Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv

Transkript

1 Stockholm Myndigheten för radio och tv Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Sammanfattning Teracom bedömer att Stelacons rapport är väl genomförd och kan utgöra ett bra underlag inför kommande beslut om sändningsutrymme i marknätet. Teracom är dock kritisk till att rapporten inte helt neutralt speglar det uppdrag som Myndigheten för radio och tv fått av regeringen nämligen att huvudalternativet är att frekvensanvändningen ska vara oförändrad under hela tillståndsperioden. Snarare är intrycket att alternativ 2) getts mer utrymme i de analyser och slutsatser som dras i rapporten. Teracom anser att hela frekvensutrymmet ( MHz) ska fortsatt användas för marksänd TV. Andra beslut riskerar att få stor påverkan i konsumentledet och kan påverka marknätets position och konkurrenskraft negativt. I sammanhanget är det är viktigt att framhålla att alla större förändringar i TV-näten måste ta hänsyn till den framförhållning som krävs för planering, teknisk implementering och informationsinsatser. Teracom anser därför att: Allt nuvarande sändningsutrymme ( MHz) måste tilldelas marknätet åtminstone under nästa tillståndsperiod Marknätet måste bestå av minst sju sändarnät oavsett frekvensplan - för att fortsatt kunna erbjuda ett TV-utbud som efterfrågas av tittare och programbolag Det är för tidigt att redan nu fatta några beslut om 700 MHz-bandet. Eventuella förändringar i frekvensplanen bör istället genomföras i harmoni med utvecklingen i övriga Europa Eventuella frekvensändringar i TV-näten måste vara kopplade till en övergång till tekniken DVB-T2 och ta hänsyn till den framförhållning som krävs för planering, teknisk implementering och informationsinsatser Perioden för parallellsändningar programutbudet måste minst sträcka sig över tillståndsperioden

2 Marknätet - en betydande och modern plattform Marknätet är en betydande plattform för distribution av radio och TV. Det gäller över hela Europa där marknätet är den största distributionsformen för TV-tittare. Totalt är det cirka 275 miljoner européer som varje dag tittar på TV via marknätet och antalet sålda digital-tv-mottagare uppgår till cirka 200 miljoner. I Sverige sker i princip sker allt lyssnande av radio via marknätet, samtidigt som andelen hushåll som använder plattformen som primär mottagning av betal- och fri-tv uppgår till över 20 procent. Till detta kommer mottagning för andra-tv, tredje-tv, TV:n i fritidsområden, kustnära sträckor och andra glesbebyggda områden. Det innebär att närmare 40 procent av de svenska hushållen använder marknätet som distributionsform till sin TV. Det gör att marknätet inte bara är en teknisk verkningsfull distributionsform utan också utgör en viktig del i informationssamhället och den svenska demokratiprocessen. Marknätet är en modern och effektiv distributionsform både när det gäller frekvensutnyttjande och kostnader som genomgått en anmärkningsvärd utveckling de senaste femton år. Genom digitaliseringen har antalet TV-kanaler som sänder via marknätet ökat från tre till över ett 50-tal, samtidigt som distributionskostnaden minskat med över 90 procent per TV- kanal. Marknätet utvecklas ständigt med ny och mer sändningseffektiv teknik. Just nu förbereder Teracom nästa teknikutveckling från tekniken DVB-T till DVB-T2 - som möjliggör en övergång från standard-tv till sändningar i HDTV. En övergång till ny teknik kräver långa perioder av parallellsändning av utbudet för att hushållen ska ges rimlig tid att införskaffa nödvändig ny utrustning. Perioden för parallellsändning av ett större antal kanaler måste därför sträcka sig minst över nästa tillståndsperiod. Olika tekniker kompletterar varandra Teracom anser att det inte finns någon annan distributionsform för TV som kan ersätta marknätet, varken när det gäller täckning, mobilitet eller stabilitet. Marknätet är den enda plattform där fri-tv-utbudet sänds utan kryptering och utan krav på abonnemang. Marknätet har därutöver en central roll när det gäller att komma ut med viktig information till allmänheten vid kriser och katastrofer och är den enda plattform som uppfyller public service bolagens höga krav på tillgänglighet. Stora och genomgripande förändringar i sändarnätet är därför en utmaning ur säkerhets- och beredskapsperspektiv som kan resultera i att hushållens tillgång till samhällsviktig information begränsas. Till exempel kan en alltför tät frekvensplanering riskera att öka störningarna mellan olika sändare. Mottagning av radio och TV via internet eller IP-teknologi, som ofta refereras till, kan bara ses - nu och inom överskådlig framtid - som kompletterande distributionsform till marknätet.

