Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095)

Transkript

1 Teracoms synpunkter på Utkast - Strategi för Myndigheten för radio och TV:s tillståndsgivning för kommersiell radio (Dnr 11/00095) Teracom lämnar härmed synpunkter i de delar som rubriceras nedan. Teracoms övergripande synpunkter Teracom välkomnar att även radion i Sverige kan få en digital utveckling, genom att kommersiella programbolag ges möjlighet att erhålla tillstånd för digital radio. Härigenom kan kommersiell radio nå ut i hela landet, något som inte är möjligt med de begränsningar som finns på FM. Men framförallt är det lyssnarna som vinner på en digital utveckling vilken möjliggör ett avsevärt större utbud i hela Sverige, samt de tilläggstjänster en digital plattform medger. Idag sänder Sveriges Radio digital radio i begränsad omfattning i landet. Sändningarna har inte inneburit något genombrott för digital radio. Anledningarna är flera, men den mest avgörande är att utbudet och marknadsföringen av detta - och därmed mervärdet för lyssnarna - inte varit tillräckligt. Av det kan vi dra slutsatsen att troligen kan inget av de svenska programbolagen ensamt driva utvecklingen av digital radio och att en samordning mellan kommersiell radio och Sveriges Radio av utbud och lanseringstakt är högst önskvärd. Sverige ligger efter många länder i Europa vad gäller utvecklingen på radioområdet. I t ex Danmark och England är den digitala radion etablerad, och i Norge har regeringen lagt fram en övergångsplan för den digitala radion. Enligt förslaget, som ska beslutas i Stortinget den 19 maj, ska de analoga sändningarna upphöra senast år Det är ett historiskt och viktigt förslag som ger ett tydligt besked till marknadens alla aktörer programbolag, distributörer, återförsäljare, radio- och biltillverkare om att framtidens radio enbart kommer att vara digital. Det norska förslaget innebär att intresset för digital radio tilltar, lyssnandet ökar och i och med det även försäljningen och utbudet av digitala radiomottagare, för hemmet och i bilen. Teracom anser att det är nödvändigt att även Sverige så småningom fattar ett beslut liknande det i Norge. En övergångsplan med ett slutdatum för den analoga radion ger en tydlig signal till marknaden och innebär att programbolagens kostnader för parallella analoga och digitala sändningar kan begränsas. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att de digitala sändningarna är mer kostnadseffektiva än de analoga FM-sändningarna vilket gör att den digitala utsändningstekniken på sikt totalt sett blir billigare. Teracom delar myndighetens syn när det gäller fördelarna med digitalradio och att digitala ljudradiosändningar i marknätet ger möjligheter till en utveckling av denna plattform och den svenska radion. Likaså kan vi konstatera att tekniken T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik är den teknik som bör användas vid en introduktion av digital radio. Det är också grundläggande att tillgängligt frekvensutrymme används effektivt och att sändningarna får en omfattande täckning i landet.

2 Teracom menar att det är centralt att tillstånden utformas så att digital kommersiell radio får goda förutsättningar att bli framgångsrik och anser att följande riktlinjer bör vara utgångspunkten för tillståndsgivningen: Ett brett och attraktivt utbud som sammantaget attraherar breda lyssnargrupper. Digitalradion behöver ekonomiskt starka aktörer, med god radioerfarenhet, som kan driva marknaden, detta är en förutsättning för bredd och mångfald. Nationella tillstånd med möjlighet till regional nedbrytning bör prioriteras framför regionala/lokala tillstånd så att en så stor del av befolkningen som möjligt ges tillgång till ett större utbud. Nationella tillstånd innebär att tillgängliga frekvensresurser används effektivare. Utnyttja näten effektivt, undvik så långt möjligt att det uppstår hål, dvs outnyttjad kapacitet, i näten. Skapa förutsättningar för att näten byggs ut så att digital radio når lyssnarna i hela landet. God täckning skapar goda förutsättningar för en marknadsdriven lansering av digitalradio och tillgodoser både lyssnarnas, programbolagens, återförsäljarnas och bilindustrins intressen. Skapa en flexibilitet att vidareutveckla tjänsterna och möjlighet till tilläggstjänster inom ramen för tillstånden. För en framgångsrik digitalisering av ljudradio vore dessutom ett samlat grepp på analoga och digitala tillstånd högst önskvärd, så att digitaliseringen stöds av en lämplig hantering av de analoga kommersiella tillstånden. Teracom har bland annat i remissyttranden lämnat förslag på hur ett mer sammanhållet synsätt skull kunna tillämpas i regelverk och tillståndsvillkor. Fortsatt saknas ett sammanhållet synsätt och det är därför viktigt att myndigheten åtminstone i tillståndsgivningen har en strategi för hur digitala och analoga tillstånd förhåller sig till varandra, på både lång och kort sikt. Vidare föreligger i strategin som är för kommersiell radio en osäkerhet om vilken plats och betydelse Sveriges Radio och Utbildningsradion har för strategin i praktiken, bland annat rörande deras roll i samverkansavtal, förväntningar om gemensamt nät, täckningsgrad och start av sändningar. Teracom tycker sammantaget att strategin är oklar i detta avseende. Osäkerhet i bägge dessa avseenden riskerar att bromsa investeringar i digital ljudradio.

