Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan?

Transkript

1 Sida 1 av 7 Del 1. Hur ser ni på den svenska mediemarknaden och public service-bolagens påverkan? Hur beskriva mediemarknaden? För att kunna analysera public service-bolagens påverkan på mediemarknaden måste vi först identifiera vilka områden som mediemarknaden omfattar. Den svenska mediemarknaden är under stark förändring och gränserna mellan de traditionella medieslagen suddas ut allt mer. En traditionell indelning efter exempelvis olika medieformer (radio, tv, tidningar och böcker) och plattformar (marknät, kabel, satellit, internet och tryckt press) skulle därför bli för smal och inte helt relevant. En indelning efter bara typ av innehåll, exempelvis nyheter, skulle inte heller fånga upp alla delar av marknaden. Vi har därför valt att beskriva och analysera mediemarknaden utifrån en övergripande modell av hur medieinnehåll kan skapas, distribueras och konsumeras. Varje steg kan ses som ett eget område, men kan också behöva delas in ytterligare i olika delområden för att bättre kunna beskriva och analysera de olika aktörernas marknadsposition och hur de påverkas av public service-bolagens verksamhet. Vi använder följande övergripande struktur: Rättigheter Produktion Mediebolag Distribution Konsumenter I vår kommande rapport kommer vi att beskriva respektive steg i processen utifrån ett antal aspekter, som marknad/aktörer, ekonomi (marknadsandelar), förflyttningar mellan medieslagen, teknik, innehåll, konsumtion, distribution samt eventuellt andra specifika aspekter inom området. Rättigheter: Det finns olika typer av rättigheter som har betydelse inom medieområdet, exempelvis sport-, program-, format- och musikrättigheter. Produktion: Här avses olika typer av produktion för exempelvis radio, rörlig bild och text. Produktionen kan ske inom företaget (egenproduktion) eller köpas in (extern produktion). Innehållet i produktionen kan exempelvis vara nyheter, musik, sport eller reklam. Mediebolag: Begreppet är brett och omfattar de företag som publicerar olika slags innehåll (produktioner), exempelvis radio-, tv- och tidningsföretag. För att kunna beskriva denna del och även visa på olika aktörers andelar av och påverkan på marknaden, avser vi bryta ner den i olika delområden. Distribution: Här avses på vilka sätt och på vilka plattformar som material kan distribueras och vilka aktörer som verkar där. Konsumenter: Av intresse här är bland annat hur mycket tid och pengar konsumenten spenderar på att ta emot innehåll, på vilket sätt och med vilken teknisk utrustning de tar emot innehållet samt konsumenternas rörlighet.

2 Sida 2 av 7 Fyra frågor till er som är aktörer inom mediemarknaden 1. I vilken eller vilka områden av marknaden, indelad enligt strukturen ovan, verkar ni? SVAR: Produktion: Svenska Dagbladet producerar journalistiskt innehåll i form av artiklar (text), stillbild, rörlig bild och ljud. Huvudengangemant ligger inom text och stillbild. Mediebolag: Vi verkar på en marknad och är kommersiella i den meningen att företaget måste gå med vinst av egen kraft. Distribution: Vårt innehåll distribueras via en papperstidning 7 dagar i veckan (samt digital e-tidning), och en webbplats (SvD:se, mobil.svd.se) där vi ständigt uppdaterar nyhetsläget. 2. Påverkas ni av public service-bolagens verksamhet och på vilket sätt inom respektive område enligt strukturen ovan? Påverkan kan avse t.ex. konkurrenssituationen och marknadens utveckling i stort. Av intresse är därför både positiv och negativ påverkan. Försök att vara så konkret som möjligt, gärna med egna exempel på verksamheter och vilket eller vilka av public servicebolagen som det gäller. Om ni har gjort några beräkningar får ni gärna bifoga dem till ert svar. SVAR: Konkurrenssituationen på mediemarknaden har sannolikt aldrig varit så tuff som nu. I den digitala världen har spelplanen förändrats dramatiskt och de traditionella tidningsföretagen konkurrerar inte bara med varandra utan även med public service, Google (annonspengar, och användarnas tid) Facebook (annonspengar och användarnas tid). Eftersom tidningarnas digitala affärsmodell är skör förlitar vi oss på digitala annonsintäkter, även om många av oss börjat jobba aktivt med digitala prenumerationer och där växer intäkterna även om det är från väldigt låga nivåer. Våra sajter blir då ofta beskyllda för att vara tungladdade och innehålla för mycket annonser. Detta är en klar konkurrensfördel för Public service som kan bygga annonsfria tjänster med mycket snabba laddningstider, och rena redaktionella miljöer. Såväl SR som SVT har utformat sina respektive digitala nyhetstjänster ( och ( med texter, stillbilder, video/rörlig bild och ljud. Trots att deras respektive grunduppdrag är ljud (SR) och rörlig bild/tv (SVT) är deras nyhetssajter förvillande lika de kommersiella tidningarnas sajter med texter och stillbilder dock utan annonser vilket gör konkurrenssituationen mellan public service och de kommersiella medierna snedvriden.

