ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2009 från Teracom-koncernen

2 Det här är Teracom-koncernen Teracom-koncernen erbjuder en mångfald av kommunikationslösningar för radio och tv. De huvudsakliga produktområdena är betal-tv, utsändning av radio och tv, kapacitetstjänster för överföring av data samt inplaceringar och service. Verksamheten bedrivs i Sverige, Danmark och Finland genom Teracom, Boxer och PlusTV. Inom Teracom-koncernen finns en unik samlad kunskap kring att paketera och sälja attraktiva programpaket kombinerat med kunskap om radio- och tv-distribution, vilket inkluderar drift och utveckling av det marksända radio- och tv-nätet. Teracom AB äger och driver koncernens utsändningsnät i Sverige som täcker cirka 99,8 procent av Sveriges hushåll. Boxer har utvecklat en framgångsrik modell för betaltv i det svenska marknätet. Teracom-koncernen har funnits i nästan 90 år och den omfattande erfarenhet koncernen samlat på sig under alla år kommer nu att användas för expansion utomlands. KONCErNEN VISION Vi ska vara ledande i Norden och bli en av Europas stora tv-operatörer. NÄTVERKSAMHET BETAL-TV-VERKSAMHET Teracom AB är Sveriges första medieoperatör. Bolaget äger och driver det svenska marknätet för radio och tv. Förutom distribution av radio och tv erbjuder företaget inplaceringar och service samt kapacitetstjänster till företag, organisationer och myndigheter. Boxer TV-Access AB bedriver betal-tv-verksamhet i det svenska digitala marknätet. Boxer paketerar, marknadsför, säljer och administrerar betal-tvtjänster samt, via andra tekniska plattformar, närliggande tjänster som bredband och telefoni. Boxer TV A/S driver, genom en tolvårig licens, betal-tv-verksamhet i det danska digitala marknätet, vilket innebär att välja kanaler, paketera, marknadsföra, sälja och administrera betal-tv-tjänster. PlusTV, som ägs till 51 procent av Teracom- koncernen, är den ledande betal-tvoperatören i Finland. I likhet med Boxer Sverige paketerar, marknadsför, säljer och administrerar PlusTV program kanaler som fått tillstånd att sända betal-tv i marknätet. Affärsidé Teracom erbjuder tillförlitliga medie- och kommunikationslösningar till företagsmarknaden i Sverige och Europa. Affärsidé Betal-tv-verksamhetens grundläggande affärsidé är att erbjuda attraktiva programpaket till ett konkurrenskraftigt pris.

3 Koncernens intäkts- och resultatutveckling MSEK MSEK Intäkter Resultat efter skatt Intäkter per segment Vid beräkning har hänsyn tagits till försäljning mellan segmenten. Betal-tv, 71 procent. Segmentet Betal-tv avser betal-tv-verksamheten som ingår i Boxer Sverige och Danmark samt PlusTV. Tv och Radio, 18 procent. Segmentet Tv och Radio innefattar utsändningarna av tv och radio i marknätet och ingår i moder bolaget Teracom. Kapacitet, Inplaceringar och Service, 11 procent. Segmentet innefattar tjänster inom kapacitet och inplaceringar och service och ingår i moderbolaget Teracom. Siffrorna för 2008 och 2009 avser kvarvarande verksamhet Nyckeltal 2009* 2008* Intäkter Rörelseresultat Resultat efter skatt Resultat per aktie, före och efter utspädning Avkastning på eget kapital Soliditet Antalet tillsvidareanställda vid årets utgång * Ovanstående siffror avser kvarvarande verksamhet

4 Målet är att utifrån den svenska och nordiska basen bli en viktig aktör på den europeiska tvmarknaden, genom både organisk tillväxt och förvärv. Crister Fritzson, koncernchef Teracom Ljusshow invigde digitalt marknät i Danmark Natten till den 1 november 2009, när det analoga tv-nätet i hela Danmark släcktes, genomförde Boxer en spektakulär ljusshow kring de sju sändarmasterna. Det innebar att Europas hittills största ljusskulptur firade premiären av det danska digital-tv-nätet. Konstnären Jesper Kongshaug, som placerade ut ljuskanonerna, har bland annat anordnat ljusshower vid Öresundsbron och operan i San Francisco. Ljuskanonerna tändes klockan 18 på kvällen och showen pågick sedan fram till själva nedsläckningen. En ljuskanon väger 200 kilo och ljusstrålen når upp till tre kilometer i luften. Ljuskäglan kan ses på upp till 20 kilometers avstånd.

5 Viktiga händelser 2009 Innehåll» Teracom-koncernens bredbandsverksamhet flyttades över till det nybildade dotterbolaget Comet Networks den 1 mars. Comet Networks såldes i september till CSIT till följd av koncernens beslut att fokusera på tjänster inom broadcast.» Förvärvet av majoriteten i den finländska betal-tv-operatören PlusTV i juni innebar att Teracom-koncernen tog ytterligare ett steg på vägen mot att bli en nordisk mediekoncern.» Boxer och den irländska mediekoncernen Communicorp valde i april att dra tillbaka ansökan om att bli operatör i det kommande irländska digitala marknätet från tillståndsmyndigheten BCI (Broadcast Commission of Ireland).» Sveriges Television, Utbildningsradion och Teracom AB tecknade i augusti avtal om utsändning av SVT och UR:s programutbud i det svenska marknätet. Förutom utsändning omfattar avtalet en rad andra tekniska tjänster kring de regionala sändningarna, samt en förbättrad kodningsplattform.» I oktober tecknade Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB ett nytt avtal. Avtalet omfattar utsändning av FM-radio och löper under kommande tillståndsperiod, vilken förväntas bli fyra år. Därefter finns möjlighet till förlängning av avtalet med två år.» Danmark gick över till digital-tv den 1 november då de analoga sändningarna upphörde. Nedsläckningen innebar att hela Danmark kunde ta del av Boxer Danmarks utbud, vilket lanserades under hösten.» Teracom AB:s utbyggnad av det femte sändar nätet i Sverige (mux 5) slutfördes. Täckningen ökade från 70 procent till cirka 98 procent.» Teracom AB startade utbyggnaden av det sjätte sändarnätet i Sverige (mux 6). Utbyggnaden, som kommer att ske etappvis, innebär att Boxer kan erbjuda fler kanaler i sitt betaltv-utbud.» I slutet av året lanserade Boxer bredband och telefoni tillsammans med digital-tv och erbjuder därmed så kallad triple play i Sverige. Boxer Trippel, som erbjudandet kallas, innebär digital-tv via en vanlig antenn samt bredband och telefoni via adsl. 2 Koncernchefens kommentar 5 Styrelseordförandens kommentarer 8 Vision och mål 10 Strategiska fokusområden 12 Omvärld och marknad 18 Teracom-koncernens erbjudande 19 Betal-tv-verksamhet 25 Nätverksamhet 34 Teracoms samhällsansvar 37 Bolagsstyrningsrapport 44 Koncernledning 46 Styrelse och revisorer Årsredovisning 48 Förvaltningsberättelse 57 Ekonomisk koncernöversikt Koncernen 58 Resultaträkning 59 Rapport över totalresultat 60 Balansräkning 62 Kassaflödesanalys 63 Förändring i eget kapital Moderbolaget 63 Resultaträkning 64 Balansräkning 66 Kassaflödesanalys 67 Förändring i eget kapital Väsentliga händelser efter utgången av 2009 I början av 2010 förändrade Teracom-koncernen sin interna struktur och koncernledningen förstärktes med cheferna för de rörelsedrivande bolagen i form av nätoperatören Teracom samt betal-tv-bolagen i Sverige, Danmark och Finland. Som en konsekvens av förändringarna lämnade Boxers vd Per Norman koncernen. Han ersattes som vd för Boxer av koncernchefen Crister Fritzson. Stephan Guiance utsågs till chef för Teracom Sverige. 68 Tilläggsupplysningar och noter 96 Revisionsberättelse Förklaringar och definitioner

6 2 Koncernchefens kommentar Vi ska fokusera, växa och ut i världen Under 2009 renodlade Teracom-koncernen verksamheten för att fokusera på kärnerbjudandena inom betal-tv och nättjänster. Målet är att utifrån den svenska och nordiska basen bli en viktig aktör på den europeiska tv-marknaden, genom både organisk tillväxt och förvärv. Parallellt med utlandssatsningar fortsätter vi att utveckla verksamheterna på den svenska hemmamarknaden.

7 Koncernchefens kommentar 3 Internationaliseringen och fokuseringen har inletts Idag finns vi i tre länder: Sverige, Finland och Danmark. Det ger oss en stark ställning på den nordiska marknaden. Basen finns i Sverige, där vi äger och driver radio- och tv-nät, samt erbjuder betal-tv. Den ledande finska betal-tv-operatören PlusTV, som förvärvades i juni, har stor potential att fortsätta utveckla sin verksamhet. I Danmark, där Boxer har en tolvårig licens, inleddes försäljningen av abonnemang på Jylland under första kvartalet Den första november genomfördes övergången till digital-tv och det analoga nätet släcktes. I såväl Danmark som Finland gör vi nu stora satsningar för att stärka positionerna samt öka försäljningen av betal-tv-abonnemang. I Irland valde dock Boxer att dra tillbaka ansökan om att bli betal-tv-operatör. Beslutet var en följd av både lågkonjunkturens omfattning och det faktum att vi inte lyckades få ett bra avtal med nätägaren. Vi ska växa internationellt men det måste ske med lönsamhet. Under året togs beslut om att fokusera ytterligare på vår kärnverksamhet och som ett led i detta såldes Comet Networks som drivit koncernens bredbandsverksamhet. Det innebär inte att Teracom-koncernen har lämnat bredbandsområdet. Som ett komplement till det marksända tv-nätet lanserade Boxer under året tv via bredband och triple play-tjänster. Stabil infrastruktur skapar tillväxtmöjligheter i Sverige Parallellt med internationell expansion arbetar vi för att utveckla positionen i Sverige. Det handlar om att vidareutveckla och effektivisera marknätet genom att erbjuda nya och efterfrågade produkter och tjänster. Två viktiga steg togs under året. Utbyggnaden av det femte sändarnätet slutfördes, vilket innebär att vi nu kan erbjuda ett större utbud av tv-kanaler till i stort sett hela svenska folket. I oktober påbörjades utbyggnaden av det sjätte sändarnätet, något som gör det möjligt att lansera hdtv i marknätet under För att möjliggöra ett stort utbud av hdtv-kanaler byggs det sjätte nätet med den senaste tekniken DVB-T2, kombinerat med MPEG4. Förslaget om en digitalisering av radion skapar förutsättningar att växa även inom utsändning av radio. Det innebär att både Sveriges Radio och kommersiella bolag kan öka sitt utbud och göra det tillgängligt för lyssnare i hela landet. Teracoms roll är att skapa de tekniska förutsättningarna för en sådan utveckling.

8 4 Koncernchefens kommentar Kompetensen är en nyckelfaktor Robusta nät med hög tillgänglighet är avgörande för oss och våra kunder. Teracoms medarbetare har stor erfarenhet och kunskap om sändarnät och nätutveckling. I hela landet finns serviceingenjörer med bred teknisk kompetens, redo att hantera såväl tekniskt underhåll som akuta problem i näten. Kompetensbredden gör att vi kan samordna olika typer av underhåll och problemlösning kopplade till olika tjänster, vilket i sin tur ger en kostnadseffektiv hantering. Vår expertis är en konkurrensfördel och något som allt fler kunder inom telekom och datakom efterfrågar. Under året har en ökad fokusering på affärer inom service och inplaceringar inletts. Det innefattar alla delar av kedjan från design, utbyggnad och övervakning till dagliga felavhjälpningar. Kvalitet skapar förutsättningar för fortsatt tillväxt Den finansiella ställningen är fortsatt stabil och Teracom-koncernens verksamheter i Sverige fortsatte att generera positiva resultat under året. Rörelseresultatet för Teracom och Boxer Sverige förbättrades med 14 procent. Koncernens rörelseresultat sjönk dock med 22 procent jämfört med föregående år, något som förklaras av satsningarna i Danmark och Finland, som även framöver kommer att vara omfattande. Sammanfattningsvis har det varit ett bra år för Teracom-koncernen. Vi har en stark position på marknaden och nu fortsätter vi att utveckla vår infrastruktur och våra tjänster. Den internationella strategin ligger fast och jag ser med tillförsikt fram emot den resan. Crister Fritzson, koncernchef Teracom

9 Styrelseordförandens kommentar 5 Tillväxtmöjligheter i Sverige och i utlandet Teracom har en lång historia av att driva och utveckla nät och Sverige var ett av de första länderna i världen att gå över till enbart digitala sändningar i marknätet. Parallellt med utbyggnaden av nätet byggde Teracom-koncernen upp en stark betal-tv-verksamhet på den svenska marknaden. Med den kompetensen i bagaget är koncernen redo för nya utmaningar. Erfarenheten är nyckel till framtida expansion Drygt två år har gått sedan övergången till digital-tv i Sverige, där såväl Teracom som Boxer genomförde sina respektive delar mycket framgångsrikt. Idag är konkurrensen på den svenska tv-marknaden stenhård. Koncernen har lyckats väl och har en stabil och nöjd kundbas i Sverige. Nu fortsätter koncernen att göra investeringar i infrastrukturen för att även framöver kunna erbjuda nya efterfrågade tjänster till kunderna. Den svenska tv-marknaden är mogen och därför är det ett naturligt steg att blicka utanför landets gränser. Med verksamheter i Sverige, Danmark och Finland har vi en stadig bas i Norden, där digitaliseringen av marknäten är slutförda. I stora delar av övriga Europa sker en successiv övergång från analog till digital-tv, vilket skapar tillväxtmöjligheter både som nätoperatör och betal-tv-operatör. Styrkan inom koncernen ligger i den samlade kompetensen inom digital-tv, radio och servicetjänster. Vi kan digitala marknät från ax till limpa från frekvensplanering till abonnemangsavtal vilket innebär att vi kan erbjuda en pålitlig helhetslösning för marksänd tv. Samverkan och konkurrens på den europeiska marknaden Under året har tv-tittarna visat att de uppskattar utbudet och enkelheten i erbjudandet från koncernens betal-tv-bolag. Svenska Boxers topplacering i Svenskt Kvalitetsindex är ett kvitto på det. Långsiktiga satsningar på merförsäljning innebar att intäkterna per kund ökade under 2009, trots att året präglades av finanskrisens efterdyningar.

10 6 Styrelseordförandens kommentar

11 Styrelseordförandens kommentar 7 Marknätet och tv-branschen är starkt konkurrensutsatta och hushållen använder sig av allt fler tekniska plattformar för att kunna titta på och lyssna till sina favoritprogram, oavsett tid och plats. Samma utveckling ser vi i stora delar av Europa. I denna konkurrens står marknäten starka i Europa. Men för att kunna fortsätta utveckla erbjudandena och därmed behålla kundernas förtroende måste vi bland annat ha tillgång till nödvändiga frekvenser för att fylla näten med det efterfrågade innehållet. Vi kommer därför att fortsätta lägga stor kraft på att broadcast-industrin ska ha god tillgång till frekvenser i framtiden. Detta arbete kan vi inte driva helt på egen hand och vi har därför inlett ett samarbete med andra europeiska bolag inom branschen för att gemensamt säkra tillgången till frekvensutrymme. Vårt gemensamma intresse är att kunna fortsätta utveckla tv-mediet på såväl kort som lång sikt. Marknätet är en framtidssäker distributionsform som kan erbjuda hdtv och andra nya tjänster. Under 2010 planerar vi att lansera hdtv i Sverige och tekniken gör det också möjligt att sända tredimensionell tv om efterfrågan finns framöver. Fokus på tillväxt Teracom-koncernens tillväxt kommer till stor del att ske via expansion av kärnverksamheten på den europiska marknaden. Men även för erbjudandet inom service och inplaceringar är ambitionerna högt ställda. Telekom-marknaden är inte längre nationell och exempelvis byggs nu den nya generationens mobilnät upp i hela Norden. Genom våra samarbeten med operatörer som Ice.net, Nokia Siemens Networks och Huawei finns potential för Teracom att erbjuda utökade servicetjänster blev året då vi på allvar började utnyttja fördelarna av att vara en koncern. Koncernen kombinerar Teracoms världsledande kunskap som nätoperatör med Boxers nära kundkontakt och starka varumärke som betal-tv-operatör. Jag ser med tillförsikt fram emot en integrering mellan koncernens bolag, vilket syftar till att skapa nytta för våra kunder. Åsa Sundberg, ordförande Teracom

12 8 Vision och mål Stabil finansiell grund Teracom-koncernens vision är att vara ledande i Norden och en av Europas största tv-operatörer. Stark finansiell ställning och god lönsamhet är en förutsättning för att nå den positionen. Under de kommande åren siktar Teracom-koncernen på tillväxt genom en europeisk expansion av verksamheten, i form av både egen etablering och förvärv. Det förutsätter en stabil finansiell ställning. För att uppnå en långsiktigt god finansiell ställning och lönsamhet har Teracom-koncernen uppsatta mål för rörelsemarginal, avkastning på eget kapital och soliditet. Rörelsemarginalen speglar verksamhetens förmåga att generera intäkter och vara kostnadseffektiv. Avkastningen på eget kapital visar lönsamheten i förhållande till ägarens kapital och soliditeten anger hur stor del av verksamheten som har finansierats med eget kapital. Teracom-koncernens soliditet fortsatte att vara stabil och uppgick till 40 procent i slutet av Koncernen omsatte MSEK, en ökning med 14 procent jämfört med föregående år. Den finska betal-tv verksamheten som förvärvades i juni 2009 stod för 84 procent av den totala intäktsökningen. Teracom och Boxers underliggande verksamhet i Sverige fortsatte att generera ett positivt resultat under året. Koncernens rörelseresultat försämrades emellertid med 22 procent jämfört med Resultatet belastades av satsningar i betal-tv-verksamheten i Danmark och Finland, vilka kommer att fortsätta kräva stora investeringar framöver.

13 Vision och mål 9 Långsiktiga finansiella mål Utfall 2009 Avkastning eget kapital, % Uppnå en rörelsemarginal (EBIT) på 20 procent. Rörelsemarginalen var 15 procent, en nedgång med 6 procentenheter från Avkastning på eget kapital som är lägst 17 procent. Avkastningen på eget kapital uppgick till 16 procent (26) Ägarens mål Soliditet, % Soliditet som långsiktigt är lägst 30 procent. Soliditeten uppgick till 40 procent (44) Koncernen strävar efter att lämna en utdelning till ägaren på procent av årets resultat. Utdelning lämnas under förutsättning att soliditetsmålet uppnås. Styrelsen har föreslagit en utdelning av 110 MSEK (150), motsvarande 58 procent (45) av årets resultat för koncernen Ägarens mål

14 10 Strategiska fokusområden Lönsam tillväxt genom internationalisering Teracom-koncernens övergripande och långsiktiga strategi är att bredda utbudet på mogna marknader och samtidigt växa internationellt genom satsningar i digitala marknät. Under 2009 började Teracom-koncernen bygga upp en nordisk bas genom organisk tillväxt inom betal-tv-verksamhet i Danmark och förvärv av den finska betal-tv-operatören PlusTV. Utifrån den basen ligger tillväxtfokus på marknader där koncernen har möjlighet att verka som både nätoperatör och betal-tv-aktör. Parallellt med de internationella tillväxtsatsningarna fortsätter Teracom-koncernen att utveckla såväl nätverkstjänsterna inom radio och tv som betal-tv-erbjudandet på den mogna svenska marknaden. Koncernen arbetar också för att fortsätta förbättra kostnadsbilden och ta tillvara både teknik- och kostnadsrelaterade synergier mellan nätoperatörs- och betal-tv-verksamheterna, samt erbjuda tv-tittarna närliggande tjänster som bredband och telefoni. Ökad konkurrenskraft i befintliga erbjudanden på befintliga marknader För att säkra konkurrenskraften för marksänd tv gentemot övriga plattformar på den svenska marknaden fortsätter Teracom-koncernen arbetet med att bygga ut nätet så att fler kanaler får plats samt att hdtv och andra tjänster kan lanseras i det svenska marknätet. Boxer Sverige, Boxer Danmark och PlusTV fokuserar på att vidareutveckla kunderbjudandena utifrån det digitala marknätets styrkor, som bland annat är enkelheten och räckvidden. Inom nätoperatörsverksamheten, som för närvarande bedrivs i Sverige, ligger Teracom AB:s fokus på ökad kostnadseffektivitet och utveckling av tjänsterna i samarbete med de stora kunderna. Ambitionen är också att öka andelen intäkter från inplaceringar, service- och kapacitetstjänster samt andra tjänster som inte är kopplade till utsändning.

15 Strategiska fokusområden 11 Teracom-koncernen strävar efter att etablera sig och växa på nya marknader genom nyetableringar och förvärv. Expansionen kommer att ske både inom betal-tv och inom nätoperatörstjänster. Tillväxt på nya geografiska marknader Teracom-koncernen har en unik kompetens från den svenska övergången till digital-tv och etableringen av en framgångsrik betal-tv-verksamhet. Den samlade kompetensen spänner från frekvensplanering till abonnemangsavtal och utgör grunden för den pågående internationaliseringen. Expansionen av betal-tv-erbjudandet kan ske både genom nyetablering och förvärv. Oavsett vägval är grunden Boxers koncept för paketering, marknadsföring och administration av programkanaler för marksänd digital-tv. Expansionen av nätoperatörstjänster baseras på förvärv på den nordiska och europeiska marknaden, främst i de länder som står inför en övergång från analog till digital-tv. Nya erbjudanden på befintliga marknader För att stärka kärnverksamheten inom utsändning av radio, digital-tv och betal-tv utvecklar Teracom-koncernen nya produkter och tjänster inom triple play, utsändning av radio samt telekom-tjänster. Boxer Sverige, Boxer Danmark och PlusTV satsar på att komplettera digitalsänd betal-tv med fler distributionskanaler för programpaketen, exempelvis bredbands-tv. Teracom AB vidareutvecklar verksamheten vid Kaknästornet i Stockholm till en inter nationell mediahub, det vill säga en knutpunkt för transportering, paketering och kodning av tv- signaler. I Sverige förbereder sig Teracom också för en lansering av digitalradio genom tekniken DAB+.

16 12 Omvärld och marknad Europeiska tv-nät digitaliseras Inom de närmaste åren kommer majoriteten av länderna inom EU att släcka sina analoga marknät och gå över till digital-tv. Utvecklingen har kommit olika långt. I Danmark skedde övergången i slutet av 2009 och Sverige tog ytterligare ett steg i digitaliseringen genom att verka för en lansering av hdtv i större skala genom den nya utsändningstekniken DVB-T2. Medie- och tv-marknadens utveckling styrs till viss del av tekniska framsteg men ännu mer av människors förändrade beteenden och behov. En av de mest påtagliga förändringarna i mediekonsumtionen under senare år är att användarna växlar mellan olika medier och kanaler. Under 2009 fortsatte mediekonsumtionen via internet att öka, samtidigt som broadcastad radio och tv i Sverige behåller sin andel av mediekonsumenternas tid om vardera cirka två timmar per dag. Europeiska betal-tv-marknader i framväxt Mognaden på de europeiska betal-tv-marknaderna skiljer sig åt mellan länder. Grovt sett kan Europa delas in i tre delar. I västra Europas tätbefolkade länder dominerar så kallad fri-tv, det vill säga kanaler som inte kräver något abonnemang. I Norden och Baltikum är betal-tv-penetrationen betydligt högre medan den digitala tv-marknaden i centrala och östra Europa ännu befinner sig i en uppstartsfas. Trenden i de åtta länder som hittills har digitaliserat sina analoga marknät är att betal-tvmarknaden ökar i storlek. Under 2010 genomför ytterligare fyra europeiska länder en digital-tvövergång och enligt nuvarande planer har majoriteten av Europas länder infört digital-tv till slutet av EU-kommissionens rekommendation är att medlemsstaterna ska ha släckt ner de analoga tv-sändningarna senast Men fortfarande finns ett antal länder, främst i östra Europa, som ännu inte tagit beslut om en övergång. Ett mer realistiskt slutdatum för analog tv inom EU kan därför ligga ett par år längre fram i tiden.

17 Omvärld och marknad 13 Mogen svensk betal-tv-marknad Betal-tv-marknaden i Sverige växte kraftigt under övergången från analoga till digitala tv-sändningar. Idag är marknaden mogen med hård konkurrens mellan erbjudanden via marknätet, satellit, kabel och iptv. I takt med att bindningstiderna löpte ut för abonnemang som tecknades under den intensiva släckningsperioden, gick många hushåll med flera abonnemang över till en enda leverantör. Det ledde till att samtliga betal-tvleverantörer, med undantag för Telia, förlorade kunder under För att möta kundernas behov valde många aktörer att lansera triple playtjänster med bredband, tv och telefoni. Även telefoni- och bredbandsmarknaderna i Sverige är mogna och många aktörer har valt att använda triple play för att skapa kompletterande tjänster till sina respektive kärnprodukter. Tv-mottagningen i Sverige är enligt undersökningsföretaget Mediavision, samt PTS undersökning Svensk Telemarknad uppdelad på följande sätt: kabel 62 procent, marknätet 23 procent, satellit 15 procent och tv via bredband 10 procent. Under 2009 omsatte den svenska tv-marknaden uppskattningsvis 16,8 miljarder SEK, där licensavgifter stod för 4,0 miljarder SEK, reklam för 4,3 miljarder SEK och betal-tv för 8,5 miljarder SEK. Övergång till digital-tv genomförd Övergång till digital-tv beslutad Övergång till digital-tv ej beslutad Lansering av marksänd betal-tv i Danmark Tv-mediet är mycket starkt i Danmark. Ett tecken på det är den höga försäljningen av nya platttv-apparater. Trots det svaga konjunkturläget såldes över apparater under 2009, i stort sett alla med inbyggd digital-tv-mottagare. Den 1 november 2009 gick hela Danmark över från analoga till digitala tv-sändningar i marknätet. Redan i februari inledde Boxer Danmark, som fått en exklusiv tolvårig licens för marksänd digital-tv i mars 2008, de första digitala tv-sändningarna. Från början fanns ett sändningsnät, eller en mux, med tio kanaler, vilket vid slutet av 2009 hade utökats till fem sändarnät som alla täcker cirka 99,8 procent av befolkningen. Mux 1 och 2 sänder fri-tv medan mux 3, 4 och 5 disponeras av Teracom-koncernens danska bolag. Precis som i övriga Europa har betal-tv-marknaden i Danmark växt i samband med nedsläckningen av de analoga näten. Boxer genomförde en framgångsrik släckningskampanj och var, precis som i Sverige, den operatör som tog den största andelen av de analoga hushållen. Vid årsskiftet hade runt danska hushåll fortfarande enbart fri-tv och är därmed potentiella betal-tv-kunder.

18 14 Omvärld och marknad Den danska marknadsbilden är i stort sett densamma som i Sverige. Konkurrensen är hård och under 2009 ökade betal-tv-operatörernas annonsering med hela 150 procent. Förutom satellitoperatörerna Canal Digital och Viasat finns också YouSee, en kabel-tv-operatör ägd av teleoperatören TDC, som motsvarar Com Hem i Sverige. Ett annat inslag på den danska betal-tv-marknaden är en rad mindre elbolag som lägger ut fiber och erbjuder tv via bredband. Vid sidan av Boxers intåg med marksänd digital-tv var TDC:s lansering av en adsl-baserad triple play, som kallas för Hometrio, en viktig händelse på den danska tv-marknaden under Fri-tv starkt i Finland Den finska tv-marknaden består av cirka 2,3 miljoner hushåll. Av dessa använder cirka 1,2 miljoner det digitala marknätet medan drygt 1 miljon använder kabel-tv, enligt undersökningsföretaget Finnpanel. Resterande hushåll i Finland använder sig av satellitmottagare. Sanoma Entertainment/ Welho, DNA och TeliaSonera Finland är de största spelarna på kabel-tv-marknaden mätt i antal kunder. Den finska betal-tv-operatören PlusTV påbörjade sina sändningar i det digitala marknätet PlusTV var därmed en stark betal-tv-aktör redan före nedsläckningen av det analoga marknätet i september Redan efter första verksamhetsåret hade PlusTV abonnenter. Det som främst lockade kunderna var populära sportsändningar. Betal-tv-marknaden i Finland har fortfarande stor potential trots att över två år gått sedan digital-tv-övergången. Andelen hushåll med betal-tv-abonnemang är cirka 30 procent, jämfört med cirka 60 procent i Sverige. Största konkurrenten till PlusTV och andra betal-tv-leverantörer är den starka finska fri-tv-marknaden. Sedan den finska televisionens barndom har det funnits ett attraktivt kommersiellt fri-tv-utbud vid sidan av Public Service. Den stora utmaningen framöver för betal-tv-branschen är därför att få programbolagen att skapa ett mer attraktivt programutbud i betal-tv-kanalerna. I dag kännetecknas betal-tv-marknaden i Finland av korta abonnemang. En viktig faktor som hittills styrt de finska betal-tv-tittarnas val är tillgång till populära sportsändningar som Formula 1 och ishockey. Bättre förutsättningar för utsändning av tv i Sverige Under senare delen av 2009 påbörjades arbetet med utbyggnaden av den sjätte muxen i det svenska marknätet. I och med utbyggnaden av mux 6 har sändningar i komprimeringsstandarden MPEG4 inletts i Sverige. Med MPEG4 beräknas sändningskapaciteten öka cirka 50 procent jämfört med nuvarande komprimeringsmetod MPEG2. Tio kanaler fick i mars 2008 tillstånd att sända MPEG4-tjänster. Ett antal av dessa har nu börjat sända, vilket ökar det marksända tv-utbudet under 2010 och därmed möjligheten att få fler kunder till Boxer.

19 Omvärld och marknad 15 Trenden i de länder som genomfört en digital-tv-övergång är att efterfrågan på betal-tv ökar. Under 2010 genomförs fyra digital-tv-övergångar i Europa. DVB-T2 innebär hdtv i marknätet Förutom MPEG4 är den nya sändningsstandarden DVB-T2 andra generationens Digital Video Broadcasting nödvändig för att kunna sända ett större antal hdtv-kanaler i marknätet. DVB-T2 är också en förutsättning för att det frekvensutrymme i VHF-bandet som den svenska regeringen 2007 avsatte för tv-tjänster ska kunna utnyttjas. Om VHF-bandet används tillsammans med tillgängligt utrymme i det vanliga UHF-bandet skapas utrymme för minst åtta hdtv-kanaler. Om processen framskrider som planerat kommer hdtv-sändningar lanseras i Sverige redan under Storbritannien, som är ett föregångsland när det gäller DVB-T2-tekniken, inledde hdtvsändningar i slutet av I samband med fotbolls-vm i Sydafrika sommaren 2010 beräknas befolkningstäckningen vara cirka 50 procent. Även Finland planerar att starta sändningar i DVB- T2 i det marksända tv-nätet under Tv-konsumtion på internet Den teknik som gör det möjligt att nå tv-liknande tjänster via internet hör till det mest omtalade när det gäller nya former av mediekonsumtion. Under 2009 ökade tv-tittande via internet. Tidigare handlade webb-tv-tittande i huvudsak om småklipp från Youtube och liknande webbplatser men 2009 var året när det blev vanligt att se hela tv-program på datorn. Datorn fungerar på så vis som en modern variant av videon. Exempelvis fick tjänster som SVT Play många tittare under året. Webb-tv kan ses som ett komplement till andra tekniker och plattformar. Det handlar om att kombinera broadcast och internet på ett sätt som öppnar upp för nya tjänster och nytt innehåll. Nischkanaler vinner mark i Sverige Totalt sett har de stora tv-kanalerna i Sverige som SVT1, SVT2, TV4, TV3 och Kanal 5 tappat tittare under året. Samtidigt ökar antalet tittare i nischkanalerna, främst mindre kanaler som har någon form av släktskap med de stora kanalerna. Exempelvis tappar TV3 tittare till TV6 och TV8 medan TV4 väljs bort till förmån för TV4+ och TV400. Utvecklingen visar att det finns behov av frekvensutrymme för att tillgodose efterfrågan av nischkanaler.

