Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden
|
|
- Ola Hedlund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Myndigheten för radio och tv:s regeringsuppdrag att analysera public service och mediemarknaden Svenska Tidningsutgivareföreningen (TU) har getts tillfälle att yttra sig över de frågor som Myndigheten för Radio och TV (MRTV) har ställt inom ramen för rubricerade regeringsuppdrag, och får anföra följande. Vi vill som även meddelats per telefon informera om att TU inom kort också kommer att överlämna en särskild rapport från Copenhagen Economics om hur tidningarna påverkas av public service-företagens digitala satsningar. Den rapporten är alltså inte ett remissvar utan ett oberoende framtagen analys som vi ger in eftersom den har bäring på Myndighetens utredningsuppdrag. Bakgrundsfakta Nordicom vid Göteborgs Universitet har sedan 1979 undersökt den svenska befolkningens mediekonsumtion i olika mått. Under 2013 spenderade genomsnittssvensken 378 minuter om dagen på mediekonsumtion. Det är nästan sex och en halv timme varje dag, mer än en fjärdedel av vår dag och nästa 40 procent av vår vakna tid, som vi tar till oss nyheter, sport, underhållning m m via olika mediekanaler. Det svenska public service systemet har en lång tradition i Sverige. De tre olika delarna av public service återfinns inom flera av de kanaler vi konsumerar media igenom. Sveriges Television (SVT) står bakom flera linjära eller broadcastade kanaler och är dessutom en betydande aktör på den svenska Internetmarknaden. Sveriges Radio (SR) har likaså ett antal radiokanaler och en stark existens på Internet. Utbildningsradion (UR) producerar material som sedan återfinns hos både SVT och SR men också genom egna kanaler på Internet.
2 Källa: Nordicom, Mediebarometern 2013 TV-tittandet i Sverige 2013 TV-tittande står för den största delen av vår mediekonsumtion, så som den är uppdelad i grafen från Nordicom. 25 procent av tiden används till linjärt TV-tittande. Den dominanta aktören i denna kanal är public service SVT. Nio av de tio mest sedda programmen under 2013 kom från SVT1. Enligt siffrorna från Mediemätningar i Skandinavien (MMS) var SVT1 den enskilt största kanalen under Källa: MMS Årsrapport 2013 Lägger vi ihop SVT1 och SVT2 blir deras marknadsandel 30 procent. Dessutom återfinns Barnkanalen, SVT24 samt Kunskapskanalen inom public service. Totalt sker 35 procent av tittande via public services kanaler. Webb-TV eller Video On Demand MMS mäter även tittandet via Internet. Här är SVT en ännu mer dominerande aktör. 69 procent av alla startade klipp kommer från SVT och 67 procent av all den tittade tiden. Den näst största aktören TV4 är inte ens en tredjedel av SVT (Källa: MMS Webb-TV Årsrapport 2013).
3 Radiolyssnandet i Sverige 2013 Radiolyssnandet står för den näst största delen av vår mediekonsumtion, så som den är uppdelad i grafen från Nordicom. 20 procent av tiden används till radio. Även här är den dominanta aktören public service, SR. Sex av tio lyssnar dagligen på SR och P4 är den största kanalen med 3,4 miljoner lyssnare. (sr.se den 27 maj 2013). I TNS-Sifos radiomätningar är SRs totala andel av lyssnartiden 79,3 procent i den senaste mätningen. Källa: TNS-Sifo Radiorapport
4 Mediedagen i Sverige 2013 Räknar vi samman de olika tiderna och kanalerna där den genomsnittliga svensken kommer i kontakt med public service ser vi en jätte. Utifrån Nordicoms graf kan vi utläsa att 25 procent av konsumtionen är TV. Det innebär 94 minuter om dagen. Från MMS siffror såg vi att SVT står för 35 procent av tittandet, det vill säga 33 minuter per svensk och dag. När vi ser på webb-tv är SVTs andel ännu större, 67 procent enligt MMS. I snitt tittar vi 5 minuter om dagen på webb-tv enligt Nordicom. Detta ger oss att 3 minuter av tittandet sker hos public service. Radio lyssnandet utgör i snitt 77 minuter av vår konsumtion. SRs andel av det totala lyssnandet är 79,3 procent vilket i minuter blir 61. Vi lyssnar även på webb-radio under 8 minuter en genomsnittlig dag. Denna siffra är inkluderad i TNS Sifos marknadsandel vilket gör att även 6 minuter av webb- Radio lyssnande kommer public service tillgodo. Lägger vi ihop dessa siffror ser vi att vi spenderar 103 minuter varje dag med public service. Då har vi ändå inte tagit med de delar av kanalerna som inte tillhör den huvudsakliga distributionsformen, så som det textmaterial som återfinns på sr.se och svt.se. Dessa 103 minuter innebär att public service utgör 27,3 procent av vår dagliga mediekonsumtion. Som jämförelse kan konsumtionen hos TUs medlemmar, dagstidningarna, räknas ihop till 19 minuter med den tryckta tidningen och 4 minuter med tidningen online, det blir 23 minuter per genomsnittlig dag. Det utgör 6,1 procent av vår mediedag eller en femtedel av den tid som ägnas åt public service. Del 1. Hur ser ni på den svenskå mediemårknåden och public service-bolågens på verkån? Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden 1. I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar ni? TU:s medlemmar är verksamma i samtliga led enligt den i frågeunderlaget beskrivna modellen (Rättigheter Produktion Mediebolag Distribution Konsumenter).
