Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv
|
|
- Fredrik Blomqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SVT/SR/UR Kommentarer till NetLights webbenkät Användning av frigjort frekvensutrymme vid övergången till marksänd digital-tv Efter diskussion den 11 maj 2006 med Kristoffer Nilsson, NetLight, har Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) bestämt sig för att gemensamt utveckla sina synpunkter på frågor rörande digital dividend i stället för att ge svar och kommentarer i den form som återfinns i enkätens frågeformulär. Finns det en digital dividend och vad är det i så fall? Ingen värdemodell För att kunna tala om en digital dividend måste man entydigt kunna fastslå att spektrum frigörs genom övergången till digitala sändningar. Enkäten synes utgå från att detta blir fallet, närmast som ett postulat, och att utrymmet som hävdas bli frigjort kan användas för nya tillämpningar. Värdering och prioritering av dessa nya tillämpningar skulle då kunna ske utifrån någon form av värdemodell. Tyvärr redovisas inte i enkäten hur Netlight kommer att utforma denna värdemodell. Respondenterna vet alltså inte hur den prioritering eller värdering som de gör kommer att användas. En sammanvägning av svaren blir därmed svår eller kanske omöjlig; vart och ett av svaren måste tolkas utifrån den värdemodell varje enskild respondent implicit eller explicit tillämpat. De svar som lämnas genom att frågorna i webbenkäten strikt följs får därför karaktären av en önskelista och för kommersiella aktörers vidkommande en listning av affärsmöjligheter. Själva den grundläggande ansatsen i enkäten kan alltså ifrågasättas. Den metod att värdera olika tillämpningsområden som respondenterna ombeds använda i enkäten bedöms därför av SVT, SR och UR inte som lämpligt för public service-radio och TV. Med den roll regering och ytterst riksdag har i beslutsfattandet kan SVT, SR och UR endast begränsa sig till att redovisa vilka utvecklingsmöjligheter för public service som bedöms som mest angelägna. Företagen kan inte fatta de slutligt avgörande besluten med de riktlinjer som kommer att gälla i TV-avgiftslagen i den lydelse som kommer att gälla fr o m 1 januari TV-mediet utvecklas Synsättet att det trivialt frigörs frekvenser genom övergången till digitala sändningar förutsätter att marksänd TV som teknik och medium har funnit sin slutliga form. Inom TV-området pågår emellertid flera olika utvecklingar av betydelse för marknätet utöver den grundläggande förändringen med övergång till digital utsändning. Framför allt gäller det utvecklingen från SDTV till HDTV och utvecklingen från i princip stationär mottagning till portabel och mobil mottagning. Om perspektivet begränsas till själva övergången från analoga till digitala sändningar, och om resultatet av RRC06 beaktas, kan det hävdas att frekvenser kan frigöras förutsatt att inget ytterligare utrymme avsätts för SDTV. Ytterligare frekvensutrymme skulle även kunna frigöras om den etablerade användningen för SDTV minskar till följd av antingen politiska beslut (tillstånd dras in eller förnyas inte) eller sändande företag frånträder marknätet genom eget beslut. Störst effekt skulle man få om endast public servicebolagen hade rundradiosändningar i marknätet. Det skulle även ge bättre förutsättningar för t ex HDTV. En sådan modell är emellertid inte realistisk och skulle skapa en situation som påminner om den som rådde under den tid SVT, SR och UR hade en monopolställning.
2 2 På sikt skulle det frigjorda utrymmet även teoretiskt kunna öka genom övergång till ny kodningsteknik, samtidigt som marknätet endast används för fortsatta SDTV-sändningar med oförändrat antal programtjänster (kanaler). Övergången till HDTV måste enligt SVT, SR och UR ses som en naturlig och grundläggande utveckling av TV-mediet, på samma sätt som övergången från analog till digital TV. Med dagens kodningsteknik kräver HDTV väsentligt ökat frekvensutrymme per programtjänst jämfört med SDTV, men på sikt kan behovet möjligen minskas med ny kodningsteknik. HDTV etableras nu i andra distributionsformer, såsom satellit, kabel och på sikt IPTV (bredbandsnät). Om denna utveckling ska få ske i marknätet på samma sätt som sker i andra distributionsformer, måste de frekvensmässiga förutsättningarna finnas. Om den vidare ska kunna ske för i princip alla redan etablerade programtjänster i SDTV, kommer det inte att uppstå eller finnas någon digital dividend. Utgående från vad som idag är tekniskt möjligt är det således enligt SVTs, SRs och URs bedömning endast meningsfullt att tala om en digital dividend under förutsättning att staten aktivt tagit ställning för att övergång till HDTV i marknätet inte ska ske. Det kan finnas olika mellanlägen, vilka återspeglas i enkäten, nämligen att ett begränsat frekvensutrymme upplåts för HDTV. Det måste i så fall tas från de frigjorda frekvenserna. Ett annat alternativ är att antalet programtjänster reduceras så kraftigt att de kan tillhandahållas i HDTV, samtidigt som visst frekvensutrymme kan avsättas för helt andra tjänster. Bilden kompliceras ytterligare av att utvecklingen mot HDTV under en period med all sannolikhet kräver parallellsändning (simulcast) av samma tjänst i både SDTV och HDTV. Övergången kräver således i sig ökad tillgång till frekvensutrymme under övergångsperioden (jfr situationen idag med parallellsändning av samma tjänster analogt och digitalt!). Likabehandling med andra distributionsformer I andra distributionsformer sker övergången till HDTV som ett led i den naturliga utvecklingen av TVmediet. Det sker inte efter politiska beslut om användning av frekvensutrymme utan uteslutande efter beslut på kommersiell grund. En motsvarande övergång från analog till digital utsändning har redan skett fullt ut för satellitsändningar specifikt riktade till svensk publik, utan varje form av politiskt beslut. En politisk och administrativ hantering av HDTV för marknätet kan leda till att det inte tillåts utvecklas som andra distributionsformer, vilket kan påverka nätets konkurrenskraft visavi dessa. Ett mycket begränsat utrymme för HDTV kan i det sammanhanget inte ses som en ändamålsenlig lösning, bl a beroende på att olika aktörer då inte erbjuds likartade förutsättningar och det publika intresset för att skaffa mottagare för bara någon enstaka marksänd HDTV-kanal förmodligen blir svalt. Val av sändningsmod I Sverige har en sändningsmod för det digitala marknätet valts (64 QAM) som utgår från att mottagningen sker stationärt och med utomhusantenn (nominellt 10 m över markplanet). Vinsten med denna sändningsmod är att många programtjänster kan sändas samtidigt. Kanalantal har prioriterats på bekostnad av en mer robust signal som ger bättre möjligheter till inomhusmottagning och portabel mottagning samt möjligen även mobil mottagning i viss utsträckning. En annan sändningsmod (16 QAM, som valts i flera andra länder) skulle kunna ge de dessa senare fördelar men till priset av minskat antal kanaler, givet att ett oförändrat antal sändarfrekvenser används inom ramen för den frekvensplanering som nu gäller. En sådan övergång skulle därför sannolikt innebära att den möjliga digitala dividenden konsumeras, allt annat lika. En övergång till 16 QAM kommer att ge något bättre mottagning för dem som redan har takantenn samt hyfsad mottagning med små antenner inom ett par mil från en huvudsändare. Bilden blir t ex bättre (mindre risk för störningar) då det regnar.