3 3.1 Den fortsatta utvecklingen och utbyggnaden av digital kommersiell radio bör vara marknadsdriven Teracom anser att en framgångsrik utveckling av digital radio inte enbart kan vara marknadsdriven. På sikt krävs också att marknaden får tydliga besked om den framtida inriktningen, exempelvis i form av en plan för en övergång till en helt digitaliserad svensk radio (se vidare 3.3). En utbyggnad av digitala ljudradiosändningar är vidare beroende av radioföretagens engagemang. Eftersom antalet sålda mottagare kommer att vara relativt få, sett ur ett annonsörsperspektiv, under de inledande åren så är det viktigt att den kommersiella radion ges rimliga ekonomiska incitament för en digitalisering. Annars finns en uppenbar risk att en satsning på digitalradion inte kommer till stånd, eftersom återbetalningstiden innan nya annonsintäkter från digitalradio uppstår kan bli relativt lång. Detta drabbar i så fall även lyssnare av public service radion eftersom SR:s möjligheter att sända digitalt är beroende av att kommersiell radio finns med i det totala utbudet och hjälper till med marknadsföring av digitalradion. Ett sätt att skapa sådana incitament vore en fortsatt nedtrappning av koncessionsavgifterna för analog radio kopplade till etableringen av och utvecklingen av digitalradio. En annan förutsättning för en marknadsdriven utveckling av digitalradio är ett brett och attraktivt innehåll som tilltalar en stor publik. Digitalradion bör kunna erbjuda de populäraste programmen till en publik i hela landet. Såväl existerande programtjänster som nya program och format bör beredas utrymme. Teracom bedömer det som nödvändigt med några större aktörer bland tillståndshavarna som dels erbjuder intressant programutbud, dels medverkar aktivt i lansering och marknadsföring av digitalradion. Samtidigt bör tillstånd också ges till aktörer med nya attraktiva programtjänster. Denna blandning ger en bra grund för att skapa mångfald i utbudet, med aktörer som kan driva på utvecklingen och bidra till att konsumenterna lockas att skaffa digitala radioapparater. I urvalsprocessen bör särskild hänsyn tas till om sökanden har etablerade programtjänster som kan hjälpa till att driva på utvecklingen av digitalradio. Alla analoga kommersiella programtjänster finns till exempel i dagsläget inte tillgängliga i hela Sverige. Teracom är, i samband med en introduktion av digital radio, berett att samverka med övriga intressenter för att inledningsvis driva på en snabb utveckling och penetration av digitala mottagare. Detta kan till exempel ske i form av att en intresseorganisation och/eller ett marknadsbolag bildas, som i första hand får i uppdrag att arbeta med informationsinsatser gentemot hushåll, återförsäljare av radioutrustningar och andra berörda parter på marknaden. Det är önskvärt att berörda myndigheter och departement ges i uppdrag att aktivt delta i en sådan process.

