BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun

Transkript

1 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun

2 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet Utvecklingsområden 7 Folkbiblioteksverksamhet 8 1. Läsupplevelser och möten med litteratur 2. Information och lärande 3. Mötesplats för kultur och demokrati 4. Samverkan Skolbiblioteksverksamhet 12 Bibliotekslagen, Kunskapsstegen och Regional biblioteksplan för Västernorrland finns att läsa i sin helhet på 2

3 Inledning Bibliotekslagen fastslår bibliotekens uppgift i samhället. I ett tillägg föreskrivs att kommunerna ska upprätta biblioteksplaner och att offentligt finansierade bibliotek ska samverka. Kommunstyrelsen har därför uppdragit till dåvarande Kultur- och utbildningsnämnden att upprätta en biblioteksplan för Sollefteå kommun. Sollefteå kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige. Det bestämmer inriktning för bibliotekens verksamhet under perioden Planen har tagits fram i samverkan med grundskola och gymnasium och omfattar både folkoch skolbiblioteken. Dokumentet Kunskapsstegen vägen till läslust och informationskompetens: bibliotekets roll i lärandet i Kramfors och Sollefteå kommuner är en del av biblioteksplanen. Kunskapsstegen är en strukturerad plan för bibliotekens arbetet med läslust och informationskompetens för alla åldrar, från förskolebarn till vuxna. Andra lokala dokument som har betydelse för biblioteksverksamheten i Sollefteå är: Kulturpolitisk målsättning för Sollefteå kommun, Studerandepolicy samt Regional biblioteksplan för Västernorrland. Verksamhetsplan för folkbiblioteket och lokala arbetsplaner för skolan utarbetas varje år utifrån biblioteksplanen. Utvärdering sker vid årets slut. Revidering av biblioteksplanen görs vid periodens slut och beslutas av kommunfullmäktige. Mindre revideringar beslutas av Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden respektive Barn- och skolnämnden. Planen har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av: Bibliotekschef Christina Johansson, rektor på Barn- och skolförvaltningen Siv Sjödin, bibliotekarierna Carin Collén och Annika Sjöberg. Samråd har skett med bl. a.: Reveljen centrum för vuxnas lärande och utveckling, Tillväxtenheten, studieförbund och fritidsgårdar. 3

4 Bakgrund Organisation Nuläge Sollefteå bibliotek består av huvudbibliotek, filialen i Edsele, filialer integrerade med skolan i Graninge (underställd Graningebyns styrelse), Helgum, Junsele, Kalknäs, Långsele, Ramsele, Resele, Öhn och integrerad med Medborgarkontoret i Näsåker, gymnasiebibliotek samt bemannade skolbibliotek på Vallaskolan och Nipanskolan. Huvudbiblioteket är en central resurs för hela organisationen. Det är en förutsättning för att filialerna ska kunna fungera genom ansvar för katalog, biblioteksdatasystem, webbsida, mediahantering och administration (personaloch ekonomi). Dessutom innebär antalet filialer och de knappa personalresurserna vid dessa extra stora krav på huvudbiblioteket i form av praktiskt stöd. Förutom de fysiska biblioteken finns också det virtuella biblioteket med webb- och nättjänster, som är tillgängliga 24 timmar om dygnet. Till följd av krympande personalresurser och öppettider är det endast filialerna i Junsele, Långsele, Näsåker och Ramsele som uppfyller, eller har möjlighet att uppfylla, kraven på filialbibliotek enligt Regional biblioteksplan för Västernorrland (sidan 9). Sommarbokbussen, ett projekt i samverkan med Kramfors, har betjänat landsbygden under juli månad 2006 och Verksamheten har varit mycket uppskattad och utlåningen har ökat från 993 lån 2006 till 1153 lån Utveckling av organisationen Verksamheten ska bygga på en bas med ett väl utvecklat huvudbibliotek. Utanför centralorten ska det finnas filialer som uppfyller kriterierna för filialbiblioteksverksamhet. Därutöver kompletteras organisationen med en permanent bokbuss, som kan erbjuda en fullvärdig biblioteksservice till fler invånare. Bokbussen ger ökad tillgänglighet och ett effektivare resursutnyttjande. 4