20 16 Omvärld och marknad Dagligen lyssnar 8 miljoner människor på radio i Sverige. Den genomsnittliga tiden som går åt till radiolyssnande är 1 timme och 50 minuter. Europeisk digitalradio på frammarsch Radion i dess nuvarande analoga form behåller ställningen som det mest använda mediet samtidigt som utvecklingen av europeisk digitalradio har fått fortsatt bränsle. Under 2009 fattade flera nyckelmarknader, bland annat Frankrike och Italien, beslut om att starta utbyggnaden av digitalradio. Den europeiska bilindustrin har tagit ytterligare ett steg i digitaliseringen genom att verka för att digitalradio sätts som standard i alla nytillverkade bilar. Under 2009 valde dessutom länder som Australien, Schweiz och Malta att vidareutveckla digitalradio med den nya sändningstekniken, DAB+. En tydlig europeisk trend är att programbolagen efterfrågar digitalisering av marknäten för radio, vilket skulle öka utbudet i radio dramatiskt. Förutom möjligheter till fler och mer nischade kanaler möjliggör en digitalisering av radion nya tjänster som nedladdning, textinformation, pausa och backa i sändningarna, trafiktjänster, reklambudskap och rörliga bilder. I Tyskland, Italien, Polen, Tjeckien och Ungern startades under året testsändningar av DAB+, och de två förstnämnda marknaderna planerar en introduktion av tekniken i konsumentleden med start under nästa år. Även i Sverige inleddes begränsade testsändningar i DAB+ under året. I de länder som valt att omstarta digitalradion med DAB+ har framgångsfaktorerna för ett lyckat mottagande i konsumentleden varit att näten byggs ut med god täckning, att det finns attraktiva och helt nya digitala program samt att det finns prisvärda mottagare i många färger, skepnader och modeller. Svensk digitalradio i startgroparna Radio är det medium som svenskarna ägnar mest tid åt. Det beror bland annat på att radion är mobil och går att kombinera med många andra aktiviteter. Varje dag lyssnar åtta miljoner människor i Sverige på radioprogram. Ett genomsnittligt dygn ägnar svensken i snitt 1 timme och drygt 50 minuter åt radiolyssnande.

21 Omvärld och marknad 17 Idag råder frekvensbrist i det analoga FM-nätet i Sverige, vilket är ett praktiskt hinder för att starta nya analoga radiokanaler. På många orter finns i princip inga nya analoga frekvenstillstånd att söka. I ett marknät för digitalradio skulle däremot finnas plats för rikstäckande kanaler, vilket kan jämföras med de 4 7 rikstäckande kanaler som är möjligt med analog teknik. Därmed skulle även landsbygden kunna få tillgång till betydligt fler kanaler jämfört med idag. Digitalradio sänds på ett helt annat frekvensband som inte kolliderar med de analoga sändningarna. Det innebär att väsentligt fler kanaler kan sändas vid bruk av digital teknik samtidigt som de analoga sändningarna ostört kan fortsätta. Arbetet gällande tillstånd att bygga ett svenskt digitalradionät med tekniken DAB+ var intensivt under året. I december 2009 fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss som innehåller förslag till ny radio- och tv-lag, vilken öppnar upp för en omfattande digitalisering av radion i Sverige. Våren 2010 lämnas regeringens proposition till riksdagen och den nya lagen förslås träda i kraft den 1 juli. Reklam- och annonsmarknaden inom radio Den svenska marknaden för radioreklam präglades av annonstapp under större delen av året. För helåret uppgick totalsumman för den förmedlade radioreklamen enligt IRM till 642 MSEK, vilket är en nedgång med 12 procent jämfört med Samtidigt har den totala reklammarknaden minskat med 13 procent. Hård konkurrens inom inplaceringar och service Konkurrensen på den svenska marknaden för inplaceringar och service är hård och består av ett stort antal aktörer. Konkurrenskraften handlar i de flesta fall om var masterna finns lokaliserade i landet. Höga master är en fördel, men oftast är det behovet av lokal täckning som avgör. En del aktörer på marknaden begränsas av att utrymmet i masterna är fullt utnyttjat, i synnerhet de som finns i tättbebyggda områden. Avtalen mellan parterna är ofta långa och sträcker sig över flera år. Den totala tillväxten på marknaden för inplaceringar kan i framtiden komma att minska något då äldre tekniker försvinner och utrustning tas bort. En teknik som kommer att ersättas inom de närmsta åren är GSM, där licenserna löper ut Därutöver skapas utrustning som fungerar för alla tekniker. En sändare och mottagare kommer i framtiden att kunna sköta både 2G, 3G och 4G. För företag som erbjuder inplaceringstjänster innebär det en inplacering i stället för flera. Inom området fältservice finns en tydlig trend att operatörernas efterfrågan på samarbetspartners med hög teknisk kompetens ökar. Det gäller framförallt mobiloperatörer som väljer att outsourca nätrelaterade tjänster som nätdesign, drift, installation och service för att fokusera på den egna kärnverksamheten. Den här typen av efterfrågan kan komma att öka ännu mer när nästa generations nät, 4G, installeras.

22 Formula 1 i Melbourne, MTV3 MAX> I Finland är det främst sportsändningar och då särskilt Formula 1 och ishockey som lockar betal-tv-kunderna.

23 Teracom-koncernens erbjudande 19 Betal-tv-verksamhet Fler kanaler i flera länder Teracom-koncernens betal-tv-erbjudande levereras av Boxer Sverige, Boxer Danmark och PlusTV i Finland. Affärsidén är gemensam: att erbjuda attraktiva programpaket till ett konkurrenskraftigt pris. Boxers och PlusTV:s erbjudande Boxer och PlusTV utvecklar, paketerar, prissätter, marknadsför och administrerar betal-tv och relaterade tjänster. Det sker främst i det digitala marknätet, men också i bredbandsnätet. I Sverige har Boxer bedrivit betal-tv-verksamhet sedan 1999 och i Danmark och Finland med start 2009 genom Boxer Danmark och PlusTV i Finland. Betal-tv-verksamheten i Sverige 2009 Under 2009 breddade Boxer Sverige verksamheten på den mogna svenska marknaden genom att erbjuda betal-tv via bredband. Hushåll i bredbandsnät, där Boxer har ett avtal med nätoperatören, erbjuds attraktiva programpaket via bredbands-tv, med fler kanaler än vad som är möjligt i marknätet, säger Johan Bobert, informationschef på Boxer TV-Access. Kunderna kan dessutom beställa film genom video-on-demand (VoD), som innebär att filmer kan laddas ner när som helst. Boxer var först i Sverige med en inspelningsbar digitalbox för bredbands-tv och lanserade i augusti 2009 också säsongskortet Elitserien för Canal+, en produkt som inte varit möjlig att erbjuda i marknätet. Betal-tv: omsättning MSEK Boxer TV-Access Vd: Crister Fritzson Huvudkontor: Stockholm Grundades: 1999 Medelantal anställda: 79 Antal abonnenter: Boxer TV A/S Vd: Steen-Ulf Jensen Huvudkontor: Köpenhamn Grundades: 2008 Medelantal anställda: 18 Antal abonnenter: Digi TV Plus Oy Vd: Jyri Ratia Huvudkontor: Helsingfors Grundades: 2006 Medelantal anställda: 33 Antal abonnenter:

24 20 Teracom-koncernens erbjudande I november 2009 introducerades även Boxer Trippel som innebär att programpaket via mark nätet kompletteras med abonnemang för bredband och telefoni via adsl. Fördelen för kunden är ett sammantaget billigare pris och att tv-tjänsten och bredbandet inte tävlar om kapacitet i samma tråd. Kommande satsningar i Sverige Under 2010 är det dags för en bredare lansering av de nya kanaler som tidigare fått tillstånd för sändningar i mux 6. Ambitionen är också att under 2010 lansera ett större antal nya hdtv-kanaler i marknätet, samt en ny video-on-demand-tjänst. Genom dessa offensiva lanseringar ska Boxer ständigt ha minst samma erbjudanden som konkurrenterna samt dessutom den enklaste tekniken och de mest prisvärda tjänsterna, säger Johan Bobert. Betal-tv-verksamheten i Danmark 2009 Den 1 november släcktes det analoga tv-nätet i Danmark ner och samtidigt lanserades Boxers danska utbud. Verksamheten smygstartade dock redan i februari med ett begränsat utbud. Det var möjligt tack vare att ett visst frekvensutrymme fanns ledigt i större delen av Danmark. Licensen att sända digital-tv i Danmark sträcker sig till Sammantaget består Boxer Danmarks utbud av 30 betal-tv-kanaler i det digitala marknätet. De paketeras i lättförståeliga programpaket, i enlighet med Teracom-koncernens affärsidé för betal-tv. I slutet av året genomförde Boxer en strategisk prissänkning på det minsta paketet Boxer Mini med 50 procent. Minipaketet riktar sig till kunder som inte är vana vid betal-tv. På så vis blir det möjligt för dem att ändå prova på, säger Ulf Steen Jensen, vd på Boxer TV A/S. I Danmark erbjuds kunderna också möjligheten att själva sätta samman sina programpaket. Totalt sett har danska Boxer fler produkter än Boxer i Sverige. Under hösten ökade Boxer marknadsföringsaktiviteterna i Danmark. I samband med förberedelsearbetet inför den analoga nedsläckningen var Boxer den mest omtalade digital-tv-aktören i dansk media. Boxer bäst i Sverige I oktober 2009 fick Boxer sammantaget högst betyg av alla betal-tv-operatörer i Svenskt Kvalitetsindex årliga mätningar av upplevd kundkvalitet. Boxer fick högst poäng när det gäller produktkvalitet och kundnöjdhet, två områden som vi har prioriterat under 2009, säger Johan Bobert, informationschef på Boxer. De andra två områdena som mättes var servicekvalitet och prisvärdhet. Totalt sett var skillnaderna mellan de svenska betal-tv-operatörerna relativt små. Svenskt Kvalitetsindex genomför årligen oberoende mätningar om kundernas upplevelser av leverantörer på flera olika produktmarknader. Syftet är att, med hjälp av en konkret återkoppling från kunderna, stärka svenska företags konkurrenskraft.

25 Teracom-koncernens erbjudande 21 Under 2010 kommer flera hdtvkanaler att börja sändas via det svenska marknätet. Hdtv innebär att tv-bilden får betydligt bättre upplösning jämfört med vanlig tv. Inom hdtv är Storbritannien ett föregångsland. Kommande satsningar i Danmark Under 2010 syftar aktiviteterna främst till att öka andelen betal-tv-abonnenter. För att få fler intresserade av betal-tv via det marksända digitala nätet krävs att tekniken blir mer känd av allmänheten. Detta kommer att ske genom offensiva reklamsatsningar under Betal-tv-verksamheten i Finland 2009 Finska betal-tv-operatören PlusTV, som Teracom-koncernen köpte majoriteten av i juni 2009, erbjuder precis som sina svenska och danska systerbolag attraktiva programpaket. I Finland uppskattar många tittare stora sportsändningar, filmer och tv-serier. PlusTV strävar efter att vara det enklaste alternativet på den finska betal-tv-marknaden. Konkurrenternas sändningsplattformar innebär ofta en mer komplicerad installation. Totalt erbjuder PlusTV 18 kanaler i olika attraktiva paket på den finska betal-tv-marknaden. Till de viktigaste händelserna under året hörde rättigheterna för PlusTV att sälja Canal+ och möjlig heterna att sända den nationella finska ishockeyligan via Urho TV. Det innebär att vi har precis det premiumutbud som vi vill ha. Tittarna är villiga att betala för sport och film, säger Elina Leino, marknadsföringschef på PlusTV. En annan trend på den finska marknaden är att de stora programbolagen blir alltmer intresserade av betal-tv i takt med att reklamintäkterna minskar.

26 22 Teracom-koncernens erbjudande De stora kanalerna i Finland kommer nu att satsa och stötta betal-tv eftersom det blir ett sätt att tjäna pengar när reklammarknaden inte kan växa längre, eller till och med krymper. Programbolagen överväger därför att flytta över tv-serier och idrottsevenemang till betal-tv, säger Elina Leino. Kommande satsningar i Finland En av utmaningarna under 2010 är att få fler finska tittare att upptäcka fördelarna med betal-tv. Finländarna är det folk i Norden som idag ser mest på tv, räknat i genomsnittligt antal minuter per dag. Trots det är betal-tv-penetrationen klart lägst jämfört med de andra nordiska länderna. Arbetet under 2010 fokuseras på att kombinera PlusTV:s entreprenöranda och kunskap om den finska marknaden med Boxers tioåriga erfarenheter av att både vinna och behålla kunder. Boxers första butik I oktober öppnade Boxer sin första shop-in-shop hos Elgiganten Barkarby utanför Stockholm. Butiken är ett sätt att komma närmare kunderna och lyfta servicenivån. Vi jobbar med ständig utveckling och vill med detta prova nya vägar för ökad service mot kunderna, säger Björn Lindén, Key Account Manager på Boxer. Efter inledande diskussioner tog Boxer och Elgiganten beslutet att öppna en testbutik i Barkarby. Kundernas reaktioner har hittills varit mycket positiva. Här kan de få svar på allt från fakturafrågor till hur det fungerar praktiskt, fortsätter Björn Lindén. Försöket drogs igång för att möta kundernas många frågor om digital-tv. Ofta är frågorna så kvalificerade att det krävs mer än bara ett produktblad. Det handlar inte bara om att få rätt tv utan även rätt utbud och rätt signalkvalitet, säger butikschef Anders Lindblom. I Boxers shop-in-shop arbetar en heltidsanställd säljare. Jag tror att det blir mer av den här typen av butiker i framtiden. Utbudet är så pass komplext att det krävs expertkunskap för att ge kunderna råd. Kunden vill prata med någon och exempelvis kunna se bildskillnaden eller testa en inspelningsbar box, säger Anders Svensson, försäljningschef på Elgiganten Barkarby.

27 Filmen UP, Disney Channel> Kanalen riktar sig främst till barn mellan 6 14 år och sänder serier och spelfilmer utan reklamavbrott. Disney

28 Rapport, SVT> Nyhetsprogrammet Rapport i den svenska public service-kanalen SVT är Sveriges största nyhetsprogram.

29 Teracom-koncernens erbjudande 25 Nätverksamhet Heltäckande nät med regional service Teracom har Sveriges mest heltäckande medienät för nationell och regional utsändning och kan därmed erbjuda ett brett utbud av tv och radio till hela befolkningen. Hittills har Teracom-koncernen tvoch radionät i Sverige men siktet är inställt på en internationalisering. Utsändning av tv Sedan Teracom 1956 sände de första tv-signalerna i Sverige har mycket hänt. Tv har på många sätt förändrat grunden i samhället. Idag kan varje hushåll när de vill få nyheter, nöjen, sport och filmer till sina tv-mottagare. Tv-erbjudandet och kunderna Teracom erbjuder tv-tjänster som digital utsändning via marknätet som är en lättanvänd teknik och som når många människor. Allt som krävs av användarna är en enkel mottagare i form av en box, som också kan vara inbyggd i tv:n. Fem av Teracoms sex driftsatta sändarnät för tv når minst 98 procent av befolkningen i Sverige. Det första sändarnätet (mux 1) där SVT:s kanaler ryms når cirka 99,8 procent av de svenska hushållen. Enkelheten är en av våra konkurrensfördelar och en förutsättning för att marknätet ska kunna konkurrera mot satellit-tv, kabel-tv och tv via bredband, säger Håkan Axén, produktchef för tv på Teracom. En annan viktigt fördel med Teracoms tv-nät är att Nätverksamhet innehållet kan diversifieras och delas upp i regionala Teracom AB sändningar, vilket inte minst är viktigt för reklamköpare som vill nå vissa regioner i landet. Vd: Crister Fritzson Huvudkontor: Sundbyberg Grundades: 1992 Våra större kunder uppskattar att vi kan regionalisera och ha olika innehåll. Det är en otrolig möjlig- Medelantal anställda: 508 Omsättning: MSEK het att inte bara sälja rikstäckande reklam, fortsätter Håkan Axén.

30 26 Teracom-koncernens erbjudande De främsta kunderna inom Teracoms tv-erbjudande är programbolag, tv-operatörer och produktionsbolag. Teknikutveckling Tv-tittarna ställer allt högre krav på bild- och ljudkvalitet, interaktivitet och mobilitet. Teracom arbetar bland annat med en plan för införande av högupplöst tv och hur marknätet ska kunna sända flera hdtv-kanaler. En hdtv-kanal tar markant mer kapacitet än en kanal för standard-tv. För att sända många hdtv-kanaler behövs därför formatet MPEG4, samt DVB-T2-tekniken, som utnyttjar utrymmet betydligt effektivare än den nuvarande standarden DVB-T. Hdtv kan sändas via det digitala marknätet med en kombination av MPEG4 och DVB-T2. Med DVB-T2 utnyttjas befintliga frekvenser på ett effektivare sätt och bereder på så vis plats för nya kanaler, förklarar Håkan Axén. Ett annat viktigt sätt att stärka det digitala marknätets konkurrenskraft är att införa videoon-demand-tjänster, VoD. Det handlar om att kunna hyra filmer eller titta på program som man har missat eller vill se igen (så kallad catch-up-tv), till exempel innehåll motsvarande SVT Play. Tjänsterna realiseras genom en kombination av broadcast och internet. Det öppnar upp för nya tjänster med nytt innehåll när internet och tv:n kan integreras, säger Håkan Axén. Viktiga händelser 2009 En av de viktigaste händelserna under 2009 var att utbyggnaden av det femte sändarnätet (mux 5), vilken blev färdig i slutet av september. Utbyggnaden innebar att räckvidden steg från 70 till 98 procent av hushållen i Sverige. De sista procenten innebär ett stort antal stationer. Utbyggnaden genomfördes på ett mycket bra sätt och både tidplan och budget har hållits, säger Håkan Axén. En annan viktig händelse var att Teracom i slutet av 2009 fattade beslut om att bygga ut det sjätte sändarnätet (mux 6). Post- och telestyrelsens beslut om en ny prisreglering (enbart regle- Mottagartester viktig irländsk order i hamn I slutet av 2009 vann Teracom ett viktigt kontrakt med den irländska operatören RTÉNL för att göra mottagartester av FTA-boxar (boxar för fri-tv). Sedan tidigare ansvarar Teracom för tester av boxar för operatörerna Boxer (Sverige, Danmark och Finland) och RiksTV (Norge). Det är kul att få en helt ny operatör, särskilt när det sker i konkurrens med andra starka aktörer, säger Håkan Axén, produktchef för tv på Teracom. Lanseringen av digital-tv i marknätet i Irland beräknas ske under den senare delen av 2010, men certifiering av mottagare för den irländska marknaden kan påbörjas redan i början av året. Samtliga tester av digital-tv-boxar sker i Teracoms laboratorium i Sundbyberg. Testerna säkerställer att mottagarutrustningen hanterar digitaltv-signalen på ett optimalt sätt för tv-tittaren. Sedan Teracom började genomföra mottagartester i slutet av 1990-talet har sammanlagt 700 produkter testats. Konkurrenterna inom testtjänster finns framförallt i Storbritannien men även i Finland.

31 Teracom-koncernens erbjudande 27 Fördelarna med radio är att det är snabbt, mobilt och klarar svåra påfrestningar. Vid en digitalisering av radion kommer kanal utbudet att mångdubblas. ring av fri-tv) skapade förutsättningar för att genomföra de investeringar som krävs för att bygga ut nätet. I och med utbyggnaden kan fler kanaler nå ut via marknätet. Tekniken som används i det sjätte nätet är MPEG4. Sändningarna startade den 1 december 2009 med en initial räckvidd om cirka 60 procent av de svenska hushållen, i huvudsak belägna i mellersta delen av landet. Teracom-koncernen avslutade flera viktiga affärer under året. Sveriges Television, Utbildningsradion och Teracom AB tecknade avtal om utsändning av SVT och UR:s programutbud i det svenska marknätet. Förutom utsändning omfattar avtalet en rad andra tekniska tjänster kring de regionala sändningarna, samt en förbättrad kodningsplattform. Utsändning av radio Redan 1921 började Teracom-koncernen sända radio till lyssnare i Sverige. Teracom kan med sin långa erfarenhet erbjuda högkvalitativa tjänster för alla typer av radioutsändningar, både lokala och nationella. Nu står radion inför en digitalisering i Sverige. När den genomförs får radiolyssnarna tillgång till en mängd nya kanaler och tjänster. Idag lyssnar åtta av tio personer i Sverige mer än femton minuter på radio varje dag. Radioerbjudandet och kunderna Teracom erbjuder nationell och lokal sändning av FM-radio, överföringskapacitet för programinsamling via det rikstäckande stamnätet, samt unika tjänster inom radiokommunikation. Teracom har mångårig erfarenhet av att utforma frekvensansökningar, välja stationsplatser och utforma tekniska lösningar utifrån inriktningen att kundens ljudradioprogram får önskad räckvidd samtidigt som energiförbrukning och driftskostnad hålls nere. Fördelen med radio i jämförelse med andra massmedier är låga kostnader, att radion är mobil

32 Sjöväderrapporten, SR> Sjöväderrapporten är till nytta för friluftsintresserade som exempelvis behöver få information om det blir bra paddelväder.

33 Teracom-koncernens erbjudande 29 och därmed finns överallt, samt fungerar väl under svåra påfrestningar som stormar och elavbrott. Teracoms största kunder inom radio är Sveriges Radio AB, Utbildningsradion AB och MTG Radio AB. Överlägset flest radiostationer finns idag i storstäderna. Förbindelsetjänster är också en del av erbjudandet till radiobolagen och innebär att Teracom bygger upp nationella nät dedikerade för överföring och programinsamling av komprimerat och okomprimerat ljud. Teracom använder också den uppbyggda infrastrukturen för nationell radio för att överföra olika typer av textmeddelanden till portabla och stationära mottagare. Meddelandena sänds över RSD/DARC och medger ett kostnadseffektivt sätt för kunderna att nå ut med information i textform till exempelvis navigationssystem, bilradio, samt skyltar på busshållplatser. Det nationella nätet för radio används också för att distribuera radiotidningar, en cirka 90 minuter lång inläsning som återspeglar innehållet i den tryckta tidningen. Radiotidningar är ett hjälpmedel för synskadade, dyslektiker, afatiker, allergiker och andra läshandikappade. Idag distribuerar Teracom cirka 70 radiotidningar i landet, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Tidningen finansieras via Taltidningsnämnden och prenumeranten får låna en radiotidningsmottagare gratis. Teknikutveckling Under 2010 fördelas med stor sannolikhet digitalradiolicenser i Sverige. Teracom har föreberett sig genom att provbygga digitalradionät på tre orter och driver sedan sommaren 2009 den nya generationens digitalradionät, DAB+. Vi upplåter nätet och sedan kan programbolagen koppla upp sig och testa sina kanaler. Tanken är att bolagen får pröva sig fram inför en tänkt lansering av digitalradio i Sverige, säger Per Gunnarsson Borgå, ansvarig för Teracoms radioerbjudande. Idag är frekvenserna i det analoga FM-nätet i princip helt upptagna men med digitalradio i marknätet kan fler kanaler sändas. I ett eventuellt digitalt nät kommer det att få plats kanaler. Andra fördelar med digitalradio är att lyssnaren inte behöver hålla reda på frekvenserna Ljud över IP När MTG Radio flyttade från Münchenbryggeriet i Stockholm till nya lokaler vid Ringvägen i stadsdelen Södermalm tog Teracom den nya produkten Ljud över IP i drift för första gången. På en och samma dag var vi med och gjorde skiftet. Vi lyfte över alla förbindelser till Ljud över IP och det innebär att MTG Radio använder en helt ny distributionslösning från Teracom, vilken spar kostnader och är mer anpassad för framtidens nät, säger Per Gunnarsson Borgå, ansvarig för Teracoms radioerbjudande. Ljud över IP erbjuder möjligheter för en gemensam, digital samtrafik, samtidigt som man minskar den infrastruktur som krävs för att styra många signaler mellan utrustningar på flera orter. Med den nya tekniken kan Teracom erbjuda substitut till äldre ISDN- och X.21-baserade förbindelser.

34 30 Teracom-koncernens erbjudande för sitt favoritprogram, att det är möjligt att backa i direktsändning och få textinformation samt ladda ned ljudradiofiler tillsammans med radiosändningen. Digitalradio gör också att mottagningen blir bättre. Ytterligare ett viktigt skäl för införande av digitalradio är att nuvarande analog teknik missgynnar landsbygden. Det är nämligen i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö som de analoga frekvensresurserna historiskt har koncentrerats. Med ny teknik finns inga sådana begränsningar, istället kan radion digitaliseras och utvecklas på rättvisa villkor. I Stockholm finns det ett tjugotal radiokanaler idag, det finns ingen anledning till att lyssnare i andra delar av Sverige inte ska kunna lyssna på lika många kanaler, säger Per Gunnarsson Borgå. Viktiga händelser 2009 Största affären inom radio genomfördes i slutet av oktober då Teracom, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB tecknade ett avtal för utsändningstjänster av nationell radio. Avtalet löper över fyra år och omfattar all utsändning från SR/UR i det analoga FM-nätet. I början av året tecknade Teracom avtal med trafikinformationsföretaget Destia Traffic om utsändning av TMC (Traffic Message Channel) via det nationella FM-nätet. Meddelandena tas emot och avkodas av en bilradio eller ett navigationssystem med TMC-utrustning och kan på så vis hjälpa föraren att undvika störningar längs vägen. Teracom har också skrivit kontrakt med Försvarsmakten avseende en liknande tjänst, krypterad lägesinformation i det nationella FM-nätet. Vid årsskiftet tecknade Teracom ett större utsändningsavtal med Sveriges ledande kommersiella radionätverk, MTG Radio AB. Avtalet sträcker sig de kommande fyra åren och inbegriper att Teracom levererar nya nätlösningar. Mediahub Teracom gör det möjligt att samla in och sända ut signaler i olika format, i önskad kvalitet och till alla plattformar. Kaknästornet hjärtat i verksamheten är navet för mottagningen och paketeringen av signaler och för utsändningen till kunderna. Direktlänk till Danmark Våren 2009 fick Teracom en förfrågan från TV4- gruppen att bygga en direktlänk från Danmark till Stockholm. Anledningen var att TV4 hade vunnit sändningsrättigheterna till den danska fotbollsligan (SAS Ligaen) och matcherna skulle sändas direkt i nya danska Canal9. Kanalproduktionen skulle ske i Stockholm och TV4 behövde någon som ordnade förbindelsen via danska arenor till Stockholm, och som sedan distribuerade i det danska kabelnätet. Teracom fick i uppdrag att på 26 dagar bygga ett fibernät med en nod i Köpenhamn och en i Kaknästornet, där signalen gick vidare till TV4. I juli kunde Canal9 direktsända dansk fotboll producerad i Sverige.

35 Teracom-koncernens erbjudande 31 Kaknäs hjärtat i mediedistributionen Teracoms mediahub är en knutpunkt för signaler som kommer in och som sänds ut i framförallt Sverige, Norge och Danmark, men även till övriga delar av världen. Distributionen sker både via Teracoms eget digitala tv-nät, via bredband, radionät, satellit och fiber. Kaknästornet är ett nav där vi kan ta emot signaler i hög kvalitet och sedan kan vi sända ut materialet i det format och till den plattform som kunden önskar, säger Peo Gaasvik, teknikdirektör på Teracom. I framtiden, när hdtv och ett större kanalutbud har slagit igenom brett, kommer kostnaderna för att samla in program att öka eftersom datamängden blir större. Den dyrare hanteringen innebär att konkurrensfördelarna med egen programinsamling minskar. När många aktörer sänder ut samma program blir det både enklare och mer kostnadseffektivt att låta en aktör fungera som utsändningsnav. Teracom har redan tillräckligt stor kapacitet att ta hand om alla aktörer på den svenska och nordiska marknaden. Vi kan ta emot och sända ut till den kvalitet och i det format som kunden vill, till en kostnad som blir lägre, säger Peo Gaasvik. Viktiga händelser 2009 Inför etableringen av Boxer i Danmark byggde Teracom en direktförbindelse mellan Boxer, via Kaknästornet, och BSD i Danmark. Sammantaget levererar Teracom 20 kanaler till det danska nätet via förbindelsen. Under året hjälpte Teracom TV4 att sända dansk sport till TV4-huset i Stockholm för redigering för att därefter sända tillbaka materialet till Danmark för utsändning i det danska marknätet. Framtiden En viktig satsning under 2010 är att Teracom ökar mängden kanaler i Kaknäs och samtidigt förbättrar insignalen, samt ökar antalet format och kvaliteter som kan tas emot och distribueras vidare. Ju fler kunder som väljer vår kanal, desto mer attraktiv blir vi som samarbetspartner. Det skulle också göra det möjligt för mindre aktörer att sända fler kanaler till sina respektive mottagare, säger Peo Gaasvik. Drift av Nokia Siemens nät i Sverige Under 2009 fick Teracom uppdraget att ta hand om driften och servicen av Nokia Siemens Networks nät i hela Sverige under fem år. Vi började för fem år sedan med service av cirka 200 3G-basstationer i norra Sverige och i april i år tog vi över servicen för hela nätet i Sverige, motsvarande cirka G-basstationer, säger Stefan Williamsson, försäljningschef på Teracom. Att vi lyckats så bra är till största delen servicepersonalens bedrift. Vi har professionell och kunnig personal ute på fältet. De är breda men är också experter på detaljer, säger Stefan Williamsson. Inom serviceerbjudandet är affären med Nokia Siemens Networks den största under året.

36 32 Teracom-koncernens erbjudande Ytterligare ett steg i utvecklingen av mediahuben är att knyta till sig fler produktionsplatser. Redan idag har Teracom direktlänkar med sex stora arenor i Sverige, däribland Globen, Scandinavium och Lisebergshallen. Om någon håller ett evenemang i Globen kan de komma till oss och få det överfört till sin studio eller programbearbetning. I Kaknäs ska det gå att komma åt en mängd olika arenor. Det gäller inte bara sport utan evenemang som Melodifestivalen eller att sända från Älvsjömässan i Stockholm. Vi tittar även på samarbeten med andra aktörer utomlands, säger Peo Gaasvik. Inplaceringar och SErvice I Teracoms rikstäckande nät av strategiskt placerade master och stationer kan företag hyra plats för egen utrustning och få tillgång till avbrottsfri el. Teracom erbjuder dessutom service av kundernas utrustning, oavsett om den är placerad i vårt nät eller i kundens egen anläggning och oberoende av var i Sverige utrustningen finns. Servicepersonalen finns i hela landet och kan rycka ut när som helst på dygnet. Erbjudande och kunder inom inplaceringar och service Teracom erbjuder inplaceringar och service i de 54 storstationer och 700 övriga anläggningar som finns runt om i Sverige. Genom att hyra utrymme för antenner och annan utrustning får företag en säker och kostnadseffektiv distribution av exempelvis telekomtjänster. Jämfört med alternativet att bygga egna master är investeringskostnaden mycket låg. Utöver inplaceringar erbjuder Teracom effektiv service och förvaltning av kundernas utrustning i hela landet, i både koncernens egna anläggningar och de som ägs av andra anläggningsägare. Med lång erfarenhet och bred kompetens är det möjligt att serva kundens utrustning på bästa sätt, oavsett var i Sverige den är placerad. Teracoms serviceteam består av cirka 185 perso- Sjöfartsverket tog över plats efter analoga tv-sändare Teracom är en av två leverantörer av inplaceringar och förbindelser till Sjöfartsverkets kustradio. Sjöfartsverkets kustradio sänder längs med hela Sveriges kust. Det rör sig om ett antal radiokanaler genom vilka fartygskommunikationen sker. Trafiken sker digitalt med så kallad VoIP (Voice over Internet Protocol). Upprinnelsen till affären var att Sjöfartsverket ville stärka sina sändningar för att kunna nå ut även vid svåra stormar som Gudrun, säger Anders Höglund, säljare på Teracom i Sundsvall. När de analoga tv-sändarna plockades ned fanns utrymme högst upp i flera sändarmaster. Det fylldes snabbt av Sjöfartverkets sändare. Sjöfartsverket vill nå långt med sina sändningar och ju högre upp sändarna sitter desto längre når de. Deras sändare sitter i genomsnitt på 200 meters höjd och på vissa ställen sitter de ännu högre upp tack vare avvecklingen av det analoga tv-nätet, säger Anders Höglund. Sjöfartsverket har också valt att placera en kommunikationsväxel i Kaknästornet. Det beror på att de vill ha högsta möjliga säkerhet. Trafiken måste hela tiden fungera, vilket också är ett viktigt skäl till att de valde oss som leverantör, säger Anders Höglund. Avtalet för förbindelser är på fem år och inplaceringsavtalet löper under sju år.

