Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Transkript

1 Sida 1 av 6 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden måste vi först identifiera vilka områden som mediemarknaden omfattar. Den svenska mediemarknaden är under stark förändring och gränserna mellan de traditionella medieslagen suddas ut allt mer. En traditionell indelning efter exempelvis olika medieformer (radio, tv, tidningar och böcker) och plattformar (marknät, kabel, satellit, internet och tryckt press) skulle därför bli för smal och inte helt relevant. En indelning efter bara typ av innehåll, exempelvis nyheter, skulle inte heller fånga upp alla delar av marknaden. Vi har därför valt att beskriva och analysera mediemarknaden utifrån en övergripande modell av hur medieinnehåll kan skapas, distribueras och konsumeras. Varje steg kan ses som ett eget område, men kan också behöva delas in ytterligare i olika delområden för att bättre kunna beskriva och analysera de olika aktörernas marknadsposition och hur de påverkas av public service-bolagens verksamhet. Vi använder följande övergripande struktur: Rättigheter Produktion Mediebolag Distribution Konsumenter I vår kommande rapport kommer vi att beskriva respektive steg i processen utifrån ett antal aspekter, som marknad/aktörer, ekonomi (marknadsandelar), förflyttningar mellan medieslagen, teknik, innehåll, konsumtion, distribution samt eventuellt andra specifika aspekter inom området. Rättigheter: Det finns olika typer av rättigheter som har betydelse inom medieområdet, exempelvis sport-, program-, format- och musikrättigheter. Produktion: Här avses olika typer av produktion för exempelvis radio, rörlig bild och text. Produktionen kan ske inom företaget (egenproduktion) eller köpas in (extern produktion). Innehållet i produktionen kan exempelvis vara nyheter, musik, sport eller reklam. Mediebolag: Begreppet är brett och omfattar de företag som publicerar olika slags innehåll (produktioner), exempelvis radio-, tv- och tidningsföretag. För att kunna beskriva denna del och även visa på olika aktörers andelar av och påverkan på marknaden, avser vi bryta ner den i olika delområden. Distribution: Här avses på vilka sätt och på vilka plattformar som material kan distribueras och vilka aktörer som verkar där. Konsumenter: Av intresse här är bland annat hur mycket tid och pengar konsumenten spenderar på att ta emot innehåll, på vilket sätt och med vilken teknisk utrustning de tar emot innehållet samt konsumenternas rörlighet.

2 Sida 2 av 6 Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden 1. I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar ni? Distribution av tv-tjänster och, i begränsad utsträckning, radiotjänster. 2. Påverkas ni av public service-bolagens verksamhet och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen ovan? Com Hem påverkas av public service-bolagens, till största del SVTs, verksamhet. Com Hem är en av Sveriges ledande leverantör av prisvärda, högkvalitativa och kompletta konsumenttjänster för tv, telefoni och höghastighetsbredband. Med ca 1,8 miljoner anslutna hushåll är Com Hem Sveriges största distributör av public service-tv. SVT har i uppdrag att tillgängliggöra sitt programinnehåll till alla i hela landet. Com Hems inställning är att SVTs uppdrag således inkluderar ett tillgängliggörande av sitt programinnehåll till alla de hushåll som tar emot sin tv-signal från någon av de huvudsakliga distributionsformerna. Detta följer av själva syftet med tv i allmänhetens tjänst. I dagsläget innebär detta att SVT:s uppdrag omfattar tillgänggörande av programinnehåll via marknät, satellit, kabel-tv-nät och IPTV-nät. Att producera och distribuera programinnehållet via dessa fyra plattformar måste därför idag anses utgöra SVT:s public service-uppdrag, varför SVT självklart även borde ta ansvar för att klarera nödvändiga rättigheter för distribution via dessa plattformar. Negativ påverkan på Com Hems verksamhet Den negativa påverkan SVTs verksamhet har på Com Hems verksamhet är framför allt relaterat till det faktum att SVT brister i uppfyllandet av sitt grundläggande uppdrag att tillgängliggöra programinnehållet på samtliga de fyra ovan uppräknade plattformarna. En negativ påverkan för Com Hems verksamhet är relaterad till framtagandet av nya tjänster, t.ex. SVT Play, och den selektiva distributionen som SVT bedriver av det programinnehåll som görs tillgängligt i dessa tjänster. Tjänsterna inkluderar t.ex. omstart av tv-program och tillgänglighet on-demand en viss tidsperiod efter sändningstillfället. För att tv-distributörerna ska erhålla rättigheterna till denna typ av tjänster, vilka utgör en allt större del av tittarnas konsumtion av programinnehåll, måste SVT från berörd rättighetshavare klarera dessa rättigheter vid produktion och inköp av sitt programinnehåll. Klareras inte tv-distributörernas rätt till dessa förfoganden kan inte tvdistributörerna, till skillnad från SVT självt, erbjuda tittarna omstart och on-demand av de aktuella programmen. Com Hems inställning är att sådan klarering till förmån för tvoperatörerna bör vara standard för SVT inom ramen för radio- och tv avgiften. Trots att denna typ av förfoganden blir allt viktigare för licensbetalarna och därför borde öka SVTs ansträngningar att klarera program, konstaterar Com Hem att SVT i praktiken klarerar allt färre program för tv-distributörernas icke-linjära användning. Det innehåll som

