KUPO/tek Still Viveca(UKM) OFFENTLIG Kommissionens konsultation slutar

Transkript

1 Undervisnings- och kulturministeriet PROMEMORIA OKM KUPO/tek Still Viveca(UKM) OFFENTLIG Kommissionens konsultation slutar Ärende Kommissionens offentliga konsultation om reformen av satellit- och kabeldirektivet Möte U/E/UTP-kod Beredningsskede och tidsplan för fortsatt behandling Finlands ståndpunkt Kommissionens offentliga konsultation som utgår Möjlighet till förhandspåverkan. Avsikten är att Finland fortsätter sin förhandspåverkan enligt det som uttalats om Strategin för EU:s digitala inre marknad (E 21/2015) och svarar på kommissionens offentliga konsultation huvudsakligen som följer: 1. Satellit- och kabeldirektivets funktion Enligt uppgifter från finländska aktörer har satellit- och kabeldirektivet (93/83/EEG) i sig fungerat bra. I samband med stiftandet av direktivet förekom farhågor i anknytning till tillämpningen av ursprungslandsprincipen om att direktivet skulle leda till att televisionstjänster placeras i det land där det upphovsrättsliga skyddet är som svagast eller där licensieringskostnaderna för rättigheterna är billigast (s.k. forum shopping), men detta har inte skett. Direktivets försiktighetsåtgärder (harmonisering av den upphovsrättsliga skyddsnivån, principerna om prissättning enligt användningen av rättigheterna och avtalsfrihet) har till denna del fungerat relativt bra. Direktivet har också ökat rättssäkerheten och förutsägbarheten samt minskat de administrativa kostnader som uppgörandet av avtal föranleder, dvs. de så kallade transaktionskostnaderna. Direktivets indelning i ursprunglig sändning och vidaresändning är som utgångspunkt fortfarande fungerande, även om man i Finland diskuterat tolkningen av vissa begrepp. 2. Satellit- och kabeldirektivets utvecklingsbehov Teknologineutralitet Satellit- och kabeldirektivet gäller sändning av televisionsprogram via satellit och vidaresändning av televisionsprogram via kabel. Satellit- och kabeldirektivet bygger på den sändningsteknik som användes på 1980-talet. Numera erbjuder operatörerna sina sändningar också via internet och även så att publiken har tillgång till materialet från en plats och tid som den själv väljer (s.k. on demand). Den ursprungliga sändningen kan också ske i flera olika kanaler samtidigt om man avtalat om den ursprungliga sändningen

