Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Transkript

1 Svensk Biblioteksförening Promemoria Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format, inklusive digitala. Det är Svensk Biblioteksförenings mål för den digitala teknik som blir allt vanligare och i den digitala värld som blir allt större. Var och en ska vara fri att söka, ta emot och sprida information och idéer, med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av nationsgränser. Det slås fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och vidareutvecklas i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Rätten till fri tillgång på information är nödvändig för att man ska kunna använda sin åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Biblioteken har ytterst alltså ett demokratiskt uppdrag när de tillgängliggör information och kunskap till alla. Digitaliseringen av böcker och andra medier breddar tillgången till information och kulturella upplevelser. Biblioteken bidrar därmed till att ge besökare och låntagare ökad demokrati och informationsfrihet, kunskap och lärande, inspiration och utveckling, kultur och upplevelser samt gemenskap och fristad. Digitaliseringen är med andra ord en mycket positiv tendens och ytterligare ett tekniksprång under bibliotekens månghundraåriga historia. Sveriges folkbibliotek har en lång historia. Från 1842 års folkskolestadga som uppdrog till prästerna att uppmuntra läsande och inrättandet av sockenbibliotek, till talets regelrätta folkbibliotek. Dessa hade såväl ett individuellt som ett samhälleligt syfte: personlig utveckling och möjlighet att ändra sin livssitution, samt ett mer fungerande 1

2 och demokratiskt samhället genom höjd kunskapsnivå hos invånarna. Dessa stora mål motiverade en viss inskränkning i författares och förlags rätt till värdet av sitt arbete. Dåtidens motståndare till folkbiblioteken fruktade att försäljningen av böcker skulle minska. I själva verket blev det tvärtom. Biblioteken fungerar som skyltfönster för författares alster de produkter som förlagen säljer. Biblioteken uppmuntrar till läsning och tillhandahåller därför medier, bland annat genom utlån, så att läsning uppnås. Samma resultat kan för användaren förstås även nås genom inköp. Även i dag är det så att alla inte har det ekonomiska, kulturella eller sociala kapitalet att köpa sig information, kunskap och kulturella upplevelser. E- boken ett teknikskifte i raden under bibliotekens långa historia Biblioteken har förstås i alla tider förhållit sig till de medel genom vilken informationen förmedlats. Före papperets tid via tavlor och rullar, och i modern tid genom ljudupptagningar på band och skivor av olika material och dagens elektroniska tidskrifter, databaser, tidskrifter, filmer musik och böcker. Vid alla dessa teknikskiften har biblioteken anpassat sin verksamhet att passa de nya medierna. Biblioteken guidar och introducerar nya användare och stödjer införandet av ny teknik. Nu står vi än en gång inför ett större tekniksprång. Några menar till och med att vi befinner oss mitt i det. Universitets- och högskolebiblioteken, liksom forskningsbiblioteken har kommit långt i anpassningen till e- böcker, medan folkbiblioteken är i början av en utveckling. Fortfarande är den övervägande majoriteten av utlåningen 82 procent tryckta böcker, tidningar eller tidskrifter. Därtill kan läggas andra fysiska medier som musik på cd, film på dvd, tv och dataspel. Regeringen har slagit fast att Sverige ska var bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det är en ambitiös målsättning, inte minst mot bakgrund av att 1,7 miljoner invånare fortfarande inte har tillgång till Internet i sin bostad eller på sitt arbete. Särskilt för dessa fyller biblioteket en viktig funktion det är kanske den enda plats där de kan lära sig digitaliseringen. 2

3 Dagens affärsmodell är onödigt begränsande för biblioteken Med dagens affärsmodell riskerar det ökande e- boksbeståndet att medföra ekonomiska utmaningar för biblioteken. Vid tillhandahållande av pappersböcker betalar folkbiblioteket för exemplaret vid ett enda tillfälle. Man köper in vilken tryckt bok man vill och kan därefter fritt låna ut den. Staten betalar därutöver en schablonersättning biblioteksersättning till upphovsrättsinnehavaren, oftast ett förlag eller en författare. Till detta kommer bibliotekens kostnader för att förvara, underhålla och cirkulera den tryckta mediesamlingen. Vid tillhandahållande av e- böcker, däremot, kan biblioteken bara köpa in de e- böcker som förlagen godkänt för utlåning, och på förlagens villkor. I en väl fungerande marknad är biblioteken leverantörsoberende för sin tillgång på e- böcker. För e- böcker till folkbiblioteken finns i huvudsak bara en enda distributör som dessutom ägs av förlagen. Biblioteken är därmed i mångt och mycket utlämnade till förlagens klausuler och deras distributör Elib. Monopol och oligopol brukar innebära fördyringar. Det är därför eftersträvansvärt att finna alternativa distributionsvägar till dagens monopolliknande situation. Intresse för alternativa distributionsmodeller kan kanske också finnas bland de förlag som inte äger Elib och som även står utanför denna distributionskanal. Visserligen innebär dagens Elib- modell att biblioteken får tillgång till stor titelbredd, men samtidigt tvingas man betala för allt tillgängliggörande varje enskilt utlån. Biblioteken betalar cirka 20 kronor för varje lån som sker och det är svårt att kontrollera och budgetera dessa löpande kostnader. Var och en kan inse att det blir mycket dyrt för folkbiblioteken. Nuvarande modell för e- böcker på biblioteken har också andra brister. Förlagen har försett e- böckerna med så kallat DRM- skydd (Digital Rights Management) för att kontrollera spridningen och användningen av det digitala materialet. Det flesta DRM- 3