3 3 Det mest realistiska skulle vara att gå över till sändningar liknande de som finns i Tyskland. Där utnyttjas cirka 16 Mbit/s i en multiplex och sändningen sker enligt 16 QAM, FEC 3/4. Man får då en förbättring av C/N med cirka 4 db (från 17,1 db till 13,0 db). Dock blir det en mycket liten vinst om man skall jämföra med det man tappar i kapacitetshänseende. Med 16 QAM minskar kapaciteten motsvarande en faktor 3/4. Således behövs det 30% fler multiplexer om oförändrad kodning tillämpas. Vid övergång till annan kodning (MPEG-4) skulle kapacitetstappet bli mindre för SDTV. Men för att säkert kunna gå från takantenn till mottagning med en liten utdragbar antenn inomhus skulle C/N behöva förbättras med ca 16 db. För att få ut största möjliga nytta av en övergång till 16 QAM skulle alltså en stor förtätning behöva ske av sändarnätet. SVT, SR och UR finner det inte möjligt att förorda en övergång till 16 QAM men anser att en mer ingående analys måste göras av hur en sådan förändring skulle kunna genomföras samt vilka konsekvenserna i olika avseenden skulle bli. Det bör noteras att den mottagarutrustning som hushållen anskaffat för mottagning från det digitala marknätet även ska fungera för sändningsmoden 16 QAM under förutsättning att tillverkarana följt tillämpliga specifikationer. En övergång till 16 QAM skulle kunna beskrivas som en förändring för att bättre utnyttja marknätets förutsättningar att fungera så bra som möjligt för den grundläggande funktionen, nämligen rundradio för alla mottagningssituationer. Flexibilitet över tiden Till vad som här redovisats kommer att användningen av frekvensutrymmet även måste ses över tiden. Den ansats som analysen enligt enkäten bygger på är att frigjort utrymme mer eller mindre omedelbart kan användas för nya tjänster i tillägg till redan etablerade och att en ny statisk struktur etableras. För att kunna uppnå den flexibilitet över tiden som är önskvärd och sannolikt nödvändig, exempelvis för att kunna hantera en övergång till ny kodningsteknik som på sikt minskar frekvensbehovet för varje enskild tjänst, eller för att införa HDTV, finns det emellertid goda skäl som talar för att man bör avstå från att åtminstone under en inledande, dynamisk utvecklingsperiod låsa upp allt frekvensutrymme för långsiktiga tjänster och funktioner. Minst av allt bör det ske ett ianspråkstagande av frekvensutrymme allteftersom det blir tillgängligt Vilka frekvenser bör tas med i överväganden om digital dividend? Konsultföretaget HiQ har på uppdrag av PTS gjort en tekniskt inriktad studie av den digitala dividenden. Den studien har relevans även för den nu aktuella enkäten vid överväganden av dels hur stort frekvensutrymme som kan tänkas frigöras, dels var olika tjänster skulle kunna placeras frekvensmässigt. Utan att göra några ställningstaganden vill SVT, SR och UR peka på följande. Formaterat Det frekvensområde som utgjort grunden för HiQs studie utgör endast en del av det område inom vilket potentiellt frekvenser kan frigöras. Band I, med egenskapen att ha god yttäckning (låg frekvens), och L-bandet (1500 MHz), som lämpar sig för handburna cellbaserade system, har ej tagits med. I L- bandet finns för närvarande frekvenser avdelade för T-DAB. Dessa frekvenser ligger mycket nära de frekvenser som idag används för mobiltelefoni. Tas dessa frekvensområden med i överväganden kan möjligen en större digital dividend diskuteras. Andra aspekter att beakta Planeringen av frekvenstilldelning med anledning av släckningen av de analoga TV-sändningarna (RRC06) sker med parametrar som bygger på användning av frekvensutrymmet för rundradiosändningar med användning av DVB-T för TV i Band III, IV och V samt DAB för radio i Band III. Planens modifieringsregler kommer dock att tillåta användning av snarlika system. Det innebär att användning av frekvensutrymme för andra teknologier måste anpassas till det reglerverk Formaterat
4 4 som fastställs och som alltså utgår från rundradioanvändning. I den nationella tillämpningen är det enligt SVT, SR och UR ett oavvisligt krav att användning av utrymme för andra teknologier inte får ske på sådant sätt att rundradiotillämpningen försvåras eller försämras. Det kan ta t ex röra sig om var i frekvensbandet olika tjänster ska kunna placeras. För SVT, SR och UR är det självklart att frekvensbandets olika delar därvid används så att bästa möjliga och för konsumenterna enklaste och billigaste mottagning av rundradiotjänsterna säkerställs. Effektiv mottagning av radio och TV ska alltså ha prioritet. Den möjliga användningen av frekvensutrymmet för nya tjänster kommer inte att vara homogen över landet. Att tala om en digital dividend som ett för hela landet entydigt begrepp är alltså missvisande. Ytmässiga skäl och frekvensmässiga skäl (närhet till andra länder) påverkar liksom högst sannolikt även kommersiella bedömningar. Trycket på frekvensanvändningen kommer sannolikt att se annorlunda ut i befolkningstäta områden jämfört med mindre befolkningstäta. En speciell aspekt av detta är de krav på frekvensutrymme som följer av det villkor som gäller för public service-radio och TV att nyttja ett sändarnät som täcker minst 99,8% av den fastboende befolkningen. Med den teknik som idag används för slavsändare innebär det att frekvensutrymme förbrukas lokalt i betydande omfattning. Övergång till annan teknik eller ett borttagande av kravet på den särskilt höga täckningen skulle eventuellt påverka digital dividend. En närmare analys är lämplig att göra. Nya tjänster Varför är förutsättningarna för att utveckla tjänster i marknätet viktiga för SVT, SR och UR? Något förenklat och tillspetsat kan man säga att de tre public serviceföretagen existerar därför att de har sändningstillstånd för rundradiosändningar i marknätet (analogt och/eller digitalt) grundade på riksdagsbeslut som i sig leder till finansieringen av verksamheten med TV-avgiftsmedel. Till skillnad från alla andra radio- och TV-företag som verkar på den svenska marknaden har SVT, SR och UR en absolut koppling till marknätet. Företagen kan inte välja att