Säg hej till din nya bibliotekarie:

Transkript

1 Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta bland alla tillgängliga böcker som fanns i tryck. Sedan kom e-boken...

2 För biblioteken: samma innehåll, ny fantastisk form. Nu kunde läsning och kunskap spridas till ännu fler! Via datorer, surfplattor och smarta telefoner skulle man hitta nya läsare, även bland de som kanske aldrig hade tagit sig igenom en hel pappersbok. För storförlagen: hot och möjlighet. E-boken är en möjlig kassako förutsatt att hotet om bibliotekens oberoende urval och inköp undanröjs. Resultatet när de stora förlagens krav ställs mot bibliotekens uppdrag är nedslående. Via egna monopoldistributören Elib styr i dag storförlagen inte biblioteken över vilka e-böcker som ska finnas tillgängliga för utlån och när de ska släppas till biblioteken. I praktiken innebär det att den som vill låna en e-bok tålmodigt får vänta flera månader tills titeln har ramlat ner från topplistorna. Om boken överhuvudtaget lyckas kvala in i det utbud som förlagen har bestämt, vill säga. Din nya bibliotekarie gillar pengar mer än böcker och äger ett stort förlag. Är det så vi vill ha det? Vad säger våra ansvariga politiker?

3 Så här tycker Svensk Biblioteksförening För Svensk Biblioteksförening handlar e-boksfrågan om att stå upp för bibliotekens grundläggande uppdrag. De allmänna biblioteken syftar till allas frihet att söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av nationsgränser. Det slås fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och vidareutvecklas i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Rätten till fri tillgång till information är nödvändig för att man ska kunna använda sin rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Biblioteken har alltså ytterst ett demokratiskt uppdrag när de tillgängliggör information och kunskap till alla.

4 E-boken och folkbiblioteken E-boken är ett av flera format som folkbiblioteken köper för att förmedla till sina låntagare. E-läsandet är fortfarande i sin linda i Sverige. Här har man tillgång till titlar medan man i till exempel USA, som kanske kommit längst i världen med e-läsande, har tillgång till 1 miljon titlar. E-böcker har potential att sprida läsandet till fler och nya grupper av läsare som biblioteken annars skulle ha svårare att nå. Tillgången till e-böcker på bibliotek är därmed inte bara en fråga om frihet för låntagare i valet av läsformat, utan berör även bibliotekens kärnuppdrag: att stimulera läsandet och tillhandahålla medborgarna fri tillgång till information. Sett till författarnas och förlagens intressen fungerar biblioteken även som skyltfönster och introduktör för enskilda författare och deras verk. Genom utlåning av e-böcker hjälper biblioteken till att både öka tillgängligheten till nya och populära böcker och introducera en ny teknik till nya grupper. Detta kommer att vara till nytta för förlagen i det långa loppet.

5 Nuvarande ersättningsmodell Dagens ersättningsmodell har passerat sitt bäst före-datum. Idag betalar biblioteken en avgift om cirka 20 kronor per utlån. Folkbiblioteken tvingas ofta ransonera sina inköp av e-böcker och utlånen av desamma. Begränsningarna i utlånen av e-böcker motverkar bibliotekens kärnuppdrag att öka läsandet oavsett läsformat samt underlätta medborgarnas rätt till fri tillgång till information. Betalning per utlån behandlar alla e-böcker på samma sätt. Det är ett orimligt förhållningssätt eftersom den stora majoriteten av e-böcker lånas ut endast ett mycket begränsat antal gånger eller aldrig. Biblioteken har till uppgift att bygga samlingar. Det inbegriper böcker, oavsett format, som inte ligger på topplistorna. Befintlig statistik visar dessutom att e-böcker befinner sig mycket kort tid i försäljnings- och utlåningstoppen. Därefter dalar intresset snabbt. Lokala exempel visar dock att intresset för att låna enskilda titlar kan påverkas genom åtgärder från bibliotekets sida.

6 En ny ersättningsmodell Svensk Biblioteksförening vill ha en modell med varierande avgifter för e-böckerna över tid, högre avgifter under de första veckorna då en bok är ny och lägre avgifter ju äldre boken är. Orsaken är att biblioteken tillgängliggör alla e-böcker, även de som inte har en marknad. År 2011 var det närmare e-bokstitlar som aldrig lånades ut från folkbiblioteken, och ca 100 titlar stod för hälften av all e-boksutlåning. Biblioteken ska även i framtiden betala förlag och upphovsmän för den vara man köpt. Biblioteken vill fortsätta att göra rätt för sig och samtidigt ge sina användare tillgång till e-bokens fulla potential.

