Politisk kommunikation

Transkript

1 Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist

2 Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?

3 Medier och journalistik Medier kanaler för informationsspridning (form) Journalistik en specifik form av medieinnehåll

4 Redaktionellt material Landsortstidningar: ca 40 procent av innehållet

5 Medier har både en organisatorisk och en teknisk sida Organisatoriskt: medieföretag som ägnar sig åt informationsspridning Tekniskt: form av informationsspridning ex tv, radio eller tidningar

6 Journalistik en specifik form av medieinnehåll. Journalistik handlar om verkligheten och om vad som är sant inte fiktion Bortom journalisternas åsikter och värderingar Ska vara möjligt att kontrollera

7 Journalistik Lojalitet till sanningen Fyller en viktig demokratisk funktion Objektivitet Verifikation d v s granska och kontrollera

8 Pressutredningen 1994: Massmedierna uppgifter för den fria åsiktsbildningen: 1/ Förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor 2/ Granska de inflytelserik i samhället 3/ Låta olika åsikter komma till tals

9 Men kan journalisten vara en spegelbild av verkligheten? Kan journalisten vara objektiv?

10 Olika former av medieinnehåll Syfte Relation till sanningen Relation till allmänintresset Journalistik Reklam Propaganda Underhållning Att berätta om/beskriva verkligheten Sanningskravet absolut Det journalistiska innehållet ska vara sant och relevant Allmänintresset viktigare än egenintresset Att locka köpare Sanningskravet relativt. Det som står ska vara sant, men det måste inte vara hela sanningen Allmänintresset underordnat egenintresset Att övertyga och övertala Sanningskravet relativt. Det som står ska vara sant, men det måste inte vara hela sanningen Allmänintresset samma sak som egenintresset Att underhålla Sanningskravet ointressant Allmänintresset är irrelevant

11 Journalistisk objektivitet omöjlig att uppnå Verkligheten obegränsad medan mediernas format är begränsade. Det handlar om att välja och att välja bort. Medierna produceras kommersiellt med syfte att nå så stor publik som möjligt Journalister är individer och därmed också subjektiva

12 Är journalistisk objektivitet önskvärt? Kan gynna mäktiga grupper i samhället eller etablerade beskrivningar av samhället (de som har makt formar också bilden av samhället) Journalistiken måste få vara engagerad för att avslöja maktmissbruk eller för att åstadkomma någon konkret förändring.

13 Jörgen Westerståhls objektivitetsbegrepp Objektivitet Saklighet Opartiskhet Sanning Relevans Balans Neutral position

14 Men vem har makten över det journalistiska innehållet? Ägarna? Journalisten?

15 Medierna som kollektiv kan ha stor makt medan enskilda medieföretag och deras journalistik kan vara tämligen maktlösa.

16 Makten över journalistiken villkoras av: politiska och juridiska villkor ekonomiska villkor källor kulturella värderingar teknologiska villkor mediepubliker konkurrens med andra medieföretag

17 Dessa faktorer påverkar medieföretagen. Indirekt påverkar det också nyhetsredaktionerna och journalistiken.

18 Andra faktorer som påverkar det journalistiska urvalet/utbudet Individuella faktorer (journalisternas utbildningsnivåer, bakgrund, erfarenheter, yrkesetik och värderingar) Medierutiner (hur nyheter införskaffas, behandlas, paketeras och nyhetsvärderas) Organisatoriska faktorer (ägarförhållanden, traditionell chefred eller publisher, företagets organisatoriska uppbyggnad) Extramedienivån (mediernas förhållande till källorna ex politiska organisationer konkurrens på marknaden, teknologisk nivå) Ideologisk nivå (samhällets kulturella och ideologiska värderingar och hur de påverkar journalistikens innehåll)

19 Medierna befinner sig i ett spänningsfält mellan politik och marknad. Oerhört viktiga för demokratin Kommersiella medieföretag strävar efter att gå med vinst. Vad betyder presstödet?