lämna marknätet och endast använda andra distributionsformer. Kopplingen till marknätet har blivit ännu tydligare genom de bestämmelser som föreslås tas in i TV-avgiftslagen fr o m 1 januari Public service har traditionellt varit drivande vad gäller tjänsteutvecklingen i radio och TV. SVT, SR och UR torde ha begränsade möjligheter att få utveckla nya kanaler och tjänster i kärnverksamheten om det inte sker genom sändning i eller med användning av marknätet. Som grund måste finnas antingen en extensiv tolkning av existerande sändningstillstånd eller nya särskilda tillstånd. Företagen måste kunna räkna med att finnas ensamma på olika tjänsteområden i marknätet, i vart fall under en viss tid. För SVT, SR och UR är det alltså viktigare än för andra radio- och TV-företag att möjligheterna att utveckla rundradio- eller rundradiorelaterade tjänster i marknätet upprätthålls med utgångspunkt i utsändning av ljudradio och TV. Utvecklingen inom både TV och radio-området präglas av att nya distributionsformer tas i bruk och att nya tjänster etableras. Detta är en viktig utveckling av de traditionella linjära radio- och TV-tjänsterna som bygger på traditionell utsändning. Kommersiellt verkande företag kan sannolikt under lång tid inrikta denna utveckling på att etablera on demand-tjänster som blir tillgängliga mot betalning och som i hög grad innebär en utveckling av mobiltelefonifunktioner. Utnyttjandet av en utvecklad mobiltelefoniteknik är även viktig för SVT, SR och UR. De villkor som gäller för företagen innebär dock att avgiftsbelagda tjänster (betalning för tjänsteinnehållet) f n inte är möjliga. Företagen måste alltså ha de frekvensmässiga möjligheterna att utveckla nya tjänster, inriktade på portabel och mobil mottagning, som är tillgängliga på i princip samma villkor som traditionell fri-radio och fri-tv. Dock är det därvid nödvändigt att även andra företag har möjlighet
5 5 att utveckla och erbjuda tjänster inom samma sfär. Detta innebär att nödvändigt frekvensutrymme måste ställas till förfogande. En långtgående allokering av utrymme för tjänster som bygger på betalning av den enskilde vid nyttjandet (såväl överföring som innehåll) skulle innebära att public service-radio och TV i hög grad stängs ute från tjänsteutveckling och nya marknader. En annan fråga är vilka täckningskrav som därvid ska ställas på de tjänster som SVT, SR och UR avser att erbjuda. Vilka är SVTs, SRs och URs förutsättningar att etablera och finansiera nya kanaler och tjänster? SVT, SR och UR regleras i mycket högre grad än andra radio- och TV-företag vad gäller möjligheterna att starta nya kanaler och tjänster. Denna reglering och dessa restriktioner blir tydligare och mer långtgående fr o m 1 januari 2007 då de av regeringen föreslagna nya riktlinjerna börjar gälla. Riktlinjerna återfinns i prop 2005/06:112, kap 11. Där sägs sammanfattningsvis att Programföretagen får inte utan regeringens medgivande förändra sin kärnverksamhet i betydande omfattning genom att t ex starta nya programkanaler eller liknande tjänster. I de närmare kommentarerna sägs att företagen måste räkna med att en ny tjänst eller distributionsstandard ska kunna göras tillgänglig för alla. Vid satsning på ny teknik ska företagen ta hänsyn till de ekonomiska och frekvensmässiga förutsättningarna. Noggrann värdering ska göras av kostnad och efterfrågan för varje enskild ny teknik. Den närmare innebörden av dessa riktlinjer kan inte anges i dagens läge, dvs hur regeringen kommer att tolka dem när ett medgivande begärs. En rimlig tolkning är dock att nya tjänster ska kunna nå alla via marknätet (kravet på 99,8% täckning), vilket förutsätter tillgång till frekvensutrymme för att nå alla och detta till en kostnad för programföretaget i fråga som står i proportion till värdet eller utbytet. Till skillnad från kommersiella företag kan inte SVT, SR och UR göra en beräkning av avkastning eller intjäningsmöjligheter av nya kanaler och tjänster, då användarbetalning ej är tillåten och inte heller reklamintäkter. Verksamheten har endast en kostnadssida som ska täckas med TV-avgiftsmedel. Problem kan uppstå om täckningsgraden för olika tjänster skulle skilja sig avsevärt mellan public service-företagen och kommersiella företag, dvs om public service-företagen som princip måste köpa nättjänst för 99,8% täckning medan andra aktörer kan välja själva och stanna på avsevärt lägre nivå. En synkronisering är nödvändig. Företagen förfogar inte heller själva över de slutgiltiga besluten. SVT, SR och UR måste alltså tillämpa en mycket mer komplicerad modell för att avgöra om företagen bör och kan etablera nya tjänster i marknätet. En slutsats är att statsmakterna rimligen måste säkerställa att bolagen förfogar över utrymme i marknätet i sådan omfattning att de tjänster kan erbjudas som regering och riksdag ser som önskvärda och nödvändiga för att public serviceuppdraget ska fullföljas och att kostnaderna för detta utrymme (tillståndet att använda utrymmet) kan minimeras utgående från principen att TV-avgiftsmedel ska prioriteras för innehåll, ej distribution. Omvänt kan SVT, SR och UR få svårt att medverka i tjänster eller själva stå för tjänster som endast når t ex 90% av de fastboende eller där modellerna för tilldelning av frekvensutrymme medför sådana kostnader (kommersiell frekvenshandel) att företagens kostnader för tjänsterna inte är försvarbara eller blir oproportionerliga. Sammanfattningsvis kan man säga att statsmakten har ett ansvar för att tillförsäkra public serviceradio och -TV det nödvändiga frekvensutrymmet till lägsta möjliga kostnad för själva frekvenstillgången för att public serviceuppdraget ska kunna fullföljas. Hanteringen av frekvensutrymmet och användningen av eventuella frigjorda frekvenser måste alltså bli en uttalat aktiv del i regeringens och riksdagens överväganden och beslut när det gäller vilken roll och vilka förutsättningar public service-radio och TV ska ha i framtiden. SVTs, SRs och URs önskemål om frekvensmässiga förutsättningar för att utveckla verksamheten är endast ena sidan av myntet.