37 Teracom-koncernens erbjudande 33 Teracom-koncernens serviceteam, som ser till att det rikstäckande sändarnätet för radio och tv alltid fungerar, består av 185 personer spridda över Sverige. ner som finns fördelade i hela landet. Dessutom finns en komplett krishanteringsorganisation som med kort varsel tillhandahåller reservdelar, reservkraft och teknisk utrustning. Serviceerbjudandet är indelat i fyra övergripande områden: avhjälpande underhåll, förebyggande underhåll, anläggningsförvaltning och övervakning. Utöver det erbjuds kompletterande serviceuppdrag som exempelvis driftsättning, antennmätningar och mastbesiktningar. Avhjälpande underhåll innebär att Teracom gör en felanalys och rättar till uppkomna fel inom överenskommen tid. Inom ramen för förebyggande underhåll servar Teracom utrustningen med regelbundna intervall. Anläggningsförvaltning innefattar aktiviteter som krävs för att långsiktigt upprätthålla en fungerande anläggning, exempelvis hantering av anläggningsdata och planering samt beställning av anläggningsåtgärder. Inom övervakning sköter Teracom kundernas nät dygnet runt, vilket omfattar hela kedjan från mottagning av felanmälan fram till felidentifiering. De största kunderna inom inplaceringar och service är Telenor, Nokia Siemens Networks, TeliaSonera, 3, Tele2 och Access Industries (ice.net). Viktiga händelser 2009 Under året tecknades att avtal med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), vilka ansvarar för ett kommunikationssystem inom blåljustjänster Rakel. Teracom är en av flera aktörer som hyr ut plats till MSB för de sändare och den utrustning som Rakel bygger på. Under året byggde TeliaSonera ut sitt 3G-nät genom utökning av befintliga inplaceringar hos Teracom för att få större nätkapacitet. När mobiloperatören Nordisk Mobiltelefon Sverige AB (ice.net) gick i konkurs i februari 2009 tog Teracom under två veckor hand om driften av näten. När Access Industries förvärvade ice.net valde denna att teckna fortsatt avtal med Teracom för drift och övervakning.

38 34 Teracoms samhällsansvar Expansion under ansvar I snart 90 år har Teracom-koncernen gett människor tillgång till ett stort utbud av medietjänster. De erbjuds med stor hänsyn till omvärlden. Teracom-koncernen har sedan länge arbetat med ansvarsfrågor som etik, mångfald, transparens och tillförlitlig distribution av radio och tv under såväl normala som svåra externa påfrestningar. Teracom bidrar till att öka både tv- och radiomediets tillgänglighet och utbud. Ett större urval av tv- och radiokanaler kan öka möjligheterna för en demokratisk opinionsbildning. Under de senaste åren har koncernen startat verksamhet i Danmark och Finland och är på så vis viktig för det offentliga samtalet i dessa länder. Hållbarhet en integrerad del av koncernen Teracom-koncernen drivs på ett sätt som säkerställer en fortsatt god ekonomisk utveckling som stödjer ett långsiktigt hållbart samhälle. Det är nödvändigt för att vara attraktiv som affärspartner och arbetsgivare samt gentemot andra intressenter som berörs av verksamheten. Under 2008 tog koncernen ett samlat grepp om verksamhetens hållbarhetsaspekter. Arbetet med att integrera hållbarhetsaspekterna i koncernbolagens rutiner fortsatte under 2009 för att se till att frågorna får ordentligt fotfäste i alla delar av koncernen. Samordnad styrning Under 2009 har styrningen av hållbarhetsarbetet utvecklats och är nu en del av koncernledningsarbetet. Förra året identifierade en koncerngemensam arbets- respektive styrgrupp tillsammans med Teracoms koncernledning vilka hållbarhetsområden koncernen ska prioritera samt vilka mål som ska knytas till dessa på ett till två, respektive fyra till fem års sikt. Samtliga prioriterade områden är kopplade till koncernens affärsstrategier. Till frågorna som har störst betydelse hör koncernens utsläpp av växthusgaser och människors tillgång till viktig samhällsinformation samt tillgång till fri media. Flera intressenter I stort sett alla hushåll i Sverige och en växande del av hushållen i Danmark och Finland tar på något sätt del av Teracom-koncernens tjänster. Tillsammans med kunder, medarbetare, leverantörer, samarbetspartner, media, myndigheter och ägare hör allmänheten till de viktigaste intressenterna. Dessa grupper påverkar och påverkas av koncernen verksamheter. Därför sker ett

39 Teracoms samhällsansvar 35 Teracom-koncernens rikstäckande nät är en garant för att information når befolkningen vid kriser och katastrofer. I förlängningen är koncernens verksamhet en förutsättning för yttrandefrihet och demokrati. kontinuerligt informationsutbyte kring verksamheter, tjänster och framtida utveckling med flertalet av intressenterna. Ett exempel är Teracoms leverantörsbedömningsprojekt som drog igång 2009, där leverantörerna, befintliga och presumtiva, får frågor om hur de förhåller sig till Global Compacts tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och korruption. Engagerade medarbetare Teracom-koncernen bedriver ett omfattande arbetsmiljöarbete. Det följs upp fyra gånger per år i Teracoms skyddskommitté som består av chefer och skyddsombud. Att arbetet är framgångsrikt visar inte minst den låga sjukfrånvaron. För 2009 var den för Teracom AB 2,0 (2,5) procent och för Boxer 1,81 (2,32) procent. Inom koncernen genomförs regelbundet medarbetarundersökningar för att utvärdera arbetstillfredsställelsen och identifiera förbättringsområden. Teracom AB:s medarbetarundersökning under 2009 visade att Nöjd-Medarbetar-Index, NMI, steg till 73 från 70 året innan. Motsvarande undersökningar hos Boxer i Sverige och Danmark, samt PlusTV visade ett värde på 75, vilket är ett mycket starkt resultat. I slutet av året antog Teracom-koncernen en koncernövergripande mångfalds- och jämställdhetspolicy som bland annat syftar till att koncernen långsiktigt ska attrahera sökanden oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, utseende, sexuell läggning eller andra faktorer. Olikheter mellan människor ska betraktas som en möjlighet till utveckling för såväl företaget som medarbetarna och bidrar till ett dynamiskt, kreativt och trivsamt arbets klimat.

40 36 Teracoms samhällsansvar Begränsad miljöpåverkan Teracom-koncernens verksamhet har relativt liten direkt miljöpåverkan och ambitionen är att systematiskt förebygga och minimera miljöpåverkan ytterligare. Den enda del som är rapporteringspliktig enligt miljöbalken är köldmediehanteringen. För att systematiskt minska miljöpåverkan har ett miljöledningssystem som bygger på ISO tagits fram. Teracom-koncernens största miljöpåverkan är förbrukningen av bränsle och energi. Koncernens direkta energianvändning är bränsle som förbrukas i de olika förbränningsmotorerna hos fordon som ägs eller hyrs av koncernföretagen. En metod att minska energiförbrukningen är så kallad ecodriving, där anställda under en endagskurs lär sig köra mer sparsamt. En annan metod är att minska klimatpåverkan från medarbetarnas resor till och från jobbet. Av det skälet har Boxer infört en miljöbonus för den som väljer att lämna bilen hemma. Bonusen är 500 SEK per anställd och månad. Koncernens indirekta energiförbrukning består av el och värme. Teracom AB:s rikstäckande marknät för tv-sändningar är el-intensivt. Även kontoren och sändarstationerna förbrukar energi i form av el och värme. För att minska den indirekta energiförbrukningen arbetar Teracom aktivt för att återvinna spillvärme som tv-sändarna genererar. Teracom har utvecklat en teknisk lösning för att värma upp sändarstationernas lokaler genom att tillvarata värmeförluster från sändarutrustningen. Tack vare detta sparas cirka kwh per år. Koncerngemensam miljöpolicy Under 2009 skapades koncernens första gemensamma miljöpolicy som utgår från transporter, energianvändning och avfall. Miljöpolicyn beskriver hur Teracom-koncernen ska arbeta för att kontinuerligt minska miljöpåverkan bland annat genom att prioritera möten med avståndsöverbryggande teknik framför fysiska möten, välja miljövänliga transportlösningar, hushålla med råvaror och energi och källsortera. Vid val av leverantörer ska Teracom ställa miljökrav på produkter och begära redovisning av leverantörernas miljöarbete. Teracoms hållbarhetsredovisning Teracom-koncernens hållbarhetsarbete redovisas sedan 2008 i en separat hållbarhetsredovisning. Den finns tillgänglig på och kan också beställas i tryckt form. Hållbarhetsrapporten innehåller detaljerad fakta om hur koncernens hållbarhetsarbete bedrivs samt hur insamlingen av information genomförs. Teracom-koncernen följer Global Reporting Initiatives rikt linjer för sin hållbarhetsredovisning (GRI G3). Hållbarhetsredovisningen granskas av tredje part.

41 Bolagsstyrningsrapport 37 Bolagsstyrningsrapport 2009 Bolagsstyrningsrapporten är inte granskad av Teracom AB:s revisorer och är inte en del av den formella årsredovisningen. I rapporten ingår beskrivningen av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen och presentationerna av styrelse och koncernledning. BOLAGSSTYRNING INOM TERACOM-KONCERNEN Teracom AB är ett av staten helägt svenskt aktiebolag med säte i Sundbyberg. Styrningen av Teracom-koncernen baseras på aktiebolagslagen (ABL), Statens ägarpolicy samt Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Enligt regeringens riktlinjer ska den externa rapporteringen i statligt ägda bolag också vara minst lika transparent som i börsnoterade företag. Utöver de externa lagarna och riktlinjerna har Teracom-koncernen interna styrdokument i form av bolagsordningen, styrelsens arbetsordning samt policyer och riktlinjer på både koncern- och bolagsnivå. Statens ägarpolicy återfinns i sin helhet på regeringens hemsida och Koden finns tillgänglig på Kollegiet för svensk bolagsstyrnings hemsida Ramverk och styrstruktur I enlighet med ABL:s regler finns det tre beslutsorgan inom Teracom AB: bolagsstämma, styrelse och verkställande direktör (vd). I ett statligt ägt företag som Teracom AB redogör ägaren via Statens ägarpolicy för viktiga principfrågor i bolagsstyrningen. I bolagsordningen ger ägaren riktlinjer för bland annat Teracom AB:s verksamhet och inriktning. Genom styrelsens arbetsordning, som styrelsen fastställer en gång per år, regleras förhållandet mellan styrelse och vd. Andra viktiga interna styrdokument är Teracom-koncernens strategiska plan samt gemensamma policyer, riktlinjer och instruktioner. Därutöver finns ett antal policyer och riktlinjer som är anpassade till koncernbolagens respektive verksamheter. Figuren ger en översiktlig beskrivning av styrstrukturen inom koncernen. Styrningen utgår från Teracom AB, som är formellt moder bolag i koncernen som vid utgången av 2009 bestod av Boxer TV-Access AB, Boxer TV A/S och sedan juni 2009 Digi TV Plus Oy. Extern revision Granskningsplan Staten Statens ägarpolicy Bolagsstämma Bolagsordning Teracom AB Styrelse Arbetsordning Revisionsutskott Koncernchef/vd Vd-instruktion Teracoms övergripande bolagsstruktur. Koncernledningen presenteras på sidorna Nomineringsprocess Statens ägarpolicy Internrevision Intern revisionsplan Avsteg från Koden Koden bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att bolag som tillämpar Koden inte måste följa varje regel om det anser att det på grund av särskilda omständigheter finns en bättre lösning. Om en annan lösning tillämpas, än den som Koden anger, ska det tydligt redovisas och motiveras i bolagsstyrningsrapporten. Teracom AB avviker från Kodens regler enligt följande: Regel 2 om tillsättning av styrelse och revisorer I reglerna beskrivs hur tillsättning av styrelse och revisorer ska gå till. Kodens bestämmelser är främst avsedda för publika företag med spritt ägande. Teracom gör avsteg från reglerna eftersom nomineringsprocessen följer Statens ägarpolicy. Enligt Statens ägarpolicy nominerar ägarna, genom Näringsdepartementet, styrelseledamöter och revisorer. För de av staten helägda företagen tillämpas enhetliga och gemensamma principer för en strukturerad nomineringsprocess, som drivs och koordineras av Näringsdepartementet. Nomineringsprocessen i sin helhet beskrivs i Statens ägarpolicy.

42 38 Bolagsstyrningsrapport Regel 4.4 om styrelsens oberoende Enligt regel 4.4 ska majoriteten av ledamöterna vara oberoende i förhållande till ägarna. Teracom gör avsteg från regeln eftersom det i företag som är helägda av staten saknas skäl att redovisa oberoende. Statens ägarpolicy anger att nomineringar till styrelsen offentliggörs enligt Kodens riktlinjer med undantag för redovisning av ledamöternas oberoende i förhållande till större ägare. Skälet bakom kodregeln att företag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende till större ägare, och att samtliga styrelseledamöters oberoende till större ägare ska redovisas, är att skydda minoritetsaktieägares intressen i företag med spritt ägande. ÄGAREN Ledord för statens förvaltning av de helägda företagen är öppenhet, aktivt ägande samt ordning och reda. I Statens ägarpolicy anges att statligt ägda företag ansvarar för frågor som rör exempelvis etik, miljö, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Ägaren har sålunda krav på en genomtänkt strategi för dessa frågor. Ägarens mål Syftet med Teracom AB:s, som är moderbolag i koncernen, verksamhet är att bedriva utsändning av radio och tv samt därmed förenlig verksamhet. De långsiktiga ekonomiska målen för koncernen utgörs av; avkastning eget kapital uppgår till 17 procent, solidetsmål om 30 procent samt utdelningsandelen om mellan 40 och 60 procent av netto resultatet under förutsättning att soliditetsmålet uppnåtts. Visionen för koncernen är att vara ledande i Norden och bli en av Europas stora tv-operatörer. BOLAGSSTÄMMA Bolagsstämman är Teracom AB:s högsta beslutande organ. Den utser styrelse och revisorer samt fattar beslut om bland annat ändringar i bolagsordningen samt fastställer balans- och resultaträkning. Teracom AB:s årsstämma hålls i Stockholm eller i Sundbyberg, där bolaget har sitt säte. Underrättelse om tid och ort för stämman ska tidigast sex och senast fyra veckor före stämman sändas till riksdagens kammarkansli. Bolag som är helägda av staten erbjuder allmänheten att delta vid årsstämman, där de får möjlighet att ställa frågor till styrelse och företagsledning i anslutning till denna. Aktieägaren eller ombud för denna har rätt att, efter anmälan till bolaget senast den dag som anges i kallelsen, medföra ett eller två biträden till stämman. Riksdagsledamot har rätt att, efter anmälan till styrelsen senast två veckor i förväg, delta vid stämman och i anslutning till denna ställa frågor. Årsstämma 2009 Teracom AB höll årsstämma den 31 mars 2009, till vilken allmänheten var inbjuden. Stämman omvalde Åsa Sundberg till styrelsens ordförande. Kristina Axberg Bohman, Maria Curman, Ingrid Engström, Lars Grönberg, Tobias Henmark och Urban Lindskog omvaldes som ledamöter. Liksom tidigare är arbetstagarrepresentanterna John-Olof Blomkvist, ST, med Stig-Arne Celin som suppleant samt Claes-Göran Persson, SEKO, med Stefan Thylander som suppleant. Ledamöter och arbetstagarrepresentanter i styrelsen presenteras på sidorna Motiveringen till val av styrelsemedlemmar är att dessa har hög kompetens inom och erfarenhet av ekonomisk styrning, finansiell kompetens samt företagsledning. Styrelsen innehar även specifik kompetens inom telekom- och mediebranschen. Vid årsstämman 2007 omvaldes Ernst & Young som revisionsbolag för tiden fram till årsstämman Revisorerna överlämnade vid årsstämman 2009 revisionsberättelsen till ägaren. Årsstämman fastställde årsredovisningen för räkenskapsåret 2008 och beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, om utdelning till ägaren om 150 MSEK. Stämman beslutade om ersättningsprinciper till styrelse och ledning. Protokollet från årsstämman, med information om samtliga beslut, finns på hemsidan Årsstämma 2010 Årsstämma 2010 hålls den 31 mars i Stockholm. STYRELSEN Sammansättning Enligt Statens ägarpolicy ska utgångspunkten för varje nominering av en styrelseledamot vara kompetensbehovet i företagets styrelse. Regeringens mål är att styrelsen ska ha hög kompetens, som är väl anpassad till företagets verksamhet, situation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha hög integritet och motsvara de krav på gott omdöme som ställs på företrädare för staten. Sammansättningen ska också vara sådan att balans mellan kvinnor och män uppnås, med målet att vardera kön är representerat med minst 40 procent. I Teracom AB:s styrelse är andelen män av de stämmovalda ledamöterna 43 (43) procent. Ledamöternas genomsnittsålder är

43 Bolagsstyrningsrapport (51) år. Sammantaget bedömer ägaren att styrelsen väl uppfyller de krav som Statens ägarpolicy anger. Inom Teracom AB:s styrelse finns ett revisionsutskott som har som uppgift att bland annat bevaka revisorernas opartiskhet, bistå styrelsen i att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen samt övervaka den interna kontrollen. Mot bakgrund av att ersättningar och andra anställningsvillkor baseras på regeringens riktlinjer anser styrelsen att ett särskilt ersättningsutskott inte är ändamålsenligt. Styrelsens sammansättning 2009/2010 Namn Födelseår Funktion i styrelsen Invald Revisionsutskott Åsa Sundberg 1959 Ordförande 2008 Kristina Axberg Bohman 1959 Ledamot 2007 Ordförande Maria Curman 1950 Ledamot 2007 Ingrid Engström 1958 Ledamot 2003 Lars Grönberg 1949 Ledamot 2005 Tobias Henmark 1968 Ledamot 2003 Ledamot Urban Lindskog 1965 Ledamot 2007 Ledamot Jan Olof Blomkvist 1949 Ledamot 1995 Stig-Arne Celin 1954 Suppleant 2002 Claes-Göran Persson 1958 Ledamot 2006 Stefan Thylander 1954 Suppleant 2007 Styrelsens ansvar Styrelsen ansvarar ytterst för organisationen och förvaltningen av Teracom-koncernens angelägenheter, och har det yttersta ansvaret för att rapporteringen till ägaren och omvärlden ger en korrekt och fullständig bild av koncernens utveckling, finansiella ställning och risker. Den ansvarar för att den finansiella rapporteringen är upprättad i överensstämmelse med lag och tillämpliga redovisningsstandarder samt ser till att Teracom-koncernen i tillämpliga delar följer rekommendationerna i Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter. Den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer reglerar styrelsens arbete och ansvarsfördelningen mellan styrelse och ledningsgrupp. Arbetsordningen innehåller även instruktioner gällande ekonomisk rapportering som komplement till ABL:s bestämmelser och Koden. Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för att leda styrelsens arbete och se till att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ansvarar bland annat för att ny styrelseledamot genomgår lämplig introduktionsutbildning, att styrelsen löpande uppdaterar och fördjupar sina kunskaper om Teracom-koncernen. Det är också ordförandens ansvar att förmedla ägarens synpunkter i ägarfrågor till styrelsen. Styrelsens arbete Under 2009 hölls 14 styrelsemöten, varav tre extra möten och ett per capsulam-möte. Bolagets stämmovalda revisorer deltog vid ett möte med styrelsen utan bolagsledningens närvaro. Styrelsens arbete följde i allt väsentligt den plan med fasta informations- och beslutspunkter samt särskilda frågor som styrelsen årligen fastställer. Varje möte följde en godkänd dagordning och den bakomliggande dokumentation som skickades ut till styrelsen inför mötet. Vd, tillika koncernchef, samt vice koncernchef deltog vid samtliga ordinarie och extra styrelsemöten. Ledande befattningshavare inom Teracom-koncernen kallades som föredragande för särskilda punkter. Till de fasta punkter som behandlades vid mötena hör vd:s föredragning och ekonomisk månadsrapportering. Därutöver behandlade styrelsen ett antal andra frågor vid sina möten under 2009, där särskild uppmärksamhet ägnades åt: Strategi- och affärsplaner Teracom-koncernens partners Regulativa frågeställningar och digital-tv-utbyggnad Nya produkter Internationalisering av Teracom-koncernen Förvärv av bolag i Europa Avyttring Comet Organisationsförändringar Budget Rapporter från revisionsutskotten om bland annat intern kontroll och revision Bolagsstyrningsfrågor och koncernövergripande policyer Årsbokslut, delårsrapporter och månadsrapporter Ersättningar Ordförande och styrelseledamöter ersätts för den arbetsinsats och det ansvar som uppdraget innebär i enlighet med beslut vid årsstämman. Ersättning utgår även för utskottsarbete. Styrelsen beslutar om ersättningar till vd efter beredning av styrelsens ordförande. Vid beslut om ersättningar och andra anställningsvillkor beaktas de av regeringen beslutade riktlinjerna, som säger att löner och ersättningar till personer i företagsledande ställning ska vara konkurrenskraftiga men inte löneledande i förhållande till jämförbara företag. För ytterligare information om ersättningarna hänvisas till not 6 på sidan 76 i årsredovisningen.

44 40 Bolagsstyrningsrapport Styrelseledamöters mötesnärvaro Namn Funktion i styrelsen Styrelsemöte Revisionsutskott Åsa Sundberg Ordförande 13 av 14 Kristina Axberg Bohman Ledamot 14 av 14 8 av 8 Maria Curman Ledamot 12 av 14 Ingrid Engström Ledamot 12 av 14 Lars Grönberg Ledamot 13 av 14 Tobias Henmark Ledamot 14 av 14 8 av 8 Urban Lindskog Ledamot 14 av 14 6 av 8 Jan Olof Blomkvist Ledamot 13 av 14 Stig-Arne Celin Suppleant 1 av 14* Claes-Göran Persson Ledamot 12 av 14 Stefan Thylander Suppleant 2 av 14* * Närvaron för arbetstagarrepresentanternas ersättare (suppleanter) redovisas enbart när de har ersatt ordinarie ledamot (arbetstagarrepresentant) vid styrelsemötet. Revisionsutskottet För att fördjupa och effektivisera arbetet gällande riskbedömningar, intern kontroll, extern redovisning och revision utser styrelsen årligen ett revisionsutskott. Revisionsutskottet är ett beredande organ, vars förslag överlämnas till styrelsen. Arbetet regleras av en skriftlig arbetsordning. Till uppgifterna hör bland annat att bevaka revisorernas opartiskhet och självständighet genom att övervaka de fristående rådgivningsuppdrag som revisorerna kan få av företagsledningen. Revisionsutskottet bistår också styrelsen i att säkerställa kvaliteten i den finansiella rapporteringen. Utskottet består efter årsstämman 2009 av tre ledamöter: ordförande Kristina Axberg Bohman, Tobias Henmark och Urban Lindskog. Teracoms internrevisor är sekreterare i revisionsutskottet. Under räkenskapsåret 2009 hölls 14 möten och särskild uppmärksamhet ägnades åt: Bokslutskommuniké och årsredovisning 2008 Delårsrapporter 2009 Riskbedömningar Hållbarhetsfrågor Redovisningskritiska frågor Utvärdering av den interna kontrollen inom Teracom Utvärdering av revisorernas arbete Beredning av val av externa revisorer Styrande policyer för styrelsebeslut Internrevision Svensk kod för bolagsstyrning Revisionsplanering Revisorerna, finansdirektören, ekonomidirektören och chefen för internrevision deltog också vid mötena. Revisorerna deltog dock inte vid mötet gällande utvärdering av revisorernas arbete. Befattningshavare inom Teracom-koncernen kallades som föredragande för särskilda punkter. Information om revisionsutskottets möte lämnades till styrelsen vid efterföljande styrelsesammanträde. Protokoll från utskottssammanträdena sändes till samtliga styrelseledamöter. VD OCH KONCERNLEDNING Vd:s ansvar Styrelsen utser Teracom AB:s vd och tillika koncernchef. Sedan den 1 januari 2007 är Crister Fritzson koncernchef. Vd ansvarar enligt aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning för den löpande förvaltningen av Teracom-koncernens verksamhet. I styrelsens vd-instruktion redogörs närmare för vd:s befogenheter och förpliktelser. Av gällande arbetsordning och instruktion framgår att vd ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Ledningsstruktur och organisation Samarbetet och informationsutbytet mellan koncernchefen, och styrelseordföranden sker genom regelbundna möten. Vid dessa planeras bland annat styrelsesammanträden. Koncernchefen förser styrelsen med månadsrapporter för att möjliggöra en fortlöpande uppföljning och kontroll av koncernens ekonomiska ställning. Koncernledningen sammanträder varannan vecka och behandlar koncernövergripande frågor som partnerskap, resursallokering, förvärv och avyttringar, ekonomi, budget, prognos, löpande beslut om affärsverksamheten samt frågor inför styrelsen. Under 2009 bestod koncernledningen av: Crister Fritzson, koncernchef och vd för Teracom AB, Per Norman, vice koncernchef samt vd för Boxer TV-Access AB och Helena Nathhorst, finansdirektör. Koncernledningen ombildades i mars 2010 och utgörs av: Koncernchefen, cheferna för Boxer Danmark, Boxer Sverige, PlusTV och Teracom Sverige samt cheferna för Finans, Kommunikation och HR. Under första kvartalet 2009 fördes bredbandsverksamheten i Teracom över till ett eget bolag, Comet Networks AB, som avyttrades under tredje kvartalet Vidare förvärvades aktiemajoriteten i Digi TV Plus Oy

45 Bolagsstyrningsrapport 41 i Finland. Under året bildades också koncernfunktionen för finansiering, som leds av finansdirektören. Koncernchefens styrning och kontroll av verksamheten i koncernbolagen sker genom koncernledningen. Koncernbolaget Digi TV Plus Oy, som också ingår i koncernens betal-tv-verksamhet, styrs även genom ett aktivt styrelsearbete. Utvärdering av styrelsen och vd Styrelsens arbetsordning föreskriver att styrelsens arbete utvärderas skriftligen genom frågor kring hur styrelsen som kollektiv och de enskilda ledamöterna utför sina uppgifter. Utvärderingen överlämnas till den enhet inom Näringsdepartementet som ansvarar för nomineringsprocessen. Styrelsen genomförde en utvärdering av styrelsens och vd:s arbete under Ett möte för utvärdering av vd hölls utan företagsledningens närvaro. INTERN KONTROLL En effektiv riskhantering och intern kontroll inom koncernen lägger grunden för en långsiktigt god värdeutveckling. Teracom-koncernen har etablerat en uppsättning regler, rutiner och policydokument som syftar till att reducera risker samt öka affärsmässigheten i verksamheten. Exempel på styrande dokument är etikpolicy och informationspolicy. Riskhanteringen inom Teracom-koncernen utgår ifrån uppsatta mål, både övergripande och underordnade. Risk definieras som en negativ målavvikelse och riskerna värderas utifrån väsentlighet. Risker inom områden som är kritiska för Teracom-koncernens måluppfyllelse bedöms fortlöpande. Mer information om riskfaktorer och koncernens hantering av dessa finns i förvaltningsberättelsen på sidan 54. Utifrån bedömningarna vidtas åtgärder och utses ansvariga för att kontrollera, och om möjligt minimera, identifierade risker. Beroende på riskens art och väsentlighet hanteras den i styrelse, koncernledning eller i andra relevanta delar av organisationen. Internrevision Sedan 2005 har Teracom-koncernen en särskild intern granskningsfunktion, Internrevisionen. Internrevisionen granskar, analyserar och utvärderar den interna kontrollen avseende bland annat den finansiella rapporteringen inom koncernen. Internrevisionen är organiserad som oberoende enhet inom Teracom AB:s stab och rapporterar till styrelsens revisionsutskott. Internrevisionen beaktar de riktlinjer som ges av Internrevisorernas förening (IIA Institute for Internal Auditors) för yrkesmässig internrevision. Det interna granskningsarbetet utförs av internrevisionen enligt den av styrelsen årligen fastställda revisionsplanen och rapporterar löpande till revisionsutskottet. Revisorer De stämmovalda revisorernas uppdrag är att granska årsredovisning och bokföring samt styrelsens och vd:s förvaltning. Ansvaret för val av revisorer ligger hos ägaren. Näringsdepartementets bolagsförvaltare och handläggare följer alla steg i upphandlingsprocessen, från upphandlingskriterier till urval och utvärdering. Det slutliga beslutet fattas av ägaren vid årsstämman. Revisorer väljs, enligt ABL, på mandatperioder om fyra år. Eventuella omval av revisorer följs av utvärdering av revisorernas arbete och den nya mandatperioden blir i så fall tre år. Löpande utvärderingar görs för att rätta till eventuella brister och för att förtydliga ägarens önskemål. Vid årsstämman 2007 omvaldes bolagets revisorer Ernst & Young, med Anders Wiger som ansvarig revisor och Annika Engström som revisorssuppleant, fram till slutet av årsstämman Under 2009 utsågs Annika Engström till ansvarig revisor att leda revisionsuppdraget till årsstämman Vid sidan av revisionsuppdrag hos Teracom har Annika Engström revisionsuppdrag hos bland annat Veolia Transport och TechData. Vid styrelsemötet i mars 2010 redovisade Teracoms revisor sina iakttagelser från revisionen av årsbokslutet för STYRELSENS BESKRIVNING AV INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN Styrelsen ansvarar enligt ABL och Koden för den interna kontrollen. Denna beskrivning av intern kontroll har upprättats i enlighet med Koden, avsnitt 10.5 och 10.6, och avgränsas därmed till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Teracom-koncernen använder Internal Control Integrated Framework, som lanserades 1992 av The Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO) och som är ett vedertaget ramverk för intern kontroll. Teracom-koncernen tillämpar det ramverk som beskrivs i vägledningen till Koden. Beslut om tillvägagångssätt och åtgärder hos Teracom är och förblir en fråga för styrelse och koncernledning.