4 3.2 En fortsatt utveckling och utbyggnad av digital ljudradio måste beakta SR:s och UR:s digitala sändningar Teracom delar regeringens bedömning att en av förutsättningarna för en framgångsrik utveckling av digitala ljudradiosändningar är ett lättillgängligt och varierat utbud från både SR och de kommersiella kanalerna. Teracom delar också bedömningen att samverkan är nödvändig vad gäller val av teknisk standard för sändningarna samt att parterna gemensamt bör bära kostnaderna för utveckling och utbyggnad. Det är emellertid i den föreslagna strategin oklart vilken plats och betydelse SR och UR ska ha när det gäller samverkansavtal, förväntningar om ett gemensamt nät, täckningsgrad och sändningsstart. Det vore en stor fördel om detta kunde tydliggöras i den slutliga strategin. 3.3 FM-nätet kommer att finnas kvar under överskådlig tid Teracom håller med om att analog och digital radio kommer att sändas parallellt under ett antal år och att digitala radiokanaler kommer att existera vid sidan av och komplettera det befintliga FM-utbudet. Teracom anser dock att FM-nätets framtid bör omprövas några år efter det att digitalradio lanserats i Sverige Som beskrivs i strategin så förväntas Norges Storting inom kort ta beslut om att under vissa förutsättningar släcka ner det norska FM-nätet 2017, eller senast Ett viktigt skäl till det norska förslaget är att reducera parallellsändningskostnaderna för programbolagen. En övergångsplan med ett slutdatum för analog radio ger en tydlig signal till marknaden och innebär att programbolagens kostnader för parallella analoga och digitala sändningar begränsas. Inte minst för Sveriges Radio skulle ett besked om en plan för en övergång från FM-sändningar till enbart digitala utsändningar i Sverige ge möjlighet att planera långsiktigt för en digital utveckling. Besked om en plan för FMutsändningarna skickar också signaler till konsumenterna som kan hjälpa till att driva på mottagarförsäljningen. Teracom anser att det kan vara lämpligt att utvärdera FM-nätets framtid och slå fast en övergångsplan 3-4 år efter det att en bred lansering av digitalradion genomförts. Det vore önskvärt om Myndigheten för Radio och TV initierade en sådan diskussion senast En fullständig övergång från FM till helt digitala utsändningar bedömer Teracom inte är realistisk under de närmaste 10 åren främst på grund av den mycket stora volym av radiomottagare som idag återfinns i hushållen. Det kommer till exempel att ta ganska lång tid innan den samlade bilparken fått sin mottagarutrustning uppgraderad så att digital mottagning i alla bilar är möjlig.

5 4.1 Marknätet som distributionsplattform Teracom instämmer i myndighetens bedömning att marksänd ljudradio även i fortsättningen kommer att vara en viktig distributionsform för både programbolag och lyssnare samt att ljudradion behöver utvecklas. Marknätet är en oöverträffbar distributionsform för radio. Utsändningarna begränsas inte av antalet samtida lyssnare och har en mycket stor räckvidd med ca 99,8 procents befolkningstäckning. Utöver det nås många områden där radio är en självklarhet för lyssnarna, exempelvis sommarstugeområden, campingplatser, glesbygd, kustnära sträckor och sjöar. Distributionsformen lämpar sig dessutom mycket väl för mobil mottagning, t ex kan man färdas i bil genom hela landet och ha en fullgod mottagning av radio hela vägen. Sändningar via marknätet har en mycket hög tillgänglighet och stabilitet med få avbrott och störningar. Nätet är utrustat med redundanta system och reservkraft som möjliggör mottagning av radio även vid strömavbrott och större krissituationer. Systemet har visat sig kunna hantera påfrestande situationer i skarpt läge, till exempel har utsändningen av marksänd radio fungerat till skillnad mot mobilnäten - när kraftiga stormar slagit ut elförsörjningen i stora delar av landet under en längre tid. Det finns idag ingen annan distributionsform av radio som kan ersätta marknätet, varken när det gäller täckning, mobilitet eller stabilitet. Alternativa distributionsformer som fasta och trådlösa bredbandsnät kräver särskilda abonnemang och ska ses som kompletterande plattformar till marknätet. Det kommer aldrig att bli ekonomiskt hållbart att baserat på dessa teknologier bygga en infrastruktur för en radio som är gratis för lyssnarna, når alla överallt och har lika hög stabilitet som marknätet. En digitalisering av marknätet är ett naturligt steg mot ett ännu mer verkningsfullt och effektivt marknät. Digital teknik är både mer energieffektiv och kostnadseffektiv. Erfarenheterna från digital-tv visar att marknätet är en framtidssäker och attraktiv distributionsplattform som erbjuder ett mycket brett och varierat utbud och ger möjlighet till vidareutveckling av teknik och tjänster. Precis på samma sätt kan en digital radio erbjuda ett mycket mer mångfacetterat utbud av program och nya tjänster. Ett brett innehåll som enkelt blir tillgängligt för alla hushåll i Sverige. 4.2 En effektiv frekvensanvändning Det är en självklarhet att tillgängligt frekvensutrymme bör användas effektivt. Det innebär bl a att Myndigheten vid tillståndsgivningen bör sträva efter att meddela tillstånden så att inte outnyttjad kapacitet i näten uppstår, eller åtminstone minimeras. Teracom vill därvid understryka att nationella tillstånd utnyttjar frekvensutrymmet effektivare än regionala tillstånd om inte kapaciteten i alla regioner fylls upp, och bland annat därför bör nationella tillstånd prioriteras framför regionala. Ett effektivt frekvensutnyttjande är även förknippat med en hög geografisk täckningsgrad och kostnadseffektiv distribution. Teracom stödjer att tillstånden förenas med krav på viss minsta sändningstid. Mot bakgrund av att det är betydligt billigare och enklare att producera radio än TV så bör

6 den specificerade minsta sändningstiden vara klart högre än motsvarande bestämmelser för TV. Teracom vill också framhålla nödvändigheten av att eventuella framtida tillståndsprocesser kan genomföras så snabbt och enkelt som möjligt. Om till exempel tillstånd av något skäl återlämnas eller återkallas bör nya tillstånd kunna meddelas omgående. Tillståndsprocessen bör initieras utan fördröjning och genomföras omgående för att inte kapacitet i näten ska stå outnyttjad längre tid än nödvändigt. 4.3 Det ska ställas krav på tillståndshavarna att ingå avtal om teknisk samverkan Modellen med avtal om teknisk samverkan som förutsättning för tillstånd och del av tillstånd har prövats tidigare på TV-sidan. Erfarenheterna därifrån är värdefulla. Det är viktigt att samverkansavtalsprocessen blir effektiv. En procedur där diskussionen är öppen för alla sökande men där avtalets slutliga påtecknande är inskränkt till en krets av de som verkligen är aktuella för tillstånd är därför önskvärd. Tanken att det skulle förekomma flera samverkansavtal, bland annat på lokal basis är mycket tveksam. Att bryta ned och träffa samverkansavtal på regional nivå är olyckligt både ur teknisk synvinkel (multiplexerna måste samordnas nationellt) och tillståndsgivningsmässigt (bland annat risk för en komplicerad samverkansprocess). I praktiken torde det enda rimliga vara att det rör sig om ett samverkansavtal, även om det teoretiskt skulle kunna vara ett för varje multiplex. Om enighet om nätoperatör/nätoperatörer ska vara del i samverkansprocessen och en förutsättning för att tillstånd ska kunna meddelas, understryker detta att myndigheten redan från början måste ha en klar bild av SR:s roll i samverkansproceduren. Om SR ska medverka kan frågan om utpekande av nätoperatör utgöra en komplikation eftersom SR har att tillämpa lagen om offentlig upphandling vid val av nätoperatör. Om enighet om nätoperatör krävs i samverkansprocessen och kravet även skulle innefatta SR kan detta således påverka starten av sändningarna. Myndigheten anser vidare att tillståndshavarna ska kunna förmedla utsändningskapacitet mellan sig och, som Teracom förstår saken, att en ordning för detta ska kunna