Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv

Transkript

1 Stockholm Myndigheten för radio och tv Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet. Teracom ingår i Teracom Group som i sin tur ägs av svenska staten. I Teracom Group ingår även nät- och betal-tv-företag i Danmark. Teracom välkomnar möjligheten att få bidra med synpunkter kring myndighetens strategi för kommande tillståndsperiod. 1. Sammanfattning Vi ställer oss positiva till myndighetens strategi och huvudsakliga ställningstaganden. Sammanfattningsvis anser vi att: marknätet under överskådlig tid är en viktig plattform för att garantera mångfald i tv-utbudet och en reell konkurrens på tv-marknaden en övergång till DVB-T2 för alla programtjänster i marknätet skall genomföras under tillståndsperioden sändningar i DVB-T kan förekomma under tillståndsperioden nya tillkommande tv-kanaler enbart ska ges tillstånd i DVB-T2. Detta omfattar sändningar i både hdtv- och standard-tv-upplösning tillstånd i hdtv bör prioriteras framför nya tillstånd i standard-tv det är möjligt att genomföra en migration som innebär att minst tre sändarnät ska ha gått över till att enbart sända i DVB-T2 innan år hela nuvarande frekvensutrymmet ska användas för tv-sändningar under kommande tillståndsperiod det tydligt vid ansökningstillfället bör framgå under vilka principiella förutsättningar programbolagen tilldelas tillstånd givet att det under tillståndsperioden kan komma att ske tvingande övergångar till ny teknik

2 tillstånd bör ges för viss programtjänst (innehållet) och det skall genom årlig översyn av tillståndsvillkoren kunna bestäms hur denna vid var tid skall sändas, vad gäller standardupplösning och/eller hdtv, DVB-T och/eller DVB-T2 (utsändningsteknik). Att meddela separata tillstånd för olika teknisk kvalitet riskerar en inlåsningseffekt, både tekniskt och legalt, som inte är förenlig med en effektiv migrering verkställande av migreringen måste även innefatta koordinerade överväganden och beslut beträffande SVT/UR, eftersom i marknätet, inte bara i mux 1, ingår public service bolagens programtjänster som en mycket väsentlig del 2. Marknätet som distributionsplattform Tillgänglig statistik visar att konsumtionen av rörlig bild under en längre tid har ökat. Samtidigt ligger tv-tittandet i absolut tal på en historiskt hög nivå efter att under i stort sett hela sin historia stadigt ha ökat. Att tv-tittandet ökade under talens kraftiga tillväxt av antalet tv-kanaler är inte förvånande. Mer förvånande är att ökningen fortsatt under 00-talet då utbudet av annan rörlig bild via internet växt explosionsartat. Enligt MMS tittade varje svensk år 2012 i genomsnitt på tv under 164 minuter per dag, en substantiell ökning från 150 minuter år I MRTV:s strategi sägs att det traditionella tv-tittandet ligger relativt konstant eller minskar något. Även i Mediavisions rapport talas om minskning och den underliggande tesen verkar vara ett det sker en övergång från tv-tittande till annan videokonsumtion. Någon sådan övergång verkar statistiken inte stödja. Konsumtionen av rörlig bild ökar, så även tv-tittandet. MRTV skriver att marknätet är en av flera viktiga plattformar för tv och bör ges förutsättningar att utvecklas. Detta går att hålla med om. Marknätet är en modern distributionsform som de senaste tio åren utvecklats från att rymma ett tjogtal kanaler till idag över 50 stycken. Detta innebär att marknätet aktivt bidrar till en stärkt yttrande- och informationsfrihet. I Europa är antalet fasta hushåll som använder plattformen för mottagning av tv över 50 procent. 2

