Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003

Transkript

1 Länsbibliotek Östergötland - årsredovisning 2003 Länsbiblioteket har sina lokaler i Linköpings nya stadsbibliotek, Östgötagatan 5, Linköping. Uppdrag Länsbiblioteket är en regional kulturinstitution med uppdrag att stödja och utveckla de kommunala biblioteken inom det livslånga lärandet och det litterära kulturområdet. Länsbiblioteket ska bidra till att utveckla länets kommunala bibliotek genom medieförsörjning, utbildnings- och utvecklingsprojekt samt samordning för att ge medborgarna en bättre tillgänglighet till information och kulturupplevelser. Därutöver skall Länsbiblioteket bidra till länets utveckling i stort. Länsbibliotek Östergötland var en produktionsenhet inom Landstinget i Östergötland till och med Antalet anställda vid slutet av 2003 var 13 personer. Länsbiblioteket får sitt uppdrag från Regionförbundet Östsam.

2 Länsbiblioteket och ett förändrat arbetssätt Länsbiblioteket arbetar alltmer processinriktat och med kunden i fokus. De främsta processerna är medier, läsfrämjande arbete, tillgänglighet, bibliotekens pedagogiska arbete och kvalitetsutveckling. Från och med 2003 får länsbiblioteket sitt uppdrag från Regionförbundet Östsam. Länsbiblioteket fick uppdraget att utreda möjliga samverkansområden och en gemensam vision för biblioteken i Östergötland. De kurser och studiedagar som länsbiblioteket ordnat har varit välbesökta. Fokus under 2003 har varit att utveckla biblioteken i det livslånga lärandet. Många kurser och studiedagar under året har handlat om detta. Det projekt som länsbiblioteket driver med medel från kulturrådet, Folkbibliotekets roll i vuxnas lärande, fyller ett stort behov av kompetensutveckling och metodutveckling. Kunskap och kompetens är en av de främsta tillväxtfaktorerna för ett samhälle i snabb utveckling. Länsbiblioteket arbetar för att bidra till Östergötlands utveckling och länsinvånarnas livskvalitet. Under 2003 har länsbiblioteket arbetat som "motor" för ett ökat samarbete mellan biblioteken i Östergötland. Det gäller både mellan olika kommunbibliotek, mellan länsbiblioteket och kommunbiblioteken och mellan länsbiblioteket och Linköpings universitetsbibliotek. Det har resulterat i att alla som bor i Östergötland har tillgång till ett större utbud av medier, däribland databaser, e-böcker och anpassade medier för olika funktionshinder. Länsbiblioteket är inne i ett skede av hög grad av kompetensutveckling. Alla medarbetare har individuella kompetensutvecklingsplaner och har deltagit i både gemensamma och individuella kompetenshöjande aktiviteter. Prioriterade områden är kvalitetsutveckling, projektledning, konsultativt arbetssätt och handledarskap samt omvärldsanalys. Från och med år 2004 tillhör länsbiblioteket Regionförbundet Östsam. Länsbiblioteket är positivt till att i ännu högre grad arbeta för bibliotekens roll i den regionala utvecklingen. 2

3 Kerstin Olsson länsbibliotekarie 3

4 Verksamhetsgenomgång Övergripande mål Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbiblioteket skall arbeta för en ökad samverkan mellan de olika biblioteken och bibliotekssystemen så att alla invånare genom en samlad resurs får fullgod tillgänglighet och biblioteksservice. Perspektiv Kund Länsbibliotekets kunder är i första hand folkbiblioteken i Östergötland, men även de kommunala utbildningsbiblioteken. År 2003 har kännetecknats av ett ökat samarbete mellan biblioteken i Östergötland. Det gäller både mellan olika kommunbibliotek, mellan länsbiblioteket och kommunbiblioteken och mellan länsbiblioteket och Linköpings universitetsbibliotek. Det har resulterat i att alla som bor i Östergötland har tillgång till ett större utbud av medier, däribland databaser, e-böcker, e-tidskrifter och anpassade medier för olika funktionshinder. Bland annat påbörjades ett gemensamt länsabonnemang på en databas, Ebsco, med 1200 engelskspråkiga tidskrifter tillgängliga i fulltext. Behöver man planera för kunskap och kompetens? Spelar biblioteken någon roll för regionens tillväxt och utveckling? Ja, det var temat för det länsmöte som hölls i Norrköping i februari tillsammans med politiker och tjänstemän inom kultur, bildning och utbildning från kommunerna. Ett sjuttiotal närvarade och Eva Karlsson, som då var ordförande i Regionförbundet Östsam inledningstalade under rubriken Biblioteken och den regionala tillväxten. Kommunbiblioteken har visat stor delaktighet i utredningen om ökat samarbete mellan biblioteken i Östergötland, i den gemensamma montern på 2003 års bokmässa, och i att skriva artiklar för den nya tidskriften Biblioteken i Östergötland. Kommunbiblioteken är delaktiga i länsbibliotekets planering och målsättning på flera sätt, under 2003 har det bland annat skett genom: 4