7 E-böcker ska, i likhet med tryckta böcker, kunna tillgängliggöras på folkbiblioteken för att biblioteken ska kunna uppfylla sitt grundläggande uppdrag (bidra till välinformerade medborgare som genom en fri och obunden tillgång till kunskap, tankar, kultur och information kan göra självständiga ställningstaganden och delta i utvecklingen av demokratin). Viktiga principer för biblioteken Svensk Biblioteksförenings övergripande utgångspunkt är att säkerställa allas rätt till fri tillgång till information, kultur och kunskap via de allmänna biblioteken. Några principer är vägledande för oss när vi försöker uppnå en ny långsiktigt hållbar affärsmodell för e-boksutlåningen: Bibliotekens användare ska ha tillgång till alla typer av litteratur i alla utgivna format, och samtidigt ska upphovsmännen ha rätt till ersättning för sina verk. E-boksformatets möjligheter till tillgänglighet och användning ska vara vägledande istället för att begränsas till att jämföras med tryckta böcker. Förutsättningar för ett bredare utbud av e-böcker ska tillskapas. Biblioteken ska även när det gäller e-böcker kunna erbjuda sina låntagare aktuellt material så kallade karenstider ska inte förekomma. Låntagare ska kunna låna och konsumera medier i de kanaler som de själva väljer, även digitala. Utlåning av e-böcker ska omfattas av den statliga schablonersättningen: biblioteksersättningen. Konkurrens i distributionen av e-böcker bör eftersträvas.

8 Foto Elisabeth Ohlson Wallin Varför gör Svensk Biblioteksförening en kampanj om e-boken? Vi tar fighten för allas rätt till information och kunskap! Bibliotekens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag för demokrati och informationsfrihet försvåras när bibliotekens tillgång till e-böcker hindras av kommersiella aktörer via karenser och begränsningar av vad biblioteken får köpa. Vi vill visa hur allvarligt och bekymmersamt läget är för bibliotekens oberoende och fria ställning att köpa in och låna ut e-böcker. Vad vill ni uppnå? Vi vill att biblioteken fortsatt ska vara fria och oberoende att köpa in och låna ut vilka titlar de vill oberoende av publiceringsform. Det är i grunden en fråga om bibliotekens uppdrag för demokrati och informationsfrihet. Varför tycker ni att e-boken är så viktig? E-böckerna är på biblioteken för att stanna och vi tycker att de är en fantastisk möjlighet för att fler ska kunna få tillgång till information och kunskap. Biblioteken har i alla tider förhållit sig till de medel genom vilken informationen förmedlats. Vid alla teknikskiften har biblioteken anpassat sin verksamhet till att passa de nya medierna. Biblioteken guidar och introducerar nya användare och stödjer införandet av ny teknik. I praktiken marknadsför biblioteken e-bokstitlarna åt förlagen och betalar dessutom för sin insats. Nu står vi än en gång inför ett större tekniksprång. Universitets- och högskolebiblioteken, liksom forskningsbiblioteken, har kommit långt i anpassningen till e-böcker, medan folkbiblioteken är i början av en utveckling. Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening, svarar på frågor: Varför strandade samtalen med Svenska Förläggareföreningen? Svensk Biblioteksförenings uppdrag är att säkerställa allas rätt till fri tillgång till information, kultur och kunskap via de allmänna biblioteken. Vi stred för en modell som både säkerställde att bibliotekens användare har tillgång till alla typer av litteratur i alla utgivna format, och upphovsmännens rätt till ersättning för sina verk. Förläggareföreningen hade låst sig vid en modell som vi inte kunde ställa oss bakom och sa sig inte ha möjligheter att gå oss till mötes i våra synpunkter. Svensk Biblioteksförening föreslog att merparten av e-bokstitlarna ska omfattas av en form av abonnemangsmodell till fast pris. Det gynnar titelbredden på biblioteken, bidrar till bibliotekens uppdrag att tillgängliggöra och synliggöra litteratur bortom topplistan och ger biblioteken överblick och kontroll över sin e-boksbudget. Att Bonniers och Norstedts under pågående samtal införde ytterligare karenstider förde inte heller frågan framåt. Vad vill ni ska hända nu? Vi vill att ansvariga politiker tar ställning i frågan och ger biblioteken sitt stöd. Regeringen har slagit fast att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Då behövs också konkreta initiativ från regeringen och riksdagen för att undanröja hinder för bibliotekens e-boksutlåning. Samtidigt måste biblioteken, Kungliga biblioteket, Depåbiblioteket/lånecentraler och Svensk Biblioteksförening på andra sätt jobba vidare med att bredda bibliotekens tillgång till e-böcker. Det finns litteratur utan upphovsrätt som kan digitaliseras och göras tillgängliga som e-böcker. Det finns litteratur där författaren själv har rättigheterna till e-boken men saknar möjligheter till digitalisering. Och det finns lokalt material på biblioteken som det skulle kunna göras e-böcker av. Här måste det till fler initiativ och en nationell teknisk infrastruktur som stödjer tillgängliggörandet.

9