3 Sida 3 av 6 finansieras av radio-och tv-avgiften ska också distribueras till de som betalar denna avgift. Resultatet av SVT:s bristande klarering är att licenstagarna inte får till tillgång till SVTs program på alla de plattformar som de har rätt att förvänta sig mot bakgrund av SVTs uppdrag. En licenstagare som efter den linjära utsändningen önskar ta del av visst SVTprogram via t.ex. Com Hems tv-tjänst finner att möjligheten till detta är betydligt begränsad i jämförelse med tillgängligheten avseende samma innehåll i SVT Play. Ytterligare ett anmärkningsvärt exempel är distributionen av SVT Play genom externa parter som Apple TV. I dag har vi således en situation där en licensbetalare finner betydligt mer SVT material i SVTs tjänster på internet eller i Apple TV än hos t.ex. Com Hems tv-tjänst trots att licensbetalarnas konsumtion av SVTs programinnehåll till betydande del sker just genom Com Hem och övriga tv-operatörers tjänster. Detta är en uppenbar brist i SVT:s grundläggande uppdrag att tillgängliggöra tv i allmänhetens tjänst till alla i hela Sverige, vilket i praktiken måste innebära distribution på de fyra ovan nämnda plattformarna. Com Hem anser att det är orimligt att SVT använder licenspengar för att utveckla nya tjänster innan SVT till fullo uppfyller sitt grundläggande uppdrag gentemot licensbetalarna. Först när SVT väl distribuerar sitt programinnehåll på de fyra ovan nämnda plattformarna samt klarerar innehållet i enlighet med sådan distribution anser Com Hem att det kan bli aktuellt för SVT att utveckla nya tjänster. Sådana nya tjänster ska dock enbart få tillstånd att utvecklas under förutsättning att distributionen av de nya tjänsterna sker på de fyra ovan nämnda plattformarna, alltså plattformsneutralt utan den negativa särbehandling som vissa plattformar upplever idag avseende tillgängligheten till SVTs programinnehåll. Det kan naturligtvis inte vara syftet med licensfinansierad verksamhet att distributionen av nya tjänster ska ske på ett sådant begränsat sätt att färre personer får tillgång till SVTs programinnehåll än vid dagens linjära sändningar. 3. Påverkas ni i högre grad av andra aktörer än public service-bolagen, positivt eller negativt? Nej, vi påverkas inte i högre grad av någon annan aktör då Com Hem inte upplever problematiken med negativ särbehandling i sin relation med övriga aktörer på tvmarknaden. 4. Vilken betydelse och roll bedömer ni att public service-bolagen har i den pågående förändringen av mediemarknaden? SVT har en fullständigt unik roll på mediamarknaden i och med sin garanterade finansiering via licensbetalarna. Denna position innebär att SVTs agerande vad avser nya tjänster och andra förändringar på tv-marknaden får en väsentlig betydelse för övriga aktörer. Com Hems inställning är att det ska vara obligatoriskt för SVT, inom ramen för radio-och tv-avgiften, att klarera det innehåll som SVT erbjuder genom sin play-tjänst även för tv-

4 Sida 4 av 6 operatörernas motsvarande användning och att denna användning ska vara befriad från skyldigheten att betala särskild avgift till Copyswede. Detta måste ske för att SVT ska kunna uppfylla sitt uppdrag gentemot licensbetalarna och för att förhindra den negativa särbehandling av vissa plattformar som idag sker på tv-marknaden avseende icke-linjärt tillgängliggörande av SVTs programinnehåll. Svar på dessa frågor skickas till uppdrag@mrtv.se senast den 9 december Tack för era synpunkter. Del 2 handlar om systemet med förhandsprövning, se nästa sida.