3 I Sverige är det ungefär 25 procent av de fast boende hushållen som använder marknätet för sin primära tv-mottagning. Till detta kommer alla hushåll som använder marknäten för mottagning till andra och tredje tv:n i hemmet, i sommarstugan, båten, på campingplatsen, etc. I Sverige innebär detta totalt sett att omkring 40 procent av hushållen använder marknätet för mottagning av tv. Marknäten kommer att ha stor betydelse som distributionsplattform även i framtiden och kommer att utgöra en viktig förutsättning för yttrande- och informationsfriheten där tillgången till ett mångfacetterat tv-utbud är en viktig ingrediens. För programbolagen, inte minst de mindre, är marknätet med sin öppna tillståndsgivning mycket viktig. Det kan noteras att en stor del av de svenska kanaler som finns, kommit till i samband med tillståndsgivning i marknätet. Marknätet bidrar därmed aktivt till en mångfald och en sund konkurrens mellan både tv-kanaler och tv-plattformar. Det svenska marknätet når över hela landet, har en hög tillgänglighet, är robust och erbjuder effektiv regional nedbrytning av programutbudet. Marknätet medger ett enkelt och billigt mottagningssätt för hushållen via en vanlig tvantenn. Något speciellt abonnemang för själva signalöverföringen behövs inte. Marknätet begränsas inte heller av antalet samtidiga tittare, till skillnad från videotjänster som sänds via fast eller mobilt internet. Som MRTV påpekar sänds fri-tv i marknätet helt utan kryptering, vilket innebär att hushållen kan ta emot sändningarna utan att behöva teckna sig för ett abonnemang. 3. Effektiv frekvensanvändning Vi delar MRTV:s uppfattning att allt nuvarande frekvensutrymme ska användas för tv-sändningar kommande tillståndsperiod. Samtidigt håller vi med om att marknätet gradvis bör gå över till ny teknik, inte minst för att möjliggöra hd-sändningar i större skala. Men övergången bör ske med hänsyn tagen till den takt som konsumenterna byter eller kan fås att byta utrustning. Myndigheten bör använda sina möjligheter att styra tekniken, men i samförstånd med programbolag och andra aktörer och på ett på det hela taget marknadsmässigt sätt. 3

4 Vi anser att tillstånd som innebär parallellsändningar i hdtv och standard-tv skall prioriteras före ett antal nya tillstånd. Notera att det inte är ovanligt att teknik av olika generationer förekommer parallellt. Ett exempel är mobil telefoni där tre generationer samexisterar. Den första generationen är mer än 20 år gammal. Det är mycket bra att MRTV markerar mot tillståndshavare som inte utnyttjar sina tillstånd. Att ett bolag inte utnyttjar ett tillstånd bör påverka hur bolaget bedöms vid ny tillståndsgivning. 4. En stegvis övergång från DVB-T till DVB-T2 MRTV bedömer att hela marknätet kan gå över till DVB-T2/MPEG4 under kommande tillståndsperiod. Teracom delar den bedömningen som rätt genomförd kan stärka marknätet och tv-bolagen, öka mångfalden och ge tittarna ett mervärde. Vi delar myndighetens uppfattning om övergång från DVB-T till DVB-T2 är mycket mer relevant än ett skifte till utsändningstekniken DVB-T och MPEG4. En övergång till ny teknik måste hela tiden ta hänsyn till i vilken takt som konsumenterna investerar i ny utrustning. Då hushållen köper nya tv-apparater och boxar, får de oftast ny teknik. Men som MRTV konstaterar är ännu inte all tvutrustning som säljs utrustad med den senaste tekniken. Snart är den det, men det kommer att finnas ett stort antal tv-apparater i hemmen med äldre mottagarteknik som hushållen räknar med ska fungera under många år. En övergång i hela marknätet måste ske på ett konsumentvänligt sätt och i harmoni med marknaden. Teracom vill understryka vikten av att myndigheten redan i strategin och än mer i ansökningsprocessen och tillståndsvillkor gör tydligt med vilka medel migreringen kommer att verkställas och vad detta innebär för programbolagen inför ansökningar och godtagande av tillståndsvillkor. På ett övergripande plan delar många aktörer synen att en migrering behöver äga rum. Det enskilda programbolaget strävar dock naturligen efter högsta möjliga räckvidd, vilket normalt innebär en stark önskan att ligga kvar med programtjänsten i äldre 4