46 42 Bolagsstyrningsrapport Detta ramverk förespråkar intern kontroll enligt följande komponenter: Kontrollmiljö (Control Environment) Riskbedömning (Risk Assessment) Kontrollaktiviteter (Control Activities) Information och kommunikation (Information & Communication) Uppföljning (Monitoring) Kontrollmiljön Kontrollmiljön utgör basen för den interna kontrollen. Denna innefattar i sin tur den kultur och de värderingar som råder inom Teracomkoncernen, och som till stora delar återspeglas i policyer, riktlinjer och instruktioner. Teracom-koncernens etikpolicy ger stöd och vägledning för företagsledning och medarbetare i etiska områden och policyn vilar på grunderna enligt FN:s Global Compact: Mänskliga rättigheter Arbetsrätt Miljö Motverka korruption Styrelsen tar årligen ställning till koncernens policys för bland annat etik, information, finansiering och säkerhet. Översynen av Teracom-koncernens övriga styrande dokument sker fortlöpande. Kontrollmiljön innefattar även definierade ansvarsfördelningar, befogenheter och beslutsvägar. Riskbedömning Riskbedömning utgår ifrån de uppsatta finansiella och icke-finansiella målen inom Teracom-koncernen och sker löpande. Målen i strategi och affärsplaner bryts ned i verksamhetsmål för respektive enhet och avdelning, och kommuniceras i organisationen. För att uppnå dessa mål har Teracom-koncernen en process som utgår ifrån väsentlighetskriterier och som identifierar externa och interna risker som kan försvåra måluppfyllelsen. I samband med upprättandet av den interna revisionsplanen identifieras ett antal områden som är kritiska för den finansiella rapporteringen och som granskas särskilt. Till dessa hör intäktsprocess, anläggningshantering, hantering av omvärldsrisker, inköp, boksluts processen samt it-frågor. Inom kritiska processer för den finansiella rapporteringen görs en riskbedömning för att säkerställa att kontroller finns på plats som ger en rimlig säkerhet i den finansiella rapporteringen. Därutöver granskas bland annat Teracom-koncernens processer för förvärv och koncernstyrning. Vid den finansiella rapporteringen bedöms riskerna som kan påverka rapporteringen. Denna riskbedömning resulterar i ett antal kontrollmål, vilka utformar arbetsprocessen för granskning av de kritiska områdena. Kontrollaktiviteter Kontrollaktiviteter sker inom de områden som ledningen bedömer har störst risk att medföra en väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringen. Dessa aktiviteter innefattar bland annat avvikelserapportering, attestkontroll, uppföljning av budget och affärsplan, genomgång av behörigheter och befogenheter samt investeringsuppföljning, men även ett antal nyckelkontroller inom rapporteringsprocessen. Kontrollerna utförs av den i organisationen som tilldelats ansvaret. Effektiviteten och utformningen av dessa kontroller ses över och testas periodvis. Ändamålsenliga kontrollaktiviteter är därmed utformade och dokumenterade på bolags-, funktions- och processnivå. Den standardiserade bedömningen visar att nivån successivt har förbättrats under de senaste åren. I syfte att minska riskerna undersöker internrevisionen om upprättade nyckelkontroller inom kritiska områden efterlevs. Vid iakttagelser ges återkoppling och rekommendationer till ansvarig för förbättringar. Internrevisionen följer också upp implementeringen av sådana förslag. Inom kritiska områden, som koncernens internationalisering, har arbetet med intern kontroll intensifierats. Koncernledningen använder sig också av personalundersökningar för att ta del av de synpunkter avseende förbättringsmöjligheter som finns i organisationen. Information och kommunikation Informationsverksamheten inom Teracom-koncernen syftar till att ge såväl medarbetare som externa intressenter rättvisande och kontinuerlig information om koncernen. Informationen ska präglas av saklighet, tillgänglighet, ärlighet och relevans. Den externa informationsgivningen följer i tillämpliga delar de rekommendationer som anges i Nasdaq OMX Stockholms regelverk för emittenter med bilagor. Delårsrapporter och kommunikéer publiceras på Teracoms hemsida Internt kommuniceras informationen framförallt via intranätet. Policyer, riktlinjer och instruktioner som exempelvis berör etik, information och finans finns på intranät och på gemensamma diskar som är tillgängliga för de anställda. Uttalanden från koncernledningen sker via inspelade inslag på intranätet samt vid möten. Teracom-koncernens informations- och kommunikationsvägar för den finansiella rapporteringen bedöms vara ändamålsenliga och kända, vilket möjliggör rapportering och återkoppling från verksamheten till styrelse och ledning.

47 Bolagsstyrningsrapport 43 Den finansiella informationen fångas upp genom månadsboksluten, vilka kommenteras och följs upp av de personer som är ansvariga för koncernbolag och avdelningar. Den ekonomiska rapporteringen sker enligt en särskild tidsplan. Uppföljning I denna fas av kontrollarbetet möjliggörs kvalitetssäkring av den finansiella rapporteringen och eventuella brister kan uppdagas. Styrelsens revisionsutskott har till sin hjälp internrevisionen, som bistår styrelsen att kontinuerligt undersöka och kontrollera riskhanterings-, kontrolloch ledningssystemen inom organisationen, samt säkerställa att den interna styrningen och kontrollen är ändamålsenlig, effektiv och fungerar tillfredsställande. Under 2009 granskades utvalda kritiska områden för måluppfyllelse enligt vedertaget ramverk och bedömningar med rekommendationer gavs och följdes upp med ansvariga. Vid sidan av revisionsutskottet rapporterar Internrevisionen även till koncernledningen. Därutöver uppmärksammas brister i den interna kontrollen av organisationen genom händelserapportering. Dessa iakttagelser registreras, värderas och kommuniceras till ansvariga, som ser till att eventuella brister åtgärdas. Sundbyberg Styrelsen

48 44 Koncernledning Koncernledning Koncernledningens sammansättning Under år 2009 bestod koncernledningen av Crister Fritzson, koncernchef och vd för Teracom AB, Per Norman, vice koncernchef och vd för Boxer TV-Access AB, samt Helena Nathhorst, finansdirektör. Koncernledningen ombildades i mars 2010 och utgörs av koncernchefen, cheferna för Boxer Danmark, Boxer Sverige, PlusTV och Teracom Sverige, samt cheferna för Finans, Kommunikation och HR. Jyri Ratia Vd Digi TV Plus Oy Född 1972, M.Sc. (Econ) Helsinki School of Economics. Exempel på tidigare arbetslivserfarenheter är Senior Vice President, Business Development, Sanoma Entertainment Oy ( ), Vice President, Television, Welho cable operator business Sanoma Television Oy ( ), Head of Marketing and Sales, Marketing Manager, Brand Manager på Sanoma Television Oy ( ). Anställd sedan 1 januari Lennart Ivarsson Kommunikationsdirektör Född 1954, studier i statsvetenskap och examen från Journalisthögskolan i Stockholm. Exempel på tidigare arbetslivserfarenhet är projektledare och kundansvarig hos Teracom ( ), programchef och vd för Senda i Sverige AB ( ) och vd för Nordisk Betal-TV AB ( ). Anställd på SVT bland annat som pressombudsman och marknadsföringschef ( ). Anställd sedan Mikael Färjsjö Chief Operating Officer, Boxer TV-Access AB Född Utbildning på IHM. Exempel på tidigare arbets erfarenhet General Manager Marketing, Panasonic Nordic ( ), Senior Marketing Manager Nokia Mobile Phones Scandinavia ( ), Sales and Marketing Director Nokia Home Communication/ digital-tv ( ) samt Försäljnings- och marknadsdirektör Nokia Consumer Electronics ( ). Försäljningschef General Electric ( ). Anställd sedan Stephan Guiance Sverigechef Teracom Född 1960, studier i företagsekonomi vid Stockholms Universitet. Exempel på tidigare arbetslivserfarenhet är vd hos FastTV.net AB ( ) och anställd hos Sweden On Line ( ) varav åren som vd. Anställd sedan Jyri Ratia Lennart Ivarsson Mikael Färjsjö Stephan Guiance

49 Koncernledning 45 Steen Ulf Jensen Managing Director Boxer TV A/S Född 1966, MBA från Copenhagen Business School. Exempel på tidigare arbets erfarenhet är grundare och partner på Jensengroup Consulting ( ) med central roll i Boxers operatörsansökan i Danmark, vd Viasat Distribution ( ), Chief Operating Officer Viasat Broadcasting ( ), vd Viasat Danmark ( ). Styrelseuppdrag i Jensengroup Consulting (ordförande) och AH Metal Solution (ledamot). Anställd sedan 2008, knuten till Boxer sedan Helena Nathhorst Finansdirektör Född Civilekonom från Uppsala Universitet. Exempel på tidigare arbetslivserfarenhet är chefsbefattningar inom KPMG Transaction Services ( ), KPMG Revision ( ) och Skattemyndigheten ( ). Styrelse uppdrag i Boxer TV-Access AB (ledamot) och Digi TV Plus Oy (ledamot). Anställd sedan Crister Fritzson Koncernchef samt vd Boxer TV-Access AB och Teracom AB Född Diplomerad marknadsekonom och managementutbildning från Nordic School of Marketing. Exempel på tidigare arbetslivserfarenhet är vd för Boxer TV-Access ( ), vice vd med globalt ansvar för Marketing & Sales på Allgon Systems ( ), Channel Manager hos Motorola ( ) och chef för Nordic/Baltic Region hos Motorola ( ). Styrelseuppdrag i Boxer TV-Access AB (ordf), Digi TV Plus Oy (ordf) och Boxer TV A/S (ledamot). Anställd sedan Steen Ulf Jensen Helena Nathhorst Crister Fritzson

50 46 Styrelse och revisorer Styrelse Styrelsens sammansättning Teracoms styrelse består av nio medlemmar, varav två är utsedda av arbetstagarorganisationer. I styrelsen ingår också två suppleanter till de ordinarie medlemmarna som är utsedda av arbetstagarorganisationer. Åsa Sundberg Ordförande sedan Född, 1959, civilingenjör från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Verksam och partner på riskkapitalbolaget Provider Venture Partner. Övriga styrelseuppdrag (ledamot) är: Envox Group AB, The Cloud Networks Ltd, Fox Technologies Inc och Mobilaris AB. Exempel på tidigare operativa uppdrag är vd på Telia Engineering och Telia Prosoft ( ), samt ansvarig för Telias Internationella Nät- och Carrier verksamhet ( ). Maria Curman Ledamot sedan 2007 Född 1950, civilekonom från Handels högskolan i Stockholm. Vd för Bonnier Books. Övriga styrelse upp drag är Axfood (ledamot), Bonnier Media Tyskland (ordf), Cappelen Damm Norge (ordf), Bonnierförlagen AB (ordf) och AdLibris (ordf). Exempel på tidigare opera tiva uppdrag är vd för SVT ( ) och vd för Bonnier Utbild ning AB ( ). Urban Lindskog Ledamot sedan 2007 Född 1965, civilingenjör systemteknik från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och MBA från INSEAD i Fontainebleau, Frankrike. Vd för Scharp & Lindskog AB. Exem pel på tidigare uppdrag är vd för Lindskog & Partners Venture Management AB ( , vd för Catella IT AB ( ), styrelseordförande för Glocalnet AB ( ), affärsområdeschef hos Scandinavia Online AB ( ), manager business development/marketing strategy hos AT&T-Unisource, Amsterdam ( ) och konsult på McKinsey ( ). Kristina Axberg Bohman Ledamot sedan 2007 Född 1959, civilekonom från Linköpings Universitet. Ekonomidirektör Manpower. Övriga styrelse uppdrag är Manpower Hälso partner AB samt Manpower El o Tele AB. Exempel på tidigare operativa uppdrag är finansdirektör LGP Telecom ( ), finanscontroller hos Telia AB ( ) och finanscontroller hos Akzo Nobel ( ). Lars Grönberg Ledamot sedan 2005 Född 1949, civilekonom från Handels högskolan i Stockholm. Övriga styrelseuppdrag är Matkompaniet AB (ordf), Headweb AB (ordf), Bindomatic AB (ledamot), Connecta AB (ledamot), Narva Project (ordf), Br. Perssons Byggnads AB (ordf), Business Security AB (ledamot), Qamcom AB (ordf), och C4U Sweden AB (ordf). Exempel på tidigare opera tiva uppdrag är vd och koncernchef för Intrum Justitia ( ) och direktör med ansvar för utlandsverksamheten inom TeleDenmark ( ). Tobias Henmark Ledamot sedan 2003 Född 1968, pol mag och civilekonom från Stockholms universitet/london School of Econo mics. Bolagsförvaltare på Regeringskansliet. Övriga styrelse uppdrag är Samhall AB (ledamot) och Arbetslivsresurs AB (ledamot). Exempel på tidigare operativa uppdrag är analytiker hos AB Stelacon ( ) och projektledare på reklam byråer ( ). Åsa Sundberg Maria Curman Tobias Henmark Urban Lindskog Kristina Axberg Bohman Lars Grönberg

51 Styrelse och revisorer 47 Ingrid Engström Ledamot sedan 2003 Född 1958, fil mag i tillämpad psykologi från Uppsala universitet. Vice vd, chef för Human Resources & Organisationsutveckling hos SEB. Övriga styrelseuppdrag är Springtime (ledamot). Exempel på tidigare operativa uppdrag är Senior Vice President Operations, Purchase and HR hos Eniro AB ( ), vd för Know It AB ( ) och vd för ComHem AB ( ). John-Olof Blomkvist Ledamot sedan 1995 Född Facklig företrädare för fackförbundet ST inom Teracom. Arbetar som driftkoordinator på Kundleverans servicegrupp koordinering. Claes-Göran Persson Ledamot sedan 2006 Född Facklig företrädare för SEKO (Facket för Service och Kommunikation). Arbetar som serviceingenjör vid Kiruna FM/TVstation inom Kundleverans. Suppleant i Teracoms styrelse Stefan Thylander Suppleant sedan 2007 Född Facklig företrädare för SEKO inom Teracom. Arbetar som serviceingenjör inom Kundleverans i servicegrupp Malmö. Stig-Arne Celin Suppleant sedan 2002 Född Facklig företrädare för ST inom Teracom. Arbetar som service ingenjör vid Gävle FM/TVstation inom Kundleverans. Revisorer ERNST & YOUNG AB Ansvarig revisor Annika Engström Auktoriserad revisor Ingrid Engström John-Olof Blomkvist Claes-Göran Persson Stefan Thylander Stig-Arne Celin

52 48 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Teracom AB, organisationsnummer , får härmed avge årsredovisning för koncernen och moderbolaget avseende verksamhetsår Året i korthet Nedanstående information avser den kvarvarande verksamheten. Intäkterna ökade med 14 procent till (2 991) MSEK Rörelseresultatet för den kvarvarande verksamheten sjönk med 22 procent till 496 (635) MSEK Resultat efter skatt uppgick till 269 (460) MSEK, en minskning med 42 procent Avkastning på eget kapital uppgick till 16 (26) procent Soliditeten uppgick till 40 (44) procent Antalet betal-tv-abonnemang uppgick till ( ) Organisation och verksamhet Moderbolaget i Teracom-koncernen, Teracom AB, är ett aktiebolag som till 100 procent ägs av svenska staten. Under 2009 bedrevs verksamheten i Teracom AB, de helägda dotterbolagen Boxer TV-Access AB och Boxer TV A/S, samt sedan juni 2009 i den finländska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy, där Teracom-koncernen är majoritetsägare. Nätverksamhet Teracom AB Moderbolaget Teracom AB äger och driver ett utsändningsnät för radio och tv som når cirka 99,8 procent av hushållen i Sverige. Teracom AB:s landsomfattande nät gör det möjligt att erbjuda en rad integrerade kommunikationslösningar. Till kunderna hör programbolag, tv-operatörer och produktionsbolag. De största kunderna är SVT, Boxer, SR, TV4 och Access Industries. Betal-tv-verksamhet Boxer TV-Access AB Dotterbolaget Boxer TV-Access AB, Boxer Sverige, paketerar, marknadsför och säljer digitala betal-tv-abonnemang i det digitala marknätet i konkurrens med leverantörer av kabel-tv, satellitoperatörer samt aktörer som erbjuder tv via bredband. Kunderna är hushållen i Sverige. Boxer TV A/S Boxer TV A/S, Boxer Danmark, driver betal-tv-verksamhet i det danska digitala marknätet. Affärsmodellen är densamma som Boxer i Sverige att paketera, marknadsföra, sälja och administrera programkanaler som fått tillstånd att sända betal-tv i marknätet. Försäljningen av betal-tv-abonnemang inleddes i februari 2009 och lanseringen skedde i samband med Danmarks övergång till digital-tv i november. Digi TV Plus Oy Digi TV Plus Oy, som marknadsförs under namnet PlusTV, är den ledande betal-tv-operatören i Finland. I likhet med Boxer paketerar, marknadsför, säljer och administrerar PlusTV programkanaler som fått tillstånd att sända betal-tv i marknätet. Digi TV Plus Oy ägs till 51 procent av Teracom AB. Väsentliga händelser under 2009 Den 1 mars 2009 påbörjade det helägda dotterbolaget Comet Networks sin verksamhet inom öppna bredbandsnät, med Robert Nilsson som vd. Den bredbandsverksamhet som bedrevs inom Teracom AB överfördes till det nya bolaget, vilket var ett led i den större förändring av Teracom-koncernen som syftade till att öka renodlingen och fokuseringen av nät- och betal-tv-verksamheterna. Danska Boxer TV A/S inledde försäljningen av betal-tv-abonnemang på Jylland under första kvartalet 2009 och i Köpenhamnsområdet under det andra kvartalet. I samband med övergången till digital-tv i Danmark den 1 november lanserade Boxer sin kanalpaketering och prissättning. I stort sett alla populära kanaler ingår i utbudet med undantag av Viasats kanaler som har valt att tills vidare stå utanför. Under första kvartalet 2009 gav Länsrätten i Stockholm, med anledning av Teracoms överklagan av Post- och telestyrelsen (PTS) beslut om reglering av priser för radio och tv i marknätet, sin dom. Länsrätten dömde till fördel för PTS, vilket innebär att den prismodell som tillämpas vid regleringen fortsatt kom att användas. Teracom valde att inte överklaga domen. I mitten av april meddelade Boxer, tillsammans med irländska medie koncernen Communicorp, att ansökan om att bli betal-tvoperatör i det kommande irländska digitala marknätet dras till-

53 Förvaltningsberättelse 49 baka. I juli 2008 valdes Boxer och Communicorp att som konsortium bli betal-tv-operatör i Irland. Svårigheter att etablera ett acceptabelt distributionsavtal med nätoperatören RTENL, i kombination med den kraftigt försämrade ekonomiska situationen i Irland, låg bakom konsortiets beslut att dra tillbaka ansökan. I juni förvärvade Teracom AB, majoriteten av den finska betal-tvoperatören Digi TV Plus Oy. Målet är att utveckla bolaget till en stark betal-tv-operatör till nytta både för konsumenter och för programbolag på den finska betal-tv-marknaden. Sveriges Television, Utbildningsradion och Teracom AB tecknade avtal om utsändning av SVT och UR:s programutbud i det svenska marknätet. Förutom utsändning omfattar avtalet, som tecknades i slutet av augusti, en rad andra tekniska tjänster kring de regionala sändningarna, samt en förbättrad kodningsplattform. I september 2009 såldes dotterbolaget Comet Networks till CSIT AB, vilka har stor erfarenhet av att bygga bredbandsnät, företrädesvis i glesbygdskommuner. I oktober tecknade Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB ett nytt avtal. Avtalet omfattar utsändning av FM-radio och löper under kommande tillståndsperiod, vilken förväntas bli fyra år. Därefter finns möjlighet till förlängning av avtalet med två år. Utbyggnaden av det femte sändarnätet (mux 5) slutfördes under tredje kvartalet, vilket innebär att cirka 98 procent av alla hushåll i Sverige har tillgång till ett större utbud i marknätet. Utbyggnaden har pågått under ett och ett halvt år och omfattade cirka 130 större och mindre sändarstationer i Sverige. I slutet av oktober fattade Teracom AB beslut om att bygga ut det sjätte sändarnätet (mux 6) i det svenska digitala marknätet. Postoch telestyrelsens (PTS) förslag till ny reglering möjliggjorde investeringar i nätet för att erbjuda tv-tittarna nya tv-kanaler. Beslutet stärker marknätet och ökar tv-tittarnas valmöjligheter på den hårt konkurrensutsatta tv-marknaden. Totalt handlar det om fem nya kanaler som från och med den 1 december 2009 började sända i marknätet via Boxers utbud. Kanalerna är Showtime, Star!, TV7, BBC World samt Disney XD. I slutet av året lanserade Boxer bredband och telefoni tillsammans med digital-tv och erbjuder därmed så kallad triple play i Sverige. Boxer Trippel, som erbjudandet kallas, innebär digital-tv via en vanlig antenn samt bredband och telefoni via adsl. Jyri Ratia utsågs till ny vd för den finska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy och tillträdde den 1 januari Väsentliga händelser efter utgången av 2009 I början av 2010 förändrade Teracom-koncernen sin interna struktur och koncernledningen förstärktes med cheferna för de rörelsedrivande bolagen i form av nätoperatören Teracom samt betal-tvbolagen i Sverige, Danmark och Finland. Som en konsekvens av förändringarna lämnade Boxer TV-Access AB:s vd Per Norman koncernen med omedelbar verkan. Han ersattes som vd för Boxer av koncernchefen Crister Fritzson. Stephan Guiance utsågs som ny chef för Teracom Sverige. Mål och måluppfyllelse Ägaren har fastställt långsiktiga mål för Teracom-koncernens soliditet och avkastning på eget kapital. Soliditeten ska uppgå till lägst 30 procent och avkastningen på eget kapital ska uppgå till lägst 17 procent. Vid utgången av 2009 uppgick soliditeten till 40 (44) procent och årets avkastning på eget kapital uppgick till 16 (26) procent. Moderbolaget ska, när de finansiella målen är uppfyllda, sträva efter att kunna lämna en utdelning inom intervallet 40 till 60 procent av koncernens nettoresultat efter eliminering av minoritetsandelar. Redovisningssegment Koncernens intäkter och resultat har under 2009 redovisats i fyra segment: Betal-tv Tv och Radio Kapacitet, Inplaceringar och Service Bredband (numera avvecklad) Segmentet Betal-tv avser digitala betal-tv-abonnemang i de digitala näten i Sverige, Danmark och Finland. I Teracom AB finns två segment identifierade. Segmentet Tv och Radio innefattar utsändningar av tv och radio i det svenska marknätet och segmentet Kapacitet, Inplaceringar och Service innefattar sådana tjänster i Sverige. Segmentet Bredband innefattade verksamheten i dotterbolaget Comet Networks som avyttrades under året. Utveckling på mediemarknaden 2009 Tv och Radio Teracom AB:s digitala marknät har cirka 23 procent av tv-marknaden i Sverige. I slutet av 2009 fanns fem rikstäckande sändarnät, så kallade muxar. Det femte sändarnätet var färdigutbyggt i september, vilket innebar att de fem driftsatta sändarnäten har minst 98 procents täckning utan några lokala avvikelser. Som en följd av PTS nya förslag om prisreglering för tv (enbart reglera fri-tv), tog Teracom i oktober beslutet att påbörja utbyggnaden av det sjätte sändarnätet. Det sjätte sändarnätet sänder i formatet MPEG4 och ett antal nya kanaler introducerades i marknätet i slutet av 2009 och början av Vid utgången av året hade cirka 60 procent av Sveriges befolkning tillgång till mux 6. Det råder hård konkurrens mellan olika operatörer som förmedlar tjänster över sina respektive tekniska plattformar. Under året fortsatte bredbands-tv att stärka sin position gentemot övriga plattformar. Fördelningen är 23 procent för det digitala marknätet, 62 procent för kabelnät, 15 procent för satellit samt 10 procent för iptv. Det finns hushåll som tar emot tv via olika plattformar och abonnemang,

54 50 Förvaltningsberättelse Marknadsandelar för olika distributionssätt för tv-utsändning Andelar per 31 december 2009 Procent kabelnät Teracoms marknät Satellit iptv Källa: Mediavision, samt PTS undersökning Svensk Telemarknad. Medveten penetration per plattform, hushåll med individer år. (Pga att vissa hushåll har fler än ett abonnemang summerar diagrammet till mer än 100 procent.) Boxer Sveriges utveckling Antal kunder 2005 Intäkter per segment, MSEK Hur mycket varje kund spenderar, SEK/månad vilket innebär att andelarna summerar till mer än 100 procent. I Sverige sänds radio, till skillnad från de flesta andra EU-länder, fortfarande med en analog FM-teknik. I december 2009 fattade regeringen beslut om en lagrådsremiss som innehåller förslag till ny radiooch tv-lag, vilken öppnar upp för en omfattande digitalisering av radion i Sverige. Våren 2010 lämnas regeringens proposition till riksdagen och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli. Betal-tv Teracom-koncernen är idag, via bolagen Boxer TV-Access AB, Boxer TV A/S och Digi TV Plus Oy, verksam inom betal-tv i Sverige, Danmark och Finland. Betal-tv-marknaden i Sverige är mogen och karaktäriseras av låg tillväxt och stor konkurrens mellan olika aktörer och sändningsplattformar. Boxer Sverige hade vid utgången av 2009 en befintlig kundstock om ( ) betal-tv-kunder. I februari startade Boxer Danmark de första digitala marksända betal-tv-sändningarna i Danmark, där bolaget har ensamrätt på marksänd betal-tv under tolv år. Hela utbudet lanserades i samband med att det analoga danska marknätet släcktes ner den 1 november. Boxers etablering har ökat konkurrensen på den danska betal-tvmarknaden. Vid årsskiftet hade Boxer Danmark betal-tvabonnenter. I juni förvärvade koncernen majoriteten i den finska betal-tvoperatören Digi TV Plus Oy som funnits på den finska marknaden sedan Den finska marknaden präglas av en mycket stark fri-tv, vilket är förklaringen till att betal-tv-penetrationen i Finland är betydligt lägre än på de övriga nordiska marknaderna. Vid utgången av 2009 hade PlusTV abonnenter. Skillnaden mellan de europeiska länderna är stor när det gäller betal-tv-marknadens utveckling. Betal-tv-penetrationen är betydligt högre i Norden och Baltikum jämfört med västra Europa, där fri-tv är starkt. Marknaderna i centrala och östra Europa befinner sig i en uppstartsfas. En tydlig trend i de länder som hittills har övergått till digital marksänd tv är att betal-tv-marknaden har ökat i storlek. EU-kommissionens rekommendation är att medlemsstaterna ska släcka ner de analoga tv-sändningarna senast Men fortfarande finns ett antal länder, främst i östra Europa, som ännu inte har fattat beslut om en övergång. Ett mer realistiskt slutdatum för analog tv inom EU kan därför ligga ett par år längre fram i tiden. 0 Betal-tv Tv och Radio Kapacitet, inplaceringar och Service Vid beräkning har hänsyn inte tagits till koncernelimineringar.

55 Förvaltningsberättelse 51 Kapacitet, Inplaceringar och Service Marknaden för inplaceringar och service präglas av många aktörer och prispress. Vid inplaceringar baseras konkurrenskraften i huvudsak på var masterna finns. I vissa fall är höga master en konkurrensfördel, men oftast är det behovet av lokal täckning som avgör. Inom service är trenden att operatörerna efterfrågar samarbetspartners med hög teknisk kompetens. Främst gäller det mobiloperatörer som vill skärpa fokus på kärnverksamheten. Intäkter och resultat Koncernens intäkter för den kvarvarande verksamheten ökade under 2009 med 14 procent till (2 991) MSEK. Den finska betal-tvverksamheten som förvärvades i juni 2009 stod för 84 procent av den totala intäktsökningen. Rörelseresultatet försämrades med 22 procent till 496 (635) MSEK jämfört med 2008, främst på grund av satsningar i Danmark och Finland. Rörelsemarginalen försämrades med 6 procentenheter till 15 (21) procent. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 483 (622) MSEK, en nedgång med 22 procent. Resultatet efter skatt uppgick till 269 (460) MSEK en minskning med 42 procent jämfört med föregående år. Ingen uppskjuten skattefordran avseende uppkomna skattemässiga underskott i Danmark har aktiverats. Segment Betal-tv Intäkterna i segment Betal-tv ökade med 22 procent till (1 981) MSEK. Den finska verksamheten som förvärvades i juni 2009 stod för 80 procent av segmentets intäktsökning. Rörelseresultatet uppgick till 128 (395) MSEK. Rörelsemarginalen minskade med 15 procentenheter och uppgick till 5 (20) procent. Den försämrade rörelsemarginalen orsakades främst av etableringskostnader i Danmark samt ett negativt resultat på den finska marknaden. Under fjärde kvartalet 2009 släcktes det analoga tv-nätet i Danmark. I samband med släckningen intensifierades marknadsaktiviteterna på den danska marknaden, vilket bidrog till segmentets negativa rörelsemarginal om 5 procent under fjärde kvartalet. Vid utgången av 2009 redovisade verksamheterna i Sverige, Danmark och Finland betal-tvabonnemang ( ). Ökningen av abonnemang tillkom huvudsakligen från förvärvet av Digi TV Plus Oy i Finland. Antalet abonnemang i respektive land uppgick till i Sverige, i Finland och i Danmark. Segment Tv och Radio Intäkterna i segment Tv och Radio uppgick till 989 (978) MSEK. Rörelse resultatet uppgick till 295 (125) MSEK och rörelsemarginalen ökade till 30 (13) procent. Fjärde kvartalets rörelseresultat påverkades positivt av värderingen av koncernens pensionsskuld, där segmentets Segment Q Q Q Q Helår 2009 Helår 2008 Betal-tv Intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Rörelsemarginal (%) 14% 8% 8% -5% 5% 20% Tv och Radio Intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Rörelsemarginal (%) 21% 27% 32% 39% 30% 13% Kapacitet, Inplaceringar och Service Intäkter (MSEK) Rörelseresultat (MSEK) Rörelsemarginal (%) 39% 20% 1% 13% 17% 32%

56 52 Förvaltningsberättelse andel av den positiva resultateffekten uppgick till 35 MSEK. Rationaliseringar under föregående år har medfört betydande kostnadsminskningar under 2009 vilket starkt bidragit till segmentets förbättrade rörelseresultat. Resultatet föregående år var belastat med 44 MSEK avseende kostnader för avtalspensioner och uppsägningar. Segment Kapacitet, Inplaceringar och Service Segmentet Kapacitet, Inplaceringar och Service ökade intäkterna med 25 procent till 424 (340) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 73 (109) MSEK, vilket innebar en minskning med 33 procent jämfört med Rörelsemarginalen minskade med 15 procentenheter till 17 (32) procent. Segmentet inkluderar produkter som, efter utbrytningen av Comet Networks, får bära större andel av gemensamma nätkostnader vilket var den huvudsakliga orsaken till försämringen av rörelsemarginalen. Därtill råder en stark konkurrens på marknaden för kapacitets- och servicetjänster vilket pressar marginalerna nedåt. Fjärde kvartalets rörelseresultat påverkades positivt av värderingen av koncernens pensionsskuld, där segmentets andel uppgick till 7 MSEK. Finansiell ställning Under andra kvartalet förvärvade Teracom 51 procent av aktierna i den finska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy. Köpeskillingen inklusive förvärvskostnader uppgick till 365 MSEK. Teracom har dessutom möjlighet att förvärva resterande 49 procent från minoritetsägarna och minoritetsägarna har rätt att sälja sina aktier till Teracom. Teracoms åtagande att köpa minoritetens aktier har redovisats som en tilläggsköpeskilling, vilken ökade koncernens räntebärande skulder med 138 MSEK. Enligt den preliminära förvärvsanalysen har 484 MSEK av bolagets totala värde allokerats till varumärke, kundrelationer och goodwill. Under tredje kvartalet avyttrades 100 procent av Comet Networks, det vill säga verksamheten inom segment Bredband, till CSIT AB. Verksamheten har uppvisat negativt rörelseresultat och CSIT övertog verksamheten och dess kontrakterade framtida åtaganden. Den avtalade köpeskillingen om 1 SEK ska betraktas sammantaget med de omfattande åtaganden som CSIT tar över. Realisationsförlusten uppgick till 66 MSEK, vilket har redovisats i resultatet för avyttrad verksamhet. Skuldsättningen ökade till följd av det senaste årets bolagsförvärv. Koncernens räntebärande skulder uppgick till (305) MSEK. Balansomslutningen ökade med 425 MSEK till (3 765) MSEK. Koncernens soliditet minskade med 4 procentenheter och uppgick till 40 (44) procent. Kassaflöde, finansiering och investeringar Den kvarvarande verksamheten i koncernen redovisade ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten som uppgick till 286 (618) MSEK. Nedgången med 54 procent jämfört med år 2008 orsakades främst av en högre kapitalbindning i varulager och kundfordringar samt en ökning av betald inkomstskatt. Under 2009 investerade koncernen 239 (268) MSEK i materiella och immateriella anläggningstillgångar. Koncernens likvida medel påverkades med -201 MSEK vid förvärvet av Digi TV Plus Oy. Likvida medel i Comet Networks (segment Bredband) uppgick till 9 MSEK vid tidpunkten för avyttringen, vilken genomfördes under tredje kvartalet. Under andra kvartalet 2009 lämnade moderbolaget utdelning till aktieägarna med 150 MSEK. Vid utgången av 2009 uppgick likvida medel och kortfristiga placeringar, inklusive outnyttjade externa krediter i bank, till 998 (855) MSEK. Under året utökades kreditfaciliteten i bank med 600 MSEK. Icke-finansiell information Teracom-koncernens utveckling, finansiella ställning och resultat påverkas av en rad faktorer av icke-finansiell karaktär. Till de mest väsentliga hör medarbetarna, vars kompetens, erfarenhet och engagemang är avgörande för koncernens verksamhet och framtida utveckling. Mer information om Teracom-koncernens arbete för långsiktigt hållbar utveckling finns i det separata dokumentet Hållbarhetsredovisning Medarbetare Under 2009 fortsatte arbetet med att marknadsanpassa, kundorientera och effektivisera Teracom AB:s organisation med utgångspunkt i den större organisationsförändring som genomfördes Under 2009 gav även de under 2008 beslutade kostnadsbesparingarna full effekt. Ett antal mindre organisationsförändringar genomfördes under året. Bland annat reducerades antalet avdelningar från nio till åtta, varvid tidigare avdelning Projektledning integrerades i Verksamhetsutveckling. Projektledning i Göteborg respektive Projektkontoret i Sundbyberg avvecklades som enheter. Försäljningsarbetet organiserades i två tydliga områden: Broadcast och Telekom. Den uppkomna övertaligheten hanterades i första hand genom omprioritering bland de vakanser som har funnits i verksamheten. Ett av skälen till nämnda organisationsförändringar var den genomförda avyttringen av Teracoms tidigare bredbandsverksamhet, vilken har krävt betydande resurser inom framför allt försäljning och projektledning.