3 Effektivt frekvensutnyttjande Idag används samtliga tilldelade frekvenser ( MHz) för TV i Sverige. I marknätet sänds ett 50-tal TV-kanaler, varav åtta är HDTV-kanaler. Teracom anser att marknätet även fortsättningsvis måste kunna erbjuda ett utbud av programtjänster för att upprätthålla konkurrenskraften. Det innebär att nätet måste bestå av minst sju sändarnät oavsett frekvenstillgång - för att fortsatt kunna erbjuda ett utbud som efterfrågas av tittare och programbolag. Det är centralt att en eventuell omplanering av frekvensutrymmet i marknätet måste kopplas till en övergång till tekniken DVB-T2. En eventuell ny frekvensplanering måste till fullo nyttja DVB-T2-teknikens förbättrade planeringsegenskaper samt utgå från givna behov av kapacitet, täckning och geografisk nedbrytbarhet, såväl i Sverige som i intilliggande länder. Detta tar lång tid att genomföra, dels eftersom det krävs stora internationella omplaneringar av TV-frekvensplanen, dels eftersom det kräver stora förändringar såväl i nätet som hos hushållen. Slutsatsen är att det är alldeles för tidigt att inför nästa tillståndsperiod fatta några beslut om annat användande av 700 MHz-bandet. Snarare är det så att en europeisk harmonisering av 700 MHz-bandet kan uppnås först efter 2020.

4 Kommentarer till Stelacons rapport 2.2 Alternativ användning av 700 MHz-bandet Teracom ifrågasätter starkt att det i dagsläget finns behov att avsätta ytterligare frekvensutrymme för mobilt bredband. Mobilnäten har redan mycket frekvenser, och alla tilldelade frekvenser används inte idag. Detta gäller såväl över som under 1 GHz. Vi anser alltså att det inte är frekvensbrist som är problemet för mobiloperatörena. Enligt RSPG (Radio Spectrum Policy Group) finns idag redan drygt 1700 MHz tilldelat för mobil datatrafik i Europa, vilket är ca 40 procent mer än målet om minst 1200 MHz. I Sverige är 800 MHz- och 900 MHz-banden mer än tillräckliga för att under överskådlig framtid kunna erbjuda god täckning och god kapacitet för mobilt bredband också i mindre tätbebyggda områden. Tillgång till 700 MHz-bandet är absolut inte nödvändigt för detta. Samtidigt kan vi konstatera att mobiloperatörerna också har stora utmaningar i att få lönsamhet i nuvarande verksamhet och affärer. Investeringar i nytt spektrum och nya nät är kostsamt, samtidigt som intäkterna för mobiloperatörerna snarast sjunker (källa: ETNO). I sammanhanget bör man ställa sig frågetecken om mobilkundernas betalningsvilja räcker till för den aviserade kapacitetstillväxten, givet att nya nät och nya frekvensband innebär stora tillkommande kostnader för operatörerna. 2.3 Konsumentbeteenden Som fastslås i rapporten så har införandet av beställ-tv (on demand) inte nämnvärt påverkat det linjära- och tablålagda TV-tittandet i Sverige. Enligt MMS var den genomsnittliga tittartiden 164 minuter per dygn under år 2012, jämfört med 162 minuter året innan. Till exempel är det enligt SVT mindre än två procent av det totala tittandet på SVT:s kanaler som sker via SVT Play. Beställ-TV ska därför ses som ett komplement till det linjära TV-tittandet. Marknätet är speciellt lämpat för linjärt TV-tittande. Nätet begränsas inte av antalet samtidiga tittare, är robust och har hög tillgänglighet. Marknätet är också den enda plattform där public service-kanalerna sänds utan kryptering och krav på abonnemang. Storleken på TV-skärmar fortsätter att öka. Detta kommer på sikt att leda till behov av ytterligare förbättring av bildkvaliteten och Teracom tror därför att HDTV kommer att bli betraktat som standard-tv (SD) inom en snar framtid. Varje teknikförändring kräver lång framförhållning och måste ske utifrån tittarnas bästa, det vill säga utan alltför mycket krångel eller utökade kostnader för TV-tittaren. Andelen TV-apparater med T2-mottagare beräknas i dagsläget till av det totala antalet som uppskattas till tio miljoner. Siffran ska fördelas på alla plattformar. Antal Boxer-

