Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

Transkript

1 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart omfattar vissa grupper eller yrken, som journalister eller journalistiken, utan alla medborgare. Åsikter ska kunna uttryckas och bemötas i en öppen debatt. Om medborgarna inte är informerade om samhällsutvecklingen eller om beslut som förtroendevalda, myndigheter och företag står i begrepp att fatta, har de inga möjligheter att påverka beslut eller samhällsutveckling. Öppenhet och insyn är av avgörande betydelse för att bevara och utveckla demokratin. Med tanke på att den snabba utvecklingen inom EU alltmer påverkar medborgarna måste arbetet inom gemenskapen präglas av insyn och offentlighet så att den enskilde medborgaren känner att han eller hon förstår och kan påverka besluten. Målet för EU:s offentlighetsreglering bör således vara att offentlighet är huvudregeln och att undantagen från denna huvudregel ska vara så få som möjliga och grundas på väl avvägda skaderekvisit som allmänheten kan förstå. Svenska Journalistförbundet

2 Yttrande, Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Inledande synpunkter Journalistförbundet konstaterar att öppenheten i EU har förbättrats efter framför allt förordningen 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar från Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Innan förbundet svarar på grönbokens frågor vill förbundet framföra följande synpunkter: Handläggningstiden på 15 dagar (som kan förlängas ytterligare 15 dagar) för att få ett beslut på begäran om att få ut handlingar är för lång. Målet för EU:s handlingsrutiner måste vara att begärd handling ska lämnas ut omgående och att detta blir en naturlig del i nas verksamhet. Allt för många handlingar översätts inte till alla medlemsstaters eget språk. Detta kan utgöra ett allvarligt hinder för insynen. Där bör en förbättring ske. Kravet på advokat som rättsligt biträde för att kunna överklaga till förstainstans innebär ett stort ekonomiskt och praktiskt hinder för de flesta medborgare. Därmed minskar möjligheten till insyn. Förbundet anser att det är nödvändigt att kravet på rättsligt biträde tas bort. Förbundet var redan vid förordningens införande och är fortfarande kritiskt till artikel 4.5. Den ger den medlemsstat som vidarebefordrat en handling till EU:s vetorätt för utlämnade av handling till tredje part. Vi anser att den institution som mottagit handlingen ska ha suverän beslutsrätt. Svenska Journalistförbundet

3 Yttrande, Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Förbundets svar på frågorna i grönboken Fråga 1: Hur uppfattar du att den information som ges genom nas register och webbplatser är? Informationen är innehållsrik men svårtillgänglig. Som framgår av grönboken måste ärende- och handlingsregistren hos EU:s förenklas så att det blir lättare för medborgarna att hitta de handlingar de är intresserade av. Fråga 2: Bör större vikt läggas på att främja spridning av information, eventuellt inriktad på områden av särskilt intresse? Det väsentliga är att regelverket underlättar för medborgarna att hitta det material de söker och att EU:s aktivt hjälper den/de medborgare som söker handlingar. Fråga 3: Skulle en enda uppsättning regler för tillgång till handlingar, inklusive miljöinformation, ge medborgarna större klarhet? Svar Ja. Inriktningen på dessa regler ska präglas av offentlighet som huvudregel. Se vidare kommentarer ovan. Fråga 4: Hur bör undantaget som finns i artikel 4.1 i förordning 1049/2001 förtydligas för att garantera tillräckligt skydd för personuppgifter? Svar Ett förtydligande kan innebära att en avvägning enligt svenska regler om skaderekvisit ska göras. Intresset av offentlighet ställs då mot intresset av att Svenska Journalistförbundet