57 Förvaltningsberättelse 53 Boxers etablering i Danmark samt den påbörjade integrationen av verksamheten i Finland via förvärvet av Digi TV Plus Oy ledde till att antalet medarbetare inom betal-tv-verksamheten nästintill fördubblades till 141 anställda under Koncernen genomför årligen omfattande medarbetarundersökningar för att utvärdera medarbetarnas tillfredsställelse med arbetssituationen och för att identifiera förbättringsområden. Nöjd Medarbetarindex (NMI) för Teracom AB fortsatte att öka och uppgår till 73 (70 enligt senaste undersökningen år 2008) på den 100-gradiga skalan. Det är ett högt resultat och ligger i linje med genomsnittet av NMI för privat sektor. Högst resultat visar delindexen Arbetsklimat, Ledarskap samt Kompetens och utveckling. Områden som får lägre resultat är Kund- och affärsorientering samt Ständig förbättring. Teracoms medarbetarundersökning speglas mot NKI-undersökningen (Nöjd Kund Index) och förbättringsaktiviteterna samordnas på företagsnivå. I Boxers senaste medarbetarundersökning i december 2009 deltog Boxer Sverige, Boxer Danmark och PlusTV. I utformningen av undersökningen lades fokus på att säkerställa att medarbetarundersökningen blir ett värdefullt verktyg som driver utvecklingen åt rätt håll samt att den är sammankopplad med värderingar, HR-strategin och andra framgångsfaktorer för Boxer. Svarsfrekvensen inom Boxer var hög i samtliga länder, totalt 98 procent (95,4), vilket tyder på ett högt engagemang bland medarbetarna. Resultatet sjönk något från det föregående året men är fortsatt mycket högt med en NMI på 77 procent (82). Resultatet exkluderar Finland för att kunna jämföras med det tidigare resultatet. Förutom att Boxer Sverige fick flera nya medarbetare internationaliserades Boxer genom verksamheter i Finland och Danmark. Samtidigt lanserades nya tjänster och produkter på den svenska marknaden. Detta sammantaget har ställt nya krav på organisation, chefer och medarbetare. I medarbetarundersökningen identifierades ett antal övergripande områden med förbättringspotential. Det handlar bland annat om att arbeta tydligare med målstyrning, uppföljning och feedback samt arbeta vidare med hur värderingarna kan förankras i det dagliga arbetet. Varje avdelning och team kommer att analysera och diskutera det egna resultatet och utvecklingsområden samt ta fram handlingsplaner för Sjukfrånvaron inom koncernen är låg och har minskat under För moderbolaget Teracom AB uppgick sjukfrånvaron till 2,0 (2,5) procent. Mer information finns i not 6 på sidan 78. Arbetsmiljö En betydande del av medarbetarna inom moderbolaget Teracom arbetar med service av sändarstationer och master. Dessa arbetsuppgifter är ofta fysiskt krävande och måste utföras i närheten av elektrisk spänning och elektromagnetiska fält. De elektromagnetiska fälten är obetydliga i områden där allmänheten har tillträde men är ibland på en så hög nivå i medarbetarnas arbetsområde att sändareffekten i Teracoms stationer behöver reduceras för att arbete ska kunna ske under trygga former. Teracom genomför varje år ett antal prioriterade arbetsmiljörelaterade utbildningar med syfte att förebygga arbetsplatsrelaterade skador och olyckor. Arbetsplatsolyckor uppmärksammas, undersöks, redovisas och följs upp på ett systematiskt sätt. Olycksfallsstatistiken delas in i tre kategorier. Tillbud/osäker situation innebär att någon har varit nära att skadas eller att säkerhetsbrister har bidragit till en situation med överhängande fara. Olycka utan frånvaro avser en olycka som medför kroppsskada men ingen sjukfrånvaro nästkommande dag. Olycka med frånvaro innebär att en olycka medför sjukfrånvaro under minst en arbetsdag. Mångfald och jämställdhet Mångfald bland medarbetarna bidrar till ökad dynamik, kreativitet och trivsel på arbetsplatsen. Teracom-koncernen fastställde under 2009 en ny gemensam och koncernövergripande mångfaldspolicy som beskriver den långsiktiga ambitionen och planerna för att främja lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare, bland annat med avseende på rekrytering, jämställdhet, arbetsförhållanden, lönesättning, samt hantering av eventuella trakasserier och diskrimine- Olycksfallsfrekvens 2009 År Tillbud Olycka utan frånvaro Olycka frånvaro > 1dag Rapporterad arbetssjukdom Olycka med frånvaro > 1dag/ miljon arbetstimmar Miljoner arbetstimmar , ,

58 54 Förvaltningsberättelse ring. Efterlevnaden av mångfaldsambitionen utvärderas med hjälp av intern granskning och medarbetarnas egen uppfattning i de regelbundet återkommande medarbetarundersökningarna. Koncernbolagens jämställdhets- och mångfaldsplaner beskriver mål och aktiviteter på kortare sikt. I jämställdhetsplanen behandlas sådant som exempelvis kartläggning av löneskillnader, handlingsplan för hantering av eventuella trakasserier och föräldraledighetssamtal. Verksamhetens miljöpåverkan Verksamheten inom Teracom-koncernen har en relativt liten direkt miljöpåverkan men ambitionen är att minska den ytterligare. I juni 2008 antog moderbolaget Teracom AB en ny miljöpolicy. Hanteringen av kylsystem med ozonskadande köldmedia är det enda området i verksamheten som är rapporteringspliktigt enligt miljöbalken. Driften av rikstäckande marknät för tv-sändningar är en elintensiv verksamhet. Teracom AB arbetar aktivt för att återvinna den spillvärme som tv-sändarna genererar. Uppvärmningen av sändarstationernas lokaler sker till betydande del med värmeförluster från sändarutrustningen och med radiatorvatten som värms upp av sändarnas kylvattensystem. Moderbolagets servicefordon är nödvändiga för att hålla högsta möjliga kvalitet och pålitlighet i sändningarna. De medarbetare som använder fordon i tjänsten får genomgå utbildning i så kallad eco-driving. Koncernens hantering av miljörelaterade risker beskrivs på sidan 55. Risker och riskhantering i Teracom Riskhanteringen inom Teracom-koncernen utgår från uppsatta mål, såväl övergripande som underordnade. Risk definieras som en negativ målavvikelse och riskerna värderas utifrån väsentlighet. Risker inom områden som är kritiska för Teracoms måluppfyllelse bedöms fortlöpande. Utifrån bedömningarna vidtas åtgärder för att kontrollera, och om möjligt minimera, identifierade risker. Beroende på riskens art och väsentlighet hanteras den i relevanta delar av organisationen, företagsledningen eller styrelsen. Teracoms styrelse ansvarar inför ägaren för riskhanteringen. Den verkställande ledningen rapporterar löpande om riskfrågor till styrelse och styrelsens revisionsutskott. Strategiska risker Företagsstyrnings- och policyrisker Verkställande ledningen har huvudansvaret för hantering av företagsstyrnings- och policyrisker. Alla avdelningar inom Teracom AB arbetar enligt ett ledningssystem, som uppfyller Teracoms riktlinjer och policyer och är väl dokumenterat. Snabb spridning av ändamålsenlig information säkerställs via bolagets ledningsstrukturer och ledningsprocesser. Ledningssystemen förbättras kontinuerligt bland annat genom regelbunden intern översyn. Affärsutvecklingsrisker En systematisk hantering av Teracoms strategi- och affärsutveckling minimerar risken att förbise hot och möjligheter, suboptimera verksamheter inom företaget och fatta felaktiga beslut. Utifrån målen i affärsoch verksamhetsplaner identifieras och värderas risker. Risker förknippade med affärsutveckling och långsiktig planering hanteras främst i Strategiforum, där hela företagsledningen ingår. Strategiforum har bland annat som uppgift att utveckla Teracoms affärsplan och långsiktiga strategier, och följer kvartalsvis upp omvärldshändelser samt bedömer om de medför nya hot eller möjligheter för Teracom. Uppföljningen och bedömningen kan innebära att specifika åtgärder initieras och/eller att affärs- och strategiplanen uppdateras. Operativa risker Marknadsrisker Marknadsriskerna handlar framför allt om faktorer som kan påverka koncernens framtida marknadsposition. Ett riskområde är den så kallade plattformskonkurrensen, vilket innebär att marknätet kan få en lägre marknadsandel om kunderna i högre utsträckning väljer andra digital-tv-plattformar, som exempelvis satellit, kabel-tv och tv via bredband. Boxers unika ställning i det svenska marknätet upphörde genom ett regeringsbeslut i slutet av november Beslutet innebär att programbolagen har möjlighet att teckna avtal med flera operatörer. Konkurrensen från ytterligare operatörer i marknätet kan komma att få en negativ påverkan på Boxers utveckling. Teracom-koncernens strategiska plan inkluderar internationell etablering, dels genom Boxer som betal-tv-operatör, dels genom Teracom AB som nätoperatör. Huvudfokus ligger på Östeuropa, som bedöms ha den största tillväxtpotentialen. Det politiska inflytandet är i vissa östeuropeiska länder stort på Teracom-koncernens typ av verksamhet och kan därmed också snabbt förändra förutsättningarna. De enskilda hushållens köpkraft ökar starkt i dessa länder och kan komma att plana ut vid förändrade makroekonomiska förutsättningar. Teracom fokuserar i första hand på länder som är medlemmar i EU eller avser att söka medlemskap. Korruption är en faktor som inte kan förbises.

59 Förvaltningsberättelse 55 Driftsrelaterade risker Teracom AB:s kunder har generellt höga krav på driftsäkerhet, inte bara under normala förhållanden utan även under olika former av kriser, extraordinära händelser samt höjd beredskap. För att kunna uppfylla dessa kunders krav är det av stor vikt att Teracom strävar efter hög kvalitet i utformning av nät, arbetssätt, rutiner, reservåtgärder och säkerhetstänkande. Riskerna inom processer och levererad kvalitet kontrolleras och åtgärder vidtas för att eliminera risken. Större fel, komplicerade fel, allvarliga risksituationer och/ eller mycket långvariga fel hanteras av en särskilt utsedd och tillfälligt sammansatt organisation. Ett långtgående infört system med reservvägar följer de hårda kraven på säkerheten inom Teracoms drift. Teracoms pålitlighet förstärks av att det finns en alternativ plats för Kaknästornets funktioner, reservvägar för radiolänk och fiber samt dubbleringar av produktionsservrar. Därtill har Teracom även mobil utrustning såsom mastbilar, master, länkar, sändare och kraftverk för att minimera återställningstiden vid ett allvarligare driftstopp. Riskanalyser på linjenivå hjälper driften att upprätthålla en hög säkerhet och stabil driftbild. Kritiska och viktiga itsystem följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps uppställda nivå (BITS) för it-säkerhet. Teracoms säkerhetspolicy, informations säkerhetspolicy och nätsäkerhetspolicy styr säkerhetsnivån och en intern incidentgrupp är utbildad och redo att agera vid eventuella fientliga it-operationer. För att skapa och upprätthålla kompetens att hantera kriser sker övningar regelbundet i samverkan med kunder. Miljörelaterade risker Inom Teracom AB finns rutiner för att löpande och systematiskt identifiera och bedöma miljörisker. Miljöriskhanteringen koordineras med övrig riskhantering och syftar i första hand till att förebygga olyckor samt minimera verksamhetens miljöbelastning. Företagets utsändningsverksamhet är energikrävande. Teracoms miljöpolicy väger in miljöskyddshänsyn i alla delar av verksamheten och innebär bland annat hushållning med energi, råvaror och vatten. Sedan flera år tillbaka återvinner Teracom allt verksamhetsavfall, exempelvis elektronik och kontorspapper. Ett tydligt miljömedvetande stärker konkurrenskraften i mötet med kunder och samarbetspartners samt i vår roll som arbetsgivare. Försäkringsbara risker Teracom AB försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Försäkringsskyddet gällande egendomsskador baseras på anläggningars återanskaffningsvärden. Det egna risktagandet är begränsat med en självrisk på maximalt 1 MSEK per skadetillfälle. Regulatoriska risker Förändringar i lagar, regler och myndighetsbeslut kan avsevärt på verka förutsättningarna för Teracom-koncernens verksamhet och konkurrenssituation på de marknader koncernens bolag är verksamma. Post- och telestyrelsen (PTS) har under 2009 genomfört en översyn av marknaderna för utsändning av digital-tv i marknätet och utsändning av analog rikstäckande FM-radio. Översynen har även omfattat de skyldigheter som tidigare ålagts Teracom AB och bolagets ställning som SMP-operatör (Significant Market Power). PTS fattade ett nytt regleringsbeslut rörande digital-tv i november Marknaden har därvid begränsats till att omfatta utsändning av så kallad fri-tv, som för närvarande omfattar SVT:s kanaler, TV4:s huvudkanal samt TV6, och Teracom behåller SMP status för detta marknadssegment. Teracom har ålagts skyldigheter att på vissa villkor tillhandahålla distributionstjänster och informera om utformningen av dessa, prisreglering och skyldigheter beträffande särredovisning. Teracom har främst invänt mot prisregleringens utformning som leder till osäkerheter vad gäller investeringar och möjligheter till långsiktig utveckling av marknätet. PTS har även hos EU-Kommissionen notifierat ett reviderat regleringsbeslut rörande utsändning av analog rikstäckande FM-radio. Ett nytt beslut väntas vinna laga kraft under tidig vår Beslutsförslaget ger Teracom fortsatt SMP status och innehåller i praktiken oförändrade skyldigheter. Teracom har under samrådsprocessen invänt mot den föreslagna prisregleringsmodellen, vilken leder till osäkerheter vad gäller investeringar och möjligheter till långsiktig utveckling av näten för utsändning av nationell FM-radio. Finansiella risker Teracom är exponerat mot olika finansiella risker, av vilka finansierings-, ränte-, valuta- och kreditrisker är av störst betydelse. Dessa hanteras i enlighet med den finanspolicy som fastställts av Teracoms styrelse och som präglas av en låg risknivå. Den styrande principen är att minimera negativ påverkan på resultat och kassaflöde från kortsiktiga rörelser i de finansiella marknaderna. Finansnettot ska optimeras inom givna ramar. Mer information om finansiella instrument och finansiell riskhantering finns i not 20 på sidorna Bolagsstyrningsrapportens avsnitt Styrelsens beskrivning av intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen beskriver bland annat hanteringen av risker vid den finansiella rapporteringen.

60 56 Förvaltningsberättelse Ersättningsnivåer till ledande befattningshavare Teracoms styrelse har ansvar för tillsättning av koncernchef och vd och beslutar om anställningsvillkoren. Styrelsen tillämpar de av regeringen beslutade riktlinjerna för ersättningar och andra anställningsvillkor till ledande befattningshavare. Med anledning av ägarens nya riktlinjer, vilka beslutades i april 2009 har en översyn av ersättningar och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare skett under året, i syfte att säkerställa att ägarens nya riktlinjer följs. För 2010 föreslår styrelsen att årsstämman som riktlinjer antar de i april 2009 utgivna statliga riktlinjerna Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande års riktlinjer antagna på årsstämman 31 mars 2009 var i enlighet med då gällande statliga riktlinjer utgivna En detaljerad redogörelse för ersättning till styrelse, vd och övriga ledande befattningshavare finns i not 6 på sidan Moderbolaget Moderbolagets intäkter uppgick till (1 531) MSEK, en nedgång med 5 procent. Årets rörelseresultat förbättrades med 73 procent till 311 (180) MSEK, främst till följd av föregående års rationaliseringar som medfört betydande kostnadsminskningar under Dessutom genomfördes den 1 mars en inkråmsöverlåtelse av verksamhet (segment Bredband) från moderbolaget till det helägda dotterbolaget Comet Networks. Överlåtelsen skedde till bokförda värden. Kostnadsminskningarna och inkråmsöverlåtelsen medförde en förbättring i moderbolagets rörelsemarginal med 9 procentenheter till 21 (12) procent. Resultat efter finansiella poster förbättrades med 34 procent och uppgick till 463 (346) MSEK. Till resultatökningen bidrog utdelning från dotterbolag, vilken var 31 MSEK högre än erhållen utdelning föregående år. Avyttringen av dotterbolaget Comet Networks gav upphov till en realisationsförlust som påverkade finansnettot nega tivt med 65 MSEK. Periodens resultat uppgick till 384 (288) MSEK. Investeringarna uppgick till 187 (282) MSEK. Soliditeten förstärktes under 2009 och uppgick vid utgången av året till 56 (49) procent. Bolagets långfristiga räntebärande skulder uppgick per den 31 december 2009 till 934 (600) MSEK och de kortfristiga räntebärande skulderna till 52 (0) MSEK. Disponibel lik viditet, inklusive outnyttjade kreditlöften, uppgick till 944 (699) MSEK. Förslag till vinstdisposition Fritt eget kapital i moderbolaget Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa fritt eget kapital Styrelsen föreslår att resultatet disponeras enligt följande: Utdelning I ny räkning överföres Summa SEK SEK SEK SEK SEK SEK Föreslagen utdelning uppgår till 440 SEK per aktie. Vidare föreslås att utdelningen betalas ut den 6 maj Styrelsens yttrande till värdeöverföring enligt ABL 18:4 Som framgår av årsredovisningen har utvecklingen av såväl moderbolagets som koncernens resultat och ekonomiska ställning varit stabil. Koncernen redovisar ett eget kapital om MSEK, varav 798 MSEK utgör intjänade vinstmedel. Koncernens soliditet uppgår till 40 (44) procent och moderbolagets soliditet uppgår till 56 (49) procent. Den kvarvarande verksamheten i koncernen har under året haft ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten om 286 MSEK (618), varav moderbolagets kassaflöde uppgick till 470 MSEK (303). I förslag till vinstdisposition föreslår styrelsen att årsstämman beslutar om en total utdelning om 110 MSEK för räkenskapsåret Utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet bedöms fortsatt positiv vilket, i kombination med bolagets ekonomiska ställning, innebär att moderbolagets framtida utvecklings- och investeringsbehov bedöms vara säkerställda även efter den föreslagna utdelningen. Med hänsyn till vad som anförts ovan och vad som framgår av årsredovisningen i övrigt är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är försvarlig. Detta gäller för såväl moderbolag som för koncernen med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken på det egna kapitalet samt konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt som anförs i ABL 17 kap 3 (Försiktighetsregeln).

61 Ekonomisk koncernöversikt 57 Ekonomisk koncernöversikt MSEK * Resultatposter Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader Av- och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat före skatt Minoritetsintresse Skatt Årets resultat varav minoritetsintresse Balansposter* Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Eget kapital varav minoritetsintresse Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Totalt kapital Kassaflöde Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Nyckeltal Rörelsemarginal, % Vinstmarginal, % Avkastning på eget kapital, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på sysselsatt kapital, % Soliditet, % Medelantalet anställda Intäkter per anställd, TSEK Aktierelaterade nyckeltal Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK Eget kapital per aktie, SEK Kassaflöde per aktie, SEK Företagsspecifika nyckeltal Antal digital-tv-abonnenter, Betal-tv * Inklusive avvecklad verksamhet

62 58 Resultaträkning koncernen Resultaträkning Koncernen MSEK Not Rörelsens intäkter 2,3,4,28 Nettoomsättning Övriga intäkter Aktiverat arbete för egen räkning Rörelsens kostnader Materialkostnader Kostnader för ersättningar till anställda 6, Avskrivningar Nedskrivningar Övriga kostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat för den kvarvarande verksamheten Årets resultat från avvecklad verksamhet Årets resultat varav hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse 0 91 Årets resultat Data per aktie Kvarvarande verksamhet Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK Totalt, inklusive avvecklad verksamhet Antal aktier vid årets utgång Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning Resultat per aktie före och efter utspädning, SEK För definitioner se bakre omslag, flik.

63 Rapport över totalresultat 59 Rapport över totalresultat Koncernen MSEK Periodens resultat kvarvarande verksamhet Periodens resultat avvecklad verksamhet Övrigt totalresultat : * Omräkningsdifferenser 22 6 Inkomstskatt relaterad till Övrigt totalresultat poster 0 0 Summa "Övrigt totalresultat" 22 6 Totalresultat för perioden Periodens totalresultat hänförligt till: Moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse 0 91 *Övrigt totalresultat avser i sin helhet den kvarvarande verksamheten.

64 60 Balansräkning koncernen Balansräkning Koncernen MSEK Not Tillgångar Anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Patent, licenser och liknande rättigheter Goodwill Andra finansiella tillgångar Uppskjutna skattefordringar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager Kundfordringar Skattefordringar 57 4 Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar För definitioner se bakre omslag, flik.

65 Balansräkning koncernen 61 Balansräkning Koncernen MSEK Not Eget kapital och skulder Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 22 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Omräkningsreserv 16 6 Intjänade vinstmedel inklusive årets resultat Summan av eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Minoritetsintresse 0 0 Summa eget kapital Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 3, Förutbetalda intäkter Uppskjutna skatteskulder Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 7, Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut 3, Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Eventualförpliktelser För definitioner se bakre omslag, flik.

66 62 Kassaflödesanalys koncernen Kassaflödesanalys Koncernen MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat före skatt Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Nedskrivningar Avsättningar 8 72 Realisationsresultat försäljningar/utrangeringar 4 0 Ökning/minskning av långfristiga förutbetalda intäkter 69 0 Övrigt 2 20 Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning( )/minskning(+) av varulager 50 6 Ökning( )/minskning(+) av kundfordringar Ökning( )/minskning(+) av andra rörelsetillgångar 74 6 Ökning(+)/minskning( ) av leverantörsskulder 91 9 Ökning(+)/minskning( ) av andra rörelseskulder 24 9 Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 4 0 Förvärv av immateriella tillgångar Förvärv av minoritet i Boxer TV-Access AB Förvärv av dotterbolag Försäljning av dotterbolag Förvärv av finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Amotering av skuld 33 0 Utdelning till minoritet 0 80 Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Kassaflöde från den kvarvarande verksamheten Kassaflöde från avvecklad verksamhet Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Kassaflöde från avvecklad verksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut För definitioner se bakre omslag, flik.

67 Resultaträkning moderbolaget 63 Förändring i eget kapital Koncernen Hänförligt till moderbolagets aktieägare MSEK Aktie kapital Övrigt tillskjutet kapital Intjänade vinstmedel Summa Omräkningsreserv Minoritetsintresse Summa eget kapital Eget kapital 1 januari Förvärv av minoritetsandelar Utdelning Årets totalresultat Eget kapital 31 december Utdelning Årets totalresulat Eget kapital 31 december Resultaträkning Moderbolaget MSEK Not Rörelsens intäkter 2, 3, 4 Nettoomsättning Aktiverat arbete för egen räkning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Materialkostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader 6, Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter Intäkter från koncernbolag Räntekostnader och liknande resultatposter Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat För definitioner se bakre omslag, flik.

68 64 Balansräkning moderbolaget Balansräkning Moderbolaget MSEK Not Tillgångar Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Patent, licenser och liknande rättigheter Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående nyanläggningar Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernbolag Övriga finansiella tillgångar Uppskjutna skattefordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernbolag Övriga fordringar 16 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar För definitioner se bakre omslag, flik.

69 Balansräkning moderbolaget 65 Balansräkning Moderbolaget MSEK Not Eget kapital och skulder Eget kapital 22 Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Skulder Långfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Skulder till koncernbolag Förutbetalda intäkter Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernbolag Skatteskulder 0 0 Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser För definitioner se bakre omslag, flik.

70 66 Kassaflödesanalys moderbolaget Kassaflödesanalys Moderbolaget MSEK Not Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Nedskrivningar Avsättningar Realisationsresultat försäljning/utrangering 4 0 Ökning/minskning av långfristiga förutbetalda intäkter Utdelning Nedskrivning aktieinnehav i dotterbolag 0 29 Realisationsresultat avyttring dotterbolag 65 0 Övrigt Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning( )/minskning(+) av kundfordringar 9 18 Ökning( )/minskning(+) av andra rörelsetillgångar 1 8 Ökning(+)/minskning( ) av leverantörsskulder 9 15 Ökning(+)/minskning( ) av andra rörelseskulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Utdelning från dotterbolag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 5 0 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av minoritet i Boxer TV-Access AB Förvärv av dotterbolag Försäljning av andelar i dotterbolag Kassaflöde från övrig investeringsverksamhet 26 6 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Utdelning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut För definitioner se bakre omslag, flik.

71 Förändring i eget kapital 67 Förändring i eget kapital Moderbolaget Bundet eget kapital MSEK Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa eget kapital Eget kapital 1 januari Vinstdisposition Överföring av 2007 års resultat Utdelning Årets resultat Eget kapital 31 december Vinstdisposition Överföring av 2008 års resultat Utdelning Lämnade koncernbidrag, netto 1 1 Årets resultat Eget kapital 31 december För definitioner se bakre omslag, flik.

72 68 Tilläggsupplysningar och noter Innehåll noter Sid Sid Not 1 Redovisningsprinciper Not 2 Rörelsens intäkter Not 3 Leasing Not 4 Segmentrapportering...74 Not 5 Aktiverat arbete för egen räkning Not 6 Personal Not 7 Pensioner Not 8 Avskrivningar Not 9 Övriga kostnader/övriga externa kostnader Not 10 Finansiella intäkter Not 11 Finansiella kostnader Not 12 Skatt på årets resultat Not 13 Upplysningar om närstående Not 14 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Not 15 Materiella anläggningstillgångar Not 16 Immateriella tillgångar Not 17 Andra finansiella tillgångar Not 18 Uppskjuten skatt Not 19 Varulager Not 20 Finansiella instrument Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 22 Eget kapital Not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 24 Avsättningar Not 25 Koncernbolag Not 26 Kassaflödesanalys Not 27 Förvärvade verksamheter Not 28 Avvecklade verksamheter Not 29 Ställda säkerheter Not 30 Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser Not 31 Händelser efter balansdagen NOT 1 Redovisningsprinciper Nedan följer de viktigaste redovisningsprinciperna som har använts vid upprättande av koncern- respektive årsredovisningen. Inga väsentliga förändringar av redovisningsprinciperna har skett jämfört med föregående år. Bolagsinformation Teracom-koncernen omfattar Teracom AB (moderbolaget) och dess dotterbolag. Moderbolaget är ett aktiebolag som har sitt säte i Sundbyberg och är registrerat i Sverige, organisationsnummer Koncernen står under ett bestämmande inflytande från svenska staten. Koncernredovisningen och årsredovisningen för det räkenskapsår som slutar den 31 december 2009 har godkänts av styrelsen och verkställande direktören den 12 mars 2010 och kommer att föreläggas årsstämman 31 mars 2010 för fastställande. Belopp och datum Belopp redovisas i miljontals SEK (MSEK) om inget annat anges. Periodrelaterade poster avser perioden 1 januari 31 december och balansräkningsrelaterade poster avser den 31 december. Belopp inom parantes anger jämförelseårets värden. Tillämpade regelverk Koncernredovisningen för Teracom är upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU. Tillämpningen av dessa kompletteras av tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Committee (IFRIC). Utöver dessa internationella redovisningsstandarder tillkommer Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering, RFR 1.2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Uttalanden från rådet för finansiell rapportering (UFR) samt de krav som följer av Statens ägarpolitik. Moderbolaget tillämpar RFR 2.2 samt Årsredovisningslagen (ÅRL). Grunder för upprättande av redovisningen Finansiella derivat och kortfristiga placeringar värderas till verkligt värde via resultaträkningen medan övrig koncernredovisning baseras på historiska anskaffningsvärden. Resultaträkningen följer kostnadsslagindelad uppställning, vilket innebär att kostnader slås samman utifrån dess karaktär. Nya redovisningsprinciper från 2009 IFRS 8 Rörelsesegment: Denna standard kräver upplysningar om koncernens rörelsesegment och ersätter kravet på att bestämma primära och sekundära segment i koncernen. Implementeringen av denna standard har inte haft någon effekt på koncernens finansiella ställning. Information om segment visas i not 4, inklusive omarbetade jämförelsetal. Omarbetad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter: Standarden delar upp förändringar i eget kapital till följd av transaktioner med ägare och andra förändringar. Uppställningen över förändringar i eget kapital kommer endast att innehålla detaljer avseende ägartransaktioner. Därutöver introducerar standarden begreppet Rapport över totalresultat (statement of comprehensive income) som visar alla poster avseende intäkter och kostnader som tidigare redovisades i eget kapitalräkningen, antingen i en enskild uppställning, eller i två sammanhängande uppställningar. Koncernen har valt att presentera rapport över totalresultat i en enskild uppställning. Kommande standarder, tillägg, ändringar och tolkningar som bedöms kunna påverka Teracom IFRS 3 Rörelseförvärv (ändringar): Tillämpas framåtriktat för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare. Ändringarna kommer att påverka Teracom i händelse av framtida bolagsförvärv. IFRS 9 Finansiella instrument: Projekt i tre etapper för att ersätta IAS39. IFRS 9 planeras träda i kraft 2013 men förtidstillämpning är tillåten. Effekterna för Teracom är under utredning. IAS27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter (ändringar): Regelverk som kommer att påverka Teracom i händelse av framtida successiva förvärv och avyttringar. Tillämpas framåtriktat för räkenskapsår som börjar 1 juli 2009 eller senare. IFRIC 18 Överföring av tillgångar från kunder: Tillämpas framåtriktat för räkenskapsår som börjar 1 november 2009 eller senare. Tolkningen tydliggör redovisningskraven vid avtal där ett företag av en kund tar emot en materiell anläggningstillgång, eller likvida medel för att anskaffa en sådan, som företaget ska använda för att till exempel ansluta kunden till ett nät eller ge kunden löpande tillgång till varor och tjänster. Effekterna för Teracom är under utredning. Användning av uppskattade värden Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och bedömningar per balansdagen har särskild betydelse för värderingen av tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Nedan diskuteras de områden där risken för värdeförändringar under det efterföljande året är störst på grund av att antagandena eller uppskattningarna kan behöva ändras. Värdering av anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna inom koncernen har ett bokfört värde överstigande 3 miljarder kronor varav huvuddelen återfinns inom moderbolaget. Bedömningen av tillgångarnas nyttjandeperiod och eventuella nedskrivningsbehov kan, genom tillgångspostens betydande storlek, få stor effekt på både koncernens och moderbolagets redovisning. Inför 2010 finns inga indikationer på att väsentliga nedskrivningsbehov föreligger.