5 2. Påverkas ni av public service-bolagens verksamhet och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen ovan? TUs medlemmar påverkas av public service-bolagens verksamhet i alla led. Rättigheter: Tidningarna skapar sin egen journalistik i konkurrens med public service. Tidningarna konkurrerar även med public service om arbetskraft, d v s att anställa journalister. Produktion: TU:s medlemmar producerar och köper in material för i princip alla kategorier som public service agerar i. Detta gäller för både innehåll, så som nyheter, konsumentinformation, nöje, sport med mera, såväl som format såsom text, rörlig bild, etc. Konkurrensen kan leda till högre priser på produktionen än vad fallet skulle vara annars. Mediebolag: Även om TUs medlemmar ursprungligen hade sin bas i att ge ut tryckta tidningar, så är de i dagsläget mer och mer inblandade i produktion på alla plattformar - även de där public service ursprungligen var ensamma - men också inom områden dit både TUs medlemmar och public service har flyttat delar av sin journalistik, exempelvis Internetplattformar. Distribution: I distributionsledet märker TU:s medlemmar minst av konkurrens från public service. Distributionsformerna på de huvudsakliga kanalerna skiljer sig åt och i fråga om online distributionen påverkar man inte varandra nämnvärt. Konsumenter: Här märker TU:s medlemmar tydligt av den snedvridande påverkan från public service. Som ovan visats står public service tidsmässigt för mer än 27 procent av vår dagliga mediekonsumtion, att jämföra med dagspressens 6 procent. Det är ganska uppenbart att public service bolagens dominans minskar konsumtionen bland de privata aktörerna. 3. Påverkas ni i högre grad av andra aktörer än public service-bolagen, positivt eller negativt? Självfallet finns en betydande påverkan i det faktum att stora annonsintäkter förflyttats från traditionella medier till jättar som Google och Facebook. Påverkan från public service är dock påtaglig.