3 Sida 3 av 7 3. Påverkas ni i högre grad av andra aktörer än public service-bolagen, positivt eller negativt? Nämn gärna vilka och på vilket sätt. SVAR: I den digitala omställning som sker i samhället i stort påverkas alla gamla och mogna branscher av nya teknikdrivna bolag. Google och Facebook är två exempel på företag som inte har någon gammal ryggsäck i form av kultur och äldre it-struktur som är byggd för den mogna affären. Det finns även svenska exempel på online-bolag som helt kan fokusera på den nya affären och som byggt sina it-plattformar efter nya moderna arbetssätt, till exempel Nyheter 24 och Omni. För public service-företagen som finansieras via anslag/licenser och som på flera år sikt vet hur mycket pengar de kan använda (utan att förhålla sig till en marknad) är det naturligtvis enklare att prioritera de stora teknikomställningar som krävs för att klara strukturomvandligen. 4. Vilken betydelse och roll bedömer ni att public service-bolagen har i den pågående förändringen av mediemarknaden? Exempelvis om bolagen, tillsammans eller var och en för sig, är drivande av utvecklingen åt något visst håll eller om marknadspositionerna håller på att förändras och på vilket sätt. Nämn gärna exempel på förändringar som skett eller kan tänkas ske över tid och vilket/vilka av public service-bolagen ni avser. SVAR: Min uppfattning är att Sveriges Radio efter en tidigare debatt mot bland andra Tidningsutgivarna backat litet i hur de prioriterar sin digitala utveckling och vilka tjänster de lanserar och hur materialet presenteras på deras webb- och mobilsajter. Istället för att satsa på text och bild i sina webb- och mobiltjänster (vilket inte alls är deras huvuduppdrag) lägger de nu mer fokus på ljud. Deras nya poddsatsning är ett exempel på det. Det tycker jag är bra och det främjar konkurrensen inom ljudmediet där ju även flera kommersiella tidningsföretag gjort en del satsningar. Kvaliteten i SR:s produktioner kan här verka positivt och inspirerande för andra och på sikt leda till bättre journalistik för användarna. Samtidigt ger den en möjlighet till sund konkurrens bland tidningarna som kan lägga mer fokus på text och bild vilket är vår journalistiska kärna. SVT upplever jag som mer aggressivt i den meningen att de lanserar tjänster som direkt konkurrerar med tidningarnas digitala tjänster (SVT:s nyhetsapp för mobilen tex). En snabb koll på svt.se/nyheter kl 11 måndagen den 24/11 visar att över hälften av puffarna på startsidan inte innehåller något tv-material utan endast är text och stillbild. Dvs rewrites från andra medier (företrädesvis kommersiella tidningar, lokala eller riks), byrånyheter från TT eller Reuters, AFP, AP. Flera av artiklarna är endast bildspel (stillbilder). Svar på dessa frågor skickas till uppdrag@mrtv.se senast den 9 december Tack för era synpunkter.

