Biblioteksplan för Landstinget Sörmland Behandlad av nämnden

Transkript

1 Biblioteksplan för Landstinget Sörmland Behandlad av nämnden

2 Innehållsförteckning Inledning s. 2 Bakgrund till biblioteksplanen s. 3 Bilden av Sörmland s. 3 Kommunala bibliotek s. 4 Högskolebibliotek s. 4 Övriga bibliotek s. 4 Bibliotek inom Landstinget Sörmland s. 5 Sjukhusbibliotek s. 5 Bibliotek vid landstingets folkhögskolor s. 6 Öknaskolans bibliotek s. 6 Sörmlands Museums arkiv och bibliotek s. 6 Länsbibliotek Sörmland s. 7 o Tillgänglighet s. 7 o Mångfald s. 8 o Läsande s. 8 o Lärande s. 8 o Samverkan s. 9 Bilaga: Bibliotekslagen s. 11 1

3 Inledning En region är sina medborgare. Kompetens hos medborgaren, tolkad som förmåga och vilja att använda kunskaper och färdigheter, är ett centralt begrepp. Det blir allt viktigare att vara informationskompetent, att kunna söka, hitta och analysera, inte minst för att vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Grunden till all denna kunskap är konsten att läsa. Därför är det viktigt att alla sörmlänningar har tillgång till den litteratur, de medier och den information de behöver för sin utbildning och för sin personliga utveckling. Bibliotekets idé är att på olika sätt förmedla det skrivna ordet. Grundtanken är fri tillgång till litteratur för alla. Biblioteken arbetar sedan länge med att stimulera till läsning, att skapa möten mellan boken och läsaren, för att göra läsning till en naturlig del i människors vardag. Många bibliotek är också det kulturella rum som finns i kommunen, där invånarna möter konstnärer, författare, teater och musik. De sörmländska biblioteken med medier, kompetens och rum, kan och skall vara ett bidrag till människornas och till regionens utveckling. Biblioteket, sett som en funktion i samhället, är rummet och webbplatsen som tillsammans bidrar till ett gott utvecklingsklimat. Mötesplatser för läsande och för lärande, både fysiska och virtuella, bildar 24-timmarsbiblioteket. Detta bibliotek, som ska vara tillgängligt för alla oavsett bostadsort, klass, etnicitet, ekonomi eller andra faktorer som skiljer oss människor åt, är en viktig hörnsten i ett demokratiskt samhälle. Den teknikutveckling som samhället och biblioteken har gått igenom under de senaste åren och som fortsätter med oförminskad fart ställer stora krav på förändring i arbetssätt för att svara mot förändrade förväntningar och för att tillgängliggöra information och läsupplevelser. Bredband till fler medborgare, böcker och artiklar i fulltext på nätet samt böcker i olika form - ljud, svartskrift eller e-bok - gör att bilden av biblioteket förändras. Trots den tekniska utvecklingen, finns en digital klyfta kvar. Till viss del beror den på ekonomi, men handlar också om skillnader i kunskap eller brist på motivation och vilja att använda tekniken. Där kan bibliotek göra skillnad, både genom att ge tillgång till tekniken och genom personalens informationskompetens. Människor vänder sig till de bibliotek som de har i sin närhet och som fyller deras behov, utan att reflektera över att biblioteken har olika huvudmän och olika uppdrag det blir BIBLIOTEKET som funktion i ett samhälle i utveckling. Har man kommit till ett bibliotek har man kommit rätt. De olika biblioteken med olika huvudmän och målgrupper, bildar tillsammans det sörmländska bibliotekslandskapet. Med gemensamt engagemang utifrån olika kompetenser, med resurser från olika håll, genom dialog, samarbetsavtal, diskussioner kring runda bord, fantasi och kreativitet, blir biblioteken i Sörmland ett stöd för läsande och för lärande under livets alla skeden. 2