20 Det saknas inte ett system för att granska medierna och deras publicistiska åtaganden. Etiska spelregler (Spelregler för press, radio och TV) Pressombudsmannen Pressens opinionsnämnd Granskningsnämnden för radio och TV

21 Ökad kommersialisering tunnar ut den journalistiska kvaliteten Alternativen och ökat medieutbud har medfört att publicistiska värden minskat i förhållande till ekonomiska värden Nu gäller det att producera och distribuera innehåll som är så billigt som möjligt och som når en publik som är attraktiv för annonsörerna.

22 Makten över det journalistiska innehållet har förskjutits från journalister till marknadsavdelningar och annonsörer. Medierna har därmed tappat en del av makten över det journalistiska innehållet.

23 Skillnader mellan privata mediekanaler och SVT även om SVT tvingats anpassa sig till viss del. Jmf Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths idé om ett smalare SVT

24 Vilken makt har medborgarna över journalistiken? Medborgarna saknar i allmänhet kunskaper för att göra informerade val (nyhets och samhällsjournalistik) Konkurrensen minskat trots fler radio och tv kanaler. Huvuddelen satsar på underhållning och sport. Antalet tidningar minskat. Annonsörer inriktade på att nå målgruppen kvinnor mellan 18 och 34 år. Begränsar utformning och utbud av program (marginalkonsument)

25 Internet kan bli lösningen Citizen journalism vem som helst kan skapa en hemsida, blogg och använda den för journalistiska och samhällsdebatterande syften

26 Vad betyder nyhetskällorna för makten över journalistiken? Journalistikens viktigaste råvara. Sker i det dolda, inte offentligt. Källor anonyma. Stora skillnader mellan länder.

27 Journalistik större trovärdighet än reklam Därför satsar politiska partier, företag och andra stora resurser på informationsavdelningar och PR. I den här kampen om mediernas intresse har officiella källor större inflytande över journalistiken

28 Tillgång till resurser för att påverka journalistiken Information subsidies subventionera en nyhet för att lättare kunna publicera den (pressmeddelanden, opinionsundersökningar, seminarier, visningar etc)

29 Konflikter skapar nyhetsvärde Indexing model först när det råder konflikt blir det en nyhet

30 Skilj mellan makt som har möjlighet att påverka och makt som rätt att bestämma I slutändan är det journalisterna som har makten att bestämma vad nyheterna ska handla om, hur de ska vinklas och gestaltas.

31 Slutsats: Officiella källor har mer makt över journalistikens innehåll än icke officiella källor Källornas makt handlar om makt som möjlighet att påverka Journalisternas makt handlar om makt som rätt att bestämma Källorna har mer makt om vad nyheterna ska handla om än över hur nyheterna utformas och gestaltas.

32 Vilken bild av politik och samhälle ger nyhetsjournalistiken? Nyhetsjournalistiken är den viktigaste källan till information om det som händer utanför egna erfarenheter Begränsning av mediernas format innebär att välja och välja bort Mediernas bild av verkligheten är ofullständig. En mycket liten av nyheterna del når till redaktionerna, än färre väljs ut.

33 Olika medier tenderar att välja samma frågor eller händelser. Finns likheter i nyhetsurvalet och nyhetsvärderingen. Nyhetsurval vad som i slutändan publiceras Nyhetsvärdering hur möjliga nyheter värderas. En nyhet kan publiceras även om den inte värderas speciellt högt (ex om det finns bra bilder att illustrera med)

34 Handlar också om att försöka hitta nyheter som passar det egna medieformatet. Jmf kommersiell TV med SVT.

35 Handlar också om att utveckla berättarteknik för att fånga uppmärksamhet Tillspetsning Förenkling Polarisering Personifiering etc

36 Mjuka och hårda nyheter Nyheter som väljs ut därför att de antas intressera människor och för att de anses viktiga Hårda nyheter (politik, ekonomi) Mjuka nyheter (sport, underhållning) Hur stor andel är hårda respektive mjuka nyheter i SVT:s Aktuellt och Rapport, TV4 Nyheterna, morgontidningar och kvällstidningar?