6 TU:s medlemmar konkurrerar på två plan, dels om svenskarnas mediekonsumtion där public service är en direkt konkurrent. Dels om annonsörernas investeringar där public service inte är en konkurrent (bortsett från SVT:s sponsorskap som direkt konkurrerar om annonsbudgetarna). Möjligheten att få annonsinvesteringar baseras dock självfallet på hur stor del av mediekonsumtionen man har. 4. Vilken betydelse och roll bedömer ni att public service-bolagen har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Samtliga public service bolag ligger långt framme i sina teknikskiften. Så var exempelvis SVT:s play-tjänst en föregångare som kom att stå modell för de övriga Tv-kanalernas satsningar. För de kommersiella TV-aktörerna var detta en draghjälp. SVT både testade ny teknik och utformning likväl som de vande Sveriges befolkning att titta på webb-tv. Public service finansieringsmodell innebär också att man har utrymme för att ta större risker än vad kommersiella aktörer kan göra. Det innebär i sin tur att man kan vara långt framme med nyheter och trender, vilket resulterar i att man får en betydande del av mediekonsumtionen. Detta gör att public service i större utsträckning kan styra medieskiftet och även ändra människors vanor. Ett av det största problemen för TU:s medlemmar i och med det nya teknikskiftet är att få betalt för sin journalistik på nätet. Och just här märker dagspressen mycket tydligt av konkurrensen från public service bolagen. Dessa tillhandahåller information som ofta är av samma typ och utformning som dagspressens - se t ex sverigesradio.se som innehåller en hel del nyheter utan att ljud används som huvudsakligt medium utan istället text, och SVT:s app, som är direkt utformad som en tidningssajt, för att ta två exempel. Det säger sig självt att en konkurrenssnedvridning och marknadsstörning uppstår om produkter tillhandahålls på ett sådant sätt att konsumenterna upplever dem som ett bra substitut till dagstidningarnas hemsidor, mobilapplikationer eller andra digitala plattformar. En direkt konkurrensyta uppstår och eftersom public service är skattefinansierat och inte beroende av annonsintäkter ges man här ett stort försprång. På motsvarande sätt sjunker de privata mediehusens annonsintäkter om public servicebolagens digitala tjänster uppfattas som bra substitut eftersom färre mediekonsumenter då kommer att exponeras för annonseringen. Det paradoxala är att public service, trots sin trygga finansiering, sällan har resurser att ute i landet sköta en egen nyhetsagenda utan använder dagstidningarna som nyhetskälla och lägger ner tid på att konkurrera med samma dagspress såväl i sina nyhetssändningar som på sajterna.
7 Låt oss ge ett mycket konkret exempel från Västerbotten en ögonblicksbild från november Under en period om 12 dagar var SVT:s lokala sändningar (som i snitt innehåller tre-fyra nyhetsinslag) vid tio tillfällen uppbyggda med lokaltidningen som nyhetskälla: Västerbottens-Kuriren (sex ggr), Norran (tre ggr) och Folkbladet (en gång). Parallellt med detta annonserar man efter fyra onlinespecialister som har bred erfarenhet av textproduktion till Umeå. Rimligheten i att public service bygger sina lokala sändningar på detta sätt, d v s genom att konkurrera skapt med lokaltidningarna och samtidigt dagligen och systematiskt fylla sina sändningar med deras material, måste naturligtvis ifrågasättas. Detta för också över på de återstående två delfrågorna. Del 2. Våd ånser ni om systemet med fo rhåndspro vning åv nyå tjå nster? 1. Anser ni att någon/några tjänster borde ha anmälts till förhandsprövning? Systemet med förhandsprövning har funnits sedan 201O men hittills har inga tjänster anmälts och därför inte heller prövats. TU delar inte uppgiften i MRTV:s frågeställning om att Public service-bolagen har således bedömt att de inte startat några nya tjänster som omfattas av systemet med förhandsprövning. Tvärtom är det snarare så att public servicebolagen valt att inte anmäla några sådana tjänster eftersom de själva förfogar över om en anmälan kommer att göras eller ej. Ett av de allra tydligaste exemplen är SVT:s app. Som ovan nämnts är den till sin utformning mycket lik en tidningssajt med stor dominans av text. Appen marknadsförs också kraftfullt av SVT. Givetvis påverkas dagstidningarnas verksamhet av SVT-appen i och med att den har en påverkan på konsumenternas val. Medan dagstidningarna har att utveckla modeller för att ta betalt för sitt innehåll och för att skapa annonsintäkter är SVT-appen finansierad från början och några annonsintäkter behöver man heller inte bekymra sig om. Detta leder ofrånkomligen till en påverkan på dagstidningarnas möjligheter att ta betalt, d v s att skapa läsar- och annonsintäkter.