4 Bakgrund till biblioteksplanen Bibliotekslagen, SFS 1996:1596, innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. Den 1 januari 2005 kom tillägget: (SFS 2004:1261, 7a). Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten (Hela lagtexten finns i bilaga 1) Landstinget Sörmland har, genom Kultur- och utbildningsförvaltningen, gett Länsbibliotek Sörmland i uppdrag att utarbeta biblioteksplan för Landstinget Sörmland. Biblioteksplanens syfte En plan för biblioteksverksamheten i Sörmland strävar efter att säkerställa det biblioteksstöd som invånarna behöver under sin levnad när det gäller studier, arbete och fritid. Biblioteksplanen ska Ge en bild av biblioteksverksamheten i Sörmland Visa på bibliotekens bidrag i regionens utveckling Visa på utveckling och samverkan mellan biblioteken inom Landstinget Sörmland Bilda underlag för samverkan mellan olika bibliotek i länet Arbetets gång Under processen har länsbiblioteket samtalat med kommunbibliotek, folkhögskolor, sjukhusbibliotek och KoU, med utgångspunkten att samarbete mellan olika bibliotek skapar en utveckling som är bra för medborgarna. Ansvarig för arbetet har varit länsbibliotekarie Anneli Reinhammar. Biblioteksplanen föreslås antas av landstingsfullmäktige och revideras vartannat år. Länsbibliotekarien är ansvarig för uppföljningen. Styrdokument Bibliotekslagen SFS 1996:1596 (bilaga 1) UNESCO:s folkbiblioteksmanifest (2000) och skolbiblioteksmanifest (2004) är internationella dokument som ofta används som stöd för biblioteksutveckling. Där uttrycks bibliotekens roll i främjande av kultur, utbildning och information. FN:s barnkonvention tar bland annat upp barns åsikts- och yttrandefrihet samt rätten till utbildning och information. Bilden av Sörmland Sörmlands län har en positiv befolkningsutveckling. Under 2006 ökade länets befolkning med 0,5 %, jämfört med rikets ökning 0,7 %. Befolkningsökningen är dock ojämnt fördelad: Strängnäs och Trosa kommuner ökade mest, 1,6 respektive 1,1 %, medan Flen minskade med 1,2 %. Jämfört med riket har Sörmland Större andel medborgare äldre än 65 år. Trosa har den lägsta andelen, 15,8 %, medan Oxelösund den högsta 22,7 %. Riksgenomsnittet är 17,4. 3

5 Lägre andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning, 30 % jämfört med 39 % för riket i åldern år. Tendensen i Sörmland är att andelen som går vidare till högre utbildning ökar, kvinnor mer än män. Ungefär samma andel invånare med utländsk bakgrund. Eskilstuna (23,7 %) och Oxelösund (18,3 %) är de enda som ligger högre än riksgenomsnittet (16,7 %). Högre ohälsotal, speciellt bland kvinnorna. Totala ohälsotalen är 43,5 mot rikets 39,9. (Källa: SCB) Arbetspendlingen inom länet och till andra län är ganska stor reste personer till sina arbetsplatser i Stockholms län, till Västmanlands och till Östergötlands län. Inom länet korsade personer kommungränsen när de åkte till jobbet, oftast till den närmaste grannkommunen. (Källa: SCB) Kommunala bibliotek Bibliotekslagen säger att alla medborgare skall ha tillgång till ett folkbibliotek, där man avgiftsfritt får låna litteratur. Det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek och lagen fastställer att kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteken. De nio sörmländska kommunernas bibliotek klarar sig sammantaget relativt väl i en jämförelse med kommunbibliotek i övriga landet. Dock är det skillnader mellan hur mycket man satsar på bibliotek i de olika kommunerna. Ett biblioteks verksamhet och mediebestånd byggs upp över tid och det är viktigt att det är anpassat till kommuninvånarnas behov. Biblioteken behöver stöd i kompetensutveckling, omvärldsbevakning och framtidsfrågor. Alla de nio kommunerna har egna bibliotekssystem med huvudbibliotek, ofta flera filialer samt, i Eskilstuna och Nyköping, bokbussar. Det finns gymnasiebibliotek med fackutbildade bibliotekarier vid de flesta kommunala gymnasier. Grundskolorna har oftast bibliotek, dock sällan med utbildad personal. I några kommuner har man valt att kombinera biblioteksfilialer med skolbibliotek, och har då oftare utbildade bibliotekarier. De nio kommunerna har gjort eller planerar att göra biblioteksplaner. Högskolebibliotek Enligt lagen skall det finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Mälardalens högskola, med säte i Eskilstuna och Västerås, har bibliotek på båda orterna. Av skolans totalt cirka studenter finns drygt i Eskilstuna. Högskolor och universitet har bibliotek som ger service till studenten på campus. Många studenter läser också på distans, ofta utan att resa till studieorten. För att ge alla studenter tillgång till det biblioteksstöd, med god kvalitet och kompetens, som de behöver för att kunna genomföra sina studier, är det viktigt att högskolebiblioteken aktivt samverkar med kommunbibliotek, sjukhusbibliotek och länsbibliotek. Övriga bibliotek Inom länet finns två rörelseägda folkhögskolor, Stensund och Kjesäter. Nyköpings folkhögskola, som styrs av föreningen med samma namn, köper biblioteksservice av stadsbiblioteket. 4

