MEDIERNAS MEKANISMER: Journalistik, nyhetsvärdering m m MKV A HT09

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MEDIERNAS MEKANISMER: Journalistik, nyhetsvärdering m m MKV A HT09"

Roland Bengtsson
för 6 år sedan
Visningar:

1 KORT VERSION AV VISAD POWER POINT MEDIERNAS MEKANISMER: Journalistik, nyhetsvärdering m m MKV A HT09 FÖRELÄSN. 17/11-09 Liselotte Englund MKV HT09

2 JOURNALISTIK -Vad är det för dig? -Vad skiljer journalistik från andra skrivna och -Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former?

3 Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval, bearbetning och presentation av material i massmedier som på resultatet av denna verksamhet: det redaktionella innehållet i medierna. Journalistik avser ytterst att skildra verkligheten; den skiljer sig från skönlitteratur genom att inte syssla med fiktion och från vetenskapligt arbete genom krav på aktualitet. Benämningen journalistik avsåg ursprungligen nyheter och reportage i tidningar och tidskrifter ("journaler"), men har senare breddats till att omfatta även radio och TV.

4 Journalistik är dramaturgi (inte bara informativ nyhetsproduktion) n) Journalistik är viljan, lusten och förmågan att berätta. Att berätta utan att fabla. Att konstfullt och medvetet balansera på gränsen mellan fakta och fiktion. Journalistik eftersträvar sanningsenlighet, men också efter en berättelse (Göran Rosenberg)

5 Journalist är också ett hopkok med finess ;-) Som att tillaga en fond. Börja med råvarorna, fiskskrovet och köttbenen. Komplettera med några pepparkorn och kanske lite grönsaker. Koka ut det gottaste, sila spadet och ånga därefter bort det överflödiga vattnet, så att en riktigt koncentrerad fond återstår. När man reducerat har man den färdiga basen för den sås man ska åstadkomma. Tillsätt då grädde och eventuellt ent ellt konjak. Salta och blanka av med smör (Erik Fichtelius: Nyhetsjournalistik. Tio gyllene regler )

6 = Journalistik är ingen replik av verkligheten Journalister dramatiserar och kryddar

10 Förklaring objektivitetsmodellen 1.Saklighet 2. Opartiskhet Sanning: Det man rapporterar ska vara så korrekt och kontrollerat som möjligt Relevans: Man ska ge en händelse det utrymme som är skäligt Balans: Ingen part eller åsikt ska få större utrymme än någon annan Neutral presentation: Man ska inte ge värderande omdömen eller ta ställning för eller emot en part

11 Journalistiken förr och nu Förr: (dominerande före 1950) citerande/refererande, beskrivande, partipolitisk Idag: (löpande utveckling efter 1950) kommenterande, analyserande, tolkande, spekulerande oberoende CD: 1934 spår 10: Från ratten till rätten! spår 23: mikrofonen är nyfiken spår 26: Karlstad 350-årsjubilerar CD 1964: spår 11:månbilder

12 Journalistiska yrkesideal Folkbildaren Murveln Hantverkaren Skjutjärnsjournalisten Underhållaren Varumärket Innehållsleverantören Multireportern

13 Åsiktsjournalistik Ibland anses det ok att ta ställning, t.ex. i: Ledare Krönikor Sportartiklar Kulturartiklar Recensioner Kampanjer (ex antirökning, bröstcancer)

14 Idealen kontra verkligheten I verkligheten formas journalistiken inte enbart av idealen utan också av: Juridiska villkor Mediepolitik Ekonomi Teknik Kulturella och samhälleliga värderingar Källor och påtryckargrupper

15 Journalistikens kommersialisering Innehållet ska i första hand vara lönsamt i andra hand informativt Billiga nyheter som lockar en stor publik prioriteras Man gör underhållning av verkligheten

16 Vad är en nyhet? Massmedieforskare har kommit fram till några olika slutsatser. Till de gemensamma kriterierna hör att medierna framförallt koncentrerar sig på: Dramatiska händelseförlopp (oväntat oviss utgång) (oväntat, oviss utgång) Konfrontationer mellan olika parter (eller andra kontraster) Personer (identifikation, insyn i det privata, liten-mot-stor, kändisskap med mera)

18 Mediejuridik + regler och normer (= nästa delkurs i Mediemek.) Publicitetsreglerna Yrkesreglerna Reglerna mot textreklam PRESSOMBUDSMANNEN PRESSENS OPINIONSNÄMND GRANSKNINGSNÄMNDEN FÖR RADIO OCH TV

19 NYHETSVÄRDERING Enligt NE: nyhetsvärdering, bedömning av vilka inkommande nyheter som är värda att förmedla samt vilket utrymme och vilken placering de ska få i rapporteringen. Förenklat kan värderingen sammanfattas i identifikation, som underlättas av närhet i tid, rum och kultur, samt sensation, som bygger på främst hur ovanlig och oväntad nyheten är. Urvalet styrs även av t.ex. politisk ideologi. Se även gate-keeper.