5 hushåll som har DVB-T2-mottagare är knappt en tredjedel. Av dessa har ca hushåll extrakort i en T2-mottagare. Marknätet måste kunna erbjuda samma bildkvalitet och utbud som konkurrerande plattformar och målet är därför att hela utbudet ska migrera till HDTV över tid. Detta kräver minst sju sändarnät. Idag sänds ett 50-tal kanaler i marknätet, varav åtta är HDTV. Teracom bedömer att det behövs minst programtjänster för att upprätthålla konkurrenskraften hos marknätet. Av dessa bör alltid ett antal kanaler parallellsända i SD och HDTV för att ge tittarna en möjlighet att byta upp sig, samt ge programbolagen möjlighet att behålla sina tittare. 2.5 Beredskap och säkerhet Precis som rapporten konstaterar har marknätet en central roll när det gäller att komma ut med viktig information till allmänheten vid kriser och katastrofer. Nätet är utrustat med redundanta system och reservkraft och klarar utsändning även vid påfrestning på samhället, t ex vid längre kraftavbrott. Under åren har systemet visat sig kunna hantera påfrestande situationer i skarpt läge, till exempel har utsändningen av radio och TV via marknätet varit den enda distributionsform som fungerat när kraftiga stormar slagit ut elförsörjningen i stora delar av landet under en längre tid. Omfattande frekvensändringar som genomförs utan grundläggande planering och långsiktighet innebär krångel och extra kostnader för hushållen. Det i sin tur kan medföra att hushållens tillgång på samhällsviktig information påverkas negativt. Det är också viktigt att notera att många av landets kabelnät matas via marknätet det vill säga de använder plattformen som primärt mottagningsform, vilket innebär att även kabelnäten påverkas vid frekvensändringar. 2.7 Erfarenheter från tilldelningen av 800 MHz-bandet Teracom anser att det inte är relevant att jämföra den tidigare tilldelningen av 800 MHzbandet med en eventuell omplanering av 700 MHz-bandet. Anledningen är framför allt att omplaneringen av 800 MHz-bandet var mycket enklare än en eventuell omplanering av 700 MHz-bandet eftersom det fanns jämförelsevis få TV-sändare i drift i 800 MHzbandet. I 700 MHz-bandet finns ett mycket stort antal TV-sändare i drift, i såväl Sverige som i andra länder. I Stockholm till exempel finns enbart tre tillgängliga frekvenser under 694 MHz. En eventuell omplanering måste därför ta ett helhetsgrepp för att åstadkomma en ny frekvensplan som återskapar erforderlig kapacitet.

6 Erfarenheten från 800MHz-bandet visar också att det uppstår störningsproblem på TVmottagningen i vissa områden när mobila tjänster introduceras i angränsande band. Detta måste tas med i övervägandena kring de båda alternativen och kommer att vara en mycket viktig aspekt vid en eventuell framtida utökning av mobilutrymmet. Denna typ av problematik måste minimeras. 3. Tänkbara utfall av internationella överenskommelser På den senaste världskonferensen om radiokommunikationer (WRC12), beslöts att en mobilallokering i 700-bandet ska träda i kraft i samband med nästa konferens år 2015 (WRC 15). Allokeringen är co-primary, det vill säga broadcasting och mobila tjänster ges samma status. På nästa WRC-möte ska bland annat den nedre gränsen för frekvensbandet (preliminärt 694 MHz) samt regler för samexistens fastställas. WRC15 följs av EU-direktiv och nationella beslut, det vill säga att varje medlemsland kan bestämma om och när 700- bandet ska kunna användas för andra tjänster än TV. Detta kräver ett politiskt beslut i Sverige. Det är värt att notera att nyttjandet av 700-bandet, liksom införande av digital-tv och ny teknik skiljer mycket bland EU:s medlemsländer. I Danmark har Boxer tillstånd att bedriva verksamhet i fyra muxar till år 2020, i Norge har RiksTV tillstånd till 2021 och i Storbritannien löper marknätslicenserna till Finland har som enda land i Europa beslutat att 700-bandet ska användas för andra tjänster än TV efter Ett genomförande av beslutet bedöms dock bli svårt. Det bör också understrykas att eventuella större förändringar av näten måste kopplas till fortsatt utbyggnad av och övergång mot DVB-T2. Samtidigt befinner sig introduktionen av DVB-T2 i Europa i ett mycket tidigt skede. Endast ett mindre antal länder har idag operativa sändningar med DVB-T2. Det kommer således att ta lång tid att implementera en eventuell harmoniserad mobil frekvensanvändning i 700-bandet i hela Europa och det finns inte någon poäng med att Sverige ensidigt drar ner på TV-utrymmet långt innan en europeisk harmonisering uppnåtts. Finland får i detta sammanhang räknas som ett land som avviker från den gemensamma europeiska linjen. 4. Effektiv spektrumanvändning Marknätet är spektrumeffektivt, övergången från analog till digital sändningsteknik för marksänd TV innebar att frekvensutrymmet används mycket mer effektivt än tidigare. Idag används allt nuvarande frekvensutrymme som är tilldelat marknätet fullt ut för utsändning av ett efterfrågat programutbud.