6 Biblioteken inom Landstinget Sörmland Inom Landstinget Sörmland finns ett antal bibliotek med olika inriktning och för olika målgrupper. Biblioteken sätt att arbete och samverka, uppfyller på olika sätt de perspektiv Landstinget Sörmland ställer upp för verksamheten medborgarperspektivet med brukaren i centrum, verksamhetsperspektivet, personalperspektivet och ekonomiperspektivet. Beskrivningarna nedan gör de tre första perspektiven mest synliga. När samverkan diskuteras blir också ekonomiperspektivet tydligt med samverkan utifrån olika kompetenser och resurser, ger varje insats större utdelning. Sjukhusbibliotek Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Nyköpings lasarett, Kullbergska sjukhuset och Regionsjukhuset Karsudden i Katrineholm har alla sjukhusbibliotek. Nyköpings lasaretts bibliotek härbärgerar sedan 2002 även landstingets förvaltningsbibliotek. Sjukhusbiblioteken regleras inte i bibliotekslagen. Alla fyra biblioteken lyder sedan 2007 under samma chef och hör organisatoriskt till FoU-centrum vid landstinget. Under 2007 utreds och planeras en övergång för de tre sjukhusbibliotek där landstinget för närvarande köper tjänster av respektive kommun, Mälarsjukhusets, Kullbergskas och Regionsjukhuset Karsuddens bibliotek. Sjukhusbibliotekens huvudsakliga uppgift är att vara en informations- och mediaförsörjningsresurs för alla landstingsanställda. Sjukhusbiblioteken ger först och främst service till de inom landstinget som önskar utveckla sin kompetens och bedriva forskning. En annan uppgift är att tillgodose patienters behov av litteratur och information. Biblioteken ska bidra till att personalen kan hitta, läsa och tolka information. Organisationen måste vara självlärande och kunskapsintensiv. Biblioteket ska bistå med redskap till ett kritiskt tänkande och till att nya rön omvandlas till praktisk handling Förutom bibliotekens kunskapsbaserade fokus erbjuds även Allmän litteratur för inneliggande patienter Allmän litteratur till personal, i begränsad utsträckning Patientinformation till patienter och till anhöriga Sjukhusbiblioteken bidrar till sjukvårdens lönsamhet genom att personalens informationskompetens utvecklas hälsofrämjande arbete gentemot patienter och personal bedrivs landstingsanställdas informationssökning stöttas. Detta stöd frigör tid till sjukvård för sjukvårdspersonalen. Utmaning/utveckling För att säkerställa att personal inom landstinget får tillgång till det biblioteksstöd som arbetet kräver, behöver sjukhusbiblioteken samarbeta med Sörmlands övriga bibliotek. Landstingets anställda på vårdcentraler och mottagningar i länet behöver närhet till biblioteksservice och det är naturligt att det kommunala biblioteket är denna resurs. Skapa en ny länsövergripande organisation vilket innebär att idag fyra självständiga sjukhusbibliotek går samman i gemensam organisation vilket även inkluderar en gemensam katalog 5

