FORSKNING OM JOURNALISTIK I

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "FORSKNING OM JOURNALISTIK I"

Bernt Pettersson
för 7 år sedan
Visningar:

1 FORSKNING OM JOURNALISTIK I JOURNALISTIK I TEORI OCH PRAKTIK JESPER STRÖMBÄCK

2 JOURNALISTIK SOM FORSKNINGSOMRÅDE Journalistikens ideal vad utmärker den goda journalistiken? Journalistikens innehåll vad präglar journalistikens innehåll? Journalistikens produktionsprocesser vad formar journalistiken? Journalistikens utövare vilka är och vad utmärker journalister? Journalistikens publiker vilka tar del av och följer journalistiken? Journalistikens effekter hur påverkar journalistiken? Normativa perspektiv Empiriska perspektiv Kritiska perspektiv

3 LITTERATUR Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar, av J. Strömbäck Journalistiken, objektiviteten och partiskheten, av B. Johansson Politisk nyhetsjournalistik, av J. Strömbäck Journalistikens publiker, av I. Wadbring

4 VAD ÄR JOURNALISTIK? The primary purpose of journalism is to provide citizens with the information they need to be free and self-governing. (Kovach & Rosenstiel, 2001) att förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor. (Pressutredningen -94)

5 JOURNALISTIK OCH ANNAT MEDIEINNEHÅLL Journalistik är inte vilket medieinnehåll som helst Medier och journalistik är inte synonymer Journalistik den enda form av medieinnehåll där man kan ställa kravet att innehållet är sant, relevant och verifierat Journalistik den enda form av medieinnehåll där man kan ställa kravet att innehållet är objektivt

6 WESTERSTÅHL S OBJEKTIVITETSMODELL Objektivitet Saklighet Opartiskhet Sanning Relevans Balans Neutral presentation

7 OBJEKTIVITET SOM METOD Lägg aldrig till någonting som du inte säkert vet. Vilseled aldrig publiken vare sig genom val av information eller genom val av berättarteknik. Var så öppen som möjligt med hur du arbetar, vilka källor du använder och med vilka motiv du har. Det mediepubliken behöver veta för att kunna värdera en nyhet, inklusive dess sanningshalt, det ska inkluderas i artiklarna eller inslaget. Förlita dig på din egen självständiga rapportering. Var ödmjuk inför din möjlighet att veta allt.

8 NYHETSVÄRDERINGAR OCH NYHETSURVAL Att händelsen gör människor medvetna om missförhållanden i samhället Att händelsen har konsekvenser för människors vardagsliv Att händelsen ökar människors insikter och kunskaper Normativ betydelse 4,68 3,67 4,61 3,90 4,59 3,22 Att händelsen intresserar många människor 4,23 4,24 Faktisk betydelse Att händelsen är sensationell och oväntad 3,94 4,68

9 NYHETSVÄRDERINGAR OCH NYHETSURVAL Faktisk betydelse Att händelsen är sensationell och oväntad 4,68 3,94 Att händelsen är dramatisk och oväntad 4,47 3,70 Att det handlar om en exklusiv nyhet 4,33 3,45 Att det egna mediet är först med att rapportera om händelsen 4,28 3,18 Att händelsen intresserar många människor 4,24 4,23 Normativ betydelse

10 NYHETSVÄRDERINGAR OCH NYHETSURVAL Nyhetsvärderingar och nyhetsurval är inte samma sak Nyhetsvärderingar handlar om hur journalister värderar olika händelser och vad de anser bör ha betydelse vid nyhetsurvalet. Nyhetsurval handlar om vad som faktiskt publiceras som nyheter och vad som utmärker dessa nyheter.

11 TRE OLIKA STYRFÄLT Betydelse som styrfält: föreställningar om vad publiken behöver veta Intresse som styrfält: föreställningar om vad publiken vill veta Mediernas egna format och behov som styrfält: mediernas format och logiker

12 TEORIN OM MEDIELOGIKEN Kärnan i teorin: ett mediums innehåll beror på vilket innehåll som passar dess format, organisation, yrkesmässiga normer och behov av uppmärksamhet. Mediernas egna format och behov snarare än verkligheten är avgörande för vad nyheterna handlar om. Mediernas egna format och behov formas av tre faktorer: Journalistisk professionalism Marknadsorientering Tillämpade medietekniker Berättartekniker som tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering, personifiering, stereotypisering

13 FAKTORER SOM PÅVERKAR JOURNALISTIKEN Sociala system Individer Medierutiner Sociala institutioner Medieorganisationer

14 OLIKA TYPER AV PARTISKHET Medveten Omedveten Dold Propaganda Kulturell partiskhet Öppen Partiskhet Strukturell partiskhet

15 TRE SFÄRER Sfär av legitima konflikter Sfär av konsensus Sfär av avvikelser

16 TIO NYHETSFAKTORER I Ju viktigare och mer relevant en nyhet upplevs vara, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju större publikens intresse för en möjlig nyhet anses vara, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju mer en möjlig nyhet handlar om kända, statusfyllda eller mäktiga personer, organisationer eller nationer, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju närmare tidsmässigt, geografiskt och kulturellt en möjlig nyhet utspelar sig, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju mer en möjlig nyhet kan rapporteras med hjälp av berättartekniker som tillspetsning, förenkling, polarisering, konkretion, personifiering, intensifiering och stereotypisering, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den;

17 TIO NYHETSFAKTORER II Ju mer en möjlig nyhet passar mediernas format, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju med nyhetskällor har subventionerat en möjlig nyhet så att den är billig att bevaka och passar medielogiken och mediernas format, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju mer en möjlig nyhet passar de frågor, processer eller berättelser som redan är på mediernas dagordningar, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju mindre krav en möjlig nyhet ställer på publiken, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den; Ju mindre resurser i form av arbetstid etc det krävs för att bevaka en nyhet, desto större är sannolikheten att medierna ska rapportera om den.

Relevanta dokument

Politisk kommunikation

Politisk kommunikation Journalistikens politiska villkor och uttryck Föreläsning 2 VT 2011 Gary Bergqvist Medierna förmedlar oftast allmänhetens bild av verkligheten Vem har makten över mediernas innehåll?