5 Bibliotekslagen Bibliotekslagen fastställer bibliotekets uppdrag i samhället. Främja intresset för läsning och litteratur Information och utbildning Kulturell verksamhet Det finns ett klart samband mellan de olika uppdragen. Barns förmåga till läsupplevelser och läsförståelse är en förutsättning för framgångsrikt lärande i ungdomsskolan och i senare utbildningar. För den vuxne är läsförståelse och informationskompetens parad med tillgång till allsidig information en förutsättning för ett aktivt medborgarskap i ett demokratiskt samhälle. Folkbiblioteket vänder sig till kommunens alla invånare och ska vara tillgängligt för alla. Det ska särskilt prioritera: Barn och ungdomar Invandrare och andra minoriteter Människor med olika funktionshinder Så här ska vi arbeta Vi riktar oss till alla människor med en verksamhet som är tillgänglig oavsett ålder, kön, funktionshinder, språkliga och personliga förutsättningar. Vi tillämpar barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen och Svensk biblioteksförenings riktlinjer. Genom biblioteket ska barnen få stöd och hjälp i sin språk- och läsutveckling liksom i sin kunskapsinhämtning. De ska få uppleva biblioteket som en generös och stimulerande miljö där de möter vänliga och engagerade vuxna. Vi sätter användarna i fokus och tar hänsyn till deras önskemål om medieutbud och service. Vi erbjuder mångfald och god kvalitet. Vi är en lärande organisation. Vi har ett handledande, pedagogiskt arbetssätt. Vi utvecklar kontinuerligt service och effektivitet. 5

6 Utmaningar Sollefteå kommun har idag drygt invånare, varav ca. 60 % bor utanför tätorten. Ambitionen är att satsa på en levande landsbygd. En hög andel av invånarna är äldre som så länge det är möjligt ska kunna bo kvar i sina hem. Mottagande av flyktingar omfattar även ensamkommande barn. Arbetslösheten är hög, särskilt bland unga, och utbildningsnivån är lägre än riksgenomsnittet, varför betydande satsningar görs på vuxenutbildning, näringslivsutveckling och småföretagande. De sociala och kunskapsmässiga klyftorna ökar i Sverige visar ett flertal undersökningar. Barn- och ungdomars läskunnighet och läsförståelse har försämrats. Bokläsande, biblioteksbesök och Internetanvändning är lägre bland lågutbildade än högutbildade. Flyktingar har stort behov av bibliotekets service och resurser för sin integration i det svenska samhället. De ensamkommande flyktingbarnen är en särskilt viktig målgrupp. Vuxna i lärande kommer även i fortsättningen att ha stort behov av att biblioteket har väl utvecklade resurser vad gäller teknik, media och kompetens. Nya typer av media efterfrågas t. ex. datorspel och film liksom möjlighet att ladda ner böcker och musik. Biblioteken använder en teknik som utvecklas i allt snabbare takt. För att ge god service till användarna har biblioteket stort behov av att kontinuerligt skaffa nya tekniska lösningar t.ex. självutlåning med RFID, trådlöst nätverk, SMS-funktion och interaktiva webblösningar. Människors behov av fysiska mötesplatser ökar i en tillvaro som blir allt mer digital. Biblioteket är ett varumärke med stor legitimitet i samhället. Det kommer att spela en allt större roll som arena för möten och som demokratiskt torg. 6

7 Verksamhet Utvecklingsområden För att kunna möta de förändringar som den snabba samhällsutvecklingen innebär, krävs flexibilitet och ständig utveckling av verksamheten. Under de närmaste åren ska biblioteken i Sollefteå kommun därför särskilt fokusera på att: Utveckla intresset för läsning och litteratur, främst hos barn och ungdom, men även bland vuxna och därmed öka utlåningen. Utveckla biblioteksrummet, så att det ger möjlighet till inspirerande exponering av media samt fungerar som en levande mötesplats för människor med fokus på kultur och demokrati och därmed öka antalet besök och aktiviteter. Utveckla den lärande miljön och det pedagogiska arbetssättet. Ta hänsyn till användarnas behov och önskemål och erbjuda individuellt anpassade tjänster. Utveckla det virtuella biblioteket och webbplatsen. Förbättra servicen för invånare utanför centralorten, inte minst för många äldre, genom att införa en permanent bokbuss som ett komplement till fullservicefilialerna. 7