6 6 Tillämpningsområden TV Vad gäller TV-inriktad eller TV-relaterad användning av eventuellt frigjorda frekvenser bör alltså än en gång understrykas att ställningstagande till om HDTV ska bli möjlig eller inte i marknätet måste anses utgöra ett grundbeslut. SVT (styrelsen) har fattat beslut om en strategi för HDTV, som i korthet innebär att sändningar inleds under Fotbolls-VM 2006 för att därefter följas av en särskild kanal, SVTHD, som kommer att vara parallellsändning av program i SVT1 och 2 som även kan sändas i HDTV. Denna kanal bedöms kunna sändas över satellit fr o m hösten 2007 och eventuellt i vissa kabelnät. Fr o m 2010 är avsikten att kunna genomföra parallellsändning av SVT:s programtjänster i SDTV och HDTV. En idag inte orimlig bedömning, som utgår från vad som antas kunna uppnås med ny kodningsteknik, är att SVT 2010 kommer att behöva förfoga över 3 multiplexer för att samtidigt kunna parallellsända 4 fullständiga programtjänster i SDTV och HDTV. När sändningarna i SDTV kan avvecklas bör kapacitetsbehovet kunna reduceras till 2 multiplexer eller kanske något mindre. En utökning av SVTs utrymme för SDTV bedöms inte som aktuell. SVT har även ett intresse av att kunna finnas med i utsändning av mobila TV-tjänster. Dessa kan till viss del bygga på mobiltelefoni men måste också kunna vara tjänster som bygger på broadcast. SVT är därvid öppet för att pröva olika tekniker (DVB-H, DMB mm). Avgörande är att den teknik som väljs inte blir unik för SVT utan att även andra tjänstetillhandahållare använder den. En tillräcklig kritisk massa är nödvändig för att såväl tjänst som teknik ska fungera och lyckas utifrån både ett konsumentperspektiv, ett tillverkarperspektiv och ett nätoperatörsperspektiv. För samtliga nämnda tillämpningsområden torde den beslutsordning som redovisats i det föregående bli tillämplig, dvs ytterst kommer det att bli regeringen som kommer att fatta beslut om att den utveckling av SVTs verksamhet som SVT ser som angelägen ska få ske. I det sammanhanget blir det också regeringen som ytterst avgör vilka täckningskrav som ska vara uppfyllda. Radio Regeringen har uttryckt önskemål om att SR bör överväga radioutsändning via det digitala marknätet för TV. SR anser att detta kräver 10-20% av kapaciteten i en 64 QAM multiplex. Utsändning med 16 QAM skulle möjligen även kunna ge ett nät som tillgodoser vissa krav som finns för digital ljudradio vad gäller yttäckning samt täckning för mobil och portabel mottagning (se dock diskussionen om byte av sändningsmod ovan). Emellertid uppstår problem med att SR och andra radiobolag har sinsemellan olika krav på täckning och att marknätets regionala struktur för TVsändningar inte alls överensstämmer med radions. Nätet uppfyller ej heller trivialt en del övriga krav som SR (och även andra radioföretag) har på ett system för digital ljudradio. Allvarliga frågetecken finns också vad gäller handhållna och andra batteridrivna mottagare utvecklingen av DVB-H visar ju att enbart övergången till 16 QAM inte löser det problemet. Radions totala kapacitetsbehov kan inte försummas i det här sammanhanget. Med nuvarande utbud kan det motsvara upp till en halv multiplex (i 16 QAM mod) där konkurrensen om utrymmet är som störst, dvs storstäderna. Med önskat ökat utbud i digitalradion krävs ytterligare utrymme. Möjligen skulle detta utrymme kunna åstadkommas genom frekvenser som blir tillgängliga. SR har gjort relativt noggranna marknads- och kostnadsanalyser vad gäller radiodistribution via DAB och DVB-H. De visar att DVB-H alltid blir det dyrare alternativet för SR försåvitt inte DVB-H-näten får nära nog 100% täckning. Detta bedöms i dagsläget som mindre sannolikt. Det är endast om TVmarknaden kan bära en stor del av den totala nätkostnaden upp till 99,8% täckning som digitalradio via DVB-H synes vara ett bättre alternativ än DAB ur ren kostnadssynpunkt. Med de täckningskrav för nya tjänster från public service-företagen som kan följden av de i det föregående refererade riktlinjerna kan det innebära att SVT och UR skulle få bära denna större del av nätkostnaden. den
7 7 slutsatsen bygger på att kommersiella aktörer kan komma att vilja stanna vid en täckning på 80-90% av den fastboende befolkningen och då med prioritet för de stora befolkningskoncentrationerna. Det digitala marknätet bör därför även fortsättningsvis främst ses som ett intressant komplement till andra distributionsformer för ljudradio. Sammanfattande värdering Sett utifrån programföretagens värdering av konsumentperspektivet och konsumentnyttan är de förändringar som angetts ovan de mest angelägna. Frekvenshandel SVT, SR och UR får på denna punkt hänvisa till den skrivelse som tidigare getts in till PTS. Lagmässig reglering av olika typer av tjänster, operatörsfunktioner SVT, SR och UR avser att kommentera dessa frågor i annat sammanhang när utredningsförslag eller lagrådsremiss föreligger. Slutsats Digital dividend uppstår enbart genom politiska ställningstaganden Det som här redovisats klargör enligt SVT, SR och UR att det som kallas digital dividend är ett relativt begrepp som för att kunna ges innebörd förutsätter att ställningstaganden gjorts i några grundläggande avseenden. Dessa ställningstaganden berör i de exempel som redovisats marknätets grundläggande funktion och uppgift, nämligen att vara ett på bästa möjliga sätt fungerande distributionsnät för rundradiotjänster. Att enbart definiera det frekvensutrymme som kan användas för nya tjänster i termer av vad som frigörs vid själva övergången från analoga till digitala TV-sändningar, allt annat lika, låser utvecklingen av TV-mediet på olika sätt som beskrivits ovan och leder långsiktigt till en suboptimering av frekvensutnyttjandet. Enligt SVT, SR och UR är det mot den här bakgrunden nödvändigt att först ta ställning i dessa grundläggande frågor för att man ska kunna komma fram till en tydlig definition av vilket frekvensutrymme som kan frigöras och användas för nya tjänster och i vilken ordning olika steg och beslut bör eller kan tas.