7 Samverka med högskolebibliotek och kommunbibliotek för att säkerställa biblioteksstöd för personal i utbildning och fortbildning Samarbeta med Länsbibliotek Sörmland för att utveckla biblioteken inom landstinget. Ansvarig: Chef för sjukhusbiblioteken (FoU) Bibliotek på landstingets folkhögskolor De två landstingsdrivna folkhögskolorna, Åsa och Eskilstuna, har båda bibliotek. Målgrupper är elever och personal. Skolorna administreras av Kultur och utbildningsförvaltningen. Ett bibliotek på en folkhögskola ska inspirera till läsning och ingå som en aktiv del i undervisningen. Att utveckla läsandet är en del av en folkbildning som värnar ett demokratiskt samhälle. Folkhögskolornas bibliotek strävar efter att utvecklas till moderna mötesplatser för information, läsande och studier. Utmaning/utveckling Forma miljöer som stimulerar eleverna till läsning Utveckla bibliotekets funktion som stöd i undervisningen Bidra till elevernas informationskompetens Undersöka vilka e-tjänster som passar eleverna i deras studier och utveckling. Hitta samverkansvinster i diskussion med kommunbiblioteket. Ansvarig: Rektorer vid folkhögskolorna (KoU) Öknaskolans bibliotek Öknaskolans bibliotek är en resurs i undervisningen och fungerar som stimulans för elevernas läsning. Det ska också kunna vara en mötesplats på fritiden inom skolan, som är ett internat. Utmaning/utveckling Utveckla miljöer som stimulerar elevernas läsande Undersöka vilka e-tjänster som bidrar till elevernas lärande. Bidra till elevernas informationskompetens Genom diskussioner med kommunbiblioteket hitta samverkan som gagnar eleverna. Förteckna elevernas arbeten i datasystemet Bibliomatic. Ansvarig: Rektor vid Öknaskolan Sörmlands Museums arkiv och bibliotek Biblioteket är ett forskningsbibliotek som är tillgängligt för alla. Litteraturen får läsas på plats. Samlingarna är inriktade på områden som berör museets verksamhet men innehåller också en hel del litteratur om Sörmland. Ansvarig: Chef för Sörmlands Museum 6

8 Länsbibliotek Sörmland Länsbiblioteket är finansierat av landsting och stat och arbetar i samverkan med länets bibliotek, strategiskt för en utveckling av biblioteksverksamheten i länet. Målgrupper är bibliotekspersonalen vid de olika biblioteken i länet. Verksamheten ska vara utvecklande, kompletterande, samordnande och stödjande. Genom dialog, projekt, nätverk, fortbildning och samverkan inom och utom länet, bidrar länsbiblioteket till de lokala bibliotekens utveckling. Länsbibliotekets arbete strävar efter att vara mer utveckling än förvaltning, mer framtidsfrågor än historia och mer handledning än direkt handling. Arbetssättet har utvecklats till att bli allt mer handledande och stödjande för praktikerna ute på de olika biblioteken. Länsbiblioteket kan beskrivas som ett nav för samverkan för biblioteksutveckling i länet. Landstinget Sörmland, Kultur och Utbildning, har avtal med Eskilstuna kommun, som utför tjänsten. Budget och uppdrag kommer emellertid från Landstinget Sörmlands nämnd för kultur, utbildning och friluftsverksamhet och Statens kulturråd. Det finns fem områden som är centrala i Länsbibliotek Sörmlands arbete. De är Tillgänglighet Mångfald Läsande Lärande Samverkan Tillgänglighet I lagen poängteras att folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade. Alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbibliotek. Alla medborgare ska kunna nå den litteratur och den information de behöver för sin utveckling. Målet är ett bibliotek som är till för alla och som kan nås av alla, på olika men likvärdiga sätt. Med målsättningen att 2010 vara tillgängliga för alla, har kommunbiblioteken under 2005 arbetat fram handlings- och åtgärdsplaner för ökad tillgänglighet till bibliotekens resurser för personer med funktionsnedsättningar. Biblioteken ska vara tillgängliga i rummet, med verksamhet och med information. Utbyggnaden av bibliotekens webbplatser är mycket viktig för att funktionshindrade ska kunna ta del av bibliotekens utbud och kunna delta i det demokratiska samtalet och samhället. Länsbiblioteket skall stödja kommunbiblioteken i arbetet att bli ett bibliotek för alla medborgare, genom att utveckla kunskap och arbetsmetoder om teknik som ger tillgång till talböcker i digitalt format göra en medieförsörjningsplan för talböcker i länet informera och stimulera kommunbiblioteken till att använda ny teknik och erbjuda besökarna olika former av medier stödja tillgång till och utvecklande av användandet av tillgängliga webbplatser och nättjänster 7