8 Folkbiblioteksverksamhet 1. Läsupplevelser och möten med litteratur Uppdrag Bibliotekets uppdrag är att inspirera till läsning samt till ett vidgat intresse för litteratur och författarskap från hela världen. Uppdraget vilar på personalens ämneskompetens och förmedlarförmåga. Mål Bidra till att öka läslusten, intresset för litteratur och skrivande. Öka utlåningen under perioden från 6,6 lån/invånare/år (2006 års statistik) till 9 lån/invånare/år. Strategier Utveckla verksamheter, aktiviteter och tjänster kring läsning och litteratur. Bibliotekets samlade utbud av skönlitteratur präglas av mångfald och variation i enlighet med riktlinjerna i bibliotekets medieplan. Bibliotekspersonalen får kontinuerlig utbildning, intern och extern, om litteratur och litteraturförmedling. Biblioteksrummet utformas till en stimulerande miljö med plats för läsning. Både det fysiska rummet och bibliotekets webbsidor anpassas för att möjliggöra lockande exponering av böcker och andra medier. 8

9 2. Information och lärande Uppdrag Bibliotekets uppdrag är att vara ett stöd och en resurs för människors sökande efter kunskap och information. Mål Bidra till att höja bildnings- och utbildningsnivån i kommunen. Ge medborgarna möjlighet till kunskapsinhämtning och forskning. Främja demokrati och yttrandefrihet genom att garantera fri tillgång till information. Strategier Biblioteket tillhandahåller ett brett urval av information i tryckt och elektronisk form. Bibliotekspersonalen ger handledning i informationssökning. Biblioteket ger tillgång till trådlöst nätverk på huvudbiblioteket, studieplatser och Internetdatorer som är öppna för fri användning utifrån etiska regler. Via webbplatsen öka tillgängligheten till bibliotekets service och tjänster och skapa forum för delaktighet. Personalens pedagogiska förmåga och informationskompetens utvecklas genom intern och extern utbildning. 9

10 3. Mötesplats för kultur och demokrati Uppdrag Biblioteken är unika frizoner i samhället genom att de är offentliga rum som alla kostnadsfritt och utan prestationskrav kan besöka och använda. Det är en plats för möten mellan människor där tankar och samtal ges utrymme. Biblioteken ger tillgång till kulturupplevelser med anknytning till litteratur genom sitt samlade utbud av media men även genom utställningar och programverksamhet. Biblioteken är en källa för den demokratiska dialogen genom att vara en arena för debatt, utställningar och aktiviteter kring lokala och globala frågor. Mål Bidra till att öka den demokratiska delaktigheten. Ge medborgarna tillgång till och kunskap om den litterära kulturen. Vara en frizon och en mötesplats för medborgarna. Strategier Utveckla bibliotekens lokaler så att de kan fungera som kulturella och demokratiska mötesplatser. I samverkan med olika aktörer utveckla aktiviteter kring litteratur, kultur och demokrati. Ångermanlandssamlingen lyfts fram och personalen ger handledning i släkt- och hembygdsforskning. Kontinuerligt undersöka medborgarnas synpunkter på verksamheten. 10