Jan-Olof Gurinder. senior adviser Sveriges Television
Jan-Olof Gurinder senior adviser Sveriges Television Tjänster i marknätet grunden för SVT Sändningstillstånd i marknätet grunden för SVT Inget sändningstillstånd för satellit Sändningstillstånd för tråd
Läs merSVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92)
Näringsdepartementet 2019-06-05 N2019/00192/ Dnr: 16/2019 SVERIGES UTBILDNINGSRADIO AB:S YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET FREKVENSER I SAMHÄLLETS TJÄNST (SOU 2018:92) Med anledning av att Sveriges Utbildningsradio
Läs merUppdrag till Myndigheten för radio och tv om sändningsutrymme för marksänd tv
Regeringsbeslut 2 2013-02-21 Ku2013/313/MFI Kulturdepartementet Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Uppdrag till Myndigheten för radio och tv om sändningsutrymme för marksänd tv Regeringens
Läs merTekniska stödtjänster
Sveriges Television AB:s (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB:s (UR) samrådsyttrande över PTS andra förslag till beslut avseende grossistmarknaden för programutsändningstjänster för distribution av TV-sändningsinnehåll
Läs merInledning. Om marknätet. Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se. Stockholm den 4 april 2012
Myndigheten för Radio och TV registrator@radioochtv.se Stockholm den 4 april 2012 Teracom Group har inbjudits att lämna synpunkter på Stelacons och PTS rapporter till Myndigheten för radio och tv angående
Läs merYttrande över betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (Ert diarienummer N2019/00192/D)
1/5 2019-06-05 Dnr 19/00852 Näringsdepartementet n.remissvar@regeringskansliet.se kopia till: ingrid.karlsson@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Frekvenser i samhällets tjänst (Ert diarienummer
Läs merKomplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet
Regeringsbeslut 87 2013-12-19 Ku2013/2333/MFI (delvis) Ku2013/2529/MFI Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt
Läs mer2. Sändningsutrymmet 470-694 MHz får från och med den 1 april2014 till och med den 31 mars 2020 upplåtas för tillståndspliktiga tvsändningar.
------ REGERINGEN Kulturdepartementet Regeringsbeslut 2014-02-27 Myndigheten för radio och tv Box33 121 25 Stockholm 7 Ku2013/1232/MFI, Ku2013/1994/MFI, Ku2013/2084/MFI, Ku2013/2201/MFI, Ku2013/2209/MFI;
Läs merRemissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén
Stockholm 2013-01-22 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkande SOU 2012:59 av public service-kommittén Teracom Group (fortsättningsvis Teracom) har getts möjlighet att inkomma med synpunkter
Läs merYttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning
1 PTS Att: 800-bandet@pts.se Diarienummer 09-9526 Yttrande över PTS skrift 800 MHz-bandet. Förslag till planering och tilldelning Boxer TV-Access AB har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade
Läs merTeracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv
Stockholm 2013-05-10 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på Stelacons rapport Utredning av sändningsutrymme för marksänd tv Sammanfattning Teracom bedömer att Stelacons
Läs merVissa frågor om kommersiell radio
MTG Radio remissvar på Ds 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio MTG Radio ( MTG ) har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på DS 2016:23 Vissa frågor om kommersiell radio. Med anledning av
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-02-18 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 7 februari
Läs merTeracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)
2011-05-02 Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) Teracom lämnar härmed synpunkter i de delar som rubriceras
Läs merKoordineringsarbete digital TV och ljudradio (DVB-T och T-DAB)
Koordineringsarbete digital TV och ljudradio (DVB-T och T-DAB) Första regeringsuppdraget - 28 mars 1996 - I den första etappen skall Post- och telestyrelsen koordinera frekvenser så att sändningsmöjlighet
Läs merTeracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20
Stockholm 2013-08-23 Myndigheten för radio och tv Registrator@mrtv.se Teracoms synpunkter på MRTV:s strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv 2014-20 Teracom AB är en nätoperatör i det svenska marknätet.
Läs merTeracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under tillståndsperioden 2014-2020 Ref: Ku 2013 / 1232 /MFI
Stockholm 2013-09-02 Kulturdepartementet Enheten för medier, film och idrott 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet se Teracoms synpunkter på MRTV:s rapport om Sändningsutrymme för marknätet under
Läs merYttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv från 2020
Myndigheten för press, radio och tv Att: Eva Bengtsson Åström Box 33 121 25 Stockholm-Globen Insänt via e-post till följande adress: eva.bengtsson@mprt.se Yttrande över utkast på strategi inför tillståndsgivning
Läs merFörslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader
Bakgrund Förslaget om vidaresändningsplikt och upphovsrättskostnader SABOs medlemsföretag och deras kabelnät SABO har idag ca 300 medlemsföretag med sammanlagt omkring 730 000 lägenheter. Drygt 90 % av
Läs merDatum Vår referens Sida Dnr: (5)
Datum Vår referens Sida 2008-09-24 Dnr: 08-8790 1(5) Ert datum Er referens Ku2008/1375/MFI Spektrummarknadsavdelningen Carina Horvath 08-678 56 85 carina.horvath@pts.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merSammanställning av remissvar på PTS uppdaterade förstudierapport 700 MHz
REMISSAMMANSTÄLLNING Datum Vår referens Sida 2017-12-06 Dnr: 17-7474 1(6) Sammanställning av remissvar på PTS uppdaterade förstudierapport 700 MHz Inledning Post- och telestyrelsen (PTS) har i form av
Läs merLexCom Home Certifieringsutbildning
Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting
Läs merRiksrevisionens rapport om digitalradio
Konstitutionsutskottets betänkande 2015/16:KU6 Riksrevisionens rapport om digitalradio Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Som regeringen anför
Läs merDel 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?
Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden
Läs merFRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar
FRÅN ANALOG TILL DIGITAL MARKSÄND RADIO EN PLAN FRÅN DIGITALRADIOSAMORDNINGEN SOU 2014:77 Sveriges Radios remissvar SAMMANFATTNING AV SVERIGES RADIOS SYNPUNKTER En plan för hur radions marknät ska digitaliseras
Läs merInformation om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC februari 2005
Information om koordineringsmöten och önskemål till den första planeringsövningen inför RRC-06 15 februari 2005 Förslag till dagordning - Bakgrund - Information från koordineringsmöten - Önskemål till
Läs merPTS remissvar på betänkandet
REMISSVAR Datum Vår referens 2015-03-20 Dnr: 14-13061 Sida Er referens 1(11) Ku2014/2006/MFI Spektrumavdelningen Amela Hatibovic Sehic 08-678 5621 amela.hatibovic-sehic@pts.se Kulturdepartementet Enheten
Läs merRegeringsbeslut 3 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Utbildningsradio AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Utbildningsradio AB med rätt att
Läs merHalloj, det är din tur.