8 2. Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? Det är uppenbart att den svenska modellen av förhandsprövning inte fungerar. Det är då heller inte en fråga om modellen bör förändras tvärtom måste den förändras för att Sverige ska ha ett regelverk som inte står i strid med EU:s statsstödsregler, där just en fungerande förhandsprövning av nya tjänster av större omfattning är ett krav. Detta är alltså inte en fråga för public service-företagen utan ett ansvar som åvilar den svenska regeringen. TU har också noterat den skriftväxling kring bristerna i den svenska modellen som under 2014 ägt rum mellan EU-kommissionen och den svenska regeringen. De grundläggande kraven i en ny modell bör vara en fortsatt skyldighet för public service att anmäla nya tjänster av en viss omfattning, men också en rätt och en möjlighet för utomstående att anmäla och få sådana tjänster prövade. Prövningen bör då avse dels om den tilltänkta tjänsten ligger inom ramen för public service-uppdraget, dels vilken marknadspåverkan den kan komma att få. Och själva prövningen ska naturligtvis inte göras av public service-bolagen själva utan av ett fristående organ. Stockholm den 8 januari 2015 TU Per Hultengård VD
Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
Läs merDel 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
Läs merNordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
Läs merMyndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se
Myndigheten för radio och TV Att: uppdrag@mrtv.se Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century
Läs merRemissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning
2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens
Läs merMEDIEUTVECKLING
MEDIEUTVECKLING 2018 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 11 3. KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 15 4. KONSUMTION AV RADIO 19 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 24 KÄLLOR
Läs merDEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN
DEN SVENSKA MEDIEMARKNADEN SVERIGES UTBILDNINGSRADIOS SYNPUNKTER OCH SVAR PÅ MRTV:S REGERINGSUPPDRAG ATT ANALYSERA PUBLIC SERVICE OCH MEDIEMARKNADEN INNEHÅLL Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 I VILKEN ELLER
Läs merUndersökning: Konkurrensen från public service
Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari
Läs merMedier i Sverige. En faktasamling
Medier i Sverige En faktasamling Medier som tar ansvar TU Medier i Sverige är sedan 1898 de fria mediehusens branschorganisation. I dag representerar vi huvuddelen av landets mediehus, som ger ut nyheter
Läs merMyndigheten för press, radio och tv har i
INNEHÅLL 1 METOD 4 2 FÖRÄNDRINGAR I MEDIEKONSUMTIONEN 5 3 KONSUMTION AV TV 9 4 KONSUMTION AV PLAYTJÄNSTER 12 5 KONSUMTION AV RADIO 14 6 KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR 18 INLEDNING Myndigheten för press, radio
Läs merRemissvar Finansiering av public service för ökad stabilitet,
Ku2017/02136/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-01-10 Remissvar Finansiering
Läs merSkrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag
Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Regeringen inbjöd ett stort antal remissinstanser att inkomma med synpunkter på den tidigare medieutredningen. I sammanhanget begärde regeringen särskilt
Läs merSlutbetänkandet SOU 2018:50
Stockholm 19 oktober 2018 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkandet SOU 2018:50 Ett oberoende public service för alla, Ku2018/01387/MF Medieföretagens branschorganisation TU Medier i Sverige
Läs merRemissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (2018:50)
Ku2018/01387/MF Till: Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2018-10-24 Remissvar Ett oberoende
Läs merRemissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service
Läs merMEDIEUTVECKLING
MEDIEUTVECKLING 2019 1 INNEHÅLL INLEDNING 3 1. MEDIEKONSUMTION I FÖRÄNDRING 4 2. KONSUMTION AV TV 10 3. ANVÄNDNING AV STREAMINGTJÄNSTER 14 4. KONSUMTION AV RADIO 17 5. KONSUMTION AV DAGSTIDNINGAR OCH NYHETER
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merMediebarometern Välkommen!
Den fyrtionde undersökningen av befolkningens medieanvändning 1979 2018 Välkommen! 24 maj 2019 NORDICOM, Göteborgs universitet Medielandskapet 1979 Medieutvecklingen 1979 2018 Medielandskapet 2018 Om Medieanvändning
Läs merMTG:s svar på Public servicekommitténs betänkande Finansiering av public service (SOU 2017:79)
Till: Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2017/02136/MF MTG:s svar på Public servicekommitténs betänkande Finansiering av public service (SOU 2017:79)
Läs merDe första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Läs merMedievanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015
Medievanor Kulturproduktionens villkor Karlstad 28 oktober 2015 Stora möjligheter och ökande klyftor Allt fler medier. Allt större tillgång till medier. Allt lättare att etablera medier. Koncentration
Läs merDe första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en
Läs merMedielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.
Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed
Läs merSvaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se
Stockholm den 20 januari 2015 Myndigheten för Radio och TV Box 32, 121 25 Stockholm Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se Svar på MRTV:s Inbjudan att lämna synpunkter på myndighetens
Läs merDen parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)
Till Kulturdepartementet Ku2018/01387/MF Datum Vår referens/våra referenser 20180913 Fredrik Ostrozanszky Den parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla
Läs merÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015
ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN 2014 Stockholm den 5 februari 2015 Starkt resultat för TV4-Gruppen 2014 TV4-Gruppen, 1 januari 31 december 2014 TV4-Gruppen gör ett starkt 2014. Det operativa resultatet uppgick
Läs merNovus undersökning om medieanvändning kring Attentatet i Stockholm
Allmänt rörande undersökningen: Med vägning har vi en god representativitet för landet. Det är dock en mycket kort fältperiod lör-mån, direkt efter attentatet, vilket gör att det är den bilden svenskarna
Läs merKapitel 3 Hur påverkas tidningarnas besöksfrekvens och annonsvolymer?
Kapitel 3 Hur påverkas tidningarnas besöksfrekvens och annonsvolymer? Den skärpta konkurrensen förefaller ha fått konsekvenser för utvecklingen av besöks- och annonsvolymerna. Antalet besökare på tidningarnas
Läs merNYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON
NYHETSKONSUMTION OCH REDAKTIONELL NÄRVARO HUR VIKTIGT ÄR DET? 250 möjligheter, Jönköping, 12 september 2017 ORSA KEKEZI & ULRIKA ANDERSSON Forskare Orsa Kekezi Doktorand i nationalekonomi, Jönköping University
Läs merBruttoräckvidd / dag: 643 000 Nettoräckvidd / dag: 507 000 Orvesto Total Tertial 3 2014. Källa och period
VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 643 000 Nettoräckvidd / dag: 507 000 Orvesto Total Tertial 3 2014 Print - Dagens industri Räckvidd: 328 000 Orvesto Konsument 2014:3
Läs merKonkurrensen i Sverige Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1
Konkurrensen i Sverige 2018 Kapitel 7 TV-marknaden RAPPORT 2018:1 Utdrag Det här dokumentet innehåller ett utdrag ur Konkurrensverkets rapport Konkurrensen i Sverige (rapportserie 2018:1). Du kan läsa
Läs merTidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag
Promemoria 2014-07-15 Ku2014/1282/MFI Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott Christoffer Lärkner Telefon 08-405 13 50 Tidningen 8 SIDOR:s möjliga framtid inom ramen för ett public serviceuppdrag
Läs merÖvergripande resultat 2002-2011
Övergripande resultat 2002-2011 SVT redovisar inom ramen för Public service-redovisningen (PSR) hur verksamheten bedrivits under året. Vid sidan om detta tillgängliggörs SVT:s tabeller för allmänheten
Läs merFÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
Läs merUtveckling och påverkan i allmänhetens tjänst
REDOVISNING AV TVÅ REGERINGSUPPDRAG Utveckling och påverkan i allmänhetens tjänst Redovisning av uppdragen att kartlägga hur public servicebolagens verksamheter påverkar mediemarknaden och att se över
Läs merInternetbarometer 2012
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)
Läs merBruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000. Källa och period. Läsmängd: 80% Lästillfällen: 3,2 Lästid: 55 min.
VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 113 000 Nettoräckvidd / dag: 113 000 Print - Runner s World Mått Källa och period Räckvidd: 113 000 Orvesto Konsument 2014:3 genomsnittlig
Läs merRadiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Läs merSvenskarna och internet
Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges
Läs merBetänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387 /MF
YTTRANDE 2018-10-11 Dnr413/2018 1 (9) Kulhudepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387
Läs merMediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %
Mediedagen 16 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 16 (procent) % 4 9 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 16 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 6 Cd och
Läs merUppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50
Uppgift 2 Mediernas publik Mediediagnos för Stina, 50 Kurs: Medie och kommunikationsvetenskap A, 30 p Kursledare: Piotr Urniaz Institutionen för kultur och medievetenskaper Umeå Universitet September 2011
Läs merDel 2 Underhållning och kultur
Del 2 Underhållning och kultur 7. UNDERHÅLLNING Musik, film, radio, tv, böcker. Det är lätt att gå vilse bland alla medierelaterade sajter på Internet. Det här avsnittet guidar dig till några av skatterna.
