EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar

Transkript

1 Stockholm den 2 augusti 2013 Kulturdepartementet Stockholm EU-kommissionens grönbok om förberedelse för en helt konvergerad audiovisuell värld: tillväxt, skapande och värderingar Presentation KLYS utgör en samlad röst för Sveriges yrkesverksamma kulturskapare och företräder genom sina 15 medlemsorganisationer ca yrkesverksamma inom konstområdena bild/form, ord, ton och scen/film. KLYS driver frågor av gemensamt intresse för de olika konstnärsgrupperna, bl a när det gäller kultur- och konstnärspolitik, mediepolitik, upphovsrätt samt skatte- och trygghetssystem. Copyswede har till ändamål att för konstnärsorganisationernas räkning träffa avtal samt inkassera och fördela ersättning för vissa vidareutnyttjanden av upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer. De områden som Copyswede huvudsakligen verkat inom gäller vidareanvändning av verk och prestationer i form av ljud och rörliga bilder, främst radio och TV-program. Copyswede har 14 medlemsorganisationer som alla företräder konstnärligt och litterärt verksamma upphovsmän och/eller utövande konstnärer på olika områden. Inledning KLYS och Copyswede är båda samarbetsorganisationer för kulturskapare inom olika konstarter, däribland konstnärligt yrkesverksamma på filmens område. Eftersom upphovsmän och utövande konstnärer utgör den audiovisuella sektorns kärnverksamma, är våra synpunkter och ställningstaganden när det gäller utvecklingen av den europeiska AV-marknaden av central betydelse. 1

2 KLYS och Copyswede lämnade under hösten 2011 synpunkter på EU-kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europa. I den Grönboken redogjorde EU-kommissionen för en rad hinder för en fungerande europeisk marknad på det audiovisuella området och ställde en rad frågor om hur man ska komma till rätta med de problem man då såg, särskilt utifrån upphovsrättsliga aspekter. Eftersom många av de synpunkter vi framförde då är relevanta också i förhållande till det aktuella samrådet, särskilt när det gäller vår syn på marknadsförutsättningar för den europeiska AV-sektorn, vill vi utöver de svar och kommentarer som följer nedan, också hänvisa till det svar vi lämnade då. I den aktuella Grönboken om en konvergerad audiovisuell värld diskuteras och beskrivs konvergensens effekter på det audiovisuella området utifrån aspekter som tillväxt, skapande och värderingar. EU-kommissionen har en vision om att gripa de möjligheter som den tekniska förändringen erbjuder för att säkra bredast möjliga tillgång till europeiskt diversifierat innehåll för alla i Europa och för att säkra största möjliga utbud av hög kvalitet. KLYS och Copyswede kommer i det följande att framföra en rad övergripande synpunkter på Grönboken, vilka också innehåller svar på några av de huvudfrågor som ställs i den. Övergripande synpunkter I Grönbokens inledning formulerar Kommissionen två huvudfrågor; - Hur kan konvergeringsprocessen på en större europeisk marknad utnyttjas för att skapa ekonomisk tillväxt och företagsinnovation i Europa? - Vilka är konvergeringens konsekvenser för sådana värden som mångfald i medierna, kulturell mångfald och konsumentskydd, inbegripet särskilda grupper som minderåriga? Även om begreppet kulturell mångfald endast nämns i samband med den senare frågeställningen, måste konstateras att den faktiska kulturella mångfalden inom Europa är helt central och avgörande för den mer marknads- och tillväxtorienterade frågeställningen i den förra frågan. Den kulturella och språkliga mångfalden är utmärkande för Europa och kommer på ett tydligt sätt till uttryck i alla de filmer och andra audiovisuella verk som skapas i olika europeiska länder och regioner. EU har 28 medlemsländer, alla med sin historia och sin kulturella bakgrund. Filmberättandet och dess publik ser därmed också helt olika ut beroende på land. Det är den främsta orsaken till att efterfrågan på t ex gränsöverskridande AV-medietjänster i Europa är mycket begränsad. 2

3 Kommissionen har följaktligen anledning att ta hänsyn till den kulturella mångfalden av dubbla anledningar. Dels på vilket sätt den faktiska kulturella mångfalden i Europa påverkar förutsättningarna för att skapa en enhetlig inre marknad på området för kultur och media i syfte att skapa en ekonomiskt gynnsam utveckling bland medlemsstaterna, dels vilka konsekvenser den tekniska utvecklingen och EU:s respons på den utvecklingen har för den kulturella mångfalden, i företeelsens mer kulturella och sociala bemärkelse, vilket är något som EU är bundet att slå vakt om enligt internationella fördrag och Unionens egna grundläggande rättsakter. 3