5 chefsmöten och arbetsmöten genom tillfälliga temagrupper, under 2003 har t.ex. en grupp arbetat med en argumentbank för marknadsföring vid besök ute på kommunbiblioteken. Länsbibliotekets personal har besökt folkbiblioteken i länet vid ett 50-tal tillfällen under året. en utredning kring medieförsörjning på andra språk än svenska för biblioteken i Östergötland och Jönköpings län Länsbiblioteket bedriver strategisk biblioteksutveckling och ger biblioteksservice i form av kompletterande medieförsörjning i form av fjärrlån, talböcker, invandrarlitteratur och taltidningsverksamhet. Östgöta Taltidning har kommit ut med 44 nummer under året, och har kopierats till 540 prenumeranter, de flesta på kassett men antalet prenumeranter som övergår till cd-format ökar successivt. En cd-robot för kopiering av cd-skivor köptes i slutet av år 2002 och den har använts flitigt. Ett lyssnarråd och träffas regelbundet där det kommer fram synpunkter och önskemål när det gäller taltidningen. Det finns även ett redaktionsråd. Process: Kompletterande medieförsörjning Målet är att kommunbiblioteken i första hand ska tillgodose sina invånares behov av information och litteratur. Länsbiblioteket har under flera år arbetat med kurser och information för att kommunbiblioteken ska ha en medieförsörjning som är anpassad efter kommuninnevånarnas behov. En kurs i strategisk medieplanering har arbetats fram av personal från länsbiblioteken i Östergötland, Örebro, Uppsala och Västerås. Den genomförs under 2003 och I de fall böcker inte går att köpa längre och/eller är för specialiserade för något bibliotek, köper länsbiblioteket dem eller lånar in från andra bibliotek. Under 2003 har cirka böcker lånats ut som fjärrlån eller depositioner av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk samt cirka talböcker. Cd-roboten gör det möjligt att förbättra för synskadade eftersom länsbiblioteket har kopieringsrätt av talböcker. Det behöver därför inte vara långa köer till attraktiva titlar utan de kan enkelt kopieras. Länsbiblioteket har börjat producera de lokala (med östgötsk anknytning) talböckerna i det nya talboksformatet Daisy. Länsbiblioteket förmedlar medier på andra språk än svenska i form av depositioner och enstaka lån. Det här har varit ett eftersatt område under en 5

6 tid och Länsbibliotek Östergötland och Jönköpings länsbibliotek har tillsammans gjort en utredning för att kartlägga nuvarande verksamhet, behov och föreslå en handlingsplan. Utredningen blev klar under våren En person projektanställdes för att tillsammans med kommunbiblioteken arbeta för ett genomförande av planen. Process: Läsfrämjande arbete Enligt bibliotekslagen har biblioteken i uppdrag att arbeta mot särskilda målgrupper för informationsförsörjning och för att stimulera intresset för läsning och litteratur. Dessa målgrupper är barn och ungdomar, funktionshindrade, invandrare och minoriteter. Att särskilt lyfta fram för 2003: Projektet Rätten till läsning. Projektet som är en samverkan mellan Östsam, Centrum för Lättläst, Studieförbundet Vuxenskolan, FUB och länsbiblioteket, syftar till att öka tillgängligheten för personer med utvecklingsstörning att få tillgång till samhällsinformation, nyheter och böcker på lättläst svenska. Projektets mål är att läsning med läsombud ska bli en verksamhet som är en naturlig del av utvecklingsstörda personers vardag. Barn verksamhet Humlan, ett läslusts- och språkutvecklingsprojekt riktar sig till dem som arbetar med små barn (0-7 år) bland annat genom välbesökta inspirationsdagar om barnböcker, läsning och språkutveckling samt studiecirklar, utveckling av läsombudsverksamhet m.m. Process: Verksamhetsutveckling Länsbiblioteket stödjer och utvecklar Östergötlands kommunala bibliotek. För att kunna göra det bedriver länsbiblioteket undersökande och utredande verksamhet, tar in och analyserar statistik samt driver en rad utvecklingsprojekt tillsammans med kommunbiblioteken. Utöver den statistik som Statistiska centralbyrån hämtar in, lämnar kommunbiblioteken in specialstatistik till länsbiblioteket, detta gäller särskilt områdena medieförsörjning och biblioteksservice till prioriterade grupper eller i övrigt i samband med att länsbiblioteket gör utredningar av olika slag. Hösten 2003 gör länsbiblioteket en uppföljning av en tidigare undersökning av informationsarbetet vid kommunbiblioteken. Den utredning av skolbibliotekssituationen som länsbiblioteket påbörjade under 2001 blev klar i början av En bibliotekskonsulent med kompetens 6