4 varianter som används är oflexibla och låser in e- boksfilerna i programvaror som inte är ändamålsenliga ur tillgänglighetsynpunkt med andra ord är dessa e- böcker sämre anpassade, inte anpassade alls och till och med omöjliga att anpassa för vissa personer med funktionsnedsättning. DRM begränsar användarnas rättigheter mer än vad som behövs, kanske också mer än vad upphovsrättslagstiftningen tillåter, och är ineffektivt för att uppnå det avsedda syftet: kontroll av e- böckernas spridning och användning. Flera förlag har infört det de kallar för karenstider, det vill säga att biblioteken förhindras att köpa e- böcker under ett antal månader då de är nyutgivna. Detta skedde även mitt under pågående samtal mellan Svensk Biblioteksförening och Svenska Förläggareföreningen. Denna åtgärd strider mot bibliotekens grundläggande uppdrag att fritt tillhandahålla litteratur, och riskerar i förlängningen att reducera biblioteken till arkiv för äldre material. Biblioteken vägleder till e- tekniken och marknadsför litteratur och författare Biblioteken tillgängliggör alla e- böcker, även de som inte har en marknad. Senaste statistiken visar att närmare e- bokstitlar aldrig utlånades från folkbiblioteken, och att ca 100 titlar stod för hälften av all e- boksutlåning (år 2011). I praktiken marknadsför biblioteken e- bokstitlarna åt förlagen och betalar dessutom för sin insats. Den svenska marknaden för e- böcker lider brist på litteratur på svenska språket. Endast cirka titlar är på svenska, medan cirka 2 miljoner titlar är på engelska språket. Med en sådan skevt förhållande riskerar svenskspråkiga e- läsare överge det svenska språket till förmån för det engelska. Det uppmärksammade exemplet med den stora utlåningen av biografin över Zlatan Ibrahimovic är unikt och snarare undantaget som bekräftar huvudregeln när det gäller e- böcker på folkbiblioteken. Genom en ökad utlåning av e- böcker hjälper biblioteken till att både öka tillgängligheten till nya och populära böcker, och introducera en ny teknik till nya grupper. Detta kommer att vara till nytta för förlagen i det långa loppet. 4

5 De problem och utmaningar som beskrivits ovan är bakgrunden till att Svensk Biblioteksförening fört samtal med Svenska Förläggareföreningen om folkbibliotekens villkor för e- boksutlåning. En idealisk lösning vore om det gick att fullt ut tillämpa de förutsättningar som e- boken ger. Viktiga principer för biblioteken Svensk Biblioteksförenings övergripande utgångspunkt är att säkerställa allas rätt till fri tillgång till information, kultur och kunskap via de allmänna biblioteken. Biblioteken ska även i framtiden betala förlag och upphovsmän för den vara man köpt. Biblioteken vill fortsätta att göra rätt för sig, och samtidigt ge sina användare tillgång till e- bokens fulla potential. Några principer är vägledande för oss när vi försöker uppnå en ny långsiktigt hållbar affärsmodell för e- boksutlåningen: - E- böcker ska, i likhet med tryckta böcker, kunna tillgängliggöras på folkbiblioteken för att biblioteken ska kunna uppfylla sitt grundläggande uppdrag (bidra till välinformerade medborgare som genom en fri och obunden tillgång till kunskap, tankar, kultur och information kan göra självständiga ställningstaganden och delta i utvecklingen av demokratin); - En modell måste säkerställa både att bibliotekens användare har tillgång till alla typer av litteratur i alla utgivna format, och upphovsmännens rätt till ersättning för sina verk; - En modell bör ta sin utgångspunkt i e- boksformatets möjligheter till tillgänglighet och användning, istället för att begränsas till att jämföras med tryckta böcker; - Modellen ska skapa förutsättningar för ett bredare utbud av e- böcker; - Biblioteken ska även när det gäller e- böcker kunna erbjuda sina låntagare aktuellt material Så kallade karenstider ska inte förekomma; 5

6 - Låntagare ska kunna låna och konsumera medier i de kanaler som de själva väljer, även digitala; - Utlåning av e- böcker ska omfattas av den statliga schablonersättningen: biblioteksersättningen; - Konkurrens i distributionen av e- böcker bör eftersträvas; I maj 2012 strandade samtalen om e- böcker mellan Svensk Biblioteksförening och Svenska Förläggareföreningen. Parterna var överens om att ett rikt utbud av böcker i olika format ska finnas på folkbiblioteken, samt har ambitionen att finna en lösning som såväl underlättar utgivning och försäljning av e- böcker, som fungerar för biblioteken. Vi hoppas att Sveriges förläggare är beredda att ta vara på den nya teknikens möjligheter och ser bibliotekens naturliga och viktiga roll i det digitala samhället. En sak står dock redan klart: E- boken och andra digitala medier har kommit till biblioteken och dess användare för att stanna. 6