överenskommas i samverkansavtalet. Teracom vill emellertid avråda från en ordning där ett kollektiv med motstående kommersiella intressen gemensamt disponerar och ska komma överens om fördelning av utsändningskapacitet sinsemellan. All tidigare erfarenhet visar att detta är en konstruktion som kommer att fungera dåligt i praktiken. Ett bättre upplägg är att varje sändningstillstånd berättigar till utsändning av aktuell programtjänst i hög och likvärdig kvalitet med övriga sändningstillstånd och att eventuellt, från tid till annan, ej utnyttjad utsändningskapacitet blir föremål för en förhandling mellan den som inte önskar nyttja och den som vill nyttja, med nätoperatören som regulator och verkställare av en omfördelning. En sådan ordning, som liknar den som finns

7 inom digitaltv, fungerar bra om utgångspunkten är att myndigheten anger hur många programtjänster som skall inrymmas i en multiplex utan att tilldela viss kapacitet. Det bör undvikas att rättigheten att sända (och utsändningskapacitet i nätet) överlåts mellan programbolag. Istället avstår programbolaget från kapacitet som man inte vill nyttja, varigenom den blir ledig och programbolagets utsändningskostnad bortfaller om det finns någon annan som vill nyttja kapaciteten. Denne får då betala för den aktuella utsändningskapaciteten till nätoperatören. I detta sammanhang är det slutligen värt att påpeka att myndigheten bör eftersträva en tillståndsprocedur som säkrar att den som meddelas tillstånd också har träffat ett avtal om utsändning. Det finns nedslående tidigare erfarenheter där frekvensutrymme ligger för fäfot eftersom det aldrig funnits förutsättningar eller i vissa fall ens vilja att träffa avtal om utsändning från den som erhållit tillstånd. 4.4 Användningen av tekniken T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik Teracom delar Myndighetens bedömning att T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik är den tekniska standard som ska användas i Sverige och att den svenska radiobranschen står enad bakom detta teknikval. Den enda standard för digitalradio som är etablerad i större utsträckning i Europa är Eureka 147 där T-DAB+ ingår. Att använda samma standard som övriga Europa gynnar de svenska konsumenterna i form av god tillgång till mottagare i olika prisklasser och möjlighet att ta emot digitalradioutsändningar när man t ex kör bil till andra länder. Teracom tillstyrker även att användning av T-DAB+ eller därmed kompatibel teknik föreskrivs som ett tekniskt tillståndsvillkor. 4.5 Vid ansökningstillfället bör de sökande redogöra för kapacitetsbehovet för varje programtjänst Myndigheten skriver att Teracom AB har i skriften Digitalradion En teknisk översikt konstaterat att varje sändarnät där T-DAB+ används kan bära upp till 18 samtidiga ljudradioprogram med en acceptabel ljudkvalitet. Teracom vill framhålla att detta bara är början av ett textstycke som i sin helhet lyder Utifrån ovanstående tabell kan utläsas att varje DAB+ multiplex (varje sändare) kan bära upp till 18 radioprogram med en acceptabel ljudkvalitet. Detta förutsätter dock att endast enklare datatjänster såsom Radiotext/DLS används. Om mer avancerade tilläggstjänster skall användas så som Bildspel, EPG eller TPEG krävs att en del av den tillgängliga bithastigheten reserveras för dessa tjänster. En rimlig bedömning är därför att varje DAB+ multiplex kan komma att innehålla upp till 16 radioprogram. Antalet kanaler som ryms inom en T-DAB+-multiplex kan variera något beroende på vilket kvalitetskrav de enskilda kanalerna har. Ju fler programtjänster desto lägre blir kostnaden per kanal. En viss försiktighet vad gäller antalet programtjänster per multiplex är att föredra med tanke på programbolagens framtida möjligheter att utveckla tilläggstjänster. För att få en tillräckligt hög ljudkvalitet och samtidigt ge utrymme för tilläggstjänster rekommenderar därför Teracom att det maximala antalet programtjänster per multiplex hamnar inom intervallet stycken.