73 Tilläggsupplysningar och noter 69 Forts. not 1 Pensionsåtaganden Inom Teracom förekommer både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. De förmånsbestämda planerna innebär att koncernen bär en aktuariell risk och investeringsrisk. Den försäkringstekniska beräkningen av pensionsförpliktelser och pensionskostnader baseras på ett antal antaganden om bland annat diskonteringsränta, förväntad löneökning, förväntad återstående tjänstgöringstid och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. En förändring i något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser och pensionskostnader. Tilläggsköpeskilling Den 5 juni förvärvade Teracom 51 procent av aktierna i den finska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy. Dessutom har Teracom ställt ut en säljoption gällande resterande 49 procent av aktierna och Teracom har även en option att förvärva samma andel. Åtagandet enligt säljoptionen ingår i den totala anskaffningskostnaden. Skulden har upptagits till ett värde som är Teracoms bästa bedömning med hänsyn till tidsvärdet. Optionspriset är beroende av det framtida resultatet i bolaget och kan förändras om antagandena för Teracoms bedömning förändras. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar Teracom AB och samtliga dotterföretag. Med dotterföretag avses företag i vilka Teracom, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av aktiernas röstvärde eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Förvärvsmetoden Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att rörelseförvärvets identifierade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten enligt en upprättad förvärvsanalys. Då anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet enligt förvärvsanalysen uppstår goodwill, som redovisas som en tillgång. På denna goodwill sker en nedskrivningsprövning minst en gång per år och då händelser eller omständigheter indikerar att ett nedskrivningsbehov föreligger sker prövningen oftare. Goodwill redovisas följaktligen efter det första redovisningstillfället till anskaffningsvärdet med avdrag för eventuella ackumulerade nedskrivningar. Koncerninterna transaktioner Intern försäljning, koncerninterna mellanhavanden och internvinster inom koncernen elimineras i koncernredovisningen. Vid intern försäljning används marknadsmässiga priser. Omräkning av utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar Tillgångar och skulder i utländska dotterbolag omräknas till balansdagskurs. De utländska dotterbolagens resultaträkningar omräknas med ett genomsnitt av årets valutakurser. De valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningen redovisas direkt i eget kapital. Vid avyttring av ett utländskt dotterbolag redovisas de ackumulerade kursdifferenserna i resultaträkningen tillsammans med vinsten eller förlusten vid avyttringen. Avyttrad verksamhet IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter, tillämpas för den under 2009 avvecklade verksamheten inom segment Bredband. Det innebär att intäkterna och kostnaderna för segmentet har exkluderats från alla poster i resultaträkningen avseende 2009 och jämförelseåret 2008 och redovisats separat i resultaträkningen som periodens resultat från avvecklade verksamheter. Koncernens kassaflödesanalys har redovisats för kvarvarande verksamhet medan den avyttrade verksamheten har redovisats på egna rader. I balansräkningen per den 31 december 2009 är segmentet Bredband exkluderat. Balansräkningen för jämförelseåret 2008 är den tidigare publicerade, det vill säga inklusive Bredband. Moderbolagets redovisningsprinciper Det finns vissa avvikelser mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper, på grund av att det finns begränsningar för moderbolaget att tillämpa IFRS fullt ut. Begränsningarna motiveras av moderbolagets tillämpning av RFR 2.2, ÅRL, Tryggandelagen och föreskrifter från Finansinspektionen samt moderbolagets beskattningsregler. Skattelagstiftningen i Sverige ger bolag möjlighet att skjuta upp skattebetalning genom avsättning till obeskattade reserver i balansräkningen via resultaträkningsposten bokslutsdispositioner. Moderbolaget redovisar således obeskattade reserver i balansräkningen och bokslutsdispositioner i resultaträkningen. I koncernens balansräkning behandlas dessa som temporära skillnader, det vill säga uppdelning sker mellan uppskjuten skatteskuld och eget kapital. I koncernens resultaträkning fördelas avsättning till eller upplösning av obeskattade reserver mellan uppskjuten skatt och årets resultat. Nedanstående redovisningsprinciper avser koncernen. För det fall moderbolagets principer avviker anges detta. Räkenskapstabellernas uppställning och terminologi Koncernens och moderbolagets räkenskapstabeller och terminologi skiljer sig åt då koncernen tillämpar uppställning och terminologi enligt IAS 1 och moderbolaget tillämpar uppställning och terminologi enligt RFR 2.2 och därmed ÅRL inklusive bilagor. Omräkning av utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den kurs som gäller på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder som är uttryckta i utländska valutor redovisas därefter i balansräkningen omräknade till den kurs som gäller på balansdagen. Då transaktionsdagskursen eller den kurs som är framräknad i tidigare finansiella rapporter skiljer sig från balansdagskursen uppstår valutakursdifferenser, vilka redovisas över resultaträkningen i den period i vilken de uppkommer. Kursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder redovisas i rörelseresultatet, medan kursdifferenser hänförliga till finansiella tillgångar och skulder redovisas under resultat från finansiella investeringar. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras koncernen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Följande specifika kriterier måste också uppfyllas innan intäkter redovisas: Försäljning av varor Intäkten redovisas när de väsentliga riskerna och fördelarna som förknippas med äganderätten till varorna har övergått på köparen och när intäktsbeloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Försäljning av tjänster Intäkter från fastprisavtal inom samtliga segment redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning. Den innebär att vinsten från avtalet redovisas i takt med att bolagets prestation är utförd i de fall det slutliga ekonomiska utfallet kan bedömas på ett tillförlitligt sätt. När ett avtal bedöms medföra en förlust görs en avsättning för den befarade förlusten. För avtal som ger kunden tillgång till tvprogram periodiseras avtalets totala intäkter linjärt över avtalstiden. Det gäller även direkta utgifter avseende sådana avtal. Nettoomsättning Med nettoomsättning avses försäljningsvärdet med avdrag för mervärdesskatt och rabatter. Övriga intäkter/övriga rörelseintäkter Med övriga intäkter avses sådana intäkter som inte sorterar under nettoomsättning.

74 70 Tilläggsupplysningar och noter Forts. not 1 Segmentredovisning IFRS 8 Rörelsesegment har tillämpats från och med 1 januari 2009 i koncernen. Till skillnad från IAS 14 kräver denna standard att upplysningar lämnas utifrån ledningens perspektiv. Med ledningens perspektiv avses rapporteringen till högsta verkställande beslutsfattaren (HVB), vilket innebär att rapporteringen stämmer överens med hur den presenteras internt. För Teracom har koncernledningen identifierats som HVB. Koncernen är organiserad i och styrs i första hand utifrån affärsområden. Koncernen har, jämfört med tidigare primära segment, identifierat två nya rapporterbara rörelsesegment som tidigare utgjorde ett primärt segment (Telekom). Följande segment har identifierats utifrån IFRS 8: Betal-tv, Tv och Radio, Kapacitet, Inplaceringar och Service, samt Bredband (numera a vy t t r a d). Segmenten redovisas enligt samma redovisningsprinciper som koncernen. Försäljning mellan segment sker till priser som är goda uppskattningar av gällande marknadspriser. Koncernledningen använder rörelseresultaten för dessa segment för att fatta beslut om fördelning av resurser och för resultatanalys. Segmentens prestationer bedöms utifrån rörelseresultaten. Finansiella kostnader, finansiella intäkter och inkomstskatt hanteras på koncernnivå. Ränteintäkter Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas, det vill säga de redovisas i resultaträkningen i den period de uppstår. Lånekostnader Lånekostnader består av ränta och andra kostnader som uppkommer vid lån av kapital. Lånekostnader belastar resultatet för den period till vilken de hänför sig, oberoende av hur de upplånade medlen används. Inkomstskatt Redovisad skatt består av det sammanlagda beloppet av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt hänför sig till periodens beskattningsbara resultat och värderas till skattesatsen på balansdagen. Uppskjuten skatt ska betalas i framtiden eller är reduktion på framtida skatt. Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder beräknas med hjälp av de skattesatser som förväntas gälla för den period då tillgångarna realiseras eller skulderna regleras, baserat på de skattesatser (och den skattelagstiftning) som föreligger eller i praktiken föreligger på balansdagen. Uppskjuten skatt beräknas på balansdagens samtliga identifierade temporära skillnader, vilka är skillnaderna mellan tillgångarnas eller skuldernas skattemässiga värden respektive redovisade värden. Uppskjuten skatteskuld redovisas i balansräkningen för skattepliktiga temporära differenser. Uppskjutna skattefordringar redovisas för avdragsgilla temporära differenser och outnyttjade underskottsavdrag, i den utsträckning det är sannolikt att framtida skattepliktiga vinster kommer att finnas tillgängliga och mot vilka de temporära differenserna eller outnyttjade underskottsavdragen kan komma att nyttjas. De uppskjutna skattefordringarnas redovisade värden prövas vid varje balansdag och minskas i den utsträckning som det inte längre är sannolikt att tillräckligt stor beskattningsbar vinst kommer att finnas tillgänglig för att utnyttja hela eller delar av de uppskjutna skattefordringarna. I den mån det senare bedöms som sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas tillgängliga återförs reduktionen. Resultat per aktie Resultat per aktie beräknas som koncernens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med det vägda genomsnittet av utestående stamaktier under perioden. Då Teracom inte har några konvertibla instrument eller optionsprogram uppstår ingen utspädningseffekt. Materiella anläggningstillgångar En materiell anläggningstillgång redovisas då det är sannolikt att tillgångens framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Materiella anläggningstillgångar redovisas, i enlighet med anskaffningsvärdemetoden, till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. Pågående nyanläggningar Pågående nyanläggningar avser huvudsakligen anläggningsinvesteringar under uppförande. Värdering av pågående nyanläggningar fastställs på samma sätt som förvärvade tillgångar, vilket innebär att de värderas i enlighet med anskaffningsvärdemetoden till anskaffningsvärde inklusive direkt hänförliga utgifter, det vill säga värdering sker till nedlagda kostnader. Immateriella tillgångar En immateriell tillgång redovisas då det är sannolikt att tillgångens förväntade framtida ekonomiska fördelar tillfaller koncernen och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt. Immateriella tillgångar som förvärvats separat redovisas i balansräkningen, i enlighet med anskaffningsvärdemetoden, till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Avskrivningar Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar (förutom goodwill) och på materiella anläggningstillgångar baseras på historiska anskaffningsvärden med avdrag för eventuella nedskrivningar och utifrån beräknade ekonomiska livslängder för olika grupper av eller enskilda tillgångar. På under året anskaffade tillgångar beräknas avskrivningar från anskaffningstidpunkten eller från driftssättning av nyanläggningar. Avskrivningar görs i huvudsak linjärt. Mark skrivs inte av, då nyttjandeperioden är obegränsad. De tillämpade avskrivningstiderna och årets totala avskrivningar specificeras i not 8. Nedskrivningsprövning av anläggningstillgångar Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. En nedskrivning görs med det belopp varmed tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av tillgångens verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). Redovisat värde för materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar granskas beträffande eventuell värdeminskning när händelser eller ändrade förutsättningar indikerar att det redovisade värdet eventuellt inte kommer att kunna återvinnas. En bedömning av om det finns indikationer på nedskrivningsbehov sker minst årligen och då per varje balansdag. Om det finns sådana indikationer och om det redovisade värdet överstiger det förväntade återvinningsbara beloppet skrivs tillgångarna eller de kassagenererande enheterna ned till det återvinningsbara beloppet. Det återvinningsbara beloppet för tillgången motsvarar det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de förväntade framtida kassaflödena som en tillgång kommer att generera. För tillgångar som inte till övervägande del genererar oberoende kassaflöden fastställs det återvinningsbara beloppet genom att en beräkning utförs av återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör. Nedskrivningen kostnadsförs omedelbart i resultaträkningen. Om det finns indikationer på att en tidigare nedskrivning inte längre är motiverad beräknas tillgångens återvinningsvärde. En tillgångs värde återförs enbart då antaganden som låg till grund vid bedömningen av återvinningsvärdet har förändrats. Nedskrivningar av goodwill återförs ej. Ersättning till anställda I Sverige finns två typer av pensionsplaner, förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer. I Finland äger anställda rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan (TEL-pension). Pensionsförmånerna är tryggade genom försäkringar och omfattas inte av IAS 19. Anställda i Danmark omfattas av en avgiftsbestämd pensionsplan. Pensionsförmånerna är tryggade genom försäkringar. Förmånsbestämda pensionsplaner En majoritet av koncernens anställda omfattas av förmånsbestämda pensionsplaner vilket innebär att de anställda garanteras en pension som motsvarar en

75 Tilläggsupplysningar och noter 71 Forts. not 1 viss procentuell andel av slutlönen. De förmånsbestämda planerna innebär att koncernen har en förpliktelse att ge både nuvarande och tidigare anställda avtalade ersättningar. De förmånsbestämda planerna innebär således att koncernen bär den aktuariella risken och investeringsrisken. Med aktuariella risken avses risken att ersättningarna kommer att kosta mer än förväntat. De förmånsbestämda pensionsplanerna finansieras huvudsakligen genom löpande premiebetalningar till livförsäkringsbolag, men även genom avsättningar i balansräkningen. De förmånsbestämda planerna består huvudsakligen av kollektivavtalade pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden enligt de övergångsbestämmelser som fastställdes i samband med bolagiseringen av verksamhet som tidigare bedrevs av Televerket. Utöver dessa planer är ITP-Tele-planen som bland annat omfattar ålders-, familje- och sjukpension den pensionsplan där flest anställda intjänar sin pension. Anställda i Boxer TV-Access AB är berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP, vilket är en plan som omfattar flera arbetsgivare och tryggas genom försäkring i Alecta. Pensionsplanen ITP är en förmånsbestämd plan, men eftersom förvaltningstillgångarna och förpliktelserna inte kan allokeras till varje arbetsgivare redovisas den som en avgiftsbestämd plan enligt punkt 30 i IAS19. Utformningen av planen medger inte Alecta att förse varje arbetsgivare med dess andel av tillgångarna och förpliktelserna eller den information som skall lämnas upplysningar om. Därför redovisas planen som avgiftsbestämd, vilket innebär att erlagda premier redovisas som en kostnad. I övrigt förekommer förmånsbestämda planer i form av livräntor som härrör från tiden före bolagiseringen av verksamheten samt förmånsbestämda pensions förpliktelser till vissa ledande befattningshavare. Vid fastställande av koncernens pensionsförpliktelser och de aktuella plantillgångar som finns har en aktuarie anlitats för att genom den så kallade PUCMmetoden (Projected Unit Credit Method) fastställa nuvärdet av koncernens förmåns bestämda förpliktelser och kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period. PUCM-metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen och att varje sådan enhet beräknas separat för att bygga upp förpliktelsen på balansdagen. Redovisning av förmånsbestämda planer innebär därutöver att koncernen fastställer: Det totala beloppet av aktuariella vinster och förluster samt vilket belopp som ska redovisas. Kostnader som uppstår vid inrättande eller vid ändring av en plan avseende tjänstgöring under tidigare period. Vinster eller förluster som uppstår vid reducering eller reglering av en plan. I de fall det förekommer förvaltningstillgångar har dessa, per balansdagen, värderats till verkligt värde, vilket motsvaras av marknadsvärdet. Aktuariella vinster och förluster redovisas som intäkt eller kostnad om den ackumulerade aktuariella vinsten eller förlusten överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsens värde och det verkliga värdet av förvaltningstillgångar. Eventuella överskjutande belopp periodiseras över den kvarvarande förväntade återstående anställningstiden för de medarbetare som omfattas av respektive plan. Den beräknade förpliktelsen redovisas med sitt nettobelopp som en förmånsbestämd skuld, vilket motsvarar nuvärdet av förpliktelsen på balansdagen minskad med förvaltningstillgångens verkliga värde, eventuella kostnader avseende tidigare perioders tjänstgöring som ännu inte redovisats, eventuella aktuariella förluster som ännu inte redovisats och ökad med eventuella aktuariella vinster som ännu inte redovisats. Moderbolaget I moderbolaget tillämpas andra regler för redovisning av förmånsbestämda pensioner än de som tillämpas i koncernredovisningen. För avdragsgilla pensionsutfästelser följer moderbolaget Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrift FFFS 2007:13 för att fastställa kapitalvärden för Avsatt till pensioner. De väsentligaste skillnaderna jämfört med koncernredovisningen är att försäkrade förmånsbestämda planer redovisas som avgiftsbestämda planer, aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår och slutligen beaktas ej framtida löneökningar och ej garanterad värdesäkring av pensioner vid beräkning av kapitalvärden. Avgiftsbestämda pensionsplaner I motsats till förmånsbestämda pensionsplaner innebär avgiftsbestämda pensionsplaner att Teracoms förpliktelse är begränsad till det belopp som Teracom har accepterat att bidra med, vilket följaktligen medför att den anställde bär den aktuariella risken och investeringsrisken. De avgiftsbestämda pensionsplanerna består av ITPK-Tele-avtalet, alternativ pensionslösning samt avgiftsbestämda pensionsförpliktelser till verkställande direktören. För att trygga dessa förpliktelser erlägger Teracom en premie till fristående försäkringsbolag. Det krävs således inte några aktuariella antaganden och det uppkommer inte heller några aktuariella vinster eller förluster. Teracom redovisar avgifterna som ska betalas till en avgiftsbestämd plan, under den period den anställde utför tjänsten, som en skuld (upplupen kostnad) med avdrag för eventuellt redan betalda avgifter och som en kostnad. Då de redan betalda avgifterna är högre än de avgifter som ska betalas för utförd tjänst före balansdagen redovisas mellanskillnaden som en tillgång (förutbetald kostnad) i de fall det förutbetalda beloppet kommer att medföra exempelvis en minskning av framtida betalningar eller en kontant återbetalning. Ersättning vid uppsägning Teracom redovisar ersättning vid uppsägning som en avsättning när Teracom är förpliktigad att avsluta en anställds eller grupp av anställdas anställning före den normala tidpunkten för anställningens upphörande eller att lämna ersättningar vid erbjudande om frivillig avgång. Leasing Leasing klassificeras antingen som finansiell eller operationell. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte klassificeras som finansiellt är operationellt. Teracom som leasegivare Tillgångar för vilka operationella leasingavtal ingåtts fördelas i balansräkningen på respektive tillgångsslag. De direkta utgifterna som uppstår då ett operationellt leasingavtal ingås ingår i det redovisade värdet på den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkterna. De leasingintäkter som uppstår periodiseras och intäktsredovisas linjärt under leasingavtalets löptid, medan de kostnader som uppkommer, inklusive avskrivningar, redovisas då de uppstår. Avskrivningsreglerna följer de regler som gäller för respektive tillgångsslag. Teracom som leasetagare Finansiella leasingavtal, som i allt väsentligt till koncernen överför alla sådana risker och fördelar avseende den förhyrda tillgången som förknippas med ägandet redovisas som tillgång i balansräkningen från och med det att avtalet ingås. Tillgången värderas vid leasingperiodens början till det leasade objektets verkliga värde eller, om lägre, till nuvärdet av minimileaseavgifterna för leasingperioden. Betalningen av leasingavgifterna uppdelas i finansiella kostnader, ränta, och minskning (amortering) av den finansiella skulden på ett sådant sätt att en konstant räntesats på den redovisade skulden uppnås. De finansiella kostnaderna belastar resultatet. Tillgångar enligt finansiella leasingavtal, då det inte går att med rimlig säkerhet fastställa att äganderätten övergår till leasetagaren vid slutet av leasingperioden, skrivs till fullo av över den kortaste perioden av nyttjandeperioden respektive leasingperioden. Då det med rimlig säkerhet går att fastställa övergång av äganderätt skrivs tillgångar enligt finansiella leasingavtal av under den förväntade nyttjandeperioden. Per varje balansdag sker en bedömning ifall ett nedskrivningsbehov föreligger. En nedskrivning sker till återvinningsvärdet ifall det är lägre än redovisat värde.

76 72 Tilläggsupplysningar och noter Forts. not 1 Leasingavgifter avseende operationella leasingavtal redovisas som en kostnad i resultaträkningen och fördelas linjärt över leasingperioden. Moderbolaget Finansiella leasingavtal redovisas i moderbolaget enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal. Varulager Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet. Med anskaffningsvärde avses alla kostnader som krävs för att bringa varorna till deras aktuella plats och skick och med nettoförsäljningsvärde avses det uppskattade försäljningspriset med avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och försäljning. Vid bestämmande av anskaffningsvärdet tillämpas först in, först ut-metoden (FIFU). Förluster på varor i lager eller justeringar till följd av att varulagret skrivs ned till nettoförsäljningsvärdet redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella instrument Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Som likvida medel klassificeras kassa och bank, det vill säga kassamedel och disponibla kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid på högst tre månader från anskaffningstillfället, som lätt kan omvandlas till ett känt belopp kassamedel och som är utsatt för endast en obetydlig risk av värdefluktuationer. Redovisning av finansiella tillgångar och skulder Finansiella tillgångar och finansiella skulder redovisas i balansräkningen när bolaget blir part i dess avtalsmässiga villkor. Fordringar redovisas i balansräkningen när Teracom överfört de väsentliga risker och förmåner som är förknippade med transaktionen. Skulder redovisas när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala. En finansiell tillgång, eller en del av en finansiell tillgång, bokas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld, eller en del av en finansiell skuld, bokas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet har fullgjorts, annullerats eller löpt ut. Teracom tillämpar likviddagsredovisning för allt utom för sådana tillgångar som innehas för handel. Klassificering av finansiella instrument Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: a) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella tillgångar och finansiella skulder som innehas för handel omfattar Teracoms alla derivat, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Derivathandel bedrivs enbart för att säkra koncernens elpris-, valuta- och ränte risker. b) Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar. Teracoms likvida medel, kundfordringar och lånefordringar ingår i denna kategori. c) Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning Denna kategori består av finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori såsom aktier och andelar i både börsnoterade och icke börsnoterade bolag. Teracom har inga finansiella instrument klassificerade i denna kategori. d) Övriga finansiella skulder Kategorin innefattar finansiella skulder som inte innehas för handel. Teracoms leverantörsskulder samt upplåning ingår i denna kategori. Värdering av finansiella instrument Finansiella tillgångar och skulder redovisas initialt till sitt anskaffningsvärde vilket då motsvarar dess verkliga värde. Finansiella tillgångar och skulder i utländsk valuta omvärderas till svenska kronor med beaktande av balansdagens valutakurs. Efterföljande värdering sker antingen till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde: a) Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen värderas löpande till verkligt värde. Bankens marknadsvärdering utgör verkligt värde av valutaderivat medan en marknadsvärdering enligt Nordpool ger verkligt värde av elderivat. Realiserat resultat redovisas i rörelseresultatet medan orealiserat resultat redovisas i finansnettot. b) Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för befarade kundförluster i balansräkningen. Fordran redovisas då fakturan har skickats. En individuell bedömning av osäkra fordringar görs när det inte längre är sannolikt att det fulla beloppet kommer att kunna inflyta. c) Finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital. Vid den tidpunkt tillgångarna bokas bort från balansräkningen omförs tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen. Teracom har inga finansiella instrument klassificerade i denna kategori. d) Övriga finansiella skulder redovisas initialt till marknadsvärdet, som då motsvaras av erhållet belopp med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Samtliga räntebärande skulder redovisas vid efterföljande värdering till upplupet anskaffningsvärde, vilket är nuvärdet av återstående betalningsåtaganden beräknat enligt effektivräntemetoden. Värdering av finansiella instrument i moderbolaget I moderbolaget sker, till skillnad från koncernen, ingen värdering av finansiella instrument till verkligt värde. Aktieägartillskott och koncernbidrag (moderbolag) Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktieägartillskott redovisas hos givaren som ökning av posten Andelar i koncernbolag. Med koncernbidrag avses kapitalöverföringar mellan bolag inom koncernen och dessa ska redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag syftar till att minimera koncernens skatt och redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för skatteeffekter. Avsättningar Avsättningar redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse på grund av en inträffad händelse och då det är sannolikt att ett ut flöde av resurser som är förknippade med ekonomiska fördelar kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och beloppet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Avsättningens värde är den bästa uppskattningen av det belopp som på balansdagen krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen. Uppskattningen av utfall och påverkan är en bedömning från bolagsledningen, erfarenheter från liknande förpliktelser samt, i vissa fall, oberoende experters yttranden. Om Teracom räknar med att erhålla en gottgörelse motsvarande en avsättning som gjorts, till exempel genom ett försäkringsavtal, redovisas gottgörelsen som en tillgång i balansräkningen, men detta sker först då gottgörelsen är i det närmaste säker. Om effekten av tidsvärdet för den framtida betalningen bedöms som väsentlig fastställs avsättningens värde genom att det förväntade framtida kassaflödet nuvärdesberäknas. Den successiva ökningen av det avsatta beloppet som nuvärdesberäkningen medför redovisas som låneutgift i resultaträkningen. Eventualförpliktelse/ansvarsförbindelser I koncernredovisningen används terminologin eventualförpliktelse medan ansvarsförbindelse används i moderbolagets redovisning. En eventualförpliktelse/ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom bolagets kontroll, inträffar eller uteblir eller

77 Tilläggsupplysningar och noter 73 Forts. not 1 b) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera åtagandet eller åtagandets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen utvisar koncernens in- och utbetalningar under perioden hänförligt till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten. Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, vilket innebär att resultatet från den löpande verksamheten justeras för: transaktioner som inte medfört in- och utbetalningar, upplupna eller förutbetalda poster avseende tidigare eller kommande perioder, övriga poster där kassaflödeseffekten hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten samt avvecklad verksamhet redovisas separat. Upplysningar om närstående Upplysningar ges då transaktion med närstående, det vill säga överföring av resurser, tjänster eller förpliktelser, har skett, oberoende om ersättning utgår eller inte. Med närstående till koncernen avses moderbolag, dotterbolag, svenska staten samt statliga bolag och verksamheter som bedriver kommersiell verksamhet. Därutöver definieras ledande befattningshavare, styrelseledamöter och nära familjemedlemmar till dessa personer som närstående. Händelser efter balansdagen Med händelser efter balansdagen avses gynnsamma eller ogynnsamma händelser som inträffar under perioden från balansdagen fram till den dag då de finansiella rapporterna godkänns för utfärdande. Dessa händelser kan vara av två skilda slag. Då en händelse inträffar som bekräftar förhållanden som förelåg på balansdagen justeras beloppen i koncernens finansiella rapporter. Då en händelse inträffar som indikerar förhållanden som uppstår efter balansdagen justeras inte beloppen i koncernens finansiella rapporter. Däremot lämnas upplysning om händelser som är väsentliga till sin karaktär, det vill säga ett utelämnande av uppgiften skulle kunna påverka de ekonomiska beslut som fattas av användare av de finansiella rapporterna. not 2 Rörelsens intäkter Nettoomsättning per intäktsslag Koncernen Moderbolaget Intäktsslag Tjänsteuppdrag Summa I nettoomsättningen ingår intäkter från operationell leasing till ett belopp av 173 MSEK (162) för Övriga intäkter/övriga rörelseintäkter Koncernen Moderbolaget Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Vinst avyttring inventarier Övrigt Summa Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Hänför sig huvudsakligen till kursvinster på leverantörsskulder. not 3 Leasing Teracom som operationell leasegivare Koncernens intäkter inom operationell leasing redovisas i posten nettoomsättning i resultaträkningen. Huvuddelen av dessa intäkter kommer från inplaceringar. Teracom har ett rikstäckande nät av strategiskt placerade master och stationer med hög prestanda och radiotäckning. Koncernen Minimileaseavgifter Förfallotidpunkt Inom ett år Senare än ett år, men inom fem år Senare än fem år Summa Teracom som finansiell leasetagare Koncernens finansiella leasing avser driftsbilar, förmånsbilar och övriga fordon. De leasade tillgångarnas bokförda värde uppgick på balansdagen till: Koncernen Finansiella leasingavtal Anskaffningsvärde 8 8 Avgår ackumulerade avskrivningar 7 3 Avgår ackumulerade nedskrivningar 0 0 Nettovärde av finansiella leasingavtal 1 5 Avskrivningarna uppgick till 3 MSEK ( 3). Totalt erlagda leasingavgifter under samma period var 3 MSEK ( 3). De framtida minimileasingavgifterna att betala enligt ej uppsägningsbara finansiella leasingavtal samt nuvärdet av minimileaseavgifterna uppgår till: Nuvärde Koncernen Minimileaseavgifter Minimileaseavgifter Förfallotidpunkt Nuvärde Inom ett år Senare än ett år, men inom fem år Senare än fem år Summa Skillnaden mellan framtida minimileaseavgifter och deras nuvärde utgörs av ränta. Teracom som operationell leasetagare Koncernens operationella leasing avser huvudsakligen kommersiella hyresavtal avseende lokaler för kontor och teknik, inplaceringsavtal och förbindelseavtal. Avtalen är inte uppsägningsbara under de kvarstående löptiderna. Huvuddelen av leasingavtalen har villkor som möjliggör indexreglering av leasingavgiften enligt fastställd indexuppräkning. Framtida minimileasingavgifter att betala enligt ej uppsägningsbara operationella leasingavtal uppgår till: Koncernen Minimileaseavgifter Förfallotidpunkt Inom ett år Senare än ett år, men inom fem år Senare än fem år Summa års kostnader avseende operationell leasing uppgår till 108 MSEK (122).

78 74 Tilläggsupplysningar och noter not 4 Segmentrapportering Koncernens segment indelas med utgångspunkt från karaktären på de produkter och tjänster som erbjuds. Segmenten är enligt följande: Betal-tv omfattar Boxer TV-Access AB, Boxer TV A/S och Digi TV Plus Oy. Tv och Radio ingår i moderbolaget och omfattar bland annat utsändning av radio och tv. Kapacitet, Inplaceringar och Service ingår i moderbolaget. Segment Bredband omfattar verksamheten i Quadracom Wireless AB som avyttrades i september Koncernen, rörelsesegment 2009 Betal-tv Tv och Radio Kapacitet, Inplaceringar och Service Eliminering Summa kvarvarande verksamhet Bredband Summa inkl avyttrad verksamhet Intäkter Försäljning till externa kunder Försäljning mellan segment Summa intäkter Resultat Rörelseresultat Realisationsförlust försäljning av koncernbolag Finansiella intäkter och kostnader Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat Tillgångar Segmentens tillgångar Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Segmentens skulder Ofördelade skulder Summa skulder Övrig segmentinformation Investeringar Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa investeringar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Avskrivningar av immateriella tillgångar Nedskrivningar Summa av- och nedskrivningar

79 Tilläggsupplysningar och noter 75 Forts. not 4 Koncernen, rörelsesegment 2008 Intäkter Betal-tv Tv och Radio Kapacitet, Inplaceringar och Service Eliminering Summa kvarvarande verksamhet Bredband Summa inkl avyttrad verksamhet Försäljning till externa kunder Försäljning mellan segment Summa intäkter Resultat Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Resultat före skatt Inkomstskatt Årets resultat Tillgångar Segmentens tillgångar Ofördelade tillgångar Summa tillgångar Skulder Segmentens skulder Ofördelade skulder Summa skulder Övrig segmentinformation Investeringar Materiella anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa investeringar Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Avskrivningar av immateriella tillgångar Nedskrivningar Summa av- och nedskrivningar Vid försäljning mellan segment tillämpas affärsmässiga villkor och marknadsprissättning. Geografisk information Intäkter från externa kunder Sverige Finland Danmark 43 1 Övriga länder 20 9 Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet Sverige Totalt Anläggningstillgångar Sverige Finland 44 0 Danmark 4 1 Summa kvarvarande verksamhet Avyttrad verksamhet Sverige Totalt Anläggningstillgångarna består av immateriella samt materiella anläggningstillgångar.