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merGratistidningens förändrade roll. En favorit i det nya medielandskapet 2017
Gratistidningens förändrade roll En favorit i det nya medielandskapet 2017 Regionala och lokala medier i Sverige 300 225 150 NÄSTAN 300 GRATISTIDNINGAR 60 % 45 % 30 % Antal titlar Procentandel 75 15 %
Läs merNyheter ur ORVESTO Konsument 2018:2
Nyheter ur ORVESTO Konsument 2018:2 Förra veckan lanserades ORVESTO Konsument 2018:2. Undersökningen genomfördes under perioden 1 maj 31 augusti och totalt deltog 12 748 personer i mätningen. Här följer
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs mer1 836 000 (genomsnittlig dag) 2 234 300 (genomsnittlig dag)
TERTIAL 2 2014 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Expressen GT KvP expressen.se Nettoräckvidd: Bruttoräckvidd: 1 836 000 (genomsnittlig dag) 2 234 300 (genomsnittlig dag) Räckvidd 685 000 Orvesto Konsument 2014:2 genomsnittlig
Läs mer2. Om MRTV:s beskrivning av public service-bolagens marknadspåverkan
Stockholm den 2 juli 2015 Myndigheten för Radio och TV Box 32, 121 25 Stockholm Svaret översänds per post samt med e- post till uppdrag@mrtv.se Svar på inbjudan att lämna kommentar på rapportutkast angående
Läs merNovus undersökning Terrordåden i Paris och medierna
Novus undersökning Terrordåden i Paris och medierna Fältarbete genomfört av Novus Sammanställt av SVT Publik- och Utbudsanalys Metod / Om undersökningen Fältperiod: 18-19/11 2015 Antal genomförda intervjuer:
Läs merDigitalisering & mediepolitik. Prof. Pelle Snickars
! Digitalisering & mediepolitik Prof. Pelle Snickars D e t fi n n s e n fi l m u t r e d n i n g, e n litteraturutredning, en massmediautredning, presstödsutredning, etc. Dessutom håller jag på med kabel-tv.
Läs merNordicom-Sveriges Medie. barometer. i samverkan med
Nordicom-Sveriges Medie barometer 13 i samverkan med Dagens Nyheter Göteborgs-Posten.SE (Stiftelsen för Internetinfrastruktur) Sveriges Radio Sveriges Television Utbildningsradion 2 Mediebarometern 35
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merEtt smalare och vassare public service
Ett smalare och vassare public service Förord Public service har en dominerande ställning på den svenska mediemarknaden. I radio har public service ungefär 80 procent av lyssnandet. Genom Sveriges Radio
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merSM-veckan Umeå 2014. Medierapport 2013.12.16-2014.02.16. Sid 1 Statistikrapport
SM-veckan Umeå 2014 Medierapport 2013.12.16-2014.02.16 Sid 1 Statistikrapport Index Denna statistikrapport återger mediegenomslaget för SM-veckan i Umeå under perioden vecka 51 t.o.m. vecka 7 2014. (16
Läs merRemiss av betänkandet Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50)
Mejl till: ku.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm den 19 oktober 2018 Remiss av betänkandet Ett oberoende public service för alla nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387/MF Bonnier
Läs merVissa frågor om kommersiell radio
MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av
Läs merSvenska folkets åsikter om Public Service
Svenska folkets åsikter om Public Service 1 757 intervjuer utförda av SIFO på uppdrag av SR och SVT Projektledare SIFO Media: Ante Eriksson Projektnummer: 15 16 365 Sveriges Television och Sveriges Radio
Läs merBOXER BoxerN-Access AB, Box 450 4, Stockholm
BoxerN-Access AB, Box 450 4, 104 30 Stockholm Kulturdepartementet l 03 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2017 /02136/MF Boxers synpunkter Public servicekommittens delbetänkande
Läs merSchibsteds resa. Raoul Grünthal Koncernchef Schibsted Sverige Ruter Dam 6 februari 2014
Schibsteds resa Raoul Grünthal Koncernchef Schibsted Sverige Ruter Dam 6 februari 2014 Samma behov in i den digitala världen Tidning Annonser Reseservice Guider Katalogtjänster Service-journalistik. El,
Läs merRiksdagsvalet 2014 Tittande på TV och på webben
19:55-2:9 2:1-2:24 2:25-2:39 2:4-2:54 2:55-21:9 21:1-21:24 21:25-21:39 21:4-21:54 21:55-22:9 22:1-22:24 22:25-22:39 22:4-22:54 22:55-23:9 23:1-23:24 23:25-23:39 23:4-23:54 23:55-:9 :1-:24 :25-:39 :4-:54
Läs merEn första översikt Mars 2015
Nordicom-Sveriges Medie barometer 4 En första översikt Mars 5 Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen 4 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika massmedier en genomsnittlig dag 4 (%)
Läs merDiscovery Networks Sweden har beretts möjlighet att yttra sig rörande ovan rubricerade slutbetänkande.