20 gate-keeper [ge i tki:pə] i (engelska), 'grindvakt', begrepp inom medie- och kommunikationsforskning som betecknar de mekanismer som styr urvalet av nyheter i massmedier och andra informationskanaler. Jämför nyhetsvärdering.

22 Nyhetsvärdering, enl. Henk Prakke TIDSMÄSSIGT AVSTÅND Perfekt Imperfekt Presens Engagemang KULTURELLT AVSTÅND Kännedom Intresse HÄNDELSE AVSTÅND Centrum Omgivn. Periferi i RUMSLIGT

23 En nyhet ska (enligt Walter Lippman, am. Journalist, 1924) a) väcka känslor hos mottagaren b) erbjuda läsaren möjlighet till identifikation

24 Håkan Hvitfelts 10 punkter om vad som blir en nyhet: 1. Politik, ekonomi samt brott och olyckor 2. om det är kort geografiskt eller kulturellt avstånd till 3. händelser och förhållanden som 4. är sensationella och överraskande 5. handlar om enskilda elitpersoner och 6. beskrivs tillräckligt enkelt men 7. är viktiga och relevanta, 8. utspelas under kort tid men som del av ett tema 9. samt har negativa inslag 10. och har elitpersoner som källor

25 Att avgöra vad som blir en nyhet En nyhet ska vara: Aktuell. Gamla nyheter har läsaren redan hört eller läst om. Intressera många. Dagstidningar vänder sig till alla. Inträffa nära. Vi är mer intresserade av det som händer nära oss eller där människor "hemifrån" är inblandade (närhetsprincipen). Andra saker som har betydelse: Tidningen vill helst vara ensam om att ha nyheten Nyheten berättar om något som är överraskande eller ovanligt Nyheten handlar om någon "offentlig person" Nyheten avslöjar felaktigheter i samhället Nyheten handlar om lag- eller regelbrott Nyheten har en rolig vinkel Det finns bra bilder till nyheten Det handlar om den lilla människans kamp mot makten (källa: TiS)

26 Enligt docent Bengt Johansson, JMG: Källa: Johansson, Bengt (2008) Vid nyhetsdesken. En studie av nyhetsvärdering vid svenska nyhetsredaktioner. Studier i politisk kommunikation nr 19:2008. Sundsvall: Demokratiinstitutet (OBS denna sida/bild + nio följande sidor härrör från källan) Nyhetsvärderingens två styrfält: 1. VIKT: Vad man anser att publiken bör veta 2. INTRESSE: 2. INTRESSE: Vad man tror att publiken vill ha

27 Nyhetsurval Utöver nyhetsvärderingen gör ett urval av nyheter, bland annat utifrån: Konkurrens, kommersialisering Ekonomiska resurser med mera.. Präglat av MEDIELOGIKEN = A) Mediets sätt att berätta och fånga publikens uppmärksamhet B) Formatet hur väl nyheten passar i mediets formspråk C) Mediernas rutiner

28 Nyheter är väldigt mycket rutin Mycket planerat i förväg Olika medier gör relativt likartade bedömningar Intresse går före vikt

29 Vad värderar journalisterna?

30 Vad påverkar nyhetsvärderingen enligt journalisterna?

32 Medialiseringstekniker, enligt Gudmund Hernes (= tekniker medierna använder för att locka till sig publikens intresse)

33 Publicera eller inte?

34 Egna eller delade nyheter?

35 NYHETSFÖRMEDLING

39 en av Sveriges många bildbyråer för pressfoto

40 JOURNALIST JOURNALIST(yrkesroll/profession/person) JOURNALISTKÅREN Vem är journalist?

41 Def. enl. NE: journalist, redaktionell medarbetare i massmedieföretag vilken självständigt framställer, samlar in, väljer ut och redigerar material. I yrkesrollen markeras två huvudprinciper: vikten av oberoende och vikten av kritisk granskning. I den förra ligger att journalister inte ska vara knutna till olika maktgrupper i samhället, t.ex. politiska partier eller företag, i den senare att journalister inte bara ska förmedla nyheter utan i egenskap av allmänhetens företrädare även granska det som händer.

42 Vem är då INTE journalist? (enl NE) T ex en informatör, person som yrkesmässigt lämnar information; ofta om komplicerade sammanhang gpå ett populärt p sätt. Vanligt är att informatörer har journalisterfarenhet.

43 DET JOURNALISTISKA ARBETET Tre kritiska punkter: En representativ bild av medborgarna? Förespråkare för medborgarnas intressen? Riktigheten i rapporteringarna?

Relevanta dokument

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010

Journalistik. Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik Mediernas mekanismer Ht 2010 Journalistik? Vad är det för dig? Vad skiljer journalistik från andra skrivna och berättade former? Def. enl. NE: journalistik, benämning på såväl insamling, urval,