Myndigheten för radio och TV Att:

Transkript

1 Myndigheten för radio och TV Att: Svar gällande Myndigheten för radio och TV:s uppdrag om förhandsprövning av nya tjänster FOX International Channels Nordic (FIC) är en del av 21st Century FOX internationella multimediaföretag. Bolaget har verksamhet och kontor i Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors och driver de lokala versionerna av tv-kanalerna National Geographic Channel SD och HD, Nat Geo Wild SD och HD, barnkanalen Baby tv samt den bredare underhållningskanalen FOX, en kanal programmerad och lokaliserad för varje enskilt land marknad speciellt sammansatt för varje land. Företaget har i dag 76 anställda i Norden och arbetar med att göra FIC till en av de ledande leverantörerna av underhållning i Norden. Både FOX och National Geographic finns i det svenska digitala marknätet och sänder dessutom på de flesta svenska tv-plattformar. FIC tackar för möjligheten att få bidra till den undersökning av den svenska mediemarknaden som MRTV utför på uppdrag av regeringen. För att den svenska mediemarknaden ska utvecklas, krävs att spelreglerna är ändamålsenliga och förutsägbara. MRTV:s frågor 1. I vilken eller vilka områden av marknaden verkar ni? MRTV har delat in marknaden i fyra delar: rättigheter, produktion, mediebolag och distribution. FIC verkar i huvudsak på de tre förstnämnda, det vill säga leden innan distribution. Distribution sker i huvudsak genom avtal med tv-distributörer som placerar FIC:s kanaler i programpaket eller distribuerar innehållet via webbplatser. 1

2 2. Påverkas ni av public-servicebolagens verksamhet och på vilket sätt inom respektive område? Ja, FIC påverkas av public servicebolagen (PS-bolagen) eftersom dessa, med de resurser de förfogar över, mycket aktivt lockar en stor del av de tittare som finns tillgängliga. FIC, liksom de flesta programbolag, är beroende av tittare för finansieringen, vilket givetvis försvåras i samma grad som PS-bolagen drar tittare till sig. Konkurrensen gäller även sådant som distribution, plats i elektroniska programguider (EPG) och köp av innehåll. Våra intäkter är direkt beroende av våra avtal med distributörer (paket och EPG) samt annonsintäkter baserade på tittarsiffror. Kampen om tittarna är en del av den konkurrens som är naturlig mellan programkanaler, men konkurrensen med PS-bolagen skiljer sig genom att bolagen har sin finansiering garanterad genom ett politiskt uppdrag. Därför är det inte ointressant hur detta uppdrag är formulerat och på vilket sätt PS-bolagen tolkar det Som exempelvis SVT:s sändningstillstånd är formulerat finns inga uttalade begränsningar för bolagets programverksamhet. Bolaget ska erbjuda ett mångsidigt programutbud med allt från det breda anslaget till mer särpräglade programtyper. Men tillståndet är på många ställen formulerat på ett sådant sätt att ett övergripande syfte kan sägas vara att göra det annars svårtillgängliga mer tillgängligt. Därför är det problematiskt när PS-bolagen satsar stort på den typ av program som via en mångfald av andra kanaler redan är lättillgängliga. All verksamhet inom ett bolag eller en grupp av bolag handlar om att fördela resurser - om att prioritera mellan programinvesteringar. Därför blir PS-bolagens investeringar i underhållnings-tv tydligt marknadspåverkande, samtidigt som de kan anses ligga utanför det övergripande syftet med PS. Konkurrensen gäller inte enbart den grundläggande konkurrensen om tittare på den traditionella tv-plattformarna. Tv-avgiften är en del av hushållens totala medieutgifter, varför denna kostnad naturligen begränsar betalningsförmågan för andra tjänster. PS-bolagen har också utvecklat en omfattande verksamhet över internet, vilket direkt konkurrerar med tv-programbolag, operatörer och andra medieföretag som också utvecklar tjänster för rörlig bild via internet. Skillnaden mellan PS-bolagen och dess konkurrenter, är att betalningen för PS-bolagens 2