8 Teracom stöder även myndighetens bedömning att specifika krav på viss bithastighet per programtjänst ej bör ställas. Det bör ges möjlighet för tillståndshavare att variera kapaciteten för sina program genom lämpliga överenskommelser med aktuell nätoperatör. Tillstånden bör således inte specificeras med en fast kapacitet i form av en explicit angiven bithastighet. Det är inte heller nödvändigt att specificera i vilken multiplex som en viss programtjänst ska sändas. 4.6 Det bör vara möjligt att ansöka om tillstånd för nationella och regionala sändningar Teracom stödjer i sig att det bör vara möjligt att ansöka om tillstånd för såväl nationella som regionala tjänster. Teracom anser dock att nationella tillstånd bör prioriteras. Detta bidrar till stabila aktörer, fullt utnyttjad kapacitet och ett brett homogent utbud för alla lyssnare. Antalet regionala tillstånd i respektive region bör vara begränsat. För att undvika outnyttjad kapacitet i vissa regioner bör målet vara att alla delar av landet får lika många tillstånd. Fullt kapacitetsutnyttjande i multiplexrarna bör eftersträvas för att minimera kostnaderna för de enskilda kanalerna samtidigt som tillgängligt frekvensutrymme då utnyttjas mer effektivt. Teracom stödjer att ett tillstånd att sända digital radio nationellt eller över flera regioner innebär en möjlighet att sända unikt innehåll för varje region. Teracom noterar också att näten av frekvensskäl inte kan delas upp i mindre enheter än de 34 frekvensregionerna. Den minsta möjliga tillståndsenheten är därmed en av de 34 regionerna. 4.7 Myndigheten kan komma att föreskriva vissa täckningskrav som tillståndsvillkor Teracom stödjer Myndighetens inriktning att förena tillstånden med krav på viss minsta täckning. För att skapa förutsättningar för en positiv marknadsdriven utveckling måste täckningen vara så stor att digitalradion blir attraktiv för såväl lyssnare som programbolag samt för att få de större återförsäljarkedjorna att satsa på försäljning och marknadsföring av mottagare. Sammanhängande yttäckning är också viktig för att intressera bilindustrin. En stor del av radiolyssnandet sker i bilar och en god vägtäckning är avgörande för att bilindustrin ska medverka till att driva på marknaden och utrusta bilarna med digitalradiomottagare. Som tidigare nämnts anser Teracom att en samordning mellan kommersiell radio och SR är nödvändig för en framgångsrik etablering av digitalradio. Utbyggnadstakten för näten måste på samma gång ta hänsyn till kommersiell radios önskemål och Sveriges Radios möjligheter att delta i utbyggnaden av digitalradio. Givet att politiska beslut tas som möjliggör en nationell utbyggnad av digitalradio även för Sveriges Radios del, anser Teracom att kommersiell radio kan ges krav på att nå upp till en nationell täckning. Som jämförelse har den norska regeringen föreslagit att kommersiell radio ska ges ett krav på att nå minst 90 % befolkningstäckning. Teracom anser att liknande krav på täckningsgrad för nationell kommersiell digitalradio bör ställas även i Sverige. I en första etapp bör täckningsområdet för kommersiell

9 digitalradio minst omfatta dagens täckningsområde för Sveriges Radios digitala utsändningar, vilket motsvarar ca % befolkningstäckning. Teracom vill framhålla att om näten baseras på existerande infrastruktur för FM/TV kan 95 % befolkningstäckning uppnås enkelt och kostnadseffektivt. Ledtiden för att bygga ut digitalradion till 95 % befolkningstäckning under dessa förutsättningar uppskattas till 18 månader. Teracom anser också att tillståndsvillkoren förutom krav på täckning också bör förenas med krav på att sändningar kommer igång innan ett fastställt datum, för att eliminera risken att tillståndshavare blockerar ett tillstånd utan att utnyttja detta. 4.8 Det bör vara möjligt för en tillståndshavare att sända tilläggstjänster i rimlig omfattning Teracom stödjer myndighetens uppfattning att en tillståndshavare ska kunna sända tilläggstjänster i rimlig omfattning. Det bör i tillståndsvillkoren inte specificeras några explicita bithastigheter, varken vad gäller ljudradiotjänster eller tilläggstjänster. En flexibilitet härvidlag ger möjlighet att dra nytta av en framtida teknikutveckling och att vidareutveckla tjänsteutbudet. 4.9 Tilläggstjänster för ökad tillgänglighet Teracom ser det som positivt om sändningar utformas så att personer med funktionsnedsättning lättare kan ta del av dem och att tillgängligheten därmed underlättas. Teracom noterar också att såväl teknik som efterfrågan inom detta område kan komma att utvecklas under tillståndsperioden och att det kan vara svårt att på förhand specificera vilka funktioner som kan vara lämpliga. 5 Konsekvenser för konsumenterna Teracom anser att det är en stor fördel för konsumenterna om den allmänt accepterade europeiska T-DAB+-tekniken används. Detta borgar för mottagare till rimliga priser och att det går att ta emot radiosändningar även på utlandsresor, inte minst i bilradion. För att konsumenterna ska uppfatta digitalradion som ett bra erbjudande måste den få ett brett och attraktivt innehåll som tilltalar en stor publik. Utbudet bör omfatta såväl de populäraste existerande programmen som nya program och format riktade till en publik i hela landet. Ur konsumenternas synvinkel är det viktigt att radion även i framtiden kan tas emot i princip överallt, utan krav på särskilda abonnemang och med mycket hög tillgänglighet. En digitalisering av marknätet uppfyller alla dessa krav.