Bibliotekets förändrade roll i samhället

Transkript

1 Bibliotekets förändrade roll i samhället LULEÅ Gymnasiebiblioteket skiljer sig från de andra biblioteken i Luleå då det är anpassat för skoleleverna i Gymnasiebyn. De har även hängt med i samhällets teknikutveckling genom bland annat E-litteratur och ITutbildningar. I och med teknikutvecklingens framfart samt att unga läser mindre idag så har bibliotekets roll förändrats. Bibliotekets utveckling Samhället har förändrats de senaste decennierna och utvecklats till ett samhälle där information och kunskap har fått större betydelse. Medierna har också fått större betydelse och blivit mer tillgängliga. Med den tekniska utvecklingen har nya vägar att kommunicera framkommit. Den tekniska utvecklingen har resulterat i att förutsättningarna att skaffa information och kunskap förändrats samt användning av olika medier. Detta resultat har påverkat användningen av biblioteken. Verksamheten på biblioteken bedrivs idag också mer i det virtuella rummet. Biblioteksstrukturen har samtidigt förändrats påtagligt. Utbudet på folkbiblioteken har minskat, främst genom nedlagda filialer samt den uppsökande verksamheten har minskat medan verksamheten har koncentrerats till huvudbiblioteken. Däremot har antalet forskningsbibliotek ökat på grund av att högskolan byggts ut. För många har bibliotekets tillgänglighet minskat medan den ökat för andra. Besöken på biblioteken har också minskat de senaste åren. Läsning av böcker har minskat och detta gör att skolbiblioteken till stor del fortfarande är av undermålig kvalitet, sämst är situationen på friskolorna.

2 Bibliotekets förändrade roll i samhället En bibliotikarie på Gymnasiebiblioteket i Luleå anser att unga läser mindre idag än förr i tiden vilket kan bero på att tekniken växer i en hög takt. Hur viktigt det är att de fysiska pappersböckerna finns kvar går att diskutera. Bibliotekarierna påpekar dock att de tycker att det inte spelar någon större roll om man läser på plattor eller i pappersform utan bara unga tar sig tid till att läsa. Dock kan det finnas nackdelar med att läsa på en platta då man blir tröttare fysiologiskt. De tror att pappersböckerna inte kommer försvinna helt utan charmen med att läsa dessa böcker kommer fortfarande locka i framtiden. Däremot kan intresset minska då det finns en mängd andra sätt att spendera tid på, speciellt digitalt. Att läsa är en mycket viktig del i lärandet både i nutiden och framtiden. Därför är det viktig att försöka bibehålla bibliotekets roll i samhället. Kunskapsutvecklingen i samhället bygger på att vi är informationskompetenta vilket innebär att vi är benägna att både ifrågasätta, söka och även använda sig av information. Detta ska vi få lära oss i skolan och även få använda i praktiken på bibliotek bland annat. För att kunna hänga med i utvecklingen har bibliotekarierna fått ta del av en ITutbildning då alla elever har fått datorer i gymnasiebyn. De har även blivit alltmer involverade i skolans arbete, till exempel är de delaktiga i ett projekt som kallas Läslust som är till för att stimulera elevernas läsning. Deras roll har blivit större då de har fått samma roll som lärare, att förbereda oss för universitet eller andra yrken. Detta kan bero mycket på den snabba teknikutvecklingen som sker i samhället och att de har blivit tvungna att anpassa sig. E-litteratur Bibliotekets roll har successivt anpassats och förändrats i takt med tekniksamhället. När det gäller Luleå Gymnasiebibliotek har man valt att ta in och använda sig av E-böcker och tekniska hjälpmedel för att inte hamna efter i utvecklingen. Dock är det dessvärre så att E-böcker är mycket dyra för bibliotek att ha, så Luleås gymnasiebibliotek är några av de få som har dessa tillgångar. Därför är det många bibliotek idag som har valt bort E- litteraturen. E-litteraturen är en alternativ kategori för gymnasiebiblioteket i syfte om att fortsätta få deras mål uppfyllda. Att utveckla elevernas informationskompetens och stimulera elevernas motivation till att läsa skönlitteratur inklusive öka deras läsförståelse i dagens samhälle, når man lättast genom att förhålla sig till det eleverna mest av allt i sin vardag spenderar tid åt teknik. I gymnasiebiblioteket erbjuder man tillgång till inlästa läromedel till alla elever. Detta ger i synnerhet störst fördel till de som har läs- och skrivsvårigheter. Skillnaden mellan gymnasiebiblioteket och stadsbiblioteket Gymnasiebiblioteket ligger organiserat under BUN (Barn- och utbildningsnämnden) till skillnad från Stadsbiblioteket som ligger organiserat under KN (Kultur nämnden). Gymnasiebiblioteket omfattas av skollagen och är obligatoriskt för alla skolor. Skolbiblioteket har med andra ord en mer central roll att spela i skolans pedagogiska verksamhet. Den har stor betydelse för alla barn och ungdomar då de ska lära sig att de

