Mer makt åt publiken. Från passivitet till (inter-)aktivitet

Transkript

1 Framtidens medier Vad styr medieutvecklingen? Mediernas Mekanismer 7 nov 2010 Ht 2010 Teknikutveckling Vart är vi på väg? Politiska faktorer Stöd/regler Frivilliga regler Medieorganisation Innehållsproduktion Distribution Publiken Investeringar Annonsering Ekonomiska faktorer Samhällssystem Se Massmedier, s. 385

2 Framtiden ur två perspektiv Optimistens profetior Mer makt åt publiken! Från passivitet till (inter-)aktivitet! Mer information och kunskap! Ökad konkurrens på marknaden! Ökad mångfald i utbudet! Mer valfrihet, individanpassning och flexibilitet! Ökad gemenskap! Stärkt demokrati! Mer makt åt publiken Från passivitet till (inter-)aktivitet Ny teknik (särskilt Web 2.0) tillåter fler människor att bli medieproducenter. Vi behöver inte förlita oss på traditionella medieföretag för att göra våra röster höra. Vår makt ökar i förhållande till mediernas- ( empowered consumers ) Traditionella medier: Bakåtlutande publik vi tar emot det som tillhandahålls. Nya medier: Framåtlutande publik vi söker, skapar och delar med oss av information.

3 Mer information och kunskap Google it! Allt fler individer ägnar sig åt informationsskapande och informationsförmedling. Världen ligger för våra fötter nätet erbjuder all slags information och möjligheter till kunskapande! Ökad konkurrens på marknaden Inte bara Hollywood (Bollywood, Nollywood, etc) Digitaliseringen har bidragit till en explosion av medieinnehåll och kanaler. I och med globaliseringen kan vi ta del av medieinnehåll från världens alla hörn.

4 Independent-film Ökad mångfald i utbudet Ägarkoncentrationen må öka, men antalet mediekanaler och plattformar växer. Allt fler nischade medier innehållet divergerar (bryts ner i olika kategorier ex i subgenrer) Breda massmedier: Lite av allt till alla Smala medier: Mycket av lite till några Exempel: Tidskrifter Det finns en tidskrift för varje person! Exempel: TV4 Från EN kanal till flera nischkanaler

5 Exempel: SR Exempel: Filmgenrer Från EN kanal till flera nischkanaler Hur många subgenrer till skräckfilmsgenren finns det egentligen?! Större flexibilitet och valmöjligheter När vi vill Skräddarsydda medier: Vi bestämmer vilket innehåll vi vill ta del av samt när, var och hur!

6 Var vi vill Hur vi vill Ökad gemenskap 250 miljoner träffar McLuhan 1960-t: Global Village medietekniken suddar ut nationsgränser Internet och sociala medier knyter samman folk från hela världen intressen snarare än nationalitet som förenande faktor.

7 Global samhörighet Deltagarkulturen Folk från hela världen strålar samman i virtuella gemenskaper (ex i fan-communities, forum, Second Life, etc) Kollektiv intelligens - vi delar vår kunskap med varandra (ex. genom wikipedia) Stärkt demokrati Mer information från flera olika källor. Mer information når ut till allt fler. Informationen strömmar åt två håll inte bara från sändare till mottagare. Utökade kontaktmöjligheter mellan medborgarna innebär en revitalisering av det offentliga rummet. Pessimistens profetior Mer makt åt de redan stora och ökad koncentration! Mer desinformation och mindre kunskap! Ökad likriktning i utbudet! Valfriheten är endast skenbar! Pengarna viktigare än publikens väl! Ökande klyftor! Urholkad demokrati!

8 Mer makt åt de redan stora Mer desinformation och mindre kunskap Inga tecken på att ägarkoncentrationen skulle avta. De globala konglomeraten konvergerar och expanderar genom uppköp och sammanslagningar stärker sina positioner ytterligare! Nätet är fyllt av ryktesspridning och falska fakta. Kvaliteten på journalistiken försämras av ständig deadline och nedskurna redaktioner. Underhållning blir viktigare än information. Många fel i TT-nyheter Second Opinion har granskat ett urval av nyheter från TT och funnit brister. Vid en jämförelse med källan till uppgifterna visade det sig att 12 av 50 granskade nyheter innehöll större eller mindre fel. I 11 fall var innehållet i nyhetstexten ensidigt hämtad från källan till pressmeddelandet, och 13 nyheter var omskrivningar av nyheter från andra medier. Många fel i TT-nyheter Nyhet från TT: barn porrsurfar varje timme! I själva verket: Ett pressmeddelande från ett ITföretag som säljer dataprogram för föräldrakontroll av barns surfande Nyheten togs upp av: SvD, TV4, Metro, Norrköpings Tidningar, UNT, Västerbottenkuriren, Aftonbladet, Smålandsposten, Trollhättans Tidning, Dagbladet, VLT, Helsingborgs Dagblad. Sörmlands nyheter, Skånska Dagbladet, Folket, Hallandsposten och många fler.

9 Underhållning framför allt! Sveriges populäraste bloggar 1Kissie KENZA Foki Desiree Nilsson Tyra Sjöstedt Hugo Rosas The Challenge Boy ISABELLE STRÖMBERG Gossips.se år och gravid - Ung mamma Mikaela (Micah) Engla s Showroom Ökad likriktning i utbudet Ökad enfald snarare än mångfald! Det finns visserligen fler kanaler och mediekällor än någonsin men samtidigt ser mycket likadant ut (pga färdiga format, standardisering, samma ursprung etc.) Vinstintressen uppmuntrar till standardisering och färdiga format. Strävan efter synergi betyder att samma innehåll florerar i olika kanaler. Asymmetriska flöden av medieinnehåll från Väst till the rest. Amerikanisering? Andel svenskproducerat innehåll i TV3 och Kanal 5 (2006): 10 procent Av det icke-svenska innehållet kom 90 procent från USA och Storbritannien. Andel svenskproducerat innehåll i TV4 (2006): 60 procent. Av det icke-svenska innehållet kom 90 procent från USA och Storbritannien. Andel svenskproducerat innehåll i SVT (2006): 70 procent. Av det icke-svenska innehållet kom 60 procent USA och Storbritannien. Valfriheten är endast skenbar Hur kan vi välja fritt när det mesta ändå ser likadant ut? Olika tidningar publicerar samma nyheter, olika filmer följer samma mönster, vita män är överrepresenterade i TV-utbudet, etc.

10 Pengarna viktigare än publikens väl Man ger folk vad folk vill ha istället för vad de behöver. Allt ska vara så billigt som möjligt att producera mindre grävande och mer snuttifiering inom journalistiken. Den breda massan får sina önskningar tillgodosedda medan minoriteter glöms bort. Ökande klyftor Fragmentisering ( uppsplittring ) av mediepubliken på olika mediekällor och kanaler ökar klyftorna mellan ex: I-länder vs. u-länder Rika vs. fattiga Välutbildade vs. lågutbildade Unga vs. gamla Urholkad demokrati Från monopol till oligopol (företagsvälde) Från politiska ideal till marknadstänk pengarna viktigare än allt annat. Mer underhållning för de flesta och mer information till de få. Vidgade klyftor mellan olika grupper de välinformerade vs. de underinformerade. Få människor utnyttjar möjligheten att bli medieproducenter de flesta fortfarande passiva. Vad tror ni?

11 OBS: Denna repetition bygger på vad som gåtts igenom på mina tidigare föreläsningar. Notera att svaren på frågorna är mycket kortfattade och att tentasvar i regel kräver mer utförliga svar. Vad kännetecknade de svenska dagstidningarna under och 1700-talen? Sträng censur. Sköttes av tekniskt kunniga personer. Långa, svåra texter. Ofta inriktade på ETT ämne. Vad bidrog till att vi fick en masspridd dagspress på talet? Demokratins genomslag Industrialisering och urbanisering Ekonomisk utveckling Obligatorisk folkskola Vad var partipressen för något? När förekom den? Tidningar som var starkt knutna till politiska partier i ägande, läsande och innehåll. Från slutet av 1800-t fram till ca mitten av 1900-t.

12 Varför försvann partipressen? Professionaliseringen av journalistkåren, t. Hur ser förhållandet mellan politiken och pressen ut idag? 70 % av tidningarna säger sig företräda politisk linje på ledarsidor och dyl. Samtidigt blir det vanligare med egna kommentarer och analyser av nyheter. Idag är det ekonomiska beroendet (av annonsörer) större än det politiska. Hur har dagspressmarknaden ändrats under 1900-talets gång? : Expansion 1920-talet: Stagnation 1950-talet: Tidningsdöden 1970-talet: Kris för kvällspressen 1980-talet: God ekonomi för många : Sjunkande upplagor och ökande ägarkoncentration Vad karaktäriserar den svenska dagstidningsmarknaden idag? Sjunkande upplagor. Unga läser mindre. Färre prenumererar. Fler läser på nätet. Problem: Hur få in pengar?! Kringtjänster

13 Varifrån får tidningarna sina pengar? Försäljning av tidningsexemplar (prenumerationer/lösn ummer) Annonser Statliga stöd (presstöd/skattelättna der) På vilket sätt råder det växelverkan mellan exemplarförsäljningen och annonsförsäljningen? Upplagespiralen! Vad är presstödet? Varför fick vi det? Ekonomiskt stöd till andratidningar driftstöd och distributionsstöd. Som svar på tidningsdöden på 1950-t värna mångfalden! Vilka argument finns för och emot stödet? Ja tänk över det ni!

14 Vad kan det få för konsekvenser om halva befolkningen läser DN eller SvD och den andra halvan läser gratistidningar á la Metro? Klassmedier Offentlighetens segregation Illshammar På väg mot medievärlden 2020:277 På vilket sätt skulle den amerikanska och svenska radiomarknaden komma att skilja sig åt? USA: Oreglerad marknad, reklamstyrd radio. Sverige: Public service-monopol, ej reklam. Vad innebär public service? Folkbildande radio och TV i allmänhetens tjänst. Staten sätter ramarna för verksamheten men lägger sig ej i producerandet av enskilda program. Saklighet, opartiskhet, demokratins värden, ej reklam, tillgängligt för alla, minoritetsintressen, folkbildning, etc. Vad innebär smal respektive bred public service? Vilken typ företräder SVT idag? Bred: PS ska tillhandahålla både underhållning och smalare program. Smal: PS ska enbart sända sådant som de kommersiella kanalerna inte sänder. Bred alltifrån Så ska det låta till Uutiset.

15 Varför räknas 1950-t som radions guldålder? Exploderande utbud Längre sändningstid Stor publik Aktiv journalistik En andra kanal startar P2 Varför tvekade svenska politiker med att införa TV? Vilka drev på utvecklingen? Ansågs för dyrt, en leksaksprodukt, fördummande, etc. Apparatindustrin, handeln, vissa politiker och folket! När och varför bröts public servicemonopolet i Sverige? I TV: när TV4 startade (1992) I radio: när privat lokalradio startade (1993) Piratradion, närradion och satellit- och kabel-tv ökar trycket på avreglering och reklamfinansierade medier. På vilket sätt blev satsningarna på privat lokalradio ett misslyckande? Är mer nationellt än lokalt idag 2 nätverk dominerar!

16 Hur regleras PSsändningarna? Yttrandefrihetsgrundla gen Radio- och TV-lagen Sändningsavtalen Vilka svårigheter står PS-bolagen inför idag? Yngre tittare sviker Ökad konkurrens från andra medier Kortade sändningsavtal (från 6 till 3 år) svårare med långsiktig planering. Vad betyder det att publiken fragmentiseras? Vad innebär konvergens? Vad är ett konglomerat? Vi splittras upp på fler och fler kanaler minskad mediegemenskap. Sammansmältning teknik, innehåll, marknader, etc. Ett företag som äger flera olika medier (ex press, radio och TV) Vilka 2 typer av maktrelationer finns i begreppet mediemakt? 1. Mediernas makt över publiken. 2. Publikens makt över medierna.

17 På vilket sätt har synen på mediernas resp. publikens makt ändrats under 1900-t? Allsmäktiga massmedier (ca ) Maktlösa massmedier (ca ) Mäktiga medier (ca 1970-idag) Varför är det viktigt att veta hur våra medier ägs? Ja, fundera på det ni! Vad betyder mediekoncentration (ägarkoncentration)? Att allt färre och större företag äger allt mer av mediemarknaden! Varför ökar ägarkoncentrationen? 1. Politisk avreglering och privatisering. 2. Globalisering. 3. Teknisk utveckling (digitalisering och konvergens). För att överleva måste man växa sig stor och stark!

18 Hur växer företagen? Horisontell expansion Vertikal expansion Diagonal/korsvis expansion Varför vill man bilda konglomerat? Synergieffekter! (samordningsfördelar) Kan ni ge exempel? Varför är man rädd för den ökande ägarkoncentrationen? Rädsla för likriktning i utbud och minskad pluralism på marknaden. Bara de stora överlever minoriteternas medier försvinner. Homogenisering, amerikanisering, hegemoni etc. Fara för demokratin! Vad innebär det att journalistiken kommersialiseras? Vinst viktigare än publicistiska värden. Man ger folk vad folk vill ha istället för vad de behöver. Skandaler, sensationer, kändisar, dramatisering etc.

19 Medieframtiden kan målas i både ljusa och mörka färger vilka profetior gör optimister vs. pessimister? Ja, just det SLUT!