5 Sida 5 av 6 Del 2. Vad anser ni om systemet med förhandsprövning av nya tjänster? Systemet med förhandsprövning Systemet med förhandsprövning av nya tjänster har funnits sedan Nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som public service-bolagen vill lansera ska anmälas till regeringen för godkännande. Myndigheten för radio och tv ska efter prövning yttra sig över anmälan. Förhandsprövningen regleras i respektive anslagsvillkor för public servicebolagen och i ett särskilt uppdrag till myndigheten. Från och med den 1 januari 2014 gäller att anmälan till förhandsprövning inte behöver göras beträffande verksamhet som pågår i högst 12 månader, om tjänsten är begränsad geografiskt eller i fråga om publik och inte heller om avsikten med tjänsten är att få erfarenheter av och kunskaper om en ny teknik eller innovativ tjänst. Prövningarna ska innefatta såväl tjänstens allmänna värde, dvs. hur och i vilken mån tjänsten bidrar till att det aktuella företaget uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst, som dess marknadspåverkan. Kärnverksamheten omfattar att producera och sända radio-och tv-program till allmänheten och ska tillgängliggöras på olika plattformar. Utbudet ska utformas på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig programmen. Programföretagen ska iaktta försiktighet när det gäller satsningar på oprövad teknik och teknik som inte alla lyssnare och tittare har tillgång till. Kompletterande tjänster avser verksamheten att utveckla och stödja kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna, exempelvis tillgängliggörande av extramaterial samt text och bild kopplade till programmen. En bakgrund till anmälningskravet och förhandsprövningen är Europeiska kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statsstöd på området radio och tv i allmänhetens tjänst. 1 I en skrivelse i maj 2014 anförde kommissionen att det verkar finnas skäl för Sverige att redovisa hur public service-uppdraget såsom definierat uppfyller kraven i meddelandet och hur uppdraget tolkas med avseende på s.k. väsentliga nya tjänster. I ett svar i juni 2014 hänvisar regeringen bland annat till de nu aktuella uppdragen som tilldelats Myndigheten för radio och tv. 2 Myndighetens uppdrag Någon ny tjänst har inte anmälts sedan kravet på anmälan infördes i programföretagens anslagsvillkor. Myndigheten har mot den bakgrunden fått i uppdrag att se över systemet med förhandsprövning och undersöka om det finns behov av att skärpa kravet på anmälan av nya tjänster och, om det är motiverat, föreslå förändringar. I anledning av detta uppdrag önskar vi att ni ger era synpunkter på systemet med förhandsprövning, se nästa sida. 1 Kommissionens meddelande: EUT C 257, , s. 1 14, 2 Skrivelse från kommissionen: SA (2014/E) och skrivelse från regeringen: N2014/2301/MK

6 Sida 6 av 6 Två frågor om systemet med förhandsprövning Systemet med förhandsprövning har funnits sedan 201O men hittills har inga tjänster anmälts och därför inte heller prövats. Public service-bolagen har således bedömt att de inte startat några nya tjänster som omfattas av systemet med förhandsprövning. 1. Anser ni att någon/några tjänster borde ha anmälts till förhandsprövning? Com Hem har inga detaljerade synpunkter på systemet med förhandsprövning eller förändringar av detsamma men vill avseende nya tjänster återigen framföra att SVT inte bör få utveckla några nya tjänster innan SVT till fullo uppfyller sitt grunduppdrag. När nya tjänster utvecklas ska detta vara villkorat av att distributionen av de nya tjänsterna sker plattformsneutralt och således utan den negativa särbehandling som vissa plattformar upplever idag avseende tillgänglighet till SVTs programinnehåll. 2. Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? Vid en förändring av systemet måste både statsstödsbestämmelserna och bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om bland annat redaktionellt oberoende beaktas. Svar på dessa frågor skickas till uppdrag@mrtv.se senast den 9 december Lämna gärna uppgift om en kontaktperson som vi kan återkomma till om vi har ytterligare frågor. Tack för era synpunkter. Kontaktuppgifter Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta Eva Bengtsson Åström (projektledare) eva.bengtsson@mrtv.se Telefon: Registrator uppdrag@mrtv.se Växel: