öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun

Transkript

1 lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan lust kunskap möten ord Kramfors kommun lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord

2 Innehåll Biblioteksfakta 2006 Inledning 3 Bakgrund 4 Uppdrag och roller Förändringar och utmaningar Bibliotekets roll i kommunen Biblioteksresurser i kommunen Kramfors Bibliotek Verksamhetsidé Folkbibliotekets mål och åtgärder Skolbibliotekets mål och åtgärder Samverkan Så här ska vi arbeta Bilaga Bibliotekslagen Kunskapsstegen - se bibliotekets hemsida på Biblioteken i Kramfors Kommun lånade ut 8 böcker per person och år precis som riksgenomsnittet. En tredjedel av befolkningen i kommunen var aktiva låntagare. De hade böcker att välja bland. Huvudbiblioteket besöktes av drygt personer det är mer än 500 per dag elever i Kramfors skolor fick boktips av bibliotekspersonalen. Bokbussen besökte 130 hållplatser, 5 skolor, flera dagbarnvårdare och sju förskolor var femte vecka. Femmorna i kommunen utsåg Dagboken till bästa bok. 11 betaldatabaser fanns att söka i. Alldeles gratis. 750 gåvoböcker delades ut till kramforsbarnen. 200 olika tidskrifter fanns att läsa och låna ljudböcker lånades ut kaffekoppar serverades DVDfilmer hyrdes ut kopior togs. 2

3 Inledning Kramfors Kommuns biblioteksplan är ett politiskt, av kommunfullmäktige beslutat, styrdokument som markerar riktningen för utvecklingen av biblioteken under perioden Planen omfattar både folkbiblioteken, som vänder sig till alla invånare, och skolbiblioteken, som vänder sig till elever och lärare. Årliga verksamhetsplaner, som anger konkreta åtgärder och tidsplan, utarbetas med planen som utgångspunkt. Uppföljningen sker i den årliga verksamhetsberättelsen. Biblioteksplanen revideras vid periodens slut. Planen beskriver hur biblioteken bidrar till kommunens utveckling, och är en angelägenhet för dess invånare genom att stimulera intresset för läsning, genom att tillhandahålla information och genom att vara ett stöd för medborgarnas bildning och utbildning. Dokumentet Kunskapsstegen vägen till läslust och informationskompetens: bibliotekets roll i lärandet i Kramfors och Sollefteå kommuner är en del av biblioteksplanen. Se Kunskapsstegen är en strukturerad plan som omfattar läslust och informationskompetens för alla åldrar från förskolebarn till vuxna. Den tydliggör även hur samverkan ska ske mellan bibliotek och förskola, skola och andra utbildningsanordnare. Kunskapsstegen antogs av Barn-, kultur- och utbildningsnämnden och Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i september Foto: Ann-Louise Bärjman 3

4 Uppdrag och roller Bibliotekslagen fastställer folkbibliotekens uppdrag och kärnverksamhet i samhället, nämligen: Främja läsning och litteratur Information Lärande Kulturell verksamhet Det finns ett klart samband mellan de olika uppdragen. Barns förmåga till läsupplevelser och läsförståelse är en förutsättning för framgångsrikt lärande. Läsförståelse och informationskompetens parad med tillgång till allsidig information skapar förutsättningar för ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Folkbiblioteken vänder sig till alla kommunens invånare och har ett särskilt ansvar för: Barn och ungdomar Invandrare och andra minoriteter Människor med olika funktionshinder Folkbibliotekets roller Kulturcentrum Är en arena för kultur och kulturella upplevelser med evenemang som författarbesök, sagostunder, utställningar, läsfrämjande arbete, förmedling av skönlitteratur med mera. Kunskapscentrum Ger möjlighet för formellt och informellt lärande, är resurs för vuxenutbildning, och erbjuder vägledning till biblioteksanvändning och informationssökning. Informationscentrum Tillhandahåller information som referensservice, samhällsinformation samt tillgång till Internet, för att människor ska kunna delta i den demokratiska processen i samhället. Socialt centrum En arena för vardagens sociala liv, den fria mötesplatsen och samhällets vardagsrum med plats för alla. Skolbibliotekens uppdrag och roll Bibliotekslagen slår fast att lämpligt fördelade skolbibliotek ska finnas inom grund- och gymnasieskola. Deras uppgift ska vara att stimulera elevers intresse för läsning och litteratur samt att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Skolverkets definition av skolbibliotek: en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande Myndigheten för skolutveckling formulerar skolbibliotekets roll i skolan: Skolbibliotekets pedagogiska roll innebär att skolbiblioteket ska bidra till att höja kvaliteten på elevers lärande i skolan. Därför måste verksamheten vara integrerad i undervisningen och lärare och bibliotekarier behöver samarbeta mot gemensamma mål. 4