11 4. Samverkan Biblioteket är en del av ett lokalt, regionalt och nationellt nätverk. För att uppnå målen samarbetar biblioteken i Sollefteå kommun bl. a. med: Kramfors bibliotek t. ex. media, teknik, kompetensutveckling, biblioteksutveckling Biblioteken i länet t. ex. lånesamverkan, databaser Reveljen centrum för vuxnas lärande och utveckling samt andra utbildningsanordnare, studieförbund och föreningar t. ex. studiebibliotekarie, arrangemang ABM (arkiv, bibliotek, museer) med bl. a. Kommunarkivet, Sollefteå Museum, SVAR, Textilarkivet Handikapp- och äldreomsorgen samt fritidsgårdarna t. ex. Lättläst-arrangemang Övergripande samråd Ordförandena i Kultur-, utbildnings- och fritidsnämnden, i Barn- och skolnämnden, i Ådalens gymnasieförbund samt bibliotekschefen och rektor på barn- och skolförvaltningen träffas årligen för samråd om övergripande utvecklings- och organisationsfrågor. Bibliotekschefen är sammankallande. 11

12 Skolbiblioteksverksamhet Bibliotekslagen Bibliotekslagen slår fast att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek inom grund- och gymnasieskola. Deras uppgift ska vara att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Definition Biblioteksplanen utgår ifrån Skolverkets definition av skolbibliotek: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. Med kompetent personal avser Skolverket personal med utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet. Nuläge I Sollefteå kommun finns bemannade skolbibliotek på Nipanskolan, Vallaskolan och Gudlav Bilderskolan. Skolan (rektorerna) ansvarar för dessa skolbibliotek och köper personaltimmar genom folkbiblioteket. Därutöver fungerar de flesta biblioteksfilialer som integrerade folk- och skolbibliotek. Skolbiblioteksverksamheten vid de integrerade biblioteken varierar mycket vad gäller medier, personal och funktion. De flesta skolor köper personaltimmar av folkbiblioteket, media bekostas i varierande grad av båda parter och folkbiblioteket ansvarar för lokalerna. Lillängets, Näsåkers, Prästbordets och Rödsta skolor saknar bemannat skolbibliotek eller integrerad filial. Biblioteksdatasystem och katalog för hela organisationen är folkbibliotekets ansvar. Det finns inga skrivna avtal mellan skola och folkbibliotek. Uppdrag Skolbiblioteksverksamheten ska verka i det pedagogiska arbetet, anpassat till skolornas förutsättningar t ex vad gäller elevantal. Skolbiblioteksverksamheten ska vara ett stöd för skolornas utbildningsmål och en inspirationskälla för elevernas läsning. 12

13 Mål Kommunens alla elever har likvärdig tillgång till skolbiblioteksverksamhet i enlighet med Kunskapsstegen. Skolbiblioteksverksamheten bidrar till att höja elevernas läs- och språkförmåga samt till att utveckla deras informationskompetens. Strategier Kunskapsstegen ingår i de lokala arbetsplaner som utarbetas på varje skola. Skolbibliotekspersonal, pedagoger och rektor är delaktiga i planarbetet. Skolbiblioteksverksamheten tillhandahåller ett brett utbud av medier utifrån respektive skolas förutsättningar, exempelvis skön- och facklitteratur, Bok & Daisy, databaser och tidskrifter. Huvudbiblioteket stödjer skolorna med kompletterande medier. Regelbunden kompetensutveckling av skolbibliotekspersonal, i lämpliga fall tillsammans med pedagoger. Utveckla metoder för att alla skolor, utifrån sina förutsättningar, ska kunna erbjuda eleverna en god skolbiblioteksverksamhet. Utvärdering Samrådsgrupper med representanter från förskola-skola-bibliotek bildas enligt Kunskapsstegen, för utvärdering och utveckling av skolbiblioteksverksamheten. Förslag till utveckling dokumenteras och delges rektorer och bibliotekschef. Uppföljning av Kunskapsstegen i skolans årliga kvalitetsredovisning. Samverkan Kommunens skolbiblioteksverksamhet är ett gemensamt ansvar för skola och folkbibliotek. Ett samrådsorgan bestående av bibliotekschef (sammankallande) och rektor på barn- och skolförvaltningen träffas minst en gång per termin för att behandla övergripande frågor om organisation och utveckling. Planerade förändringar i respektive organisation, som påverkar biblioteksverksamheten, ska ske i samråd mellan bibliotekschef och respektive rektor. 13