7 Marknätet utvecklas ständigt och har så gjort även efter digitaliseringen av TV. Den första teknikgenerationen för digital marksänd TV, med sändningssystemet DVB-T och komprimeringstekniken MPEG-2, har följts av DVB-T2 och MPEG-4. I detta sammanhang är tittarperspektivet mycket viktigt och en övergång till mer effektiv teknik måste göras på ett sätt som minimerar problemen för hushållen. Det kräver parallellsändning av kanaler i såväl äldre som ny teknik, så att tittarna ges tid att uppgradera utrustningen utan att förlora tillgången till TV-kanaler. Teracom anser - som framgått tidigare - att mobilnäten redan har tillgång till tillräckligt mycket frekvenser och att alla tilldelade frekvenser inte används fullt ut idag. Antalet användare i 4G-näten i Sverige är mycket begränsade, samtidigt som PTS inom perioden avser att tilldela ytterligare ett antal frekvensband (över 1 GHz) till mobiloperatörerna. För att en eventuell ny frekvensplan ska bli så optimal och effektiv som möjligt, är det nödvändigt att den tas i fram i samråd med berörda grannländer. Samtidigt är det osannolikt att en eventuell europeisk harmonisering kring 700 MHz-bandet skulle kunna komma till stånd under tillståndsperioden. Anledningen är att förutsättningarna varierar kraftigt mellan de olika länderna i Europa. Det vore utifrån det - oklokt att redan nu fatta ett beslut om 700 MHz- bandet i Sverige och därmed riskera att frekvensutrymmet står oanvänt under ett antal år. 5. Tekniska förutsättningar i de två handlingsalternativen Teracom anser att hela frekvensutrymmet ( MHz) ska användas för marksänd TV åtminstone under hela tillståndsperioden (åren ). 5.1 Hela frekvensutrymmet ändvänds för tv till och med 31 mars 2020 Hela frekvensutrymmet behövs för TV-sändningar i marknätet minst under nästa tillståndsperiod för att kunna hantera introduktion av ny sändningsteknik och perioder av parallellsändningar av programutbudet. Eventuella större förändringar av nätet måste kopplas till fortsatt utbyggnad av och övergång mot tekniken DVB-T2. Tekniken har redan introducerats i två muxar och en fortsatt övergång till DVB-T2 är nödvändig för att möta efterfrågan HDTV samtidigt som ett brett programutbud upprätthålls. Tittarperspektivet är mycket viktigt och en övergång måste göras på ett sätt som minimerar problemen för hushållen. Det kräver parallellsändning av kanaler i såväl äldre som ny teknik, så att tittarna ges tid att uppgradera sin utrustning utan att förlora kanaler. Det gäller både för primär mottagning samt för mottagning av 2:a och 3:e TV:n, till exempel i sommarstugan.