4 Yttrande, Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens skydda enskild för den skada ett utlämnade skulle kunna kan innebära. Alternativet kan vara alternativ A i grönboken med beviljande av partiella handlingar där personuppgifterna är borttagna. Förbundet förordar dock ett skaderekvisit där varje förfrågan om att få tillgång till en handling avgörs från fall till fall allt efter handlingens innehåll. Fråga 5: Hur ska undantaget som ska skydda kommersiella och ekonomiska intressen klargöras (artikel 4.2, första strecksatsen). Enligt artikelns nuvarande utformning ska en begäran att ge tillgång till en handling vägras om ett utlämnade skulle undergräva skyddet för en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter. Förbundet anser att undantaget är allt för generellt och omfattande. Det är dessutom otydligt formulerat och ger inte myndigheterna någon egentlig vägledning för om en begäran ska beviljas eller ej. Även här kan ett skaderekvisit införas. Myndigheten ska således fråga sig om ett utlämnade normalt brukar innebära skada för något intresse som sekretess ska skydda. Öppenhetsintresset måste vägas mot den eventuella skadan och i det fallet ska de demokratiska värdena av öppenheten anses ha företräde. Fråga 6: Mot bakgrund av erfarenheterna hittills, finns det särskilda bestämmelser för hantering av ansökningar som är klart orimliga eller olämpliga med tanke på tidsramarna. Tidsgränsen på 15 dagar är för journalister som i dag arbetar med ständig deadline på grund av internet en alldeles för lång tidsram. Det framgår också av det faktum att bara två procent av de som begär handlingar enligt 1049/2001 är journalister. Journalistförbundet anser att en tidsram på 48 timmar är rimlig. Förbundet vänder sig mot uttrycken orimliga och olämpliga.

5 Svenska Journalistförbundet Yttrande, Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är medborgarna som ska få tillgång till handlingar inom EU:s. För medborgaren som begär ut handlingar är begäran antagligen varken orimlig eller olämplig. Ju mer effektiva EU:s blir, desto lättare blir det också att hantera begäran om tillgång till handlingar. Se även de inledande kommentarerna. Fråga 7: Med tanke på innehållet i databaserna, bör begreppet handling omfatta det slag av information som kan hämtas genom att använda de sökverktyg som finns? Svaret är ja. Dessutom bör begreppet handling omfatta alla de handlingar, såväl i pappersform, digital form eller i elektroniska databaser, som upprättats eller inkommit till institutionen. Fråga 8: Bör förordningen ange före och efter vilka fall undantag skulle eller inte skulle tillämpas? Frågan är fel ställd. Förbundet ser inget motsatsförhållande mellan god förvaltning och öppenhet. Även om det medföra arbete att ge allmänheten tillgång till handlingar, ska det ingå som en naturlig del i myndigheternas arbetsuppgifter och planering. Övriga kommentarer Förordningens omfattning Förordningen 1049/2001 gäller idag bara handlingar hos parlamentet, kommissionen och rådet. Förbundet anser att den ska omfatta även EGdomstolen och Europeiska Centralbanken. När exempelvis en medlemsstat vill intervenera i ett pågående mål i domstolen, är det mycket svårt eller omöjligt att få ut handlingar i det aktuella målet av

6 Svenska Journalistförbundet Yttrande, Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens domstolen. Det är inte tillfredsställande att demokratisk påverkan på detta sätt förhindras eller fördröjs. Europeiska centralbankens räntepolitik har stor betydelse för medborgarnas ekonomi. Därför bör medborgarna ges insyn i bankens räntepolitik och inte bara i dess administrativa rutiner. De slutna överläggningarna I detta sammanhang vill förbundet slutligen hänvisa till den undersökning förbundet gjorde i maj 2004 om den ökade insynen i EU som infördes i december Sammanfattningsvis kan vi konstatera att politiska hänsyn får gå före rätten till insyn och öppenhet. Framför allt lämnas inte medlemsländernas ståndpunkter i aktuella frågor ut före beslut. Förbundet inser att det ibland av förhandlingsmässiga skäl är nödvändigt att hålla viss information inom en mindre krets för en kortare tidsperiod. Samtidigt har medborgarna berättigade krav på att få reda på var de olika medlemsländerna står i viktiga frågor innan beslutet väl är fattat. Och det går att arbeta på andra sätt även inom EU: Inför förslaget till ny konstitution arbetade det så kallade konventet under mycket stor öppenhet och bjöd in intresserad allmänhet, organisationer och andra att komma med synpunkter som sedan kunde tas till vara i de kommande förhandlingarna. Sedan september 2006 sänds rådets offentliga överläggningar och debatter över Internet. Slutligen konstaterar Journalistförbundet att systemet med registrering av lobbyister som besöker EU:s är bra, det ökar öppenheten och insynen för medborgarna. Däremot hotas samma öppenhet och insyn om systemet tillämpas på journalister det skulle då innebära ett stort hot mot meddelarfrihet och källskydd. Med vänlig hälsning SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET Agneta Lindblom Hulthén Förbundsordförande

7