 Från ettan till femman: The Big Five 381 Tv-tittande på nya plattformar 384
6 10.6 Användningen av internet 386 En vanlig nätdag 386 Nätets betydelse Värderingen av medierna Medieförändring och publikreaktioner Mediesamhälle i förändring Ett förändrat mediesystem 396 Nya strukturer 397 Globalisering 399 En medieteknisk revolution? Vad bestämmer medieutvecklingen? 402 En grundmodell 402 Från politisk reglering till ekonomisk marknad Publiken i mediesamhället 408 Fragmentering och individualisering 410 Kostnader för medier 412 Funktionsspecialisering 413 Mediegenerationer Mot ett kommunikationssystem? 418 Medieberoende 418 De sociala nätverken 421 Generationer av medier 423 DEL VI FORSKNING OCH LITTERATUR Forskning och litteratur 429
Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens
Det svenska medielandskapet Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens Lennart Weibull, Ingela Wadbring & Jonas Ohlsson Liber Innehält Dell: Introduktion 13 Kapitel 1. Det svenska medielandskapet
Uppgift 6 Mediernas villkor
Uppgift 6 Mediernas villkor Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT11 nr 6 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet November 2011 Av Margareta
Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling
Uppgift 3 Mediernas historia och utveckling Tidningarnas och tv mediets historiska utveckling Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin
Uppgift 5 Mediernas innehåll och demokratin Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap A, nät HT10 nr 5 Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur- och medievetenskaper Umeå Universitet Oktober 2011
Mediebarometern Välkommen!
Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Medievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015
Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration
Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet Dagspresskollegiet PM nr. 66 Barnfamiljerna och tidningsprenumerationen en relation på väg att försvagas? Ingela
Digitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars
! Digitalisering & mediepolitik Prof. Pelle Snickars D e t fi n n s e n fi l m u t r e d n i n g, e n litteraturutredning, en massmediautredning, presstödsutredning, etc. Dessutom håller jag på med kabel-tv.
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
MAKT och MEDIER. Maktrelationer MAKTLÖSA MEDIER Theory of Powerful Media put to the test MAKTLÖSA MEDIER
MAKT och MEDIER Maktrelationer MEDIERNAS MAKT ÖVER PUBLIKEN MAKTEN ÖVER MEDIERNA All Powerful Media ALLSMÄKTIGA MEDIER 1900-1940 Magic Bullet Theory, Injektionsnålsteorin (Harold Lasswell) Theory of Powerful
Kommunikation. Att överföra budskap. Elevens namn:
Kommunikation Att överföra budskap Elevens namn: 1. Redogör (gärna med en figur) för den sk. kommunikationsmodellen! 2. Kommunikationen betraktas som personlig, när sändaren vänder sig till en eller några
Mediehistoria: Radio och TV dåd
Mediehistoria: Radio och TV dåd och nu 11 nov 2008 Litt: Hadenius m.fl. kap. 3, 6 Medieutveckling 2008, kap 2, 3 Den svenska radiohistoriens faser: 1925 Andra Världskriget: Etablering Andra Världskriget:
PUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik
PUBLIC ACCESS 2009 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, Internet och andra medier - mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 11 november 2009 www.publicaccess.se ledare Öppna etern för det civila samhället Svenskmediepolitikärmärklig.Alltskallalltidseutsomdetalltidhagjort.Alltintressefokuseraspåpublic
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER
RADIOVANOR EN FRÅGA OM ÅLDER JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar drygt två och en halv timmar. Det är ungefär detsamma som för tio år sedan. En genomsnittlig dag lyssnar ungefär
AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU
SAMMANFATTNING... 3 SVERIGES RADIO ETT NYTT MEDIELANDSKAP KRÄVER NYA FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 1. FÖRÄNDRINGAR SOM BÖR GENOMFÖRAS NU... 4 1.1 Beakta utbudet på webben... 4 1.2 Berwaldhallen... 6 1.3 Beslut
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod
6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden
Journalistik och nyhetsvärdering
Journalistik och nyhetsvärdering 18 nov 2008 Litt: Litt: Hadenius m.fl. 8, 9 Hvitfelt & Nygren, kap 5, 10 Spelregler fö för press, radio och TV 1 Definition: Journalistik, benämning på såväl insamling,
Undersökning: Konkurrensen från public service
Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari
MEDIER. Karin Fahlquist
MEDIER Karin Fahlquist Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt
Politisk kommunikation
Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?