37 40% av nyhetsinslagen i SVT var hårda nyheter 35% i TV4 Nyheterna 20% i morgontidningarna 10% i kvällstidningarna Hur stor andel mjuka nyheter finns i de olika medierna?

38 SVT 6% (Aktuellt), 4% (Rapport) 20 % (DN), 16% (Svenska Dagbladet) 38% (Aftonbladet och Expressen) Andelen mjuka nyheter har ökat under de senaste decennierna

39 Personifiering 80% av kvällstidningarnas förstasidor präglas av en hög grad av personifiering Jmf: DN 57%, Rapport och Aktuellt 45% Slutsats: Personifiering är mycket framträdande berättarteknik i svensk nyhetsjournalistik

40 Polarisering och konflikt inte lika förekommande och använt 31% av nyheterna hade någon typ av konflikt 54% av politiska nyheter hade inslag av konflikt.

41 Journalistiska ideal och förhållningssätt från Upplysning ( ) påverkan och folkbildning 2. Spegling ( ) spegla samhället objektivt och sakligt 3. Granskning ( ) journalisterna skulle stå på medborgarnas sida mot samhällsinstitutioner. Påverka publik och politik 4. Tolkning (1985 ) Journalistiken populariseras och tolkar verkligheten åt publiken

42 Är journalisterna granskare? Jo, om de själva får säga det. Journalisternas yrkesideal visar 80 procent anser att det är viktigt att vara granskare. Men.. Valrörelsen 2002 visade att bara en (1) procent av artiklarna innehöll granskningar

43 Däremot är tolkningar allt vanligare Tidningarnas nyhetsanalyser/krönikor Journalister intervjuar journalister I valet 2006 var 36% av nyheterna tolkade

44 Är journalistiken medveten partisk? Anklagelser om journalistiken gynnar vissa partier och åsikter. Vänstern: de flesta medier är privatägda, kommersiella och har en borgerlig tillhörighet. Högern: journalisterna står till vänster om allmänheten.

45 Men stämmer detta? Ägarnas främsta intresse är att tjäna pengar. Det är inte ägarna som utformar journalistiken, skriver artiklarna och utformar nyhetsinslagen Journalisterna är medvetna om att det är en politiskt sett blandad publik man vänder sig till. De är utbildade och tränade att skilja mellan egna åsikter och arbetet som journalist.

46 Däremot avspeglas ett lands kulturella och sociala normer i journalistiken. Frågor, värderingar etc som innebär att vissa inte får någon plats i journalistiken. De avviker från normerna Jmf Sverigedemokraterna legitimitetsfråga Är journalistiken moralens väktare i samhället?

47 Uppgift till på torsdag Fyra tidningar ligger till underlag: DN, Aftonbladet, NWT och Värmlands Folkblad. Välj dagens (tisdag) eller onsdagens tidningar Halva klassen läser Aftonbladet och NWT Halva klassen läser DN och Värmlands Folkblad Uppgiften är individuell och ska lämnas in skriftligt. Redovisning på torsdag.

48 Uppgift: Ge exempel på konflikt som gett nyhetsvärde Ge exempel på subsiderade nyheter (Information subsidies) Finns det några officiella källor Ge exempel på tolkningar/analyser Ge exempel på berättarteknik tillspetsning, förenkling, personifiering, polarisering eller annat Hitta en specifik nyhet som passar just dina medier

49 Dessutom Ni ska läsa ledarna i de två tidningar som ni studerar. Hur kommer det sig att just den frågan debatteras? Speglar tidningens ägarförhållanden och ev politiska beteckning innehållet i ledaren? Hur skiljer sig ledaren från övrigt material i tidningen? På torsdag ska ni också själva få pröva på att skriva ledare utifrån ett givet ämne.