4 Del 2 handlar om systemet med förhandsprövning, se nästa sida. Sida 4 av 7

5 Sida 5 av 7 Del 2. Vad anser ni om systemet med förhandsprövning av nya tjänster? Systemet med förhandsprövning Systemet med förhandsprövning av nya tjänster har funnits sedan Nya permanenta programtjänster eller andra tjänster av större betydelse inom ramen för kärnverksamheten och den kompletterande verksamheten som public service-bolagen vill lansera ska anmälas till regeringen för godkännande. Myndigheten för radio och tv ska efter prövning yttra sig över anmälan. Förhandsprövningen regleras i respektive anslagsvillkor för public servicebolagen och i ett särskilt uppdrag till myndigheten. Från och med den 1 januari 2014 gäller att anmälan till förhandsprövning inte behöver göras beträffande verksamhet som pågår i högst 12 månader, om tjänsten är begränsad geografiskt eller i fråga om publik och inte heller om avsikten med tjänsten är att få erfarenheter av och kunskaper om en ny teknik eller innovativ tjänst. Prövningarna ska innefatta såväl tjänstens allmänna värde, dvs. hur och i vilken mån tjänsten bidrar till att det aktuella företaget uppfyller sitt uppdrag i allmänhetens tjänst, som dess marknadspåverkan. Kärnverksamheten omfattar att producera och sända radio-och tv-program till allmänheten och ska tillgängliggöras på olika plattformar. Utbudet ska utformas på ett sådant sätt att så många som möjligt kan tillgodogöra sig programmen. Programföretagen ska iaktta försiktighet när det gäller satsningar på oprövad teknik och teknik som inte alla lyssnare och tittare har tillgång till. Kompletterande tjänster avser verksamheten att utveckla och stödja kärnverksamheten och förbättra möjligheterna för allmänheten att tillgodogöra sig denna, exempelvis tillgängliggörande av extramaterial samt text och bild kopplade till programmen. En bakgrund till anmälningskravet och förhandsprövningen är Europeiska kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statsstöd på området radio och tv i allmänhetens tjänst. 1 I en skrivelse i maj 2014 anförde kommissionen att det verkar finnas skäl för Sverige att redovisa hur public service-uppdraget såsom definierat uppfyller kraven i meddelandet och hur uppdraget tolkas med avseende på s.k. väsentliga nya tjänster. I ett svar i juni 2014 hänvisar regeringen bland annat till de nu aktuella uppdragen som tilldelats Myndigheten för radio och tv. 2 Myndighetens uppdrag Någon ny tjänst har inte anmälts sedan kravet på anmälan infördes i programföretagens anslagsvillkor. Myndigheten har mot den bakgrunden fått i uppdrag att se över systemet med förhandsprövning och undersöka om det finns behov av att skärpa kravet på anmälan av nya tjänster och, om det är motiverat, föreslå förändringar. I anledning av detta uppdrag önskar vi att ni ger era synpunkter på systemet med förhandsprövning, se nästa sida. 1 Kommissionens meddelande: EUT C 257, , s. 1 14, 2 Skrivelse från kommissionen: SA (2014/E) och skrivelse från regeringen: N2014/2301/MK

6 Sida 6 av 7 Två frågor om systemet med förhandsprövning Systemet med förhandsprövning har funnits sedan 201O men hittills har inga tjänster anmälts och därför inte heller prövats. Public service-bolagen har således bedömt att de inte startat några nya tjänster som omfattas av systemet med förhandsprövning. 1. Anser ni att någon/några tjänster borde ha anmälts till förhandsprövning? Om ni svarar ja, ange vilken/vilka tjänster från respektive public service-bolag som ni avser. Ange då också om ni anser att tjänsten/tjänsterna ni påverkat er verksamhet och i sådant fall på vilket sätt. SVAR: SVT:s nyhetsapplikation för mobil borde definitivt ha förhandsprövats. Tjänsten är en kopia av de kommersiella tidningsföretagens nyhetsapplikationer med liknande puffar på startsidan, texter, bilder, rubriker. Dessutom slår tjänsten hårt mot lokala tidningsmedier eftersom den även listar lokala nyheter. Eftersom applikationen är helt annonsfri och på alla sätt liknar tidningsföretagens tjänster, såväl lokalt som riks, blir konkurrensen väldigt snedvriden 2. Bör systemet med förhandsprövning förändras och på vilket sätt? Vid en förändring av systemet måste både statsstödsbestämmelserna och bestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om bland annat redaktionellt oberoende beaktas. SVAR: Ett tillägg om tjänsten snedvrider konkurrensen på den fria mediamarknaden bör den prövas vore önskvärt. Svar på dessa frågor skickas till uppdrag@mrtv.se senast den 9 december Lämna gärna uppgift om en kontaktperson som vi kan återkomma till om vi har ytterligare frågor. Tack för era synpunkter. Kontaktuppgifter Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta Eva Bengtsson Åström (projektledare) eva.bengtsson@mrtv.se Telefon: Registrator uppdrag@mrtv.se Växel:

7 Sida 7 av 7