Till Kulturdepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Stockholm 2018-10-XX Remissvar: Den parlamentariska public service-kommitténs slutbetänkande Ett oberoende public service för alla nya möjligheter
Läs merFörtroendebarometer 2011
Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs mer6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod
6 Riktlinjer för kommande tillståndsperiod I detta kapitel redogör vi för de slutsatser om svensk public serviceradio och TV som enligt vår uppfattning bör dras mot bakgrund av situationen på mediemarknaden
Läs merMedier Fakta i korthet
Jag vill ha fler syntolkade filmer, tv-program och teaterföreställningar. Delar av dessa skulle kunna förinspelas och läggas i en molntjänst som jag kommer åt med valfritt hjälpmedel, exempelvis en daisyspelare
Läs merNordicom-Sveriges Internetbarometer 2011 September 2012 MEDIENOTISER
Nordicom-Sveriges Internetbarometer September Television (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Internet Bok (totalt) Tidskrift (totalt) Mp Text-tv Cd-skiva Video/dvd Bio 4 5 6 7 8 9 85 7 67 74 6
Läs merIAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare INTRODUKTION INT S1
IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare INTRODUKTION INT.170310.S1 INNEHÅLL Vad är digital media? s. 3 Om Certifieringen s. 4 Frågor & Svar s. 5-17 Certifieringsmål s. 18 Om Studiematerialet s. 19 2
Läs merPublic service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2013-01-17 Dnr 607/2012 1 (6) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Public service-kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Ku2012/1365/MFI Konkurrensverkets
Läs merSvenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer
Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst
Läs merHur påverkas tidningarna av public servicebolagens. satsningar?
Hur påverkas tidningarna av public servicebolagens digitala satsningar? Tidningsutgivarna, TU 26 januari 2015 Författare: Karl Lundvall (projektledare) David Nordström Förord Tidningsutgivarna (TU) har
Läs merÄven utifrån befintliga utredningsdirektiv kunde utredningen ha tänkt bredare, nyare och friare.
Remissvar Kontinuitet och förändring (SOU 2008:64) 1. Inledning Remissvarets huvudinvändning är att utredningen saknar en tillräcklig analys av rollen och ramarna för public service i det förändrade mediesamhället.
Läs merKan väljas bort (zappa) Hög impact. Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg
Kapitel MDK A Tv-reklam Fördelar Nackdelar Påverkar flera sinnen Dyrt Når nästan alla Kan väljas bort (zappa) Hög impact Begränsad tid den visas (oftast 30 sekunder) Högt kom-ihåg Når inte alla grupper
Läs merDen viktiga balansen mellan offentligt finansierade medier och privatägda
Den viktiga balansen mellan offentligt finansierade medier och privatägda 1 Konkurrens kräver regler 2. Den viktiga balansen Konkurrensen mellan de privatägda medierna och public service har under en lång
Läs merUNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018
UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 218 INNEHÅLL Om undersökningen 1 Beteende 2 Användning 4 Kunskap 6 Kostnader 7 Källkritik 8 Integritet 1 Nätmobbning 12 Intresse för IT 14 UNG
Läs merKyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen
Läs merCom Hem-Boxers synpunkter på public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla (SOU 2018:50)
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2018/01387/MF Com Hem-Boxers synpunkter på public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla
Läs merMediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2015 (procent) %
Mediedagen 15 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 15 (procent) % 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 15 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 5 Cd och vinylskiva
Läs merSR P2 Lokal 10 Sveriges Radio 3,76 5,64 7,52 9,40 11,28 17 Privatkopieringsersättning 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30 Total 3,86 5,79 7,72 9,65 11,58
SR P1 09 Bakgrundsmusik utan rapport 52,75 79,13 105,50 131,88 158,25 Total 101,50 152,25 203,00 253,75 304,50 SR P2 09 Bakgrundsmusik utan rapport 1,50 2,25 3,00 3,75 4,50 19 Online/nya medier utan rapport
Läs merTidskrifter säljer produkter!
säljer produkter! engagerar! är det medium man generellt värdesätter högst. Dessutom sysslar man sällan med annat samtidigt som man läser. Konsumenterna i Ball States undersökning ägnade sitt främsta intresse
Läs merDen 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio
Public service i radio och tv en politisk fråga? Public service i radio och tv en politisk fråga? Lennart Weibull Den 16 juni 2011 beslutade alliansregeringen tillsätta en utredning om Radio och tv i allmänhetens
Läs merInternetanvändningen i Sverige 2016
Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen
Läs merRadiolyssnandet i Sverige Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel. Radiolyssnandet i Sverige TNS 2016 Källa: TNS Sifo PPM-panel
Årsrapport från TNS Sifos PPM-panel Sammanfattning Daglig räckvidd för radiolyssnandet i Sverige ökar något år 2015 jämfört med 2014 (från 72,6 procent till 73,1 procent). Ökningen kan främst hänföras
Läs merHänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero. Produktionsbolag digitala medier
Hänger du med i den digitala revolutionen? Michael Fogelqvist, Animero Vilka är Animero och varför står jag här? = både webb och film Startade 2001 13 anställda Kontor i Helsingborg och Stockholm Vilka
Läs merMassmedier. Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Tionde uppdaterade upplagan. Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring
Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern Tionde uppdaterade upplagan Stig Hadenius Lennart Weibull Ingela Wadbring UNivnrsrrATc-B'.^'.c ' Innehåll Förord 11 DEL I INTRODUKTION 1. Massmedierna
Läs merDe första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2013 6 mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Läs merTIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Läs merNew Media. De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken
New Media De nya praktikerna och kontexter för den nya praktiken Vilka är de nya praktikerna? NM utmanar föreställningen om konsumenter och producenter som två olika grupper I nya medier blir konsumenterna
Läs merREKORDÅR FÖR TV4 AB GER STARKT RESULTAT FÖR TV4-GRUPPEN
ÅRSRAPPORT TV4-GRUPPEN Stockholm den 5 februari 2014 REKORDÅR FÖR TV4 AB GER STARKT RESULTAT FÖR TV4-GRUPPEN TV4-Gruppen, 1 januari 31 december 2013 TV4 AB, exklusive C More, gör sitt bästa operativa resultat
Läs merBruttoräckvidd / dag: Nettoräckvidd / dag: Orvesto Konsument/Orvesto Internet. Källa och period
VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 97 000 Nettoräckvidd / dag: 81 800 Orvesto Konsument/Orvesto Internet Print - Eskilstuna-Kuriren med Strengnäs Tidning Räckvidd:
Läs merTidnings AB Marieberg, , c/o Bonnier AB, Stockholm
2019-03-26 Dnr 169/2019 1 (8) Anmälande företag Tidnings AB Marieberg, 556002-8796, c/o Bonnier AB, 113 90 Stockholm Ombud: advokaterna AA och BB Saken Anmälan enligt 4 kap. 6 konkurrenslagen (2008:579)
Läs merKälla och period. Läsmängd: 76,5% Lästillfällen: 2 Lästid: 44 min
VARUMÄRKESKORT Tertial 2014:3 RÄCKVIDDSPLATTFORMAR Bruttoräckvidd / dag: 259 000 Nettoräckvidd / dag: 253 000 Orvesto Konsument/Orvesto Internet Bruttoräckvidd / vecka: 380 000 Nettoräckvidd / vecka: 369
Läs merPåstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla
KKV1025, v1.4, 2013-02-05 BESLUT 2014-03-06 Dnr 509/2013 1 (5) Uddevalla Omnibus AB S Järnvägsgatan 2 451 50 Uddevalla Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla Konkurrensverkets beslut
Läs merVad är en. nyhet värd?
Vad är en riktig nyhet värd? :Utgivarna Ingen får censurera Piteå- Tidningen Tryckfrihet sedan 1766 Sverige var 1766 först i världen med att lagstifta om tryckfrihet. I Sverige har medier som radio, tv
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merKontinuitet och förändring
Kontinuitet och förändring Lättläst sammanfattning Betänkande av Public service-utredningen Stockholm 2008 SOU 2008:64 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst
Läs mer