9 Mångfald Folk och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt invandrare och andra minoriteter, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska. Ett växande samhälle bygger på mångfald. Sörmlands län, med Eskilstuna och Oxelösund i täten, har en förhållandevis stor andel invånare av utländsk härkomst, nästan 17 %. Många har kommit till Sverige under perioder av stort behov av arbetskraft, andra har kommit som flyktingar. Mångfald handlar, förutom om etnisk tillhörighet, också om funktionshinder, klass, kön, religion och sexuell läggning. Länsbiblioteket skall Öka insatserna för stöd till bibliotekens arbete med mångfald Göra en regional plan för mångspråkig litteratur Göra en plan för länsbibliotekets arbete med mångfaldsfrågor Läsande Kunskapen, lusten och viljan att läsa bidrar till att medborgaren kan vara en del av samhället. Olika undersökningar visar att läsvanor och läskunnighet varierar starkt mellan olika grupper, kön och åldrar. Biblioteken ska arbeta läsfrämjande genom att förmedla läsupplevelser för lärande, lust och fantasi. Mötet med en författare kan betyda mycket för lusten att läsa. Länsbiblioteket och Länsbildningsförbundet i samarbete med folkbibliotek och folkhögskola, har under tio säsonger genomfört serien Litterära caféer. Länsbiblioteket skall Stödja det läsfrämjande arbetet genom samverkan och initiativ till utvecklingsarbete Stimulera förmedling av litteratur Genom samarbete med andra aktörer skapa möten mellan läsare och författare Driva projekt med språk- och lässtimulans för barn och föräldrar på BVCmottagningar, i samarbete med Barnhälsovården i Landstinget Sörmland Utveckla formerna för bra barnbiblioteksverksamhet Lärande Sörmland behöver välutbildade medborgare. Regionen behöver ett innovativt klimat för att utvecklas. Man talar om informationskompetens som den fjärde basfärdigheten, vid sidan om konsten att läsa, skriva och räkna. Informationskompetens hos medborgarna gör skillnad. Det livslånga lärandet är viktigt för människors möjligheter att utvecklas och ta ansvar för sina liv. Skolbibliotek på alla nivåer bidrar till att uppfylla läroplanens mål. Det spelar en viktig roll för elevernas läsning och för kvalitén i deras kunskapsbyggande. Skolbiblioteken i länet behöver utvecklas i flera kommuner. Länsbiblioteket skall Stimulera utveckling av skolbibliotek med fackutbildad bibliotekarie Bidra till att stärka bibliotekets pedagogiska roll i skolarbetet 8