Halloj, det är din tur. Under 2007 går västra och södra Sverige i tre etapper över till enbart digitala tv-sändningar i marknätet. I den här broschyren berättar vi mer om hur, när och varför digital-tv-övergången
Läs merRegeringsbeslut 2 2014-03-27 Ku2014/644/MFI (delvis) Kulturdepartementet Sveriges Television AB 105 10 Stockholm Komplettering av sändningstillstånd för Sveriges Television AB med rätt att sända tv i hd-tv-kvalitet
Läs merTillståndshavare för digital kommersiell radio, se sändlista. Förnyad prövning av tillståndsvillkor 1, 3 och 5 för digital kommersiell radio
1/6 BESLUT 2018-10-11 Dnr:18/02728 PARTER Tillståndshavare för digital kommersiell radio, se sändlista ÄRENDET Förnyad prövning av tillståndsvillkor 1, 3 och 5 för digital kommersiell radio BESLUT Tillståndsvillkor
Läs merKonsultation förstudie 700 MHz-bandet
Tillhanda Post och telestyrelsen 2014 10 24 Konsultation förstudie 700 MHz-bandet Ericsson noterar med tillfredställelse möjligheten som erbjuds marknadens aktörer att kommentera rubricerad förstudie avseende
Läs merNENT Groups svar på betänkande Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92)
Till: Näringsdepartementet n.remissvar@regeringskansliet.se Kopia: Ingrid.karlsson@regeringskansliet.se Diarienummer N2019/00192/D NENT Groups svar på betänkande Frekvenser i samhällets tjänst (SOU 2018:92)
Läs merRemissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)
Modern Times Group 2015-03-23 Box 17054 SE-104 62 Stockholm Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Digitalradiosamordningens betänkande Från analog till digital marksänd radio (SOU 2014:77)
Läs merRundradiorörelsens samlade ekonomi
Rundradiorörelsen 2013 1 Rundradiorörelsens samlade ekonomi 2013 1 januari - 31 december 2 Rundradiorörelsen 2013 Rundradiorörelsen 2013 3 Innehåll 4 Förvaltningsberättelse 8 Resultaträkning 9 Balansräkning
Läs merRundradiorörelsen 2011. rundradiorörelsens samlade ekonomi
Rundradiorörelsen 2011 1 rundradiorörelsens samlade ekonomi 1 januari 2011-31 december 2 Rundradiorörelsen 2011 Rundradiorörelsen 2011 3 Innehåll 4 8 9 10 11 Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning
Läs merstrategi för analog kommersiell radio
MTG:s svar på MPRT:s utkast till strategi för analog kommersiell radio 2018-2026 Inledning MTG tackar för möjligheten att få lämna synpunkter på utkastet till strategi för tillståndsgivning i FM 2018-26.
Läs merBilaga - Bauer Media AB Remissvar Strategi för MPRTs tillståndsgivning för analog kommersiell radio
Synpunkt Bauer (1): Bauer menar som man tidigare påtalat myndigheten att de nuvarande lokala tillstånden skall ersättas med endast nya regionala tillstånd, där regionerna harmoniseras med SR:s P4 områden.
Läs merHär kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.
Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du
Läs merRemissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)
REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service
Läs merRegeringens proposition 2003/04:118
Regeringens proposition 2003/04:118 Digitala TV-sändningar Prop. 2003/04:118 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 11 mars 2004 Marita Ulvskog Mona Sahlin (Kulturdepartementet)
Läs merYttrande ang. förslag om utbyggnad av marksänd digital TV. Skrivelse från Digital-TV-kommittén (Ku 1997:06) den 17 maj 2000.
HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Charlotte Ingvar-Nilsson Rättsavdelningen 08-678 55 23 charlotte.ingvar-nilsson@pts.se DATUM VÅR REFERENS 15 augusti 2000 00-9071 aktbil. 5 ERT DATUM ER REFERENS
Läs merUtredning avseende SOU 2005:2, Radio och TV i allmänhetens tjänst Finansiering och skatter
FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2005-10-04 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2005-005 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning
Läs merSkrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag
Skrivelse gällande public service-kommitténs uppdrag Regeringen inbjöd ett stort antal remissinstanser att inkomma med synpunkter på den tidigare medieutredningen. I sammanhanget begärde regeringen särskilt
Läs merYttrande med anledning av PTS förslag till föreskrifter mm för allmän inbjudan angående tillstånd att använda radiosändare i 800 MHz-bandet
PTS Box 5398 102 49 Stockholm Epost: 800-bandet@pts.se Sundbyberg 2010-10-05 Yttrande med anledning av PTS förslag till föreskrifter mm för allmän inbjudan angående tillstånd att använda radiosändare i
Läs merYttrande över från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen (SOU 2014:77)
Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för
Läs merSärskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet
Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet 11 december, kl. 13.00-14.30 på PTS Post- och telestyrelsen Syftet och agenda Ge regionala aktörer och andra intressenter av ett
Läs merSvar på remiss av strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio
Beslut Datum Vår referens Sida 2017-06-09 Dnr: 17-6404 1(5) Spektrumavdelningen Ulf Johansson 086785592 ulf.johansson@pts.se Er referens Dnr: 17/00477 Myndigheten för press, radio och tv Svar på remiss
Läs merUtredning avseende anmälan om SVT och TV 4:s krav på särskild ersättning för visning av fotbolls-vm 2006
FÖRETAGAROMBUDSMANNEN PROMEMORIA Stiftelsen Den Nya Välfärden Datum 2006-09-29 Danderydsgatan 10 Ärende FO 2006-007 Box 5625 PM nr 2 (slutlig bedömning) 114 86 Stockholm Utredare Mårten Hyltner Utredning
Läs merRegeringens proposition 2001/02:76
Regeringens proposition 2001/02:76 Teracom AB garanti och omstrukturering Prop. 2001/02:76 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 november 2001 Lena Hjelm-Wallén Marita
Läs merSaken. Post- och telestyrelsens avgörande BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga Dnr: Post- och telestyrelsen
BESLUT 1(5) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-07-01 Dnr: 15-6916 49 Saken Begränsning av antalet tillstånd i ett frekvensutrymme enligt 3 kap. 7 lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation LEK och utfärdande
Läs merYttrande över Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2010:23)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merRedogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC oktober 2005
Redogörelse för preliminära svenska önskemål inför RRC-06 20 oktober 2005 Förslag till dagordning - Bakgrund - Översikt av preliminära önskemål till RRC-06; UHF - Diskussion och synpunkter - Översikt av
Läs merEtt tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation
SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation
Läs merKommittédirektiv. Översyn av villkor för kommersiell radio. Dir. 2007:77. Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007
Kommittédirektiv Översyn av villkor för kommersiell radio Dir. 2007:77 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå vilka
Läs merFrån analog till digital marksänd radio
Från analog till digital marksänd radio en plan från Digitalradiosamordningen Betänkande av Digitalradiosamordningen Stockholm 2014 SOU 2014:77 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress:
Läs merAtt sända kommersiell radio
Att sända kommersiell radio 1 Myndigheten för radio och tv ger tillstånd och registrerar svenska radio- och tv-sändningar. Vi utfärdar även utgivningsbevis för webbplatser. En annan uppgift är att följa
Läs merStrategi inför tillståndsgivning för marksänd tv från 2020
Strategi inför tillståndsgivning för marksänd tv från 2020 Dnr: 18/04310 2 Innehåll Sammanfattning... 5 1 Inledning... 5 1.1 Tillståndsprocessen för marksänd tv... 6 1.2. Strategins syfte m.m.... 7 2 Marknadsbeskrivning...