8 Omfattande frekvensändringar i TV-näten kan även innebära förändrade mottagningsförutsättningar för enskilda hushåll, till exempel antennbyte. Utbyte av antennsystem, inklusive installationskostnader, kan förväntas bli betydligt större än kostnaden för en ny TV-mottagare. En eventuell omplanering måste därför ha som utgångspunkt att befintliga antenner hos hushållen ska kunna användas i så stor utsträckning som möjligt. Införandet av större SFN-nät skulle troligtvis möjliggöra en mer effektiv frekvensplanering. Samtidigt har lösningen, som rapporten fastslår, begränsningar och nationella SFN är inte någon effektiv lösning. DVB-T2 ger dock mer flexibilitet och möjliggör ökad användning av regionala SFN. Teracom delar därför uppfattningen att införandet av SFN kräver en omfattande omplanering av näten som endast kan genomförs i samråd med berörda grannländer. 5.2 Frekvensutrymmet tas i anspråk helt eller delvis för annan användning efter WRC15 Teracom anser att det inte är realistiskt att besluta om annan användning för 700 MHzbandet under tillståndsperioden. Marknätet behöver stabila förutsättningar för att kunna fortsätta utvecklas och möta tittarnas och programbolagens fortsatta efterfrågan. En eventuellt utökad mobilallokering vid WRC-15, även under 694 MHz, skulle skapa ytterligare osäkerhet och påverka investeringsviljan i marknätet hos de olika aktörerna. Detta riskerar då bland annat att försämra förutsättningarna för den fortsatta migrationen till DVB-T2. Idag används samtliga tilldelade frekvenser för TV i MHz Sverige. Eventuella förändringar i TV-bandet tar lång tid att genomföra, dels eftersom det krävs stora internationella omplaneringar av TV-frekvensplanen, dels eftersom det kräver stora förändringar såväl i nätet som hos TV-tittarna. Möjligheten att koordinera en ändrad TV-användning av MHz påverkas starkt av huruvida grannländerna önskar göra ändringar. Det är mycket svårt att få gehör för ensidiga förändringar som påverkar befintlig användning i ett grannland eller som påverkar detta lands möjligheter att göra framtida egna förändringar. Enligt PTS bör utrymmet MHz räcka till minst fyra sändarnät. Teracom menar dock att borde gå att få ut mer frekvenser vid en samordnad planering med grannländerna. Fyra sändarnät är inte heller tillräckligt för att marknätet ska kunna erbjuda ett konkurrenskraftigt utbud av TV-kanaler och tjänster (inklusive HDTV). Vi anser istället att marknätet måste bestå av minst sju sändarnät oavsett frekvenstillgång - för att fortsatt kunna erbjuda ett TV-utbud som efterfrågas av TVtittarna och programbolagen.

9 I rapporten förs vidare ett resonemang om att det skulle vara möjligt att även planera om delar av band MHz för användning av TV. Teracom kan konstatera liksom utredningen skriver att det redan finns ett regeringsbeslut om att bandet ska användas digitalradio och att det därför inte föreligger några möjligheter att utöka TV-sändingarna i band MHz. Detta också utifrån att det pågår en tillståndsgivningsprocess för den digitala radion och att sändningar i tekniken DAB+ med största sannolikhet kommer att inledas inom ett års tid i Sverige. 6. Aktörernas huvudsakliga synpunkter på handlingsalternativen Teracom delar uppfattningen att nuvarande frekvensutrymme för marknätet måste få vara intakt, åtminstone till och med Detta är centralt för att möjliggöra långsiktiga investeringar och genomföra erforderliga förändringar i sändarnätet. Det innebär bland annat en övergång till ny och effektivare sändningsteknik, DVB-T2, och möjlighet till parallellsändningar av programutbudet under tillståndsperioden. Teracom anser vidare att marknätet framöver måste kunna erbjuda samma antal programkanaler som idag och samma bildkvalitet som konkurrerande plattformar. Målet är därför att hela utbudet ska migrera till HDTV över tid. Vi delar alltså inte uppfattningen att det skulle räcka med att enbart de bredaste kanalerna sänds i HDTV. Det skulle innebära en stor konkurrensnackdel jämfört med andra plattformar. Teracom delar inte heller PTS bedömning om att det skulle kunna vara möjligt att avsätta 700 MHz-bandet för mobila tjänster redan år En sådan tidplan harmoniserar inte med utvecklingen i övriga Europa, och riskerar att resultera i frekvensplanen som inte blir optimal eller tillräckligt effektiv. Beslut om en eventuell annan användning av 700 MHz-bandet bör därför tas först i slutet på tillståndsperioden. 7.1 Konsumenterna Ett teknikskifte från DVB-T till DVB-T2 kan, som rapporten fastslår, jämföras med digital- TV-övergången och kräver bland annat informationsinsatser till hushållen, återförsäljare etc. Samtidigt anser Teracom att TV via bredband inte kan jämföras med marknätets sändningar, vare sig när det gäller täckning, tillgänglighet eller utbud. Marknätet är garanten för att public service-kanalerna samt ett brett utbud av kommersiella TVkanaler kan erbjudas i hela landet, oavsett plats. En omfattande ändring av nuvarande frekvensplan riskerar att få stor påverkan i konsumentledet och kan påverka marknätets position och konkurrenskraft negativt, samtidigt som en övergång till ny teknik innebär kostnader för plattformen och konsumenten/tittaren i form av nya TV-mottagare