Medier. KANAL som används för förmedling av. Teknologier som kommunicerar något till en publik. Kommunikation Underhållning
MEDIER Medier KANAL som används för förmedling av Kommunikation Underhållning Teknologier som kommunicerar något till en publik Massmedia En kanal som når många människor (ungefär) samtidigt sprider information
Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag
Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Regeringen inbjöd ett stort antal remissinstanser att inkomma med synpunkter på den tidigare medieutredningen. I sammanhanget begärde regeringen särskilt
FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och
OCH RADION BARA STÅR PÅ OM RADIOVANORNA 1999 JAN STRID Radiolyssnandet bland allmänheten i Sverige omfattar ungefär två timmar och tre kvart. Det är något mer jämfört med för tio år sedan. En genomsnittlig
TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Radio och TV - förr och nu
Radio och TV - förr och nu Radion hur började det? Marconi 1901 1:a världskriget USA ledande Sverige: Radiotjänst 1925 PRINCIPER SOM STYRDE RADIOTJÄNST 1925 Staten ska ge ramar för verksamheten men inte
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Medier i Sverige. En faktasamling
Medier i Sverige En faktasamling Medier som tar ansvar TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter
Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010
Journalistik Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik? Vad är det för dig? Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former? Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval,
Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna
Promemoria 2014-03-28 Ku2014/772/MFI Kulturdepartementet Ändring av målet för mediepolitiken som avser att motverka skadliga inslag i massmedierna Denna promemoria innehåller förslag till ändring av det
Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Beslut om allmänt driftsstöd för utgivning av SvD Junior 2016
2016-09-14 16/01645 HB Svenska Dagbladet AB & Co Västra Järnvägsgatan 21 11164 Stockholm Beslut om allmänt driftsstöd för utgivning av SvD Junior 2016 Beslut Presstödsnämnden beslutar att bevilja preliminärt
Radio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
De svenska massmedierna
De svenska massmedierna Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation De svenska massmedierna Stig Hadenius är professor i journalistik. Lennart Weibull är professor i massmedieforskning vid Institutionen
Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull
Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan
Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns
RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV
Verksamhetsplan 2019 RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV Dnr: 19/00475 2 Innehållsförteckning 1. MPRT:s styrning och målstruktur... 4 1.1 Verksamhetsplanering ett viktigt styrinstrument...
JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: gunnar.nygren@sh.se Sara Leckner, Malmö högskola E-post: sara.leckner@mah.se Kris för
Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad
Mediehistoria: Press 6 nov 2008 Litt: : Hadenius m.fl., kap. 2, 5 Medieutveckling 2008, kap 4 PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Dagens upplägg Vad är en dagstidning? Dagspressens
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Tentamen Journalistikens grunder
Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Kurs: Journalistikens grunder, Kurskod: JO007G Skriftlig examination: Tentamen 141002, Omtentamen 141029 Kursansvarig: Lottie Jangdal Hjälpmedel: Inga
Vad är en. nyhet värd?
Vad är en riktig nyhet värd? :Utgivarna Ingen får censurera Piteå- Tidningen Tryckfrihet sedan 1766 Sverige var 1766 först i världen med att lagstifta om tryckfrihet. I Sverige har medier som radio, tv
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
VÄLKOMMEN. Hej och välkommen till Journalistpanelen!
VÄLKOMMEN Hej och välkommen till Journalistpanelen! "Vem granskar granskarna?" är en fråga som med jämna mellanrum ställs i mediedebatten. Med anledning av detta vill vi ställa några frågor kring etiska
SVENSKARS OCH INVANDRARES
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 36 SVENSKARS OCH INVANDRARES MEDIEINNEHAV OCH NYHETSKONSUMTION Ingela Wadbring 2002 De som kommit
Svenskarna och internet
Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 7 december 2010 www.publicaccess.
PUBLIC ACCESS 2010 : 11 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 7december2010 www.publicaccess.se ledare Syndabockarna finns i Washington Nufårvieniförtidenframtidahistoriebeskrivningsomärbetydligtintressantareändenärupprörande.Detta
Vilken typ av nyheter intresserar dig främst? Nöje Olyckor och katastrofer Lokala nyheter Brott och rättegångar Löpsedeln/första sidan Serier Forskning och framsteg Utrikesnyheter Teknik Mode Sport Kultur
När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Survey and analysis of morningpapers
Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att
Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden
Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten
Förtroendet för medierna Maria Elliot _. Kapitel 1 Inledning. Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet
Förtroendet för medierna Maria Elliot _ Kapitel 1 Inledning Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet Prolog: Källtrovärdigheten utforskas Hovlandgruppens arbete Medietrovärdighet: Den amerikanska
Konkurrensen i Sverige Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa
RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50
Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011
En första översikt Mars 2015
Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)
FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS?