3 har rätt till skolans styrdokument.stadsbiblioteket som är ett folkbibliotek har ett tydligare demokratiskt uppdrag som är ett bibliotek för alla. Gymnasiebibliotekets låntagare är de elever och personal som finns i gymnasiebyn, det vill säga inte alla. Bibliotekarien hävdade att de har en specifik kompetens för vår målgrupp om böcker som anpassade för gymnasieelever. Bibliotekarierna på gymnasiebiblioteket skiljer sig från Stadsbiblioteket då de har specialiserat sig på att hjälpa skolelever. Julia Pettersson, Julia Randeblad, Matilda Asker och Amanda Tyrbo

4 Foto: Det moderna gymnasiebiblioteket uppmuntrar till mer än bara läsning av pappersböcker LULEÅ Gymnasiebiblioteket i Luleå är en MIK-central där personalen både utbildar sig själva och lärare som i sin tur för vidare kunskapen till eleverna om medie- och informationskunnighet. Med hjälp av projekt som Läslust försöker de stimulera elevernas läsning av skönlitteratur, samtidigt som de också förespråkar all sorts läsning oavsett om det sker på en så kallad padda eller en pappersbok. Bibliotekets uppgifter har i och med den snabba teknologiska utvecklingen förändrats. Idag är biblioteket en mötesplats där elever kan jobba och söka information i en kreativ miljö. Just gymnasiebiblioteket utveckling har lett till en större involvering i skolan då gymnasiebiblioteket måste förhålla sig till skollagen och går under Barn- och utbildningsnämnden. Gymnasiebiblioteket finns inte bara för nöjesläsning utan har samma mål som lärare att ge eleverna kunskap, främst inom medie- och informationskunnighet men också att hjälpa dem hitta rätt sorts information. Idag läser ungdomar allt mindre och mindre. Därför vill bibliotekarien belysa att läsning inte bara handlar om att läsa en pappersbok. Vi måste vara mer på banan när det gäller att uppmuntra till läsning. Det behöver ju inte betyda att man bara ska läsa en pappersbok. Att du läser på en padda, på datorn eller lyssnar på böcker spelar ingen roll. Vi tycker att det är viktigt att man läser överhuvudtaget. Med hjälp av e-litteratur kan man idag låna och läsa böcker via nätet, men bibliotekarien tror inte att detta kommer ersätta vanliga böcker i framtiden. Jag tror faktiskt inte det för det är ju som en speciell känsla att sitta med en bok. Lisette Ridefors

5

6 Biblioteken utvidgar lärandet om medie-och informationskunskap LULEÅ Medieanvändningen växer sig allt starkare i samhället och står för majoriteten av dagens informationsflöde. Gymnasiebiblioteket i Luleå är ett av de bibliotek som utökar sina resurser på undervisningen av MIK. Intentionen är att lära ut detta till såväl lärare som elever där kunskapen ska bidra till deltagande i samhällsutvecklingen. MIKS ändamål År 2011 kom FN-organisationen UNESCO ut med konceptet Medie-och informationskunnighet, även kallat MIK. Syftet med detta var att människor skulle kunna lära sig att analysera, värdera och framförallt hantera informationsflödet som når oss genom de olika medietyperna där just MIK blev samlingsbegreppet för dessa Luleå Gymnasiebibliotek ansluter kompetenser. MIK har sedan dess fått en allt större betydelse inom bibliotek världen över. Efter att ett bibliotek blivit utsett till ett MIK- bibliotek så stöttar Statens medieråd och Svensk biblioteksförening dessa bibliotek med kunskap, utbildning och material. I dessa satsningar så kommer bibliotekarier utbildas inom MIK och biblioteken ta emot material som är anpassat efter biblioteksanvändarna. Luleå gymnasiebibliotek är ett av de biblioteken som gick med i MIK eftersom de krav som behövdes kunde uppfyllas. Idag är flera bibliotekarier i Luleå gymnasiebibliotek lärda i ämnet och kan därför föra vidare sina kunskaper till både lärare och elever. Själva konceptet är att människan ska ha rätt dela med sig och ta del av information på såväl TV som i tidningar och på så sätt kunna vara kritisk och ställa krav. Har man ingen kunskap kan man aldrig vara kritisk, uttalade sig av en av bibliotekarierna. Personalen på bibliotekets MIK-central