10 Genom utbildningsinsatser öka bibliotekspersonalens kompetens i informationssökning Initiera och underhålla nätverk för en kvalitativ utveckling av verksamheten. Vuxnas lärande det livslånga lärandet Genom ett nära samarbete med Mälardalens högskolas bibliotek och med Länsbibliotek Västmanland, ger länsbiblioteket stöd åt folkbiblioteken i deras arbete med vuxna i studier. Samarbetet bidrar till att underlätta för fler människor att studera. Länsbiblioteket skall Fortsätta samarbetet med MdH:s bibliotek till gagn för distansstuderande i länet Genom studiedagar bidra till höjning av bibliotekspersonalens informationskompetens Komplettera kommunbibliotekens medier genom fjärrlån och depositioner Öka andelen länsabonnemang på databaser för folkbibliotek Sprida kunskap om och inspirera kommunerna att ta fram medieplaner Intensifiera diskussionerna med folkhögskolorna om bibliotekets roll i undervisningen Samverkan Sörmlänningen som studerar eller arbetar, som söker läsupplevelser eller information, vänder sig till det bibliotek som ligger närmast i vardagen, något som inte alltid är biblioteket nära hemmet. Biblioteket fyller då det behov besökaren har, ofta utan att han eller hon funderar över vilken huvudman eller vilken målgrupp biblioteket har. Samverkan mellan olika bibliotek blir därför av största vikt för att service och kvalitet ska vara jämförbar, kompletterande och tillräcklig för besökarens behov. Samverkan medför också att resurser används på bästa möjliga sätt. Lokal Samverkan Länsbibliotekets arbetssätt är samverkan med andra. De lokala biblioteken är centrala i sammanhanget. Länsbibliotekets arbete, med projekt, utvecklingsdiskussioner, fortbildning, kompletterande medieförsörjning och idéer till samverkan är till för dem och kräver förankring i deras organisationer. Regional samverkan Länsbiblioteket samverkar regelbundet med organisationer och institutioner för att bidra till ett demokratiskt och tillgängligt Sörmland. Länsbildningsförbundet, folkhögskolorna, hembygdsföreningar och handikapporganisationer är exempel på viktiga samverkansparter. Mälardalens högskola och bibliotek är en viktig part för samverkan, liksom landstingets övriga bibliotek. Nationell samverkan Länsbiblioteket ingår i det nationella biblioteksnätverket. Fjärrlånesamarbetet, där de svenska biblioteken sedan många år lånar böcker och andra medier mellan varandra, har tidigt lagt grunden till ett samarbete, som nu alltmer handlar om biblioteksutveckling. Statens kulturråd, Svensk Biblioteksförening, det tre lånecentralerna, Tal och punktskriftsbiblioteket samt Kungliga Biblioteket ingår tillsammans med länsbiblioteken i sammanhang där framtidens bibliotek diskuteras och formas. 9

11 Genom samverkan och kontakter på nationell nivå, tillförs Sörmlands bibliotek kunskap, utvecklingsidéer och kompetens i framtidsfrågor från hela landet. Samarbetet med övriga länsbibliotek är omfattande. Främsta samarbetspartners är länsbiblioteken i Mellansverige, LIM, där projekt av olika karaktär och omfattning avlöser varandra. Under 2007 startar också ett projekt i samarbete med Regionbibliotek Västra Götaland och Region Halland, för metodutveckling inom barnbibliotek. Länsbiblioteket skall Utveckla samverkansformer och projekt som gagnar biblioteksutveckling i allmänhet och Sörmlands biblioteks utveckling i synnerhet Stimulera till samverkan över kommun- och länsgränser i biblioteksfrågor Stimulera till samverkan med andra konst- och kulturformer Fungera som ett nav för samverkan i biblioteksfrågor inom länet Bistå länets bibliotek i omvärldsbevakning Stödja samarbete mellan sjukhusbibliotek och övriga bibliotek i länet för att säkerställa tillgången till biblioteksservice Arbeta för att bilden av biblioteket blir tydlig och igenkännbar hos sörmlänningarna genom diskussion om kvalitet i verksamheterna och gemensam marknadsföring Ansvarig: Länsbibliotekarie, chef för verksamheten 10

12 Bibliotekslagen, 1996:1596. Ändring införd: t.o.m. SFS 2004: Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7 a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261). 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. 11