5 Förändringar och utmaningar Förändringar i samhället påverkar naturligtvis biblioteken och får konsekvenser för inriktning och prioriteringar. Under de senaste åren har vi bland annat kunnat konstatera att: De sociala och kunskapsmässiga klyftorna ökar i Sverige. Bokläsning, biblioteksbesök och Internetanvändning är lägre bland lågutbildade än högutbildade. Ett flertal undersökningar visar att barns läsförmåga har försämrats. Biblioteken använder en teknik som utvecklas i en allt snabbare takt. Digitala medietyper och nätbaserade tjänster utvecklas, människors beteende förändras och behoven av service ökar i takt med att möjligheterna ökar. Ändrade levnadsvanor - fritidsaktiviteter och nya kultur- och medievanor - leder till att fler aktörer gör anspråk på människors tid. Böcker kan köpas billigt på många ställen. Informationssökning via Internet, googling, gör att man idag inte längre är lika hänvisad till bibliotekets informationsresurser. För att kunna möta dessa förändringar krävs att biblioteken under de närmaste åren: Fokuserar på barns läslust. Utvecklar det virtuella biblioteket. Foto: Kjell Sätterström Utvecklar det fysiska biblioteket till rum för kultur, möten och inspiration. Slår vakt om den unika frizon som biblioteket utgör i samhället. Erbjuder skräddarsydda och personliga tjänster till medborgarna. Samverkar med andra aktörer i samhället. Utvecklar den lärande miljön, arbetssättet och stödet till studerande. Värnar och utvecklar bibliotekets starka varumärke. Biblioteken har stor legitimitet bland medborgarna och knappast någon aktör kan erbjuda det breda utbud och vara en arena för möten som biblioteken är. 5

6 Bibliotekets roll i kommunen I utvecklingsstrategin Framtidsbygget är en rad insatsområden utpekade för Kramfors Kommuns tillväxt. God livsmiljö, utbildning samt ett expansivt och livskraftigt näringsliv ska leda till en kommun i balans. Biblioteket ska självklart vara en del av den utvecklingen. Kramfors Kommun har idag knappt invånare. 60 procent av befolkningen bor utanför tätorten och bland dem som flyttar in i kommunen, även från andra länder i Europa, väljer många att bosätta sig på landsbygden. Det är därför viktigt att kunna erbjuda biblioteksservice, som förutom ett väl utvecklat huvudbibliotek även har filialbibliotek och bokbuss. För invandrare och flyktingar spelar biblioteket en viktig roll som mötesplats, där det ges möjlighet att läsa böcker och tidningar på det egna modersmålet och att möta det svenska språket. Kommunen har en hög andel äldre och så länge det är möjligt ska de kunna bo kvar i sina hem. Biblioteksservice till dem, som inte själva kan komma till biblioteket, måste i stället ske med bokbuss eller någon form av Boken kommer. Utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet. Därför satsar kommunen resurser på utbildning för vuxna, både på gymnasienivå och på högskolenivå. Många kommuninvånare studerar även på distans. Biblioteket är ett stöd till dessa studerande genom sin lärmiljö, sin kurslitteratur samt handledning i informationssökning. Barns läsförmåga har minskat under de senaste åren. Undersökningar* visar att tillgång och användning av bra bibliotek, böcker i hemmet och högläsning för barn har stor betydelse för barns läsförmåga och läsintresse. Här har biblioteken i Kramfors Kommun en stor och viktig uppgift. *(Barns läskompetens i Sverige och världen, Skolverket 2001) Biblioteksresurser i kommunen 6 Kramfors bibliotek består av huvudbibliotek, filialbibliotek integrerade med skolbibliotek i Bollsta, Nordingrå och Ullånger, en bokbuss, gymnasiebibliotek, skolbibliotekscentral samt två bemannade skolbibliotek. Biblioteken bildar en enhet, där ett gemensamt biblioteksdatasystem och bra transporter mellan biblioteken, möjliggör ett gemensamt nyttjande av media. Biblioteket på webben, med service 24 timmar per dygn, erbjuder bland annat nedladdning av elektroniska böcker, möjlighet att söka i mediakatalog och att själv göra omlån och reservationer.