2 2(6) med rättsinnehavarna. Direktivet är inte längre tidsenligt i fråga om tekniken. Enligt vad som uttalats om Strategin för EU:s digitala inre marknad stöder Finland en revision av direktivet om satellit- och kabeltelevisionsverksamhet i den konvergerade mediemiljön och i syfte att främja den digitala inre marknaden. Regleringen ska bygga på teknologineutralitet och för eventuella reformer ska en grundlig konsekvensbedömning göras. Stärkande av den audiovisuella inre marknaden Enligt vad som uttalats om Strategin för EU:s digitala inre marknad stöder Finland stärkande av den audiovisuella inre marknaden. Målet ska vara att förbättra EU:s konkurrenskraft och den inre marknadens funktion och att öka upphovsrättsmarknadens totala volym så att det gynnar såväl rättsinnehavarna och innehållsindustrin som konsumenterna. Finlands åsikt är att en utvidgning av direktivets tillämpningsområde är nödvändig för att skapa en europeisk televisionsmarknad och för att säkerställa att Ålands och små språkoch kulturminoriteters tillgång till kulturinnehåll över gränserna är tryggad. Statsrådets synpunkt är att EU:s tillväxtutsikter försvagas av den inre marknadens fragmentering, som leder till att kostnaderna för inträde på marknaden i vissa fall blir oöverstigliga och att europeiska företag som erbjuder AV-tjänster har svaga möjligheter att växa till internationellt sett stora bolag. Däremot har den fragmenterade inre marknaden inte förhindrat att aktörer utanför EU kunnat utvidga sitt innehållsutbud till EU-området. Detta gäller i synnerhet aktörer som blivit stora tack vare en stark hemmamarknad. Enligt statsrådets bedömning hänger de finländska kommersiella tv-bolagens predikament samman med brytningsskedet på reklammarknaden (minskad tv-reklam), ökad konkurrens (ett större antal nationella kanaler samt internationell konkurrens, i synnerhet förändringar i distributionen av internetbaserat audiovisuellt innehåll) och förändrade konsumtionsvanor (allt innehåll som konsumenten önskar se är tillgängligt 24/7, när det bäst passar för konsumenten). Förändringarna är oberoende av satellit- och kabeldirektivet, och en utvidgning av direktivets tillämpningsområde anses inte i sig påverka brytningsskedet inom AV-branschen. En utvidgning av satellit- och kabeldirektivets tillämpningsområde till internetdistribution skulle innebära att finländska medieaktörer har bättre möjligheter att komma in på den europeiska marknaden när man vid behov kan avtala om upphovsrättigheter centraliserat. Likaså innebär det att medieaktörer i andra EU-länder har lättare att avtala om upphovsrättigheter centraliserat och därmed får de bättre möjligheter att erbjuda sina tjänster i Finland. En utvidgning av direktivets tillämpningsområde underlättar därmed finländska aktörers möjligheter att komma in på den europeiska mediemarknaden, men samtidigt främjar utvidgningen också möjligheterna att komma in på den finländska marknaden i fråga om medieaktörer verksamma på EU-området, vilket kan öka konkurrensen på mediemarknaden i Finland. Enligt statsrådets bedömning har den fragmenterade inre marknaden där man i varje medlemsland separat avtalar om upphovsrättigheter i internetdistribution lett till en situation där det inte på EU-området har funnits förutsättningar för bildandet av sådana större aktörer som kunde stimulera marknaden. I sitt svar skulle Finland komplettera de nuvarande ställningstagandena med att ange att även andra åtgärder bör övervägas i

3 3(6) syfte att trygga verksamhetsförutsättningarna för sändarföretag som är verksamma på små språk- och kulturområden. Bevarande av direktivets grundprinciper I sitt svar på kommissionens konsultation skulle Finland komplettera sitt uttalande om Strategin för EU:s digitala inre marknad med att grundprinciperna i satellit- och kabeldirektivet bör bevaras. Till dessa hör direktivets indelning i ursprunglig sändning och vidaresändning. Direktivet ska även framöver bygga på principen om avtalsfrihet och på att rättigheterna förvärvas direkt av rättsinnehavarna när det är möjligt. Situationer där rättigheterna förvaltas inom ramen för ett avtalslicenssystem ska inte heller framöver anses bryta mot avtalsfriheten. Direktivet tillåter möjligheten att ingripa i licensieringsmarknadens funktion när det är nödvändigt för att säkerställa marknadens funktion och denna möjlighet ska bevaras. Avtalsfriheten omfattar även användarens frihet att söka användningsrättigheter i den omfattning det behövs för dennes verksamhet. Det är inte motiverat att ålägga företag att förvärva distributionsrättigheter som omfattar hela EU om det inte finns ett kommersiellt intresse för detta. Även framöver är det viktigt att bevara ursprungslandsprincipen i direktivet som i egenskap av lagvalsregel ger avtalen rättslig säkerhet och minskar transaktionskostnaderna som avtalen föranleder. Som ursprungsland definierar direktivet ett land där "de programbärande signalerna under sändarföretagets kontroll och på dess ansvar förs in i en oavbruten överföringskedja som leder till satelliten och sedan ner till jorden". Finland skulle förhålla sig flexibelt till möjligheten att definiera ursprungslandsprincipen enligt något annat anslutningskriterium, till exempel enligt företagets placeringsland såsom i direktivet om audiovisuella medietjänster, eftersom definitionen av ursprungslandsprincipen i satellit- och kabeldirektivet enligt statsrådets uppfattning i praktiken lett till samma slutresultat. Finland anser det vara viktigt att en hög skyddsnivå för upphovsrätten bevaras enligt satellit- och kabeldirektivet. I den utsträckning som televisionsbolag eller vidaresändare har utnyttjat ny teknik i sin sändnings- och vidaresändningsverksamhet har licensieringen i Finland tydligen i praktiken dock byggt på modellen enligt satellit- och kabeldirektivet. Det är skäl att säkerställa att detta ges tillbörligt stöd i lagstiftningen. Huvudsakligt innehåll Förfrågan gäller genomförandet av Strategin för EU:s digitala inre marknad som kommissionen godkänt den 6 maj Syftet med den offentliga konsultationen är att bedöma hur bra arrangemanget i satellit- och kabeldirektivet 93/83/EEG har fungerat och vilka konsekvenser en utvidgning av satellit- och kabeldirektivets tillämpningsområde så att det omfattar nya kommunikationstekniker (närmast internetbaserade system) har för olika parter samt under vilka förutsättningar en utvidgning av tillämpningsområdet skulle kunna genomföras. Satellit- och kabeldirektivet gäller sändning av televisionsprogram via satellit och vidaresändning av televisionsprogram via kabel. Direktivets syfte har varit att förenkla licensieringen av upphovsrätten och att skapa förutsättningar för ett gemensamt europeiskt tv-område. I direktivet konstateras att målen är politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och juridiska. Direktivet har bidragit till att främja den kulturella mångfalden i