10 De TV-tittare som utnyttjar och är beroende av marknätet måste även fortsättningsvis få tillgång till ett brett utbud och den tjänsteutveckling som finns på övriga marknaden. Det innebär att en eventuell omplanering av frekvensspektrum måste utgå från att täckningen och omfattningen på utbudet bibehålls och att hushållen inte åsamkas onödigt besvär eller kostnader mer än absolut nödvändigt. SVT-utbudet måste särskilt beaktas vad avser teknikskiften och större förändringar av näten. De hushåll som idag enbart har tillgång till fri-tv måste införskaffa ny utrustning på egen hand utan kunna ta del av kampanjerbjudanden från betal-tv-operatören. 7.2 Vidaste möjliga yttrande- och informationsfrihet Marknätet har en mycket betydande position i det svenska medielandskapet och bidrar genom ett stort utbud av olika TV-kanaler till en utökad samhällsdialog samt en stärkt yttrande- och informationsfrihet. Marknätets öppna tillståndsprocess skiljer sig från övriga plattformars. En stor del av de TV-kanaler som idag etablerat sig i Sverige har börjat sända i marknätet just eftersom det är en öppen plattform. Det gäller både internationella TV-kanaler och svenska TVkanaler som skapats i samband med tillståndsgivning i marknätet. Bland de sistnämnda kan nämnas TV6, Sjuan (f.d. TV4 Plus), TV8, Kanal 9, TV11 (f.d. TV400), Axess, Kanal Global samt ett större antal lokala tv-kanaler. Marknätet täcker områden även utanför den fast boende befolkningen, vilket innebär att tittarna ges tillgång till ett grundläggande utbud av TV även i dessa områden. I sammanhanget är det värt att nämna att regionala/lokala sändningar är av stor betydelse både för SVT, de kommersiella rikssändande programbolagen samt inte minst för lokala mediehusen. Ett flertal av dessa sänder redan lokal-tv på sina respektive orter och intresset förväntas öka i takt med att de riksändande TV-kanalerna bryter in på den regionala reklammarknaden. Teracom erbjuder idag en effektiv regionalisering av utbudet som också möjliggör regional/lokal utsändning av reklam. TV i marknätet kan antingen tas emot fritt eller via ett betal-tv-abonnemang. I inget av fallen tillkommer en särskild kostnad för själva nätuppkopplingen. Skulle TV med en central roll för yttrande- och informationsfrihet hänvisas till bredband blir den friheten betydligt dyrare för hushållen. 7.3 Planerings- och tidsaspekter Marknätets alla intressenter - programbolag, nät och betal-tv-operatörer - behöver stabila långsiktiga förutsättningar för att kunna bedriva sin verksamhet. Större förändringar i nätet är oftast förknippade med stora investeringar samtidigt som