Läs merPost- och telestyrelsens författningssamling
Post- och telestyrelsens författningssamling Utgivare: Lars Trägård, Post- och telestyrelsen, Box 5398, 102 49 Stockholm ISSN 1400-187X Post- och telestyrelsens föreskrifter om avgifter för användning
Läs merYTTRANDE MED ANLEDNING AV REGERINGENS SKRIVELSE 2015/16:25 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM DIGITALRADIO
28 oktober 2015 Till Konstitutionsutskottet YTTRANDE MED ANLEDNING AV REGERINGENS SKRIVELSE 2015/16:25 RIKSREVISIONENS RAPPORT OM DIGITALRADIO Bakgrund Riksrevisionens rapport om digitalradio, Digitalradio
Läs merHi3G Access AB beviljas tillstånd att använda radiosändare för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster i 900 MHz-bandet i hela Sverige.
Datum Vår referens Sida 2009-XX-XX Dnr: 08-12019 1(5) Ert datum Er referens HI3G Access AB, 556593-4899 Box 1360 111 83 Stockholm Bilaga 5 Förslag Tillstånd [nr] 1 att använda radiosändare Hi3G Access
Läs merARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007
ARBETSMATERIAL FRAMTIDENS RADIO RADIO- OCH TV- VERKET MARS 2007 AB STELACON Alströmergatan 16 SE-112 47 Stockholm, SWEDEN Phone: +46 (0)8 58712000 Fax: +46 (0)8 58712002 office@stelacon.se www.stelacon.se
Läs merTeknisk utredning av användning av frigjort frekvensutrymme vid övergång till marksänd digital-tv
1 (63) frekvensutrymme vid övergång till marksänd 2 (63) SAMMANFATTNING I denna studie har vi analyserat möjligheten att, inom frekvensbanden III (VHF) och IV/V (UHF), frigöra spektrum, s.k. dividendkapacitet,
Läs merUnderrättelse om misstanke om att Canal Digital Sverige AB tillämpar en längre inledande bindningstid än 24 månader
UNDERRÄTTELSE 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2017-09-08 Dnr: 17-2527 10 Canal Digital Sverige AB org. nummer 556039-8306 Underrättelse om misstanke om att Canal Digital Sverige AB tillämpar en längre
Läs merEnligt sändlista. Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv
1/10 BESLUT 2016-11-28 Dnr: 16/01242 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Tillstånd att sända tv och sökbar text-tv BESLUT 1. Myndigheten för press, radio och tv ger med stöd av 4 kap. 3 radio- och tvlagen
Läs merDags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången.
Dags att digitalisera! Information om digital-tv-övergången. Fler kanaler att välja på. 1. Varför digital-tv? Varför digital-tv? Beslut av Sveriges riksdag Riksdagen har bestämt att hela Sverige ska gå
Läs merKommittédirektiv. Radio och TV i allmänhetens tjänst. Dir. 2007:71. Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007
Kommittédirektiv Radio och TV i allmänhetens tjänst Dir. 2007:71 Beslut vid regeringssammanträde den 31 maj 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall utifrån de gällande villkoren för
Läs merStrategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio
Strategi för Myndigheten för press, radio och tv:s tillståndsgivning för analog kommersiell radio 2018 2026 RAPPORT FRÅN MYNDIGHETEN FÖR PRESS, RADIO OCH TV Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning...
Läs mer6 Överväganden och förslag
6 Överväganden och förslag 6.1 Inledning Utredningen har enligt direktiven att överväga Digital-TV-kommitténs förslag att en extern aktör, ett fristående operatörsföretag, får tillstånd att förfoga över
Läs merFrekvensplanering för analog kommersiell ljudradio
Rapportnummer PTS-ER-2016:29 Datum 2016-10-28 Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering av regeringsuppdrag Ku2016/00937/MF Frekvensplanering för analog kommersiell ljudradio Delrapportering
Läs merBetänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387 /MF
YTTRANDE 2018-10-11 Dnr413/2018 1 (9) Kulhudepartementet ku.remissvar@regeringskansliet.se Betänkandet Ett oberoende public service för alla - nya möjligheter och ökat ansvar (SOU 2018:50) Ku2018/01387
Läs merCom Hem-Boxers synpunkter på public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla (SOU 2018:50)
Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Diarienummer Ku2018/01387/MF Com Hem-Boxers synpunkter på public servicekommitténs betänkande Ett oberoende public service för alla
Läs merKu2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB Stockholm. 1 bilaga
Regeringsbeslut 66 Kulturdepartementet 2010-12-16 Ku2009/1674/MFI (slutligt) Ku2010/2028/SAM (delvis) Sveriges Utbildningsradio AB 113 95 Stockholm Anslagsvillkor för 2011 avseende Sveriges Utbildningsradio
Läs merYttrande med anledning av PTS hearing den 19 april 2010 om 800 MHz-tilldelningen
PTS Box 5398 102 49 Stockholm Epost: 800-bandet@pts.se Sundbyberg 2010-05-03 Yttrande med anledning av PTS hearing den 19 april 2010 om 800 MHz-tilldelningen PTS genomförde den 19 april 2010 sin tredje
Läs merDet finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.
Du kan använda din nuvarande TV när du tar emot digital-tv, men du måste ha en box till varje TV-apparat. Boxen omvandlar den digitala signalen så att TV-apparaten kan visa TV-programmen. Företagen som
Läs merSamråd angående förslag till SMP-beslut avseende grossistmarknaden för utsändning av fri-tv via marknät (dnr )
Post- och telestyrelsen epost: smp@pts.se 2019-04-26 Samråd angående förslag till SMP-beslut avseende grossistmarknaden för utsändning av fri-tv via marknät (dnr 18-1759) Teracom har tagit del av PTS beslutsutkast
Läs merSynpunkter på utkast till Strategi för tillståndsgivning för analog kommersiell radio
Till: Myndigheten för press, radio och tv registrator@mprt.se BAUER MEDIA AB SVERIGE T +46 8 450 33 00 Gjörwellsgatan 30, Box 34108 SE-100 26 Stockholm www.bauermedia.se 2017-06-09 Synpunkter på utkast
Läs merVad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas önskemål
TV-tittarnas programpreferenser och TV-kanalernas programutbud TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH TV-KANALERNAS PROGRAMUTBUD KENT ASP Vad vill svenska folket se på TV? Och stämmer i så fall tittarnas
Läs merMedielandskapets starka förändring innebär ökad konkurrens för de bolag som redan finns på marknaden.
Svenska Läromedel Norrtullsgatan 6 113 29 Stockholm Myndigheten för radio och tv Box 33 121 25 Stockholm Saken: Utredning om mediemarknaden m.m. Stockholm den 24 juni 2015 Svenska Läromedel får härmed
Läs merRegeringens proposition 2001/02:170
Regeringens proposition 2001/02:170 Vissa frågor om koncessionsavgift på televisionens område Prop. 2001/02:170 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 mars 2002 Göran
Läs merBeslut Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning
1/11 Beslut 2011-06-23 Dnr 10/01035 Leverantörer av medietjänster enligt sändlista Krav på tillgänglighet av tv-sändningar för personer med funktionsnedsättning Myndigheten för radio och tv:s beslut 1.