5 teknologi så länge som möjligt. Denna önskan måste tas omhand och hanteras på ett transparent och förutsägbart sätt. Detta särskilt som förvaltningsrättsliga principer skyddar programbolagen mot för dem negativa förändringar i givna tillstånd, om inte sådana ändringar gjort tydliga i ansökningsprocessen. Otydlighet kring villkoren för den tekniska uppgraderingen kan därför resultera i både en grundläggande rättsosäkerhet och i svårigheter att formulera ansökningar för programbolagen, samt över tid i en ineffektiv migrering. Det framstår som omöjligt att redan i den kommande tillståndsgivningen bestämma hur och när migreringen skall äga rum över hela perioden. Däremot borde det vara möjligt att vara tydlig med vilka grundprinciper som kommer att tillämpas. För en diskussion kring dessa grundprinciper vill Teracom framföra: Tillstånd bör ges för viss programtjänst (innehållet) och det skall genom årlig översyn av tillståndsvillkoren bestämmas hur denna vid var tid skall sändas, vad gäller sd- och/eller hd-kvalitet, DVB T och/eller DVB-T2 (utsändningsteknik). Att meddela separata tillstånd för olika teknisk kvalitet riskerar en inlåsningseffekt, både tekniskt och legalt, som inte är förenlig med en effektiv migrering. Sådan separation på olika tillstånd riskerar att bli kontraproduktiv. Exempelvis framstår det som omöjligt att släcka ned ett meddelat sd/dvb-t-tillstånd om programbolaget inte accepterar detta, liksom att förhindra att ett särskilt hd-tillstånd, som beviljats primärt för att spegla en sd-sändning, utvecklas till en egen kanal med ett eget innehåll. Vid ansökningstillfället skall det vara möjligt att istället söka olika teknisk form av tillstånd för en och samma programtjänst, tillstånd som således ger olika teknisk rättighet exempelvis: Tillstånd som innebär start med parallella utsändningar av samma programtjänst i både standard-tv i DVB-T och hdtv i DVB- T2 Tillstånd som innebär start med utsändningar av programtjänsten i standard-tv i DVB-T för att under perioden direkt gå över till antingen standard-tv i DVB-T2 eller till hdtv i DVB-T2 (så kallad Clean Cut ) Tillstånd som ger start av utsändningen direkt i standard-tv, eller hdtv, i DVB-T2 5

6 Programbolagen har således att för sina olika tjänster vid ansökningstillfället tydligt framställa önskemål om teknisk form, vilka myndigheten sedan har att väga in i urvalet och ställande av villkor. Av detta följer att: Efter det att ett tillstånd meddelas kommer detta att vara låst till enbart den tekniska form som erhållits och som sändningar inleds i. Tillståndens tekniska status kan förändras först genom omprövning av teknisk form under löpande tillståndstid. Utifrån villkoren i de enskilda tillstånden, kan myndigheten sedan via årlig omprövning bestämma när övergångar mellan tekniska standarder och/eller nedsläckningar av äldre teknik skall äga rum. Myndigheten kommer i ett sådant scenario indirekt fördela olika stort sändningsutrymme över tid till en och samma programtjänst och måste hela tiden göra en bedömning av om kapaciteten räcker för tänkta förändringar samt om det finns kapacitet över för att lysa ut nya tillstånd. Så sker dock i praktiken redan dag så detta innebär ingen grundläggande förändring. Eftersom sådana (om)allokeringar utgör gynnanden/missgynnande mellan olika programbolag måste myndigheten klargöra i ansökningsprocess och tillståndsvillkor efter vilka grundläggande principer prioriteringarna mellan olika tjänster kommer att ske. Programbolag kommer alltid att kunna tacka nej till ytterligare kapacitet, exempelvis ämnad för att gå från sd- till hd-kvalitet eller för att möjliggöra parallellsändningar. Programbolagen måste dock acceptera beslut om förflyttning från DVB-T till DVB-T2. Med dessa principer kan ett programbolag lita på att rättigheten till utsändning av den sökta programtjänsten är garanterad för hela tillståndsperioden, dock att den tekniska formen kan variera över tid. Det centrala är att de grundläggande spelreglerna för tillstånden, dess innebörd och därmed migreringen är tydliga redan vid ansökningstillfället. MRTV skriver vidare att tre sändarnät innan 2015 ska använda DVB-T2. Det innebär en tämligen snabb övergång för ett av dagens sändarnät och är ett ambitiöst mål som, givet vad som sagts om hänsyn till konsumenterna. Det kan dock klaras om myndigheten har de verktyg som behövs. 6