7 menar att det är extra viktigt att ungdomar lär sig att vara källkritiska för att senare kunna ställa krav på de olika aktörerna i samhället. MIK har en väldigt stor roll gällande kunskapsutvecklingen i samhället eftersom ett utvecklat samhälle bygger på att medborgarna är informationskompetenta. IT-kunskapen växer Philip Öhman, Sebastian Zetterström, Petter Andersson Just nu är gymnasiebiblioteket i Luleå inne i en omkastning som kommer innebära ett ökat samarbete med ITteamet samt att en ny utvecklingschef ska utses. Bibliotekspersonalen tror att denna kollaboration kommer gynna alla med tanke på att mer resurser kan läggas på att utveckla virtuella klassrum och således utöka undervisningen av ITkunskap. Förutom detta är biblioteket med i IT-pedagogsprojektet som bland annat handlar om att kollegialt utveckla lärarnas kompetens i IT-utvecklingen, framförallt efter införandet av skoldatorer för eleverna. Detta är ett gott tecken på att mediernas roll i samhället tar ett kliv i rätt riktning.

8 Hur ser framtiden ut för biblioteken idag? Vi hälsar alla på de bibliotekarier som gått med på en intervju innan vi sätter oss vid ett bord lite längre in i lokalen. Klockan närmar sig 11 och några skämtar om att vi borde dra igång snart så att vi kan gå och äta. Vi befinner oss på ett gymnasiebibliotek och frågorna som är förberedda gäller samarbetet mellan skola och bibliotek, hur framtiden ser ut för dagens bibliotek och vad de kan göra för att följa med i utvecklingen. Hur har bibliotekets roll förändrats och hur kommer den se ut i framtiden? Frågar Julia Det har gått jättesnabbt. Det här biblioteket har ju utvecklats på det sättet att det blivit mer involverat i skolans arbete. Samtidigt har det också utvecklats från att bara vara ett ställe dit man kommer, lånar en bok och sen går. Idag är det mer att biblioteket ska vara en mötesplats, en kreativ miljö dit elever ska kunna komma och arbeta på med oss som hjälp. Det är viktigt att vi får mer kunskap så att vi kan lära ut via datorer, något vi nu ska ha kompetens att göra. Hon vänder sig till sin kollega som harklar sig och fortsätter: Just nu är det jättesvårt att säga hur det skulle se ut i framtiden, unga läser ju mindre än tidigare. Om man ser tillbaka har vi ju i princip varit boksamlingar. Vi måste börja jobba mer digitalt samtidigt som vi uppmuntrar till läsning, inte nödvändigtvis i bokform utan kanske på din platta, dator eller bara att du lyssnar på en ljudbok. Jag tycker inte det spelar någon roll om man läser på en platta eller i en pappersbok, det är väldigt individuellt och så länge folk läser är jag glad. Tror ni att alla böcker tillslut kommer att digitaliseras?

9 Även om många böcker ersätts av e-litteratur idag tror jag faktiskt aldrig att böcker kommer försvinna helt, det är en väldigt speciell känsla att sitta med en bok. Det kanske blir en mindre grupp som håller fast vid pappersböckerna. Jag är en av dem säger hon och skrattar tyst. Jag ler lite för mig själv. Bibliotekarierna är mer välkomnande vad gäller den snabba utvecklingen än jag väntat mig. De båda pratar glatt om utmaningar som finns med den tekniska utvecklingen men också det goda den fört med sig. Elin Ebanks