7 inom utbildningsbibliotek ansvarar för skolbiblioteksutvecklingen. Utredningen har skickats till alla skolor och utbildningsansvariga i länet. Arbetsmöten och studiedagar har hållits för bibliotekspersonal som arbetar med fjärrlån, invandrarlitteratur, bibliotekens särskilda tjänster, barnbiblioteksverksamhet, gymnasiebibliotek och lokalhistoria. Länsbibliotekarien och bibliotekskonsulenterna träffar länets bibliotekschefer vid bibliotekschefsmöten fyra gånger per år. Länsbibliotekarien deltog under våren 2003 i den projektgrupp som gör en översyn av organisation och processer vid Linköpings stadsbibliotek. Det treåriga projektet om folkbibliotekets roll i det livslånga lärandet fortsätter och medel för projektledaren kommer från Statens kulturråd. Projektledarna ingår i nationella och regionala nätverk, bland andra ett regionalt nätverk för infrastrukturen kring vuxnas lärande med Östsam som motor. Bibliotekshögskolan bedriver forskning på projekten. Var femte låntagare, är titeln på den rapport om biblioteksservice och medier på andra språk än svenska som blev klar under våren En projektanställd bibliotekskonsulent har arbetat med genomförande av policy och handlingsplan utifrån rapporten. Process: IT-utveckling och informationssökning, tillgänglighet IT-utvecklingen har fortsatt stor betydelse för bibliotekens utveckling. Nya elektroniska medier och ny kommunikationsteknik gör informationsresurser mer tillgängliga för länets invånare. Det kräver stora insatser när det gäller kompetensutveckling av bibliotekspersonalen i länet. De flesta kurs- och studiedagarna under året har gällt elektroniska resurser, bibliotekens interaktiva webbsidor och användarutbildning, inte minst i samband med upphandlingen av nya databaser inom Kulda -samarbetet och utveckling av bibliotekens nättjänster. Exempel på projekt som omfattar eller förutsätter ny teknik: IT-utveckling på bibliotek i Östergötland, med medel från kulturrådet, landstinget, EU Mål 2 och egenfinansiering. Länsbiblioteket och de fem Mål 2-kommunerna, Boxholm, Kinda, Valdemarsvik, Ydre och Ödeshög har drivit detta projekt under åren , om utveckling av bibliotekens interaktiva webbplatser för framförallt distansstuderande i samarbete med kommunernas lokala lärcentra. Projektet har fått stor 7