4 KLYS och Copyswede menar att den faktiska europeiska kulturella och språkliga mångfalden har en absolut central och avgörande betydelse för möjligheterna att förverkliga de grundläggande ambitioner som ligger bakom Kommissionens agerande, nämligen att skapa en enhetlig inre marknad på området för audiovisuellt innehåll. KLYS och Copyswede anser därför att det är väsentligt att den kulturella mångfalden och dess konkreta marknadskonsekvenser analyseras noggrant i det fortsatta arbetet och att det läggs särskild omsorg och särskilda resurser på en sådan analys. Till en sådan analys hör också att noggrant utreda vilken konkret konkurrensfördel på världsmarknaden den kulturella mångfalden kan utgöra. Det är såväl vid en sådan analys, som vid ställningstagandet till vilka konsekvenser konvergeringen har för värden som bl a kulturell mångfald viktigt att verkligen definiera vad kulturell mångfald innebär, så att det inte blandas ihop med något annat, t ex ett brett kulturutbud eller konstnärlig mångfald, som i och för sig är eftersträvansvärda mål, men som varken är konventionsskyddade eller har de marknadseffekter som den kulturella mångfalden har. Vidare får inte Kommissionen blunda för den fundamentala motsättning som råder mellan den enhetliga inre marknaden och kulturell mångfald. Denna motsättning går inte att önska bort, den måste hanteras och om inte det ena ska få ge med sig helt och hållet så måste en balans mellan de båda etableras och kompromisser göras. Det är därvid av yttersta vikt att politiska beslutsfattare är medvetna om balansakten och vilka eftergifter som görs på respektive sida, vare sig balansen blir resultatet av uttryckliga regleringar eller av marknadskrafterna. 4

5 I Unescokonventionen till skydd för kulturell mångfald fastslås skyddet för kulturell och språklig mångfald och därmed också medlemsstaternas rätt att bedriva och utveckla sin nationella kulturpolitik, inbegripet nationella stödsystem för inhemsk kultur. Den kulturella mångfalden på filmområdet erkänns specifikt genom EU-kommissionens meddelande om statligt stöd till filmsektorn, som ger medlemsstaterna rätt att behålla och utforma nya stöd till filmer och AV-produkter i det egna landet. Viktigt i sammanhanget är också EU:s public service-meddelande från 2009, som tas upp i den aktuella grönboken, och som även det har stor betydelse för den audiovisuella sektorn i Europa. När det gäller den första frågan i rutan om Frågor för det offentliga samrådet under avsnitt 2.1. vill KLYS och Copyswede, vid sidan om sådana uppenbara förklaringar till de amerikanska bolagens framgångar som den nordamerikanska hemmamarknadens storlek och tekniska nivå och den välutvecklade industristrukturen i Nordamerika, såväl avseende produktion som distribution av audiovisuellt innehåll, påpeka att det inte föreligger några kulturella hinder för de amerikanska bolagen på den fragmenterade EU-marknaden. När det gäller de eventuella språkliga hinder som kan föreligga hos många människor finns nästan alltid de ekonomiska förutsättningarna för språkliga adaptioner av det amerikanska innehållet. Man skulle kunna tänka sig utökade offentliga stöd för adaptering och marknadsföring, som ett sätt att stimulera efterfrågan på europeisk film. I slutänden handlar dock efterfrågan om kulturell relevans och intresse för konsumenterna. Detta är ett av de avgörande skälen till att t ex audiovisuella medietjänster på begäran är anpassade efter regionala marknader som är språkligt och kulturellt avgränsade. En viktig faktor som KLYS och Copyswede vill lyfta fram i sammanhanget och som vi menar har avgörande betydelse för att den europeiska AV-marknaden ska utvecklas och blomstra och därmed bättre kunna hävda sig gentemot den amerikanska marknaden, är att säkerställa handlingsutrymme för EU och dess medlemsstater att utveckla sin egen filmoch kulturpolitik, t ex att kunna införa nya stimulans- och stödåtgärder även för digitala AV-tjänster. För att säkerställa ett sådant handlingsutrymme krävs enligt KLYS och Copyswede att den kulturella och audiovisuella sektorn uttryckligen undantas från internationella frihandelsavtal, såväl bilaterala som multilaterala. Ett aktuellt exempel är frihandelsavtalet mellan EU och USA, det sk TTIP eller TAFTA, där handelsministrarna nyligen beslutade att undanta kultur och AV-sektorn från EUkommissionens förhandlingsmandat, mycket tack vare Frankrikes tydliga linje i frågan. Det vore önskvärt om även den svenska regeringen insåg den kulturpolitiska vikten av att driva denna linje i frihandelssammanhang. 5

6 KLYS och Copyswede kommer eventuellt att utveckla sina synpunkter när det gäller den aktuella Grönboken i vårt svar direkt till EU-kommissionen i slutet av augusti. Det kommer i så fall självklart också att skickas till Kulturdepartementet för kännedom. För KLYS För Copyswede Ulrica Källén Lörelius Förbundssekreterare/jurist Mattias Åkerlind VD 6