3 tjänster sker via en obligatorisk avgift samtidigt som konsumenternas bruk av tjänsterna kan uppfattas som kostnadsfritt. Det kan diskuteras om det ligger i PS-uppdragen att så aktivt som är fallet utveckla tjänster för rörlig bild över internet. Alla tjänster PS-bolagen tar fram för annan distribution än via traditionell broadcast, bör vara föremål för förhandsprövning. 3. Påverkas ni i högra grad av andra aktörer än public-servicebolagen, positivt eller negativt? FIC konkurrerar med PS-bolagen i huvudsak om tittarna. Med de kommersiella konkurrenterna tillkommer konkurrensen på grossistmarknaden för betal-tv. FIC, liksom andra programbolag med kvalitetskanaler som etablerar sig i Sverige, är beroende av att komma in i de breda programpaketen som når större delen av betal-tv-tittarna. Här kan vi konstatera att det finns en ordning där de dominerande svenska programbolagen startar och driver ett stort antal mindre kanaler mellan vilka de cirkulerar sina program. Dessa kanaler erbjuder de sedan i paket som de genom sin sedan länge uppbyggda styrka också lyckas sälja till distributörer tillsammans med villkor om hur de ska paketeras. Det innebär att operatörerna i praktiken begränsas i sin strävan att skräddarsy sina paket med ett urval av kanaler som de anser är de starkaste inom varje kategori. Paketen fylls istället upp av de dominerande programbolagens alla kanaler och det blir mycket litet utrymme över för programbolag som inte hunnit bygga upp en stark position på marknaden. Detta bulksäljande skapar ett effektivt inträdeshinder på tv-marknaden. Det skulle vara användbart för MRTV:s förståelse av marknaden att undersöka hur grossistmarknaden för tv-kanaler ser ut och om den fungerar på ett sätt som skapar konkurrens och mångfald. 4. Vilken betydelse har PS-bolagen i den pågående förändringen på mediemarknaden? PS-bolagen har en tämligen stor påverkan på mediemarknadens förändring. PSbolagen var tidiga med att utveckla tjänster för internet, både det som kallas Play och Flow. Genom sin trygga finansiering har PS-bolagen kunnat ta risker på ett sätt som andra bolag inte kunnat. Kring detta finns två aspekter: i viss mån har PS-bolagen utvecklat marknader som sedan alla bolag kunnat kapitalisera på, vilket i sig är en bra påverkan. Men samtidigt har PS-bolagen haft råd att vara 3

4 okänsliga för att konsumenterna inte riktigt hunnit följa med, vilket andra bolag dock varit känsliga för. De kommersiella konkurrenterna har i praktiken pressats av PS-bolagens investeringar att investera i egna liknande tjänster men hamnat i situationer där marknadens betalningsvilja antingen inte utvecklats alternativt störts av PS-bolagens gratistjänster. PS-bolagen kan därför sägas ha en pådrivande roll, som varit positivt i den mån det handlat om att utveckla marknaden, men negativ i den mån som man drivit andra mer intäktskänsliga bolag att ta för stora risker. Just PS-bolagens säkra finansiering gör dem unika och deras inverkan på mediemarknaden speciell. PSbolagens betydelse kan alltså sägas vara stor och det bör definitivt finnas med i analysen att denna inte alls är oproblematisk. Del 2. Frågor kring systemet med PS-bolagens förhandsprövning av nya tjänster 1. Anser ni att någon/några tjänster borde ha anmälts till förhandsprövning? Ja, SVT Flow borde ha anmälts. SVT Flow kan beskrivas som en tjänst inom PSbolagens kärnverksamhet att sända radio och tv-program till allmänheten och den kan beskrivas som ny. Om inte annat kan Flow sägas vara en ny distributionskanal eftersom program uppenbarligen har premiär på Flow. Pressmeddelandet från SVT den 6 mars 2014 inleds med: I april lanserar vi SVT Flow, en ny och enkel webbtv-tjänst för alla som älskar att titta på tv. I slutet av pressmeddelandet sägs att tjänsten startas som en försöksverksamhet, men inget framgår som definierar själva försöket. I uttalanden i massmedia upprepar chefer från SVT budskapet att det är en ny tjänst som fyller en lucka på marknaden. Lena Glaser, chef för det interaktiva på SVT, säger till Dagens Nyheter den 3 mars 2014 under rubriken SVT startar ny digital tjänst : SVT är hemma på broadcasting och har en stabil leverans av on demand på SVT Play. Nu tittar vi på utrymmet däremellan. 4

5 Enligt regelverket behöver anmälan inte göras för verksamhet som pågår i högst 12 månader, varför en anmälan bör dyka upp senast inför ettårsjubileet i april 2015 i det fall tjänsten ska bli permanent. En anmälan gällande en tjänst som i praktiken varit i gång i 12 månader strider dock mot tanken bakom förhandsprövningen. 2. Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? Ja. Idag är det PS-bolagen som på eget initiativ anmäler nya tjänster till regeringen. Med tanke på frånvaron av anmälningar kanske detta kan kompletteras med att MRTV på eget initiativ, eller efter anmälan från tredje part, själva säkerställer att aktuellt PS-bolag anmäler en tjänst som ser ut att vara ny. Troligen kan detta inte ske förrän det blir känt att en tjänst är på gång, varför det i praktiken kan bli så att MRTV uppmanar bolaget att redogöra för tjänsten och sedan avgör om bolaget ska lämna in en anmälan. Regelverket bör i vilket fall som helst förbättras om det ska fungera som det var tänkt. Stockholm För FOX International Channels Nordic Pia Evinger Distribution Director Nordic 5