FRÅN DUTIFULS TILL MOBILERS? OM SVENSKA MEDIEGENERATIONER Mediegenera)oner Medieanvändning om kriser inträffar Vilka medier användes när det brann i Halmstad? BILD De medier vi använder när vi är unga
FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 4.12.2013 2013/2187(INI) FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET, KOMMISSIONEN OCH EUROPEISKA UTRIKESTJÄNSTEN om användning av radio och tv som ett
Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage
2018-2019 Kursplan för Journalistik! - radio, webb och reportage Därför finns vi! Några av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för
Digital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet FÖRTROENDE FÖR MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 38 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Lennart Weibull 2002 FÖRTROENDE FÖR MEDIER Att medierna dominerar som
Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt
Press, radio, TV och Internet i Sverige en översikt Uppsala 25/10 2011 Journalistik, HT11 Göran Svensson Goran.Svensson@im.uu.se Medier och mediebruk i Sverige Översikt Historia - en personlig mediekronologi
Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se
Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century
Grafiska Företagens syn på mediemarknadens utmaningar Framtiden analog, digital och social där tryckta medier har en central roll
Göran Blomberg Medieutredningen Ku 2015:01 Karlavägen 100 A 103 33 Stockholm Stockholm 2015-10-02 s syn på mediemarknadens utmaningar Framtiden analog, digital och social där tryckta medier har en central
Slutbetänkandet SOU 2018:50
Stockholm 19 oktober 2018 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet SOU 2018:50 Ett oberoende public service för alla, Ku2018/01387/MF Medieföretagens branschorganisation TU Medier i Sverige
PUBLIC ACCESS 2011 : 3 Nyhetsbrev om radio, TV, film och andra medier mediepolitik, yttrandefrihet och teknik 21 mars 2011 www.publicaccess.
PUBLIC ACCESS 2011 : 3 Nyhetsbrevomradio,TV,filmochandramedier mediepolitik,yttrandefrihetochteknik 21mars2011 www.publicaccess.se ledare Public service: Först kvalitet, sedan bredd Kommersialiseringenavpublicservicemåstetaspåallvar.Därförfortsättervimedfrånledartexteni
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet
Mindre törst efter nyheter än förr?
Mindre törst efter nyheter än förr? Ingela Wadbring Vi vet att den tryckta dagspressen har problem 1. Vilka ytterligare nyhetsförmedlare har problem att nå sin publik? 2. Är det ett lokalt eller ett tryckt
Vad är r en dagstidning?
PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Vad är r en dagstidning? Definition: dagstidning FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsn dsnämnden: Utgivning minst
Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Yttrande angående SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik För upplysning, engagemang och ansvar
2017-02-08 Ku 2016:80 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande angående SOU 2016:80 En gränsöverskridande mediepolitik För upplysning, engagemang och ansvar Vi är inte utpekade som remissinstans men
Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Journalistkårens partisympatier
partisympatier 20 Kapitel 13 Journalistkårens partisympatier Kent Asp Journalister är en yrkesgrupp med makt. Det är ett skäl till varför det både ur ett vetenskapligt och i ett samhällsperspektiv är av
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.
Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och
NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna?
NyföretagarCentrum Hur syns vi i medierna? Uppdaterad i maj 2011 Massmedier och NyföretagarCentrum Mångfald av medier Ingångar till medier Kontaktvägar till medier Personlig kontakt viktigast Pressmeddelande
Mer makt åt publiken. Från passivitet till (inter-)aktivitet
Framtidens medier Vad styr medieutvecklingen? Mediernas Mekanismer 7 nov 2010 Ht 2010 Teknikutveckling Vart är vi på väg? Politiska faktorer Stöd/regler Frivilliga regler Medieorganisation Innehållsproduktion
Bytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Hur kan medierna bidra till demokratin?
Linköpings universitet VT 2007 Medie- och kommunikationsvetenskap 2 Jon Lindholm Hur kan medierna bidra till demokratin? Nyhetsrapportering kring val, politik och annat samhällsstoff tycks inte längre
Remissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,
Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering
MÅLGRUPPSANALYS BRANSCH POTENTIELLA BILKÖPARE
Med fakta från Kantar Sifo Orvesto Helår 2016 MÅLGRUPPER Den här målgruppsanalysen innehåller två olika målgrupper beroende på vilken frågeställning det gäller. 1. Regionen Boende i Region A. 16-80 år.
Kursplan Journalistik! - radio, webb och reportage
2019-2020 Kursplan Journalistik! - radio, webb och reportage Därför finns vi Några av folkbildningens mål är att skapa möjligheter för människor att påverka sin livssituation, skapa engagemang för samhällsutveckling