7 Kramfors bibliotek Verksamhetsidé Biblioteken i Kramfors utvecklas som mötesplatser för information, inspiration, lärande, läsande, åsiktsutbyte och upplevelser. På så vis är biblioteken en hörnsten i demokratin. Folkbibliotekets mål och åtgärder Bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i kommunen Samtliga enheter ska med Kunskapsstegen som bas arbeta med informationskompetens. Exempel på det kan vara användarundervisning enskilt eller i grupp. Tillhandahålla media och databaser, exempelvis kurslitteratur. Öka läslusten och intresset för litteratur Samtliga enheter ska med Kunskapsstegen som bas arbeta med läslust för alla åldrar. Exempel på det kan vara bokpresentationer, gåvoböcker, lästips och boksamtal. Inspirera till skrivande. Minst ett författarbesök årligen. Bidra till att utveckla den lokala demokratin Skapa det demokratiska torget genom att upplåta huvudbiblioteket för offentliga samtal, utställningar och information. Utveckla användardelaktighet och tillgänglighet Fortsatt utveckling av webbtjänster. Marknadsföra bibliotekets tjänster för att nå fler användare. Införa automatiserade utlån på Huvudbiblioteket. Utreda Boken kommer service till äldre. Biblioteken ska ha ett aktuellt och för kommunmedborgarna intressant mediabestånd. Hänsyn ska tas till användarnas önskemål och präglas av mångfald. I enlighet med Tillgänglighet 2010 anpassa såväl den fysiska som den virtuella biblioteksmiljön. 7

8 Kramfors bibliotek Utveckla biblioteket som mötesplats och socialt centrum Anpassa lokaler så att möten och inspiration främjas. Anordna varierande program och aktiviteter i samverkan med andra parter. Utreda möjligheter till utökad medborgarservice på biblioteket. Skolbibliotekets mål och åtgärder Alla elever i Kramfors Kommun har tillgänglighet till skolbiblioteksverksamhet som är integrerad i skolans arbete och bidrar till elevernas lärande. Bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i kommunen Öka läslusten och intresset för litteratur Åtgärder Arbeta med Kunskapsstegens plan för informationskompetens och läslust. Exempel läsprojekt, informationssökning i databaser, källkritik. Samarbete mellan pedagoger, rektorer och bibliotekspersonal för att ta fram årliga planer för skolbiblioteken. Samrådsgrupper bildas. Bokbussen ska besöka skolor som inte har bibliotek på orten. Skolbibliotekscentralen ska ha ett övergripande ansvar för skolbiblioteksutveckling. Bokpoolen med media för läslust och fakta ska utvecklas vidare. 8

9 Kramfors bibliotek Samverkan Med Sollefteå bibliotek. Exempelvis media, teknik, biblioteksutveckling, kompetensutveckling. Med biblioteken i länet. Exempelvis medialån och databaser. Med Barnavårdscentral, förskola, skola och utbildningsanordnare inom vuxenutbildning. Se kunskapsstegen. Med föreningar och studieförbund. Så ska vi arbeta Medborgarperspektivet ska genomsyra bibliotekets verksamhet. Det innebär att lokaler, media, webbtjänster och så vidare ska anpassas efter användarnas behov och önskningar. Vi ska därför undersöka medborgarnas uppfattning om biblioteket. Biblioteken ska vara en lärande organisation. Det innebär att biblioteket personalen och hela organisationen ständigt lär, utvecklas och förnyas. Personalen ska vara kompetent och serviceinriktad. Personalen ska ha ett handledande, pedagogiskt arbetssätt. Verksamheten ska hålla god kvalitet och hög standard. 9