11 hushållen kan behöva göra kostsamma uppgraderingar av sin utrustning. Alla sådana förändringar kräver därmed lång övergångstid. För att 700 MHz-bandet ska kunna utrymmas för annan användning än TV behövs åtminstone följande steg genomföras: Internationell koordinering av en ny frekvensplan för Sverige, inkl fastställande av mål (spec antal frekvenslager) och tekniska förutsättningar för en sådan omkoordinering Planering och genomförande av nät- och frekvensändringar i enlighet med den färdigkoordinerade frekvensplanen Uppgradering till DVB-T2 (om kapacitetsbehovet för TV ska kunna tillgodoses) Informationsinsatser till allmänheten och tid för utbyte av utrustning i hushållen Först därefter är det möjligt att frigöra spektrum. Teracom anser att Stelacons rapport förbisett tidsaspekten i rapporten, till exempel har tidsåtgången för implementering av en eventuell ny frekvensplan i MHz helt ignorerats. En sådan implementering är ett komplext arbete som kräver omfattande ändringar i befintliga nät. Inte minst gäller detta vid en utökad användning av SFN. Inte heller tas finansieringsfrågan upp i rapporten, det vill säga hur en omfattande frekvensändring av TV-näten ska finansieras. Det är inte rimligt att broadcastindustrin ska drabbas av mycket stora kostnader samtidigt som mobilaktörerna ges bättre villkor och staten får in nya auktionslikvider. 7.4 Beredskap och säkerhet Marknätet är synnerligen lämpat för utsändning av TV och är oerhört viktigt ur beredskap och säkerhetssynpunkt. Förutom att marknätet är den enda plattform där fri- TV-utbudet sänds utan kryptering och utan krav på abonnemang, så har sändarnätet en stor räckvidd med ca 99,8 procents befolkningstäckning. Sändningarna har mycket hög tillgänglighet och stabilitet med få avbrott och störningar och utsändningen begränsas inte av antalet samtidiga TV-tittare. Varje teknikskifte eller större frekvensomläggningar är därför en utmaning sett ur beredskaps- och säkerhetsperspektiv. Om till exempel mottagningsförhållandena ändras radikalt (omfattande frekvensändringar, stora SFN etc.) så kan det innebära att tillgängligheten på tjänsterna försvåras, samtidigt som en tätare frekvensplanering riskerar att öka störningarna mellan olika sändare. Slutsatsen blir att det krävs god planering och tid för genomförande av större förändringar i sändarnätet. Det inkluderar även långa perioder av parallellsändningar av utbudet för att säkerställa att TV-tittaren ges möjlighet att införskaffa nödvändig mottagarutrustning. Teracom delar således rapportens slutsats om att det är centralt att

12 en övergång till ny teknik, DVB-T2, sker på sådant sätt att man säkerställer allmänhetens tillgång till programutbudet. 7.5 Aktörer och konkurrens Marknätet är en betydande distributionsform för radio och TV och har stor betydelse för de svenska hushållen som via plattformen har möjlighet att ta del av ett brett och mångfacetterat programutbud samt även samhällsviktig information. Det är också en central distributionsform för många TV-mottagare utanför den fasta bostaden. Även här är det viktigt med ett starkt och konkurrenskraftigt erbjudande. Att marknätet är en viktig och efterfrågad distributionsform hos programbolagen, för både fri-tv och betal-tv, vittnar antalet sökande om när Myndigheten för radio och TV utlyser nya tillstånd för de kommersiella TV-bolagen: 2008 ansökte 43 programbolag för 87 tjänster. MRTV meddelade 40 nationella och 14 lokala tillstånd 2010 ansökte 19 programföretag för 40 tjänster. MRTV meddelade 11 nationella och ett lokalt tillstånd 2012 kom det in 26 ansökningar. MRTV meddelade fem nationella och ett lokalt tillstånd. Marknätet är beroende av en kombination av fri-tv och betal-tv. På en marknad med ett begränsat språkområde, som den svenska, är det absolut nödvändigt att marknätet även fortsättningsvis kan erbjuda en blandning av olika programtjänster och att det finns utrymme för nya tjänster, till exempel HDTV. I detta ingår möjlighet till tjänsteutveckling av utbudet och att plattformen upplevs som framtidssäker, hos såväl programbolag som TV-tittare. Alltför snabba förändringar som ändrar förutsättningarna för verksamheten medför en snedvridning av konkurrensen, vilket påverkar både marknätets position i det svenska medielandskapet och de TV-tittare som använder marknätet som primär eller sekundär distributionsform Utifrån det anser Teracom att marknätet fortsättningsvis måste kunna erbjuda ett utbud av minst TV-kanaler och att programtjänsterna kan sändas i HDTV. Detta kräver att marknätet även framöver måste bestå av minst sju sändarnät för utsändning av TV, oavsett tillgång till frekvenser. Teracom AB Lennart Ivarsson Director Regulatory & Public Affairs