8 uppmärksamhet och projektledaren har anlitats som föreläsare på flera håll i landet. Projektet har dokumenterats och även resulterat i en handledning i att skapa användbara hemsidor för alla bibliotek. Den finns att ladda ner från länsbibliotekets hemsida. I samband med Birgittajubileet ansvarade länsbiblioteket för ett delprojekt, ett virtuellt Birgittabibliotek. Samarbete har skett med Östergötlands länsmuseum, Birgittajubileet 2003, Uppsala och Stockholms universitet samt med Kulturarv Östergötland. En gemensam Birgittaportal har byggts, se Länsbibliotekets del blev klart inför jubileet och projektet avslutas Ett virtuellt Östgötabibliotek är ett annat "digitalt" projekt tillsammans med kommunbiblioteken. Syftet är att göra alla kommunbiblioteks lokalhistoriska samlingar gemensamt sökbara via Internet och att lyfta fram det östgötska litterära arvet. Ett virtuellt Östgötabibliotek samarbetar med Kulturnät Östergötland och projektet Det litterära Östergötland. Från oktober 2002 till oktober 2003 driver länsbiblioteket tillsammans med Linköpings stadsbibliotek ett projekt där e-böcker görs tillgängliga via lånekorten vid länets alla folkbibliotek. Intresset från allmänheten och massmedia har varit dubbelt så stort som beräknat. Förnyelse och utveckling av länsbibliotekets arbetsmetoder Förutom det biblioteks- och metodutvecklingsarbete som länsbiblioteket bedriver tillsammans med kommunbiblioteken måste också länsbibliotekets inre processer och metoder utvecklas. Utvecklingen kan sammanfattas i två spår, där det ena är införande och utnyttjande av ny teknik och det andra är mera kvalitetsinriktat, med kompetensutveckling för att förbättra länsbibliotekets tjänster. Exempel på ny teknik: Den egna hemsidan har fortsatt utvecklats under året och fungerar som ett arbetsverktyg och informationskanal för biblioteken i länet. Länsbibliotekets hemsida är en av de mest välbesökta hemsidorna inom landstinget. Länsbibliotekets hemsida besöktes under 2003 mer än

9 gånger, cirka en tredjedel via intranätet lisa och två tredjedelar externt från Internet. Länsbiblioteket och Östgöta Taltidning har börjat framställa talböcker i det nya daisy-formatet. Länsbiblioteket har investerat i en cd-robot för masskopiering av taltidning och talböcker. Medarbetare Eftersom en stor del av länsbibliotekets arbete är utvecklingsarbete kräver det att medarbetarna håller sig a jour med vad som händer inom bibliotekssektorn både nationellt och internationellt. Att följa samhällsutvecklingen och följa vad som händer inom utbildningssektorn, kultursektorn och organisationsutvecklingen är också en nödvändighet för att bedriva biblioteksutveckling. Länsbibliotekets personal ingår i flera nätverk både inom biblioteks-, utbildnings- och kultursektorn, både regionalt, nationellt och inom Europa. Dessutom följer man utvecklingen genom att prenumerera på svenska, nordiska och internationella bibliotekstidskrifter. Länsbiblioteket ger ut en tidskrift 4 gånger per år som speglar biblioteksverksamheten i länet och följer utvecklingen inom bibliotekssektorn både i Sverige och internationellt. De flesta medarbetarna skriver för Biblioteken i Östergötland som är det nya namnet på länsbibliotekets tidskrift. Länsbibliotekets personal har stor delaktighet i utvecklingsarbetet. All personal har individuella kompetensutvecklingsplaner. All personal har varit delaktig i att ta fram underlag för omvärldsanalys och har sedan varit med och diskuterat utvecklingsfrågor utifrån detta. All personal är med vid fyra planeringsdagar där man diskuterar gemensamma frågor och kommande års arbete. All personal har deltagit i utbildning i teambuilding och balanserat styrkort. Under året har en övergång till regionförbundet Östsam förberetts. Övergången sker den 1 januari

10 Ekonomi All personal har fått en genomgång av hur man planerar och rapporterar enligt balanserat styrkort och hur man följer upp sin ekonomi på lisa. Projektanställd personal har arbetat med de utredningar som genomförts, det gäller skolbiblioteksutredningen med rapporten För skarpare skolbibliotek i Östergötland, utredningen om service på andra språk än svenska med rapporten Var femte låntagare, och Biblioteken i Östergötland, om en gemensam vision för biblioteken i Östergötland och möjliga områden för större samarbete och samverkan. Länsbiblioteket hade en monter på 2003 års bok- och biblioteksmässa, dels för att öka samarbetet kring marknadsföring av bibliotekens roll i det livslånga lärandet, dels för att marknadsföra Östergötlands litterära kulturarv i samband med utgivningen av boken Från skilda utsikter, (östgötaförfattare skriver om östgötaförfattare) och Birgittajubileet. Ovanstående projekt finansierades genom länsbibliotekets egna kapital. Under åren har länsbiblioteket drivit ett mål 2 projekt som inte tagits med i tidigare års redovisningar. Eftersom projektet avslutas och länsbiblioteket lämnar landstinget påverkar det årets resultat. Det ekonomiska resultatet blir att länsbiblioteket har sin budget i balans och har i stort utnyttjat det egna kapitalet på 1500 tkr. 10