4 4(6) Europa, sänka transaktionskostnaderna som licensieringen av upphovsrätt föranleder, säkra en hög upphovsrättslig skyddsnivå samt att skapa en grund för en europeisk televisionsmarknad. Direktivets bestämmelser om satellittelevisionssändningar bygger på ursprungslandsprincipen (country of origin). Enligt den sker licensieringen av upphovsrätten i det land där sändningen utgår ifrån. För att förhindra att sändarföretag placeras i ett land där upphovsrättsskyddet är svagast (forum shopping) stärkte direktivet vissa minimirättigheter för upphovsrätten och som utgångspunkt föreskrevs att rättigheter kan förvärvas endast genom avtal. I fråga om vidaresändning föreskriver direktivet att en kabeloperatör kan skaffa licens direkt av sändarföretaget. I den omfattning sändarföretaget inte har kunnat bevilja rätt att vidaresända en sändning har man begränsat rättsinnehavarnas möjlighet att framföra upphovsrättsliga yrkanden så att yrkandena ska framföras via en kollektiv förvaltningsorganisation. Syftet med detta arrangemang har varit att säkerställa att kabeloperatören kan skaffa de rättigheter som behövs centraliserat. Förfrågan om satellit- och kabeldirektivets funktion är indelad i två delar, varav den första gäller satellitsändningar (primärsändningar) och den andra vidaresändning. Frågorna gäller de nuvarande bestämmelsernas funktion, problem som framkommit, behovet av reglering samt tillämpningsområdet och innehållet för ett eventuellt lagstiftningsinitiativ samt konsekvenserna av eventuella ändringar. Nationell beredning Riksdagsbehandling Delegationen för upphovsrättsärenden Utskottet för den inre marknaden, skriftligt förfarande Kommunikationsutskottet, skriftligt förfarande Ålands landskapsregering har hörts vid beredningen av ärendet. Ärendet hör ihop med strategin för EU:s digitala inre marknad (E 21/2015) Nationell lagstiftning, inkl. Ålands ställning Upphovsrätten hör till Finlands behörighet. Åland har ett särintresse, som berör gränsöverskridande tillgång till Sveriges televisionskanaler såväl via linjär-tv som också sändningar via internet. Övriga faktorer som påverkar behandlingen av ärendet Till den lagstiftningshelhet som omfattar den audiovisuella inre marknaden hör även direktivet om audiovisuella tjänster, om vars utvecklingsbehov kommissionen ordnade en offentlig konsultation under tiden

5 Handlingar Public Consultation on the Review of the EU Satellite and Cable Directive 5(6) Beredarens och övriga handläggares kontaktuppgifter Upphovsrättsrådet Viveca Still, Undervisnings- och kulturministeriet, tfn Kulturrådet Laura Mäkelä, Undervisnings- och kulturministeriet, tfn Konsultativa tjänstemannen Elina Thorström, Kommunikationsministeriet, puh EUTORI-kod Bilagor Referens

6 Asiasanat Hoitaa Tiedoksi tekijänoikeus OKM EUE, LVM, OM, TEM, TULLI, UM, VNK, VTV