80 76 Tilläggsupplysningar och noter not 5 Aktiverat arbete för egen räkning Aktiverat arbete för egen räkning omfattar arbetskostnader direkt hänförbara till materiella anläggningstillgångar. not 6 Personal Koncernen Moderbolaget Personalkostnader, TSEK Löner och andra ersättningar Sociala kostnader (varav pensionskostnader) (38 430) (41 760) (47 673) (54 172) Summa Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter och verkställande direktör samt övriga anställda TSEK Styrelseledamöter, verkställande direktör och ledande befattningshavare Övriga anställda Totalt Styrelseledamöter, verkställande direktör och ledande befattningshavare Övriga anställda Moderbolaget Sverige Totalt i moderbolaget Totalt Dotterbolag och försäljningskontor Sverige Danmark Finland Totalt i dotterbolag och försäljningskontor Totalt i koncernen Koncernen Moderbolaget Pensionskostnader, TSEK Förmånsbestämda pensionsplaner Avgiftsbestämda pensionsplaner Summa I förmånsbestämda pensionsplaner i tabellen ovan ingår premier avseende anställda i Finland enligt den finska pensionsplanen TEL-pension om 4 MSEK. Inga tantiem, ingen bonus eller därmed jämställd ersättning har utbetalats till koncernledningen, styrelseledamöter eller verkställande direktörer i övriga bolag inom koncernen. Av moderbolagets pensionskostnader avser 882 TSEK (779) gruppen styrelse och vd. Av koncernens pensionskostnader avser TSEK (1 480) gruppen styrelse och vd. Utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 TSEK (0). Styrelsens ordförande Åsa Sundberg erhöll ersättning om 190 TSEK (111). Förutom det arvode som bolagsstämman fastställt för styrelseledamöter och den ersättning som styrelsen fastställt för fackliga representanter i styrelsen, har ingen ersättning utbetalats under Vd Crister Fritzson erhöll TSEK (2 696) i lön och ersättningar samt övriga förmåner. Crister Fritzson tillförsäkras vidare pensionsförmåner motsvarande månatliga pensionspremiebetalningar uppgående till 30 procent av grundlönen. Pensionsåldern för Crister Fritzson är 65 år. För företagsledningen i moderbolaget gäller samma pensionsregler som för övriga anställda i bolaget (ITP-Tele med pensionsålder 65 år). Moderbolagets företagsledning (inkl vd) erhöll ersättning om TSEK (13 332) i lön och ersättningar samt övriga förmåner. Ledande befattningshavares ersättningar Principer Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut med 190 TSEK (190) för helt år för ordförande samt 95 TSEK (95) för helt år för ledamot. Arvode i utskott utgår med 60 TSEK (60) för ordförande och 40 TSEK (40) för ledamot. Arvodet löper ej kalenderår utan maj till och med april. Vidare ska styrelsens ledamöter åtnjuta gottgörelse för utlägg i bolagets angelägen heter. För vd/koncernchef utgår marknadsmässig lön, bilförmån, premiebaserade pensionsförmåner utöver lagen om allmän försäkring, sjukvårdsförsäkring, individuellt reglerad uppsägningstid samt avgångsvederlag. För övriga ledande befattningshavare i moderbolaget direkt underställda vd utgår marknadsmässig lön, bilförmån, parkeringsförmån (gäller endast för befattningshavare som inte valt att inneha förmånsbil), sjukvårdsförsäkring, pension enligt ITP-Tele inklusive sjukförsäkring och efterlevandeskydd samt i några fall individuellt avtalad uppsägningstid från bolagets sida uppgående till maximalt tolv månader. Andra ledande befattningshavare har inget avtalat avgångsvederlag. Samtliga pensionsplaner för ledande befattningshavare är oantastbara. Med andra ledande befattningshavare avses 10 personer (11) i moderbolaget som under någon tidsperiod under 2009 utgjort företagsledning i moderbolaget exklusive verkställande direktören. Ledande befattningshavare i dotterbolagen är vd i respektive bolag. Teracoms styrelse har ansvar för tillsättning av vd och beslutar om anställningsvillkoren. Styrelsen beaktar de av regeringen beslutade riktlinjerna för ersättningar till ledande befattningshavare.

81 Tilläggsupplysningar och noter 77 Forts. not 6 Ersättningar och förmåner under året till ledande befattningshavare 2009, TSEK Befattning Namn Grundlön Övriga ersättningar och förmåner Summa Pensionskostnad Anmärkning Uppsägningstid Verkställande direktör Teracom AB Crister Fritzson mån 18 mån Verkställande direktör Boxer TV-Access AB Per Norman mån 18 mån Verkställande direktör Boxer TV A/S Steen Ulf Jensen mån Verkställande direktör Digi TV Plus Oy Vesa Mars Avgick Verkställande direktör Digi TV Plus Oy Daniel Olivier Inhyrd konsult. Avgick Finansdirektör Teracom AB Helena Nathhorst Nyanställd mån Ledande befattningshavare Summa Ersättningar och förmåner under året till ledande befattningshavare 2008, TSEK Befattning Namn Grundlön Övriga ersättningar och förmåner Summa Avgångsvederlag Pensionskostnad Anmärkning Uppsägningstid Avgångsvederlag Verkställande direktör Te r a c o m A B Crister Fritzson mån 18 mån Verkställande direktör Boxer TV-Access AB Per Norman mån 18 mån Ledande befattningshavare Summa Kommentarer till tabellen Ersättning till verkställande direktör och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, övriga förmåner samt pension. Samtliga belopp är angivna exklusive sociala avgifter respektive löneskatt. Grundlön avser fast månadslön. Övriga ersättningar och förmåner avser semesterersättning, sjukavdrag och -tillägg, föräldraledighetsavdrag och -tillägg, rikskuponger, förmånsbil inklusive driv medelsförmån,parkeringsförmån (gäller endast befattningshavare som valt att inte inneha förmånsbil). Pensionskostnader utgörs även av sjukvårdsförsäkring för vd samt övriga ledande befattningshavare. Angiven uppsägningstid avser uppsägning från bolagets sida. Koncernens revisorer har utfört en särskild granskning av ersättning till ledande befattningshavare. Ledande befattningshavare avser personer som ingår eller har ingått i moderbolagets ledningsgrupp. Uppsägningstid och avgångsvederlag Mellan bolaget och verkställande direktör Crister Fritzson gäller en uppsägningstid om 6 månader oavsett om uppsägningen sker från bolagets eller från verkställande direktörens sida. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag enligt ovanstående tabell. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida utgår inte avgångsvederlag. Ersättningar till verkställande direktören för verksamhetsåret 2009 har beslutats av styrelsen. Ersättningar till andra ledande befattningshavare har beslutats av verkställande direktören efter samråd med styrelsens ordförande. Ersättningar till styrelsen 2009, TSEK Befattning Namn Anmärkning Andra ersättningar Ordförande Åsa Sundberg Styrelseledamot Kristina Axberg Bohman Styrelseledamot Maria Curman 95 0 Styrelseledamot Ingrid Engström 95 0 Styrelseledamot Lars Grönberg 95 0 Styrelseledamot Tobias Henmark Styrelseledamot Urban Lindskog Styrelsearvode Arbetstagarrepresentant John-Olof Blomkvist 22 0 Arbetstagarrepresentant Claes-Göran Persson 18 0 Arbetstagarrepresentant, suppleant Stig-Arne Celin 0 0 Arbetstagarrepresentant, suppleant Stefan Thylander 0 0 Summa

82 78 Tilläggsupplysningar och noter Forts. not 6 Ersättningar till styrelsen 2008, TSEK Befattning Namn Anmärkning Styrelsearvoden Andra ersättningar Ordförande Håkan Tidlund Avgick Ordförande Åsa Sundberg Invald Styrelseledamot Kristina Axberg Bohman 87,5 52 Styrelseledamot Maria Curman 87,5 0 Styrelseledamot Ingrid Engström 87,5 0 Styrelseledamot Lars Grönberg 87,5 0 Styrelseledamot Tobias Henmark 87,5 40 Styrelseledamot Urban Lindskog 87,5 23 Arbetstagarrepresentant John-Olof Blomkvist 24 0 Arbetstagarrepresentant Claes-Göran Persson 21 0 Arbetstagarrepresentant, suppleant Stig-Arne Celin 6 0 Arbetstagarrepresentant, suppleant Stefan Thylander 6 0 Summa Medelantalet anställda samt könsfördelning Medelantalet anställda Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Moderbolaget Sverige 398 (78%) 110 (22%) (77%) 137 (23%) 607 Totalt i moderbolaget 398 (78%) 110 (22%) (77%) 137 (23%) 607 Andel vid årets utgång samt könsfördelning Andel män i styrelse Andel män i företagsledning Moderbolaget 60% 56% 60% 80% Dotterbolag 100% 100% 83% 86% Totalt i koncernen 81% 81% 76% 83% Beräkning andel män i styrelse inkluderar vd och baseras på antal ledamöter valda av bolagsstämman. Anställdas sjukfrånvaro I enlighet med Årsredovisningslagen redovisas sjukfrånvaron bland moderbolagets anställda i Sverige. Moderbolaget omfattar cirka 80 procent (91) av koncernens anställda. Vård av barn ingår ej i sjukfrånvarostatistiken. Moderbolaget Sjukfrånvaro i relation till ordinarie tid, % Total sjukfrånvaro 2,0 2,5 Sjukfrånvaro för kvinnor, 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 7,6 22,3 Sjukfrånvaro för män, 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 20,0 29,4 Total sjukfrånvaro, 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro 27,6 51,7 Sjukfrånvaro för kvinnor 2,6 4,4 Sjukfrånvaro för män 1,8 2,0 Sjukfrånvaro för anställda 29 år eller yngre 1,5 2,3 Sjukfrånvaro för anställda år 1,7 2,1 Sjukfrånvaro för anställda 50 år eller äldre 2,6 3,2 Dotterbolag och försäljningskontor Sverige 46 (58%) 33 (42%) (57%) 26 (43%) 60 Danmark 10 (56%) 8 (44%) 18 1 (50%) 1 (50%) 2 Finland 18 (55%) 15 (45%) Totalt i dotterbolag och försäljningskontor 74 (57%) 56 (43%) (56%) 27 (44%) 62 Totalt i koncernen 472 (74%) 166 (26%) (75%) 164 (25%) 669

83 Tilläggsupplysningar och noter 79 not 7 Pensioner Majoriteten av koncernens anställda omfattas i huvudsak av förmånsbaserade pensionsplaner, vilket innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss andel av lönen. Pensionsplanerna omfattar ålderspension, familjepension och sjukpension. Anställda i Boxer TV-Access AB är berättigade till pensionsförmåner enligt pensionsplanen ITP som tryggas genom försäkring i Alecta. Övriga anställda inom koncernen i Sverige omfattas av planen ITP-Tele. Pensionsförpliktelserna beräknas årligen, per balansdagen, enligt försäkringstekniska grunder. Pensionsförpliktelserna tryggas genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier. Anställda i Finland äger rätt till lagstadgade pensionsförmåner i enlighet med den finska lagen om pension för arbetstagare, en förmånsbestämd pensionsplan (TEL-pension). Pensionsförmånerna är tryggade genom försäkringar och om - fattas inte av IAS 19. Anställda i Danmark omfattas av premiebestämd pensionsplan. Pensionsförmånerna är tryggade genom försäkringar. Utöver ITP-planen finns en pensionsskuld som Teracom övertog från dåvarande Televerket vid bolagiseringen Skulden består av en antastbar samt en oantastbar del. Den antastbara delen avser anställda med pensionsålder 60 eller 63 år, och benämns även skuld enligt övergångsbestämmelser från staten. Den oantastbara skulden avser anställdas ålderspension från 65 år samt avtalspensioner. Anställda som tillkommit efter bolagiseringen har enbart försäkringslösning med pensionsålder 65 år. Avtalspensioner till anställda som erbjudits att tidigarelägga pensionsåldern tryggas genom avsättningar i balansräkningen eller försäkringslösning och utbetalas som ålderspension fram till 65 år. Aktuariella vinster och förluster resultatförs över de anställdas återstående anställningstid i den utsträckning den totala vinsten eller förlusten per plan faller utanför den så kallade korridoren som motsvarar 10 procent av det högsta av antingen pensionsåtagandet eller verkliga värdet av förvaltningstillgångarna för respektive plan. Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år avser kapitalvärdet av nyintjänade pensionsförmåner under året, beräknade med den så kallade Projected Unit Credit Method. De totala pensionskostnaderna fördelar sig på följande sätt. Koncernen Periodens pensionskostnad Prognos 2010 Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande år Räntekostnad Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Aktuariell vinst/förlust (+/ ) att redovisa under året Kostnad att redovisa avseende tjänstgöring under tidigare perioder Total kostnad för förmånsbestämda pensionsplaner Pensionskostnad att redovisa i resultaträkningen Andra effekter att redovisa i resultaträkningen Reduceringar, vinst/förlust ( /+) Totalt Specifikation till pensionsåtagande och pensionskostnad Pensionsförpliktelser, förvaltningstillgångar och fordringar/avsättningar för pensionsåtaganden samt aktuariella vinster/förluster för de förmånsbaserade pensionsplanerna har utvecklats på följande sätt. Koncernen Pensionsskuld Prognos 2010 Nuvärde av helt eller delvis fonderade förpliktelser (+) Förvaltningstillgångarnas verkliga värde Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser (+/ ) Nuvärde av ofonderade förpliktelser (+) Nuvärde av nettoförpliktelsen (+/ ) Oredovisad aktuariell vinst/förlust (+/ ) Pensionsskuld/-tillgång att redovisa i balansräkningen Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser Prognos 2010 Förpliktelsens nuvärde den 1 januari Kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period Räntekostnad Utbetalda ersättningar Kostnad avseende tjänstgöring under tidigare perioder Reduceringar och regleringar Aktuariell vinst/förlust på förpliktelsen (+/ ) Förpliktelsens nuvärde den 31 december Avkastning på förvaltningstillgångar Prognos 2010 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Aktuariell vinst/förlust på förvaltningstillgångarna (+/ ) Faktisk avkastning på förvaltningstillgångar

84 80 Tilläggsupplysningar och noter Forts. not 7 Förvaltningstillgångar Prognos 2010 Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per 1 januari Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar Avgifter/premier (+) Utbetalda ersättningar ( ) Aktuariell vinst/förlust (+/ ) på förvaltningstillgångarna Förvaltningstillgångarnas verkliga värde per 31 december Avstämning av förändring av pensionsskulden Prognos 2010 Nettoskuld/-tillgång den 1 januari Periodens pensionskostnad Utbetalda ersättningar ( ) Avgifter, premier ( ) Gottgörelse (+) Reduceringar och regleringar Nettoskuld/-tillgång den 31 december Prognos 2010 Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster/förluster (+/ ) den 1 januari Redovisade aktuariella vinster/förluster (+/ ) under året Vinst/förlust (+/ ) på förpliktelsen Vinst/förlust (+/ ) på förvaltningstillgångarna Vinst/förlust (+/ ) på reduceringar och regleringar Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster/förluster (+/ ) den 31 december Pensionsberättigade den 1 januari, antal Prognos 2010 Anställda Fribrevshavare Pensionärer Totalt Fyra års översikt Nuvärdet av förpliktelsen (+) Verkligt värde på förvaltningstillgångar ( ) Nuvärde av nettoförpliktelsen (+/ ) Vinst/förlust (+/ ) på förpliktelsen, faktiska effekter Vinst/förlust (+/ ) på förvaltningstillgångar, faktiska effekter Förvaltningstillgångar Försäkringskontrakt Aktuariella antaganden Den försäkringstekniska beräkningen av koncernens pensionsförpliktelse och pensionskostnad baseras på följande viktigare antaganden angivna som sammanvägda medelvärden för respektive pensionsplan. En förändring av något av dessa grundläggande antaganden kan ge en betydande påverkan på beräknade pensionsförpliktelser, finansieringsbehov och årliga pensionskostnader. Aktuariella antaganden Prognos 2010 Diskonteringsränta (%) 3,80 3,00 3,80 Årlig löneökning (%) 3,00 2,00 3,00 Ökning av inkomstbasbelopp (%) 3,00 2,00 3,00 Inflation/årlig ökning av pensionsförmåner (%) 2,00 1,00 2,00 Avgångsintensitet (%) 3,00 3,00 3,00 Förväntad återstående tjänstgöringstid (år) 16,5 14,4 16,8 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (%) 6,00 6,00 3,00 Diskonteringsränta Den räntesats som används för att diskontera fonderade och ofonderade förpliktelser beträffande ersättningar efter avslutad anställning. Diskonteringsräntan har fastställts med hänsyn till den på balansdagen marknadsmässiga avkastningen på statsobligationer med samma löptid som förpliktelsen. Årlig löneökning Bedömningen av den årliga löneökningen avspeglar förväntade framtida löneökningar som en sammansatt effekt av inflation, tjänstetid, befordran och andra relevanta faktorer som utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Ökning av inkomstbasbelopp Inkomstbasbeloppet fastställs årligen och används bland annat för att bestämma taket för pensionsgrundande lön i det allmänna pensionssystemet. Bedömningen baseras på förväntad inflationstakt och historisk löneutveckling på hela arbetsmarknaden. Inflation/årlig ökning av pensionsförmåner Tillämpat antagande följer marknadens inflationsförväntningar. Avgångsintensitet För att bedöma avgångsintensiteten har historiska uppgifter använts som grund. Teracom har utifrån dessa uppgifter bedömt framtida avgångsintensitet. Förväntad återstående tjänstgöringstid Den genomsnittliga förväntade återstående anställningstiden. Beräknas utifrån de anställdas åldersfördelning och förväntad framtida personalomsättning. Förväntad avkastning på plantillgångar Bedömningen baseras på en genomsnittlig förväntad avkastning på befintliga och kommande förvaltningstillgångar. Dödlighet Tillämpat dödsfallsantagande följer antagandet från Finansinspektionens föreskrift DUS06 (DUS06). Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta (redovisas som en avgiftsbestämd plan) uppgår till 9 MSEK (6). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2009 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 % (112). Den kollektiva konsolideringsnivån är ej beräknad enligt IAS19.

85 Tilläggsupplysningar och noter 81 Forts. not 7 Ersättningar till anställda (enligt RFR 2.2) not 8 Avskrivningar Moderbolaget Specifikation av belopp som redovisas i balansräkningen har beräknats enligt följande: Förpliktelsernas nuvärde (beräknade enligt svenska principer) avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner ( ) Förpliktelsernas nuvärde (beräknade enligt svenska principer) avseende ofonderade pensionsplaner ( ) Nettoskuld i balansräkningen ( ) (exklusive obeskattade reserver hänförliga till pensionsförpliktelser) Specifikation av förändringarna i den nettoskuld som redovisas i balansräkningen avseende pensioner Nettoskuld vid årets början avseende pensionsåtaganden I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter 7 19 Pensionsutbetalningar ( ) Nettoskuld vid årets slut Av nettoskulden omfattas TSEK (36 952) av Tryggandelagen. Specifikation av periodens kostnader och intäkter avseende pensioner Pension i egen regi Kostnad för intjänande av pensioner mm 6 7 Räntekostnad (beräknad diskonteringseffekt) (+) 1 1 Resultateffekt av inlösen av förpliktelser mm (+/ ) 0 27 Kostnad för pensionering i egen regi exklusive skatter 7 19 Pension genom försäkring Försäkringspremier eller motsvarande Årets pensionskostnad, exklusive skatter Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner, exklusive skatter De viktigaste aktuariella antagandena: Diskonteringsränta 2,00 % (1,00 %) Antaganden följer i övrigt FFFS 2007:24 Åtagandena är beräknade baserat på lönenivå gällande per respektive balansdag. Nästa års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till 9 MSEK. Materiella och immateriella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens nyttjandeperiod. Med nyttjandeperiod avses den tid som tillgången förväntas bli nyttjad för sitt ändamål i koncernen. Mark skrivs inte av då nyttjande - perioden är obegränsad. Goodwill och varumärken skrivs inte av på grund av obestämbar livslängd. Linjär avskrivning, vilket innebär att tillgången skrivs av med ett fast årligt belopp över nyttjandeperioden till ett bedömt restvärde, tillämpas över tillgångarnas nyttjandeperiod enligt följande: Tillgångar Byggnader och mark Byggnader Markanläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Byggnadsinventarier Distributionsutrustning Radioutrustning Kraftutrustning Antennanläggningar Mastanläggningar Inventarier, verktyg och installationer Fordon Övriga inventarier Immateriella tillgångar Patent, licenser och liknande rättigheter Kundrelationer Nyttjandeperiod år år år 3 10 år 7 15 år år år år 3 6 år 3 5 år 3 10 år Per varje balansdag sker en prövning av restvärde och nyttjandeperiod och justering sker vid behov. Inga generella förändringar av nyttjandeperioder genomfördes under Avskrivningar fördelade sig på följande tillgångsslag Koncernen Moderbolaget Tillgångar Avskrivning byggnader och mark Avskrivning maskiner och andra tekniska anläggningar Avskrivning inventarier, verktyg och installationer Avskrivning patent, licenser och liknande rättigheter Avskrivning kundrelationer 6 0 Summa kvarvarande verksamhet år Nedskrivning av maskiner och andra tekniska anläggningar Återföring av nedskrivningar av maskiner och andra tekniska anläggningar uppgick under 2009 till 12 MSEK och avsåg kundspecifik utrustning inom segmentet Kapacitet, Inplaceringar och Service. Utrustningen skrevs ned 2008 med 12 MSEK då kunden befann sig under rekonstruktion. Kundens verksamhet förvärvades av ny ägare 2009 och kommer att bedrivas vidare i motsvarande omfattning.

86 82 Tilläggsupplysningar och noter not 9 Övriga kostnader/övriga externa kostnader not 10 Finansiella intäkter Koncernens övriga kostnader uppgick till MSEK ( 1 543). De största kostnadsposterna är programbolagskostnader och transmissionskostnader. Övriga externa kostnader uppgick i moderbolaget under året till 441 MSEK ( 516). De största kostnadsposterna är kostnader för nyttjande av nät och energikostnader. Koncernen Moderbolaget Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär Kursförluster på leverantörsskulder Summa Nettot av valutakursdifferenser av rörelsekaraktär för koncernen under 2009 är 1 MSEK ( 1). För moderbolaget är nettot av valutakursdifferenserna 0 MSEK ( 0,240). Koncernen Moderbolaget Revisorers arvode och kostnadsersättning Ernst & Young Revisionsuppdrag Andra uppdrag Summa Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag. Dessa avser revisionsnära konsultationer i frågor avseende bland annat redovisningsprinciper samt moms. Koncernen Koncernen Finansiella intäkter Ränteintäkter 2 30 Övriga finansiella intäkter 14 0 Summa I posten övriga finansiella intäkter ingår 2009 en orealiserad vinst om 4 MSEK avseende elderivat. Moderbolaget Moderbolaget Finansiella intäkter Resultat från andelar i koncernbolag Utdelning Realisationsresultat Valutakursdifferenser 1 0 Ränteintäkter 1 18 Summa Utdelning avser utdelning från Boxer TV-Access AB om 233 MSEK (188) samt anteciperad utdelning från Teracom Mobile TV AB 1 MSEK (1) och från Teracom Mast AB 0 MSEK (14). not 11 Koncernen Finansiella kostnader Koncernen Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa Nettot av valutakursdifferenser av finansiell karaktär under 2009 för koncernen är 9 MSEK (1). För moderbolaget är nettot 0 MSEK (0). Moderbolaget Moderbolaget Finansiella kostnader Räntekostnader Övriga finansiella kostnader 3 1 Summa 19 26

87 Tilläggsupplysningar och noter 83 not 12 Skatt på årets resultat Koncernen Moderbolaget Aktuell skatt Sverige Summa aktuell skatt Moderbolaget Skatt, % Resultat Skatt, % Resultat Resultat före bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner 6 8 Resultat före skatt Justering av skatt föregående års taxering Förändring uppskjuten skatt temporära skillnader Skatt på koncernbidrag 0 0 Summa kvarvarande verksamhet Summa avvecklad verksamhet Summa skatt Skatten har beräknats utifrån tillämpliga skattesatser, baserat på beräknat skattepliktigt resultat för räkenskapsåret. I förändring uppskjuten skatt har effekterna av ändrade skattesatser (sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent från och med 2009) inkluderats, jämför tabellerna nedan. Kvarvarande verksamhet Koncernen Skatt, % Resultat Skatt, % Resultat Resultat före skatt Skatt enligt skattesats i Sverige (26,3%) Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Nedskrivning aktier i dotterbolag Förlust avyttring aktier i dotterbolag Övriga ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av icke skattepliktiga intäkter Övriga ej skattepliktiga intäkter Korrigering temporära skillnader på grund av omklassificering Justering av uppskjuten skatt på grund av ändrad skattesats Skatt på fiktiv inkomst avseende ingående periodiseringsfonder Justering av skatt föregående års taxering Skattekostnad och effektiv skattesats för räkenskapsåret Skatt enligt skattesats i Sverige (26,3%) Skillnad mellan skattesats i Sverige och utlandet Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader Övriga ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt av icke skattepliktiga intäkter Övriga ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt av ej utnyttjade underskottsavdrag Justering av uppskjuten skatt på grund av ändrad skattesats Skatteeffekt av underskottsavdrag Skatt på fiktiv inkomst avseende ingående periodiseringsfond Justering av skatt föregående års taxering Övrigt Skattekostnad och effektiv skattesats för räkenskapsåret avseende kvarvarande verksamhet

88 84 Tilläggsupplysningar och noter not 13 Upplysningar om närstående Svenska staten äger 100 procent av aktierna i Teracom AB. Teracom-koncernens utbud av tjänster erbjuds svenska staten, statliga myndigheter och bolag i konkurrens med andra företag och på normala kommersiella villkor. På motsvarande sätt köper Teracom-koncernen tjänster från statliga myndigheter och bolag på normala kommersiella villkor. Var för sig uppgår inte dessa transaktioner till väsentliga belopp med undantag för moderbolagets inköp av el från Vattenfall Kundservice AB samt inköp av elderivat från Vattenfall Trading Services AB. Vattenfall Kundservice AB Teracom AB har köpt el av Vattenfall Kundservice AB till ett totalt värde om 88 MSEK (85) under Rörelseskulden till bolaget per 31 december upp gick till 9,2 MSEK (10). Vattenfall Trading Services AB Teracom AB har betalat 7,5 MSEK till Vattenfall Trading Services AB avseende avräkning av elderivat som förfallit under År 2008 erhöll Teracom AB 8 MSEK avseende avräkning av elderivat som förfallit under året. Rörelseskulden till bolaget per 31 december uppgick till 0,7 MSEK. Utöver dessa närståenderelationer har moderbolaget närståenderelationer som innefattar ett bestämmande inflytande i sina koncernbolag, se not 27. Koncernintern försäljning uppgick till 438 MSEK (310). not 14 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver Moderbolaget Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond Skillnad mellan bokförda avskrivningar och avskrivningar enligt plan Summa 6 8 Obeskattade reserver Periodiseringsfond Tax Periodiseringsfond Tax Periodiseringsfond Tax Periodiseringsfond Tax Periodiseringsfond Tax Ackumulerade överavskrivningar Summa Moderbolagets försäljning och inköp av varor och tjänster med dotterbolag Dotterbolag Försäljning Inköp Försäljning Inköp Quadracom Wireless AB (Comet Networks) avyttrad Boxer TV-Access AB Summa Moderbolagets utestående fordringar och skulder till dotterbolag Dotterbolag Fordringar Skulder Fordringar Skulder Boxer TV-Access AB Teracom Mast AB Teracom Mobile TV AB Quadracom Wireless AB 0 1 Summa Ledande befattningshavare Ersättningar till styrelse, vd och ledande befattningshavare beskrivs i not 6.

89 Tilläggsupplysningar och noter 85 not 15 Byggnader och mark Materiella anläggningstillgångar Koncernen Moderbolaget Byggnader och mark Ingående anskaffningsvärden, 1 januari Investeringar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december Ingående avskrivningar, 1 januari Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar kvarvarande verksamhet Årets avskrivningar avvecklad verksamhet 1 Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december Utgående redovisat värde, netto, 31 december Teracoms fastigheter och byggnader på ofri grund är generellt taxerade som special fastigheter och är befriade från fastighetsskatt enligt Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152). Markanläggningar ingår i redovisat värde tillsammans med byggnader och mark. Maskiner och andra tekniska anläggningar Maskiner och andra tekniska anläggningar Koncernen Moderbolaget Ingående anskaffningsvärden, 1 januari Investeringar Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Upplösning retroaktiv avskrivning Årets avskrivningar kvarvarande verksamhet Årets avskrivningar avvecklad verksamhet 31 Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december Inventarier, verktyg och installationer Koncernen Moderbolaget Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärden, 1 januari Investeringar Förvärv Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december Ingående avskrivningar, 1 januari Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar kvarvarande verksamhet Årets avskrivningar avvecklad verksamhet 27 Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december Ingående nedskrivningar, 1 januari Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar, 31 december Utgående redovisat värde, netto, 31 december Pågående nyanläggningar Koncernen Moderbolaget Pågående nyanläggningar Ingående anskaffningsvärden, 1 januari Investeringar Försäljningar Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december Utgående redovisat värde, netto, 31 december Investeringsprojekt och förråd av reservdelar hänförligt till investeringsprojekt utgör pågående nyanläggningar. Ingående nedskrivningar, 1 januari Försäljningar/utrangeringar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar, 31 december Utgående redovisat värde, netto, 31 december

90 86 Tilläggsupplysningar och noter not 16 Immateriella tillgångar Under andra kvartalet 2009 förvärvade Teracom 51 procent av aktierna i finska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy. Enligt den preliminära förvärvsanalysen har 484 MSEK av bolagets totala värde allokerats till varumärke, kundrelationer och goodwill, se not 27. Goodwill per avser Boxer TV-Access AB, Digi TV Plus Oy samt Teracom Mast AB. Goodwillen tillhör i sin helhet segment Betal-tv. Vid nedskrivningsprövning har återvinningsvärdet fastställts utifrån verkliga värdet minus försäljningskostnader, vilket bestäms utifrån nyttjandevärdet. Immateriella tillgångar Goodwill Varumärke Ackumulerade anskaffningsvärden Koncernen Patent, licenser och liknande rättigheter Kundrelationer Totalt Goodwill Patent, licenser och liknande rättigheter Ingående balans, 1 januari Investeringar Förvärv Avyttringar och utrangeringar Valutakursdifferens Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december Ackumulerade av- och nedskrivningar Ingående balans, 1 januari Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar Utgående acku mulerade an skaffnings värden, 31 december Årets avskrivningar avyttrad verksamhet Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar, 31 december Redovisade värden 1 januari december Totalt Immateriella anläggningstillgångar Ackumulerade anskaffningsvärden Patent, licenser och liknande rättigheter Moderbolaget Patent, licenser och liknande rättigheter Ingående balans, 1 januari Investeringar 5 17 Försäljningar/utrangeringar Omklassificeringar 3 15 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden, 31 december Ackumulerade avskrivningar Ingående balans, 1 januari Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar, 31 december Ackumulerade nedskrivningar Patent, licenser och liknande rättigheter Moderbolaget Patent, licenser och liknande rättigheter Ingående balans, 1 januari 0 0 Årets nedskrivning 0 0 Utgående ackumulerade nedskrivningar, 31 december 0 0 Redovisade värden 1 januari december

91 Tilläggsupplysningar och noter 87 not 17 Andra finansiella tillgångar Koncernen Moderbolaget Nettotillgång pensioner Förskottsbetalda sändningsrätter i Danmark Långfristig fordran Kapitalförsäkring Summa not 18 Uppskjuten skatt Koncernen Moderbolaget Uppskjutna skattefordringar Uppskjutna skatteskulder Uppskjuten skattefordran/ skatteskuld, netto Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har föregående år värderats med beaktande av ändrade skattesatser (sänkningen av den svenska bolagsskatten från 28 procent till 26,3 procent från och med 2009). Effekterna avseende föregående års skattekostnad har specificerats i not 12. I tabellerna nedan redovisas koncernens och moderbolagets uppskjutna skattefordringar och skatteskulder efter kategori samt hur fordringar och skulder har förändrats under året. Koncernen Uppskjutna skattefordringar/-skulder Obeskattade reserver Övrigt Totalt Ingående balans, 1 januari Företagsförvärv Immateriella tillgångar Pensionsskuld Underskottsavdrag Valutakursdifferenser Resultatfört under året Utgående balans, 31 december Moderbolaget Uppskjutna skattefordringar/-skulder F a s t Pensionsskuld egendom Totalt Ingående balans, 1 januari Resultatfört under året Utgående balans, 31 december På balansdagen har koncernen inga outnyttjade underskott avseende den svenska verksamheten. Outnyttjade underskott avseende det danska dotterbolaget Boxer TV A/S uppgår per balansdagen till 271 (26) MSEK, vilket motsvarar en uppskjuten skattefordran om 68 (6) MSEK (beaktat den danska skattesatsen). Ingen skattefordran har redovisats med beaktande av osäkerheter ifråga om framtida vinster med mera. Outnyttjade underskott avseende det under året förvärvade finska dotterbolaget Digi TV Plus Oy uppgår på balansdagen till 526 (0) MSEK, vilket motsvarar en uppskjuten skattefordran om 137 (0) MSEK (beaktat den finska skattesatsen). Beaktat osäkerheter ifråga om och framtida vinster med mera har 44 (0) MSEK redovisats som uppskjuten skattefordran. De outnyttjade underskottsavdragen har obegränsad livslängd, förutom uppkomna underskott i Finland där livslängden är 10 år. not 19 Varulager Koncernen Varuslag Färdiga varor och handelsvaror Summa Värderat till anskaffningsvärde Summa not 20 Finansiella instrument och finansiell riskhantering Teracom-koncernen är i sin verksamhet exponerad för olika typer av finansiella risker. Koncernens övergripande finansverksamhet och hantering av finansiella risker är centraliserad till Teracoms ekonomifunktion. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy och präglas av en låg risknivå. Koncernens finansiella strategi och målsättning är att lämna högsta möjliga avkastning på eget kapital utifrån en säker och kostnadseffektiv finanshantering som kan säkerställa god kontroll och hög kvalitet på riskhanteringen inom koncernen. Den styrande principen är att minimera negativ påverkan på resultat och kassaflöde från kortsiktiga rörelser i de finansiella marknaderna på såväl moderbolag som koncernen som helhet. Koncernen använder derivatinstrument för att säkra viss riskexponering, dock endast i syfte att: Konvertera förväntade framtida betalningar för elförbrukning till ett fast elpris. Konvertera förväntade framtida kommersiella betalningar i utländsk valuta (främst Euro) till svenska kronor. Omvandla räntebindningstiden för upplåning. Säkringsredovisning tillämpas inte. De finansiella riskerna delas in i valutarisk, ränterisk, elprisrisk, kreditrisk, likviditetsrisk och kapitalrisk. Valutarisk Risken att valutakursförändringar har en negativ effekt på Teracom-koncernens finansiella ställning. Risken delas upp nedan på transaktionsrisk och omräkningsrisk. Transaktionsexponering Transaktionsexponering omfattar alla framtida kontrakterade och prognostiserade intäkter och kostnader i utländsk valuta, vilka ger upphov till risken att koncernens lönsamhet påverkas negativt vid valutakursförändringar. Teracomkoncernen är utsatt för begränsad transaktionsrisk eftersom förädlingsvärdena i den internationella verksamheten till stor del skapas lokalt genom kostnader i samma valuta som försäljningsintäkterna. Undantaget är inköp av utrustning samt licensrättigheter för Boxerkonceptet. Teracom-koncernen har följaktligen låg ekonomisk valutaexponering som en följd av detta. I syfte att begränsa risken för resultatsvängningar till följd av stora valutakursförändringar vid inköp i utländsk valuta, har Teracom som utgångspunkt att skydda 75 procent av den avtalade transaktionsexponeringen och 50 procent av

92 88 Tilläggsupplysningar och noter Forts. not 20 den prognostiserade exponeringen över maximalt 12 månader framåt i tiden. Detta skydd initieras via valutaterminskontrakt. Valutaderivat Valutaderivat som minskar transaktionsexponering uppgick per balansdagen till följande belopp uppdelat per valuta och förfallotider. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp och anges till balansdagens avistakurs i MSEK. Valuta, MSEK Köp EUR 0 10 Sälj EUR 0 0 Känslighetsanalys av valutarisk Teracoms större flöden sker i EUR och DKK. Nettoutflödet av EUR uppgick under 2009 till ett motvärde av 88 MSEK ( 148) års genomsnittliga valutakurs för EUR uppgick till 10,6213 SEK. Om det totala nettoutflödet i EUR inte hade säkrats överhuvudtaget skulle en fluktuation i valutakursen om +/ 15 procent påverka resultatet med +/ 13 MSEK. Nettoutflödet av DKK uppgick till ett motvärde av 199 MSEK års genomsnittliga valutakurs för DKK uppgick till 1,4264 SEK. Om det totala nettoutflödet i DKK inte hade säkrats överhuvudtaget skulle en fluktuation i valutakursen om +/ 15 procent påverka resultatet med +/ 30 MSEK. Omräkningsexponering Den internationella verksamheten leder till omräkningsexponering som härstammar både ur värdet av de utländska investeringarna samt de vinster som genereras löpande. Dessa vinster räknas om till årets snittkurs som ingående värde gentemot årets ultimokurs enligt Riksbanken och differensen går mot eget kapital. Kassaflöden uppstår således enbart i samband med avyttringar, investeringar samt utdelningar från dotterbolag. Säkring sker i första hand med lån i lokal valuta. Omräkningsexponering på nettotillgångarna i utländska dotterbolag uppgick till 22 MSEK (6). Ränterisk Ränterisken definieras som risken att marknadsränteförändringar får en negativ påverkan på koncernens resultat och kassaflöde. Ränterisken på koncernens finansiering ska begränsas i enlighet med den finansiella målsättningen och utgår från Teracoms samlade risker och riskutrymme. Teracom-koncernen har både räntebärande skulder och likvida medel, vilka riskmässigt till en del tar ut varandra. Givet riskbegränsningen är målsättningen lägsta räntekostnad. Räntebärande tillgångar ska i första hand användas för att reducera befintlig upplåning och räntebindningen bör således inte vara längre än den närmaste tidpunkt då koncernens lån kan amorteras. Derivatinstrument i form av ränteswappar kan användas för att styra räntebindningen utan att de underliggande lånen förändras. Teracom-koncernen hade per 31 december 2009 räntebärande skulder om MSEK (305). Skulderna löper med rörlig ränta och koncernen saknade vid utgången av 2009 och 2008 innehav av ränteswapkontrakt. Elprisrisk Teracom har en elintensiv verksamhet för utsändningstjänsterna. För att begränsa exponeringen mot förändringar av elpriset säkras merparten av elinköpen. Säkringen genomförs med hjälp av finansiella elkontrakt utifrån elhandelspolicyn som fastställts av styrelsen i Teracom. Denna typ av derivat förekommer endast inom moderbolaget och har förfallotidpunkter under perioden Teracom prissäkrar elpriset för procent av beräknad total förbrukningsvolym inom de närmaste 12 månaderna. Därefter inom intervallet månader prissäkras en viss del av beräknad förbrukningsvolym enligt en trappstegsmodell ner till 0 20 procent. I bokslutet har värdering av elderivat medfört att koncernens resultat före skatt påverkats positivt med 9 MSEK. Känslighetsanalys av elprisrisk Teracoms totala elförbrukning för 2009 uppgick till Mwh. År 2009 hade Teracom säkrat Mwh. Den osäkrade volymen utgjorde Mwh. Medelspotpris för år 2009 var 392,81 SEK/Mwh med en variation om cirka +/ 100 SEK/Mwh. Teracoms elpriskänslighet uppgick således till 1,3 MSEK. Om den totala elförbrukningen inte hade säkrats överhuvudtaget skulle fluktuationer i elpriset kunna påverka resultatet med +/ 10,7 MSEK. Kreditrisk Kreditrisker delas in i två kategorier: finansiella kreditrisker respektive kreditrisker i kommersiella kundfordringar. Den finansiella kreditrisken kan i sin tur delas upp i två olika delar: Emittentrisk, risken att Teracom-koncernen inte får tillbaka det placerade beloppet inklusive ränta på grund av motpartens fallissemang, det vill säga att mot parten får betalningssvårigheter eller går i konkurs. Motpartsrisk, risken att en motpart på grund av fallissemang inte kan fullfölja sina åtaganden i ett finansiellt kontrakt, exempelvis i en valutatermin, och att en förlust därmed uppstår när Teracom-koncernen måste ingå ett nytt kontrakt på marknaden till då gällande marknadspris. Emittentrisken hanteras genom att placeringar endast är tillåtet inom de riktlinjer som finanspolicyn anger. Motpartsrisken hanteras genom att derivataffärer samt bankkonton endast sker/öppnas hos godkända motparter enligt Finans policyn. Kreditvillkor för olika avtalstyper och kundkategorier är fastlagda i en särskild kreditpolicy. Dun & Bradstreet-upplysning erfordras för försäljning till företag på kredit i syfte att minimera risken för kundförluster. Avsättning till osäkra kundfordringar uppgår vid utgången av 2009 till 24 MSEK (25). Kundförluster i koncernen uppgår till 39 MSEK (4). Kundfordringars förfallotid MSEK Total Koncernen Varav vare sig förfallet eller nedskrivet på balansdagen < 30 dagar dagar dagar dagar > 121 dagar Kundfordringar, redovisat värde per Kundfordringar, redovisat värde per

93 Tilläggsupplysningar och noter 89 Forts. not 20 Likviditetsrisk Koncernen är utsatt för risken att vid ett visst givet tillfälle inte ha tillräcklig betalningsberedskap för att kunna fullgöra sina åtaganden. Likviditetsrisken hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter och möjligheten att stänga marknadspositioner. Koncernen bibehåller flexibiliteten i finansieringen genom att via kreditavtal säkerställa såväl omedelbar som långsiktig tillgänglighet till kreditfaciliteter, styra lånestockens förfallostruktur och genom att uppta lån hos minst två kreditgivare. Kreditfaciliteter ska vid varje tidpunkt ha en kvarvarande avtalstid på minst ett år. Föreliggande kreditavtal sträcker sig till utgången av Koncernen har etablerat en likviditetsreserv som ska uppgå till minimum 100 procent av de kortfristiga skulderna i bolaget och minst 50 procent av denna reserv ska vara tillgänglig omedelbart (inom tre bankdagar). Likviditetsreserven utgörs av koncernens likvida medel (kontotillgodohavanden och omsättningsbara placeringar) och outnyttjade tillgängliga kreditfaciliteter. Vid utgången av 2009 uppgick likviditetsreserven till 998 MSEK (855). Likvida medel Koncernen Moderbolaget MSEK Kassa och bank Summa Skuldposters förfallotid (exklusive ränta) MSEK Koncernen Inom ett år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år Senare än fem år Totalt Banklån Övriga lån Köpoption Digi TV Plus Oy Finansiell leasing Summa MSEK Moderbolaget Inom ett år 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år Senare än fem år Totalt Banklån Övriga lån Lån från koncernbolag Summa Kapitalrisk Teracom-koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägaren. Koncernen ska även generera nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägaren eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Teracom-koncernens finansiella strategi och långsiktiga målsättning är att generera en avkastning på eget kapital på lägst 17 procent, med en långsiktig soliditet om 30 procent. Under 2009 var koncernens strategi, som var oförändrad jämfört med 2008, att upprätthålla en nettoskuldsättningsgrad på maxnivån 2. Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2009 och 2008 var som följer: MSEK Räntebärande skulder Avgår: Likvida medel Övriga räntebärande tillgångar 28 6 Nettoskuld Eget kapital Nettoskuldsättningsgrad 0,54 0,14 Upplysningscentralen (UC) anger att Teracom har riskklass 5. Finansiella lånevillkor Teracom AB har ingått avtal avseende kreditfaciliteter om 600 MSEK (600) med Svenska Handelsbanken respektive MSEK (400) med Nordea Bank. Kreditavtalen innehåller finansiella lånevillkor, så kallade covenants, avseende de finansiella nyckeltalen nettoskuldsättningsgrad, räntetäckningsgrad och soliditet som ska infrias på kvartalsbasis. För det fall avtalade finansiella lånevillkor inte uppfylls äger kreditgivarna i förlängningen rätt att säga upp kreditavtalen. Under 2009 har samtliga finansiella nyckeltal mött avtalade värden. Samtliga skulder löper med rörlig ränta och den effektiva räntan uppgår till 0,83 procent (4,58). Avtalsvillkor, ställda säkerheter och finansiella åtaganden Omfattningen av ställda säkerheter och ansvarsförbindelser inom Teracom är begränsad. I kreditavtal avtalar Teracom normalt endast om så kallad negativ klausul. Denna klausul innebär att Teracom inte lämnar någon säkerhet i företagsinteckningar eller dylikt, utan förbinder sig endast att inte heller till annan part lämna några säkerheter.

94 90 Tilläggsupplysningar och noter Forts. not 20 Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument Redovisningsprinciperna för finansiella instrument har tillämpats för nedanstående poster: MSEK, 31 december 2009 Låne- och kundfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Koncernen Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Tillgångar i balansräkningen Kundfordringar Elderivat ingående i övriga fordringar Likvida medel Summa Skulder i balansräkningen Skulder till kreditinstitut Övriga lån Köpoption Digi TV Plus Oy Leverantörsskulder Summa MSEK, 31 december 2008 Låne- och kundfordringar Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Koncernen Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Övriga finansiella skulder Summa redovisat värde Summa verkligt värde Tillgångar i balansräkningen Kundfordringar Valutaderivat ingående i övriga fordringar Likvida medel Summa Skulder i balansräkningen Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Elderivat ingående i övriga skulder Summa För skulder till kreditinstitut bedöms redovisat värde motsvara verkligt värde då skulden löper med rörlig ränta. För övriga poster inom kategorin låne- och kundfordringar samt övriga finansiella skulder är kvarvarande löptid kort och redovisat värde bedöms motsvara verkligt värde. Värdet på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen har fastställts baserat på marknadsvärde (värderingsnivå 1).

95 Tilläggsupplysningar och noter 91 not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna intäkter Förutbetalda projektutgifter Förutbetalda boxar i kundavtal Övriga poster Summa Förutbetalda projektutgifter Förutbetalda projektutgifter avser kostnader för fastprisavtal som redovisas i proportion till utförd tjänst. Dessa kostnader utgörs av utgifter till programbolag samt direkta utgifter för ordertagning. Förutbetalda boxar i kundavtal Förutbetalda boxar i kundavtal avser kostnader för boxar ingående i kundavtal och redovisas i proportion till utförd tjänst. not 22 Eget kapital Aktiekapital Enligt bolagsordningen för Teracom AB ska aktiekapitalet uppgå till lägst 250 MSEK och högst MSEK. Kvotvärdet uppgår till SEK. Samtliga aktier, ( ), är fullt betalda och berättigade till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar. Inga aktier innehas av bolaget självt eller dess dotter bolag. Ackumulerad valutakursdifferens Koncernens eget kapital har påverkats av de valutakursdifferenser som uppstår vid användandet av dagskursmetoden. Koncernens ackumulerade valutakursdifferenser uppgår till 16 MSEK (6). Skatt Inget belopp avseende aktuell skatt eller uppskjuten skatt har redovisats direkt mot eget kapital. Föreslagen utdelning Fritt eget kapital i moderbolaget per 31 december 2009 uppgick till 823 MSEK. Föreslagen utdelning om 110 MSEK är ännu ej beslutad. not 23 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter not 24 Avsättningar Långfristig avsättning Koncernen Avsättning för pensioner Avsättningar Ingående balans, 1 januari 3 77 Gjorda avsättningar 0 12 Ianspråktagna avsättningar 1 86 Utgående balans, 31 december 2 3 Kortfristig avsättning Koncernen Omstrukturering Avsättningar Ingående balans, 1 januari 7 5 Gjorda avsättningar 0 6 Ianspråktagna avsättningar 6 3 Återförd ej ianspråktagen avsättning 0 1 Utgående balans, 31 december 1 7 Långfristig avsättning Moderbolaget Avsättning för pensioner Avsättningar Ingående balans, 1 januari Gjorda avsättningar 0 12 Ianspråktagna avsättningar 9 67 Utgående balans, 31 december Kortfristig avsättning Moderbolaget Omstrukturering Avsättningar Ingående balans, 1 januari 7 5 Gjorda avsättningar 0 6 Ianspråktagna avsättningar 6 3 Återförd ej ianspråktagen avsättning 0 1 Utgående balans, 31 december 1 7 Gjorda avsättningar avser uppskattade personalkostnader till följd av koncernens beslut 2008 att genomföra omstrukturering. Huvuddelen av dessa kostnader utgör avtalspensioner samt uppsägningslöner. I avsättningarna ingår den pensionsskuld som redovisas i not 7. Den långfristiga delen av förutbetalda intäkter uppgår till 65 MSEK (467) i moderbolaget. Minskningen jämfört med föregående år är en följd av avyttringen av segment Bredband då långfristiga förutbetalda intäkter i moderbolaget huvudsakligen avsåg bredbandstjänster till kommuner. Den kortfristiga delen av förutbetalda intäkter framgår i nedanstående tabell. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncernen Moderbolaget Upplupna personalkostnader Förutbetalda intäkter Upplupna kostnader för programbolag Övriga poster Summa

96 92 Tilläggsupplysningar och noter not 25 Koncernbolag Andelar i koncernbolag Företagets namn Organisationsnummer Säte Boxer TV-Access AB Sundbyberg Oy Boxer TV AB Helsingfors Boxer TV A/S Köpenhamn Boxer DTT Ltd Dublin Digi TV Plus Oy Helsingfors Teracom Mobile TV AB Sundbyberg Teracom Mast AB (namnändrad från Svenska Basboxbolaget AB) Sundbyberg Kapital/ Bokfört värde Företagets namn Antal andelar Eget kapital Årets resultat röstandel, % Boxer TV-Access AB Oy Boxer TV AB Boxer TV A/S Boxer DTT Ltd Digi TV Plus Oy (förvärvades i juni 2009) Teracom Mobile TV AB Teracom Mast AB Quadracom Wireless AB (marknadsfördes under namnet Comet Networks och avyttrades i september 2009) Belopp redovisade i resultaträkningen Moderbolaget Försäljning till dotterbolag Inköp från dotterbolag 3 1 Summa Försäljning till dotterbolag avser huvudsakligen tjänster till Boxer TV-Access AB. Marknadsprissättning har tillämpats genomgående. Inköp från dotterbolag avser kostnader för kundtjänst från Boxer TV-Access AB. Belopp redovisade i balansräkningen Moderbolaget Fordringar på dotterbolag Kundfordringar Kortfristiga fordringar 1 16 Summa Skulder till dotterbolag Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 6 17 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 0 1 Summa I kortfristiga fordringar ingår fordran på Teracom Mobile TV AB om 1 MSEK (1) samt Teracom Mast AB om 0 MSEK (14) avseende anteciperad utdelning. Posten långfristiga skulder avser lån från Boxer TV-Access AB med marknadsmässig ränta. I kortfristiga skulder ingår skuld avseende lämnat koncernbidrag till Teracom Mobile TV AB om 1 MSEK (1).

97 Tilläggsupplysningar och noter 93 not 26 Kassaflödesanalys not 27 Förvärvade verksamheter Koncernen Moderbolaget Likvida medel vid årets slut Kassa och bank Summa Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringar/inköp kvarvarande verksamhet Investeringar/inköp avyttrad verksamhet Summa Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Investeringar/inköp enligt not Förvärv av dotterbolag Förvärv av minoritet Summa Räntor Erhållen ränta Erlagd ränta Summa Betalda och erhållna räntor ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten. Förvärvade dotterbolag Förvärvat dotterbolag Förvärvad minoritet i Boxer TV-Access AB Summa Årets förändring av belåning Nyupplåning, kreditinstitut Nyupplåning från dotterbolag Summa Finansiell nettoskuld/tillgång Koncernens finansiella nettoskuld ökade under året med 394 MSEK (1 141). Koncernen redovisar per balansdagen en nettoskuld uppgående till 799 MSEK ( 228). Den 5 juni förvärvade Teracom 51 procent av aktierna i den finska betal-tv-operatören Digi TV Plus Oy. Dessutom har Teracom ställt ut en säljoption gällande resterande 49 procent av aktierna och Teracom har även en option att förvärva samma andel. Åtagandet enligt säljoptionen värderas till 138 MSEK vid förvärvstillfället och ingår i den totala anskaffningskostnaden. Skulden har upptagits till ett värde som är Teracoms bästa bedömning med hänsyn till tidsvärdet. Optionspriset är beroende av det framtida resultatet i bolaget och kan förändras om antagandena för Teracoms bedömning förändras. Förvärvsanalysen är fortfarande preliminär då värdet på lång- och kortfristiga fordringar är under utredning. De tillgångar och skulder som ingick i förvärvet av Digi TV Plus Oy är enligt den preliminära förvärvsanalysen följande: MSEK Redovisat värde i det förvärvade bolaget Värden enligt förvärvsanalys Materiella anläggningstillgångar 1 1 Varumärke 89 Kundrelationer 88 Immateriella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar (uppskjutna skattefordringar) 0 46 Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Avsättningar (uppskjutna skatteskulder) 46 Långfristiga skulder 6 6 Kortfristiga skulder Förvärvade identifierbara nettotillgångar Goodwill Köpeskilling för aktier i dotterbolag 355 Förvärvskostnader 10 Skuld avseende utställd säljoption avseende 49% 138 Total anskaffningskostnad 503 Anskaffningskostnad för årets förvärv 365 Likvida medel i förvärvade dotterföretag 164 Förändring av koncernens likvida medel vid årets förvärv 201 Digi TV Plus Oy har ingått med 350 MSEK i koncernens totala intäkter efter förvärvstillfället. De totala intäkterna i koncernen skulle ha uppgått till MSEK om bolaget ingått i koncernen från 1 januari Resultat efter skatt i Digi TV Plus Oy under perioden 5 juni 31 december, det vill säga efter förvärvstidpunkten, uppgick till 54 MSEK. Föregående år förvärvades minoritetsandelen i Boxer TV-Access AB till köpeskillingen 900 MSEK.

98 94 Tilläggsupplysningar och noter not 28 Avvecklade verksamheter not 29 Ställda säkerheter Under året avyttrades 100 procent av Comet Networks, verksamheten inom segment Bredband. Avtal om försäljning träffades med CSIT (köparen) den 4 september Verksamheten har uppvisat negativt rörelseresultat och köparen övertog verksamheten och dess kontrakterade framtida åtaganden. Den avtalade köpeskillingen om 1 SEK ska betraktas sammantaget med de omfattande åtaganden som köparen tar över. Realisationsförlusten uppgick till 66 MSEK. Resultaträkning avvecklad verksamhet Nettoomsättning Övriga intäkter 0 0 Summa intäkter Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar Realisationsförlust 66 Rörelseresultat Finansnetto 0 0 Resultat efter finansiella poster Skatt på årets resultat 4 15 Årets resultet Ställda säkerheter vid årets utgång i koncernen uppgår till 0 MSEK (0). not 30 Eventualförpliktelser/ ansvarsförbindelser Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget Generaltullstyrelsen Tullmyndigheten i Malmö Summa Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser per den 31 december 2009 hade följande förfallotider Eventualförpliktelser/ ansvarsförbindelser Senare än Inom ett år, men ett år inom fem år Senare än fem år Totalt Lämnade kreditgarantier Summa not 31 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser som påverkar koncernens resultat eller ekonomiska ställning per 31 december 2009 är identifierade. Inte heller några händelser som kräver upplysning om är identifierade, bortsett från förändring av koncernledningen som redovisats för i Bolagsstyrningsrapporten.

99 Tilläggsupplysningar och noter 95 Undertecknade försäkrar att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och företagets ställning och resultat, samt att koncernförvaltningsberättelsen och förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och företagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som de företag som ingår i koncernen står inför. Sundbyberg den 12 mars 2010 Åsa Sundberg Ordförande Kristina Axberg Bohman John-Olof Blomkvist Maria Curman Ingrid Engström Lars Grönberg Tobias Henmark Urban Lindskog Claes-Göran Persson Crister Fritzson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2010 Ernst & Young AB Annika Engström Auktoriserad revisor

100 96 Revisionsberättelse Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Teracom AB för räkenskapsåret Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balans räkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 12 mars 2010 Ernst & Young AB Annika Engström Auktoriserad revisor

101 Bolagsfakta Teracom AB äger och driver det svenska marknätet för radio och tv. Förutom distribution av radio och tv erbjuder företaget inplaceringar och service samt telekomtjänster till företag, organisationer och myndigheter. Ägarstruktur: Helägt av svenska staten. Boxer TV-Access AB bedriver betal-tv-verksamhet i det svenska digitala marknätet. Boxer paketerar, marknadsför, säljer och administrerar betal-tv-tjänster samt, via andra tekniska plattformar, närliggande tjänster som bredband och telefoni. Ägarstruktur: Helägt av Teracom AB. Boxer TV A/S driver betal-tv-verksamhet i det danska digitala marknätet vilket innebär att välja kanaler, paketera, marknadsföra, sälja och administrera betaltv-tjänster. Ägarstruktur: Helägt av Boxer TV-Access AB. Digi TV Plus Oy som marknadsförs under namnet PlusTV, paketerar, marknadsför, säljer och administrerar programkanaler som fått tillstånd att sända betal-tv i marknätet i Finland. Ägarstruktur: Teracom AB 51 procent, Baker Capital och IT Provider Funds resterande 49 procent. Moderbolag Teracom AB Box sundbyberg Besöksadress: Esplanaden 3C, 1 tr sundbyberg Tel: Fax: kundtjänst tel: [email protected] Dotterbolag Boxer TV-Access AB Box stockholm Besöksadress: s:t Eriksgatan 117, 5 tr stockholm Tel: Fax: kundtjänst tel: [email protected] Dotterbolag Boxer TV A/S Postbox 118 dk-1004 københavn k Besöksadress: Langebrogade 6E, 1. sal dk-1411 köpenhamn k Tel: [email protected] kundtjänst tel: [email protected] Dotterbolag Digi TV Plus Oy Pasilankatu Helsinki, Finland Besöksadress: Pasilankatu 2 (Huolintatalo) Helsingfors Tel: Fax kundtjänst tel: [email protected]

102 Produktion: Teracom AB och intellecta Corporate AB. Tryck: intellecta infolog, Papper: Maxioffset är klorfritt TCF och uppfyller sis krav på svanenmärkning. Fotoförteckning: Omslag Boxer Stefan Berg Sub Juniori, Maija Mehiläinen Mats Lundqvist TV 2 Zulu, Slemme slemme piger, Gudmund Thai Mats Lundqvist TV4, Idol 2009, Daniel Ohlsson URHO, SM Liiga TV2 News Utvik Boxer Sid 2 Stefan Berg Sid 6 Mats Lundqvist Sid 11 Scanpix Ole Christiansen Sid 15 Mats Lundqvist Sid 16 Mats Lundqvist Sid 18 MTV3 MAX, Formula 1 i Melbourne Sid 20 Boxer Sid 21 Mats Lundqvist Sid 22 Stefan Berg Sid 23 Disney Channel, UP Sid 24 SVT, Rapport, Knut Koivisto Sid 26 Mats Lundqvist Sid 27 Mats Lundqvist Sid 28 NordicPhotos (Ingemar Aourell) Sid 29 Mats Lundqvist Sid 30 Scanpix (Keld Navntoft) Sid 31 Stefan Berg Sid 32 Shutterstock Sid 33 Stefan Berg Sid 35 Stefan Berg Sid Mats Lundqvist

103 Förklaringar och definitioner Teknisk ordlista Betal-tv Kanaler som kräver ett särskilt abonnemang. Broadcasting Utsändning av radio och tv. DARC Data Radio Channel, teknik för att sända texter och meddelanden i FM-radio. DAB Digital Audio Broadcasting, digital ljudradio. DAB+ Framtidens digitalradio-standard i det marksända radionätet. DVB-T Digital Video Broadcasting Terrester. Den europeiska standarden för marksänd digital-tv. DVB-T2 Framtidens digital-tv-standard i det marksända tv-nätet. DVB-H Anpassad variant av marksänd digital-tv, DVB-T, för att möjliggöra mobil mottagning. Fri-tv Kanaler som inte kräver något särskilt abonnemang. Global Compact Global Compact är ett FN-initiativ som vill föra samman företag med FN-organ, fackföreningar och det civila samhället för att stödja tio principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljön och mot korruption. Visionen är en mer hållbar ekonomi som inte marginaliserar vissa samhällsgrupper. Hdtv High Definition tv. Högupplösnings-tv som ger skarpare bild än standard-tv. Inplacering Innebär att företag och organisationer hyr plats i en nätoperatörs master och stationer. Utrustningen är vanligtvis kundens egen. Iptv Bredbands-tv som distribueras via exempelvis fiber eller adsl. Ljud över ip (Aoip) Audio over ip, teknik för att sända ljud över ip/internet. Medieoperatör Operatör som erbjuder olika kommunikationsvägar för distribution av radio, tv, internet samt nedladdning av ljud och bild oavsett tid och plats. Miljöbalken Den delen av svensk lag som behandlar skyddet av människors hälsa och miljön. Arbetsmiljö behandlas i separat lagstiftning. MPEG2/MPEG4 Moving Pictures Expert Group. Komprimering för digitala tv-sändningar. Med kodningstekniken MPEG2 så ryms fem till sju vanliga tv-kanaler i varje mux. Med den nya tekniken MPEG4 ryms i dagsläget tio till tolv vanliga tv-kanaler eller två till fyra hdtv-kanaler. Mux (multiplex) Frekvensutrymme för digitalt komprimerad signal. En mux utnyttjar en frekvenskanal vid utsändningen och innehåller med dagens teknik fem till sju tv-kanaler. Radiotidningar Inläst tidning för synskadade och dyslektiker, vilken distribueras via FM-nätet. RDS Radio Data System, teknik för att sända texter och programrelaterade meddelanden i FM-radion. TMC Traffic Message Center. Triple play Erbjudande med telefoni, internet och tv som distribueras via samma nät med en gemensam teknik. Tv-operatör Teracom-koncernens gemensamma position som både en betal-tv-operatör och en nätoperatör. 3G Den tredje generationens mobiltelefoni. Innebär en snabbare överföringshastighet mellan mobiltelefoner med möjlighet att skicka bland annat rörliga bilder. 4G Den fjärde generationens mobiltelefoni. UHF Ultra High Frequency. Frekvensbandet MHz. VHF Very High Frequency. Frekvensbandet MHz. VMA Viktigt meddelande till allmänheten är samhällets informationskanal för att nå ut till berörda människor vid riktigt stora olyckor och händelser. Utsändningar sker via analog FM-radio. VoD Video-on-demand, filmer eller tv-program distribueras till tittare i det ögonblick tittaren själv väljer att se innehållet. Voip Voice over ip, teknik för att sända röstsamtal via ip/internet. Finansiella definitioner Avkastning på eget kapital Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt justerat eget kapital. Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat uttryckt i procent av genomsnittlig balansomslutning. Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antalet aktier vid årets utgång. Genomsnittligt antal anställda Genomsnittet av antal anställda vid årets början respektive vid årets utgång. Intäkter per anställd Rörelsens intäkter dividerat med genomsnittligt antal anställda. Kassaflöde per aktie Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier. Resultat per aktie före och efter utspädning Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med det vägda genomsnittet av utestående aktier under perioden. Rörelsens intäkter Inkomster med hänsyn till den tidsperiod som den har upparbetats eller intjänats. Avser intäkter exklu sive aktiverat arbete för egen räkning som ingår i rörelsens kostnader. Rörelsens kostnader Rörelsens kostnader inkluderar aktiverat arbete för egen räkning. Rörelsemarginal Rörelseresultatet uttryckt i procent av rörelsens intäkter. Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen. Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med ej räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Vinstmarginal Resultat före skatt uttryckt i procent av rörelsens intäkter.

104