Läs merRadiospektrum hur funkar det? Vad händer med 700-bandet?
Radiospektrum hur funkar det? Vad händer med 700-bandet? Jonas Wessel Post- och telestyrelsen Spektrum är en ändlig resurs Utmaningar Räcka till nuvarande och traditionella behov Räcka till nya behov Störningsfrihet
Läs merNationella tillstånd att sända analog kommersiell radio. 2. Tillstånden gäller för perioden 1 augusti juli 2026.
1/5 BESLUT 2017-10-31 Dnr: 17/02157 m.fl. SÖKANDE Enligt sändlista SAKEN Nationella tillstånd att sända analog kommersiell radio BESLUT 1. Myndigheten för press, radio och tv meddelar nedan angivna bolag
Läs merRemissvar på betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen SOU 2014:77
Stockholm 2015-03-20 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Från analog till digital marksänd radio En plan från Digitalradiosamordningen SOU 2014:77 Teracom Boxer Group AB (fortsättningsvis
Läs merFörstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV
Post- och Telestyrelsen Förstudie: Frigjort frekvensutrymme vid övergången till digitalt marksänd TV Stockholm 2005-11-03 XLENT Strategy Regeringsgatan 67 SE-111 56 Stockholm Phone: +46 8 519 510 00 Fax:
Läs merFörnyad prövning och förlängning av vissa tillståndsvillkor för marksänd tv
1/4 BESLUT 2015-09-30 Dnr: 15/01995 TILLSTÅNDSHAVARE Se sändlista SAKEN Förnyad prövning och förlängning av vissa tillståndsvillkor för marksänd tv BESLUT Tillståndsvillkoren 1, 5 och 8 i respektive beslutsbilaga
Läs merMinnesanteckningar från det tionde nationella förberedelsemötet inför RRC-04/05
MINNESANTECKNINGAR DATUM 10 december 2003 VÅR REFERENS Minnesanteckningar från det tionde nationella förberedelsemötet inför RRC-04/05 Datum: 5 december 2003 Tid: 0900-1400 Plats: Citykonferensen, Ingenjörshuset,
Läs merKonsultationssvar PTS Konsultation avseende tilldelning i 2,3 och 3,5 GHz-banden
Datum: 2018-10-16 Post och Telestyrelsen 3500MHzbandet@pts.se 115 31 STOCKHOLM Konsultationssvar PTS Konsultation avseende tilldelning i 2,3 och 3,5 GHz-banden Ericsson välkomnar möjligheten att yttra
Läs merSamråd angående förslag till SMP-beslut avseende utsändning av analog ljudradio via marknät (dnr )
Post- och telestyrelsen epost: smp@pts.se 2019-04-26 Samråd angående förslag till SMP-beslut avseende utsändning av analog ljudradio via marknät (dnr 18-1760) Teracom har tagit del av PTS beslutsutkast
Läs merVissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23)
1/6 2016-10-17 Dnr 16/02025 Yttrande Kulturdepartementet 103 33 Stockholm kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se Vissa frågor om kommersiell radio (Ds 2016:23) Ku2016/01767/MF Myndigheten
Läs mer2. Tillståndet gäller för Uppsala län.
BESLUT DATUM DIARIENR 29 september 2005 05-11171 ÄRENDEANSVARIG, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Jan Boström Spektrum / Fast radio och satellit tillstånd 08 678 58 86 jan.bostrom@pts.se Digiweb Ltd IDA
Läs merRapport. Utredning av användning av frigjort frekvensutrymme i samband med övergången till marksänd digital-tv. Stockholm 2006-06-05
Rapport Utredning av användning av frigjort frekvensutrymme i samband med övergången till marksänd digital-tv Stockholm 2006-06-05 Kristoffer Nilsson Fredrik Jacobson Jonas Hovmark Anna Malmqvist Lars
Läs merUndersökning: Konkurrensen från public service
Undersökning: Konkurrensen från public service Bakgrund Sammanlagt har 62 personer svarat på frågorna. Undersökningen har utförts av Alstra. Undersökningen genomfördes mellan 19 januari till 16 februari
Läs merSamråd av förslag till beslut att begränsa antalet tillstånd i 3,5 GHz- och 2,3 GHz-banden och allmän inbjudan om ansökan (dnr )
Post- och telestyrelsen Enbart via e-post: 3500MHzbandet@pts.se Stockholm 2019-07-08 Samråd av förslag till beslut att begränsa antalet tillstånd i 3,5 GHz- och 2,3 GHz-banden och allmän inbjudan om ansökan
Läs merKonsultationssvar avseende förslag inför tilldelningen i frekvensutrymmena 2,3 GHz och 3,5 GHz
Datum: 2019-03-05 Post- och telestyrelsen 3500MHzbandet@pts.se 115 31 STOCKHOLM Konsultationssvar avseende förslag inför tilldelningen i frekvensutrymmena 2,3 GHz och 3,5 GHz Ericsson välkomnar möjligheten
Läs merRemissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning
2015-01-12 Remissvar på MRTV:s uppdrag om marknadspåverkan och systemet med förhandsprövning Del 1: Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden MTG välkomnar MRTV:s analys av public service-företagens
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den C(2013) Post- och telestyrelsen (PTS) Box 5398-Valhallavägen 117 SE-102 49 Stockholm Sverige Att.: Göran Marby Generaldirektör Fax: +46 8 678 55 05 Ärende: Kommissionens
Läs merUnderrättelse om misstanke om att Viasat AB tillämpar en längre inledande bindningstid än 24 månader
UNDERRÄTTELSE 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2017-09-08 Dnr: 17-2528 13 Viasat AB Org. nummer 556304-7041 Underrättelse om misstanke om att Viasat AB tillämpar en längre inledande bindningstid än 24
Läs merFöreläggande vid vite att efterleva tillståndsvillkor om effektnivå för den fullständiga multiplexsignalen vid användning av ljudrundradiosändare
BESLUT 1(6) Datum Vår referens Aktbilaga 2016-11-24 Dnr: 16-9900 37 Spektrumavdelningen Teracom AB, org. nr 556441-5098 Box 30150 104 25 Stockholm Föreläggande vid vite att efterleva tillståndsvillkor
Läs merVilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner?
Vilka alternativ finns för vårt gemensamma kabel-tv nät (ComHem) läggs ner? Sammanfattning av frågor och svar från två möten om TV-frågan den 19 och 21 februari 2013. Inbjudna var samtliga boende i Tegelhagens
Läs mer