7 Av aktuella utredningar och betänkanden om sändningsutrymme framgår att 700 MHz-bandet inte effektivt kan tas i anspråk för annan användning än TV förrän efter att det totalt utryms från TV-sändningar och omplaneringsarbete genomförts. MRTV har som ambition, vilket Teracom stöder, att verka för att hela marknätet skall migrera till T2 under tillståndstiden. I marknätet, både i mux 1 och i andra muxar, ingår SVT:s programtjänster som en mycket väsentlig del. Verkställande av migreringen måste således även innefatta överväganden och beslut av betydelse för SVT. Ny teknik som introduceras under tillståndsperioden som HEVC - bör inte användas för en övergång av befintliga tjänster. Det vore att förbrylla konsumenterna ytterligare. Däremot kan den användas för nya tjänster som Ultra-HD - ovanpå de befintliga för de konsumenter som vill ha det senaste och bästa. 5. Ledigt frekvensutrymme bör utlysas för ansökan Teracom håller med om att det är viktigt att ledigt frekvensutrymme bör utlysas. Vi anser att nya tillstånd till tillkommande kanaler enbart ska ges i tekniken DVB- T2 som kan sökas för både hdtv och standard-tv, men prioritet bör ges för tillståndshavare som söker för hdtv. 6. Hdtv eller standard-tv Det är bra att myndigheten tydligt tar ställning för att hdtv ska vara en växande del av marknätets utbud. Hushållen skaffar större och större skärmar och över 40 tum räcker standardupplösningen inte till. Vi delar MRTV:s uppfattning att mycket talar för att hdtv kommer att betraktas som standard-tv på sikt. Men det är, liksom MRTV slår fast, svårt att avgöra hur lång tid detta kommer att ta. Med hänsyn till det måste kommande tillstånd ge utrymme även för sändningar i standard-tv med DVB-T under tillståndsperioden. Teracom menar liksom MRTV att ett visst mått av parallellsändning är nödvändigt för att få över konsumenterna till bättre bild och ny teknik samtidigt som det tas hänsyn till att sådant kan ta tid. Myndigheten skriver att 7

8 parallellsändningar inte ökar mångfalden och därmed kan tänkas strida mot tanken bakom regelverket. Men detta måste i viss mån kunna stå tillbaka för kravet att kunna göra en konsumentanpassad övergång till ny teknik, för att på sikt bereda vägen för en större mångfald. Abrupta övergångar tenderar att skapa stora problem för såväl konsumenter som programbolag och andra aktörer. Av skäl som beskrivits ovan anser Teracom det väsentligt att principerna för att erhålla rätt till parallellsändning beskrivs redan i ansökningsförfarandet. 7. Lokala och regionala sändningar Teracom delar MRTV:s slutsats att det ska finnas en möjlighet att söka lokala och regionala sändningstillstånd. Sådana kan ges om intresse finns och där det är tekniskt möjligt. 8. Nya tjänster kan bli aktuellt under tillståndsperioden Teracom tycker möjligheten ska finnas att introducera nya tjänster då sådana utvecklats tillsammans med ny teknik. Det är dock, som nämnts, viktigt att konsumenterna ges incitament genom att tjänsterna är bra, och tid att skaffa ny utrustning. Nya tillstånd för tillkommande kanaler bör enbart ges i DVB-T2. 9. Kommande tillståndsprocess Vi bedömer att myndighetens tidtabell är pressad men behöver troligen vara det för att hela processen ska hinnas med. För Teracom AB Lennart Ivarsson Director Regulatory & Public Affairs 8