Hudiksvalls kommuns. biblioteksplan

Transkript

1 Hudiksvalls kommuns biblioteksplan

2 1 (10) Hudiksvalls kommuns biblioteksplan Innehåll Förord Del 1. Biblioteket i samhället Beskrivande del av Hudiksvalls kommun, dess biblioteksstruktur och organisation. 1.1 Bakgrund s Uppdraget s Hudiksvalls kommun s Organisation s Länsbiblioteket och länssamarbete HelGebiblioteken s Folkbibliotek s Bokbuss s Skolbibliotek s Förskolebarn s Grundskoleelever s Språkpiller s Gymnasieelever s Vuxenstuderande s Högskolestuderande s Det digitala biblioteket s Program och aktiviteter s Kulturarvet och lokalhistoria s. 7 Del 2. Bibliotekets roll i samhället 2.1 Vad ska verksamheten göra s Mål med biblioteksverksamheten s. 8 Del 3. För att nå målen s. 10 Källhänvisningar: Se bilaga 1.

3 2 (10) Förord I samklang mellan Hudiksvalls kommuns Utvecklingsprogram och Kulturpolitiska viljeriktningar ska vi utveckla biblioteken till kreativa mötesplatser. Detta i syfte att synliggöra olika branschers kompetenser och öka bildningen. Därtill med avsikten att stärka samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor inom området kultur och fritid. Folkbiblioteket har av tradition starka rötter i folkbildningen och har sedan ett par decennier också en snabbt växande betydelse för skolans arbete, liksom för informationsförsörjningen till olika delar av samhället, som till exempel studiecirklar och föreningsliv. Folkbiblioteken ska förmedla litteratur och främja läsning, de ska vara ett stöd för olika former av utbildning och fungera som bildningsinstitutioner, i den meningen att de ska vara arenor för människors fria kunskapssökande. De ska också svara för informationsförmedling till individer och grupper i olika delar av samhället. Som kulturinstitutioner arbetar biblioteken med utställningar och programverksamhet. Lägg därtill folkbibliotekets stora betydelse som en offentlig mötesplats som relativt kravlöst erbjuder människor ett utrymme för olika former av sammanträffanden. Del 1. Biblioteket i samhället 1.1 Bakgrund: I bibliotekslagen (1996:1596) står att Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. 1.2 Uppdraget Biblioteken har enligt lagen uppgiften att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt. Folkbiblioteket ska dessutom arbeta för att databaserad information blir tillgänglig för alla medborgare. Paragraferna 8 och 9 i bibliotekslagen säger mycket tydligt att folk- och skolbibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl. a genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Folk och skolbiblioteken skall vidare erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till barn och ungdomars behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. På folkbiblioteken ska allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelserna hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering,

4 3 (10) porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagaren inte, inom avtalad tid, lämnar tillbaka det som de har lånat. Inom grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek säger Bibliotekslagen, detta för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildning. Landets offentliga eller allmänna bibliotek fungerar som ett sammanhängande bibliotekssystem där olika bibliotek har olika roller och kompletterar varandra, när det gäller ansvar, medier och kompetens. På så sätt utnyttjar man de samlade resurserna bättre, vilket leder till ökad effektivitet och bättre service. Det finns idag inte några hinder för en invånare i en kommun att använda sig av biblioteket i en annan kommun. Det är en naturlig utveckling i ett samhälle, som präglas av att människor i allt större utsträckning arbetar, studerar och tillbringar en del av sin fritid i andra kommuner än den de bor i. Det finns idag inget bibliotek som kan fungera oberoende av andra bibliotek och det enskilda bibliotekets styrka beror i hög grad på hela bibliotekssystemets styrka. 1.3 Hudiksvalls kommun Enligt Hudiksvalls kommuns översiktsplan från 2007 bor 40% av kommunens befolkning på invånare i Hudiksvalls stad, 30 % i övriga tätorter (Iggesund, Njutånger, Enånger, Sörforsa, Näsviken, Delsbo och Friggesund). Resterande 30% bor i glesbygd. [Karta: Hudiksvalls kommun, Mark- och mätningsavdelning]

5 4 (10) Tätorterna har historiskt sett skilda bakgrunder. I Delsbo, Iggesund, Näsviken och Sörforsa är det industrialismen och järnvägslokaliseringar som betytt mest för samhällsutvecklingen. Enånger, Njutånger och Hudiksvall har utvecklats från kyrkbyar där fiske, sjöfart och handel spelat den största rollen. Friggesund är den yngsta tätorten, exploaterad på 1950-talet, där skogsnäringen var avgörande för ortens etablering. Hudiksvall är Hälsinglands största stad med ett handelsunderlag på ca invånare (kommunens och delar av Nordanstigs kommun.) Arbetstillfällena är koncentrerade till Hudiksvall och Iggesund. Delsbo fungerar som stark stödjepunkt för handel och annan service i Dellenbygden, medan övriga tätorter i huvudsak har sin betydelse som bostadsorter. [Hudiksvalls kommuns Översiktsplan 2007] 1.4 Organisation och nyckeltal Hudiksvalls kommuns samlade biblioteksverksamhet med Stadsbiblioteket i Hudiksvall och filialbiblioteken i tätorterna Delsbo, Bjuråker/Friggesund, Näsviken, Sörforsa, Enånger och Iggesund benämns fortsättningsvis Folkbiblioteket eller enbart biblioteket, ingår alla som en enhet i Kulturavdelningen och sorterar under Lärande och Kulturnämnden. Nyckeltal avseende år 2008 [Svensk biblioteksförening, Folkbiblioteken i Gävleborgs län 2008] Driftskostnad per invånare: 320 kr (länsgenomsnitt 400 kr) Utlån per invånare: 8,5 (länsgenomsnitt 7,6) Aktiva låntagare per invånare: 0,3 (länsgenomsnitt 0,25) Besök per invånare: 5,8 (länsgenomsnitt 7,8) Nya böcker per invånare: 0,28 (länsgenomsnitt 0,2) Biblioteksanställda per 1000 invånare 0,5 (länsgenomsnitt 0,5) Länsbiblioteket och länssamarbetet - HelGebiblioteken Länsbibliotek fungerar generellt sett som regionala resurscentrum för biblioteksutveckling och har hela länet som arbetsfält. Den primära målgruppen är folkbiblioteken. Länsbibliotek är en kunskapsorganisation som bistår med att ge länets invånare en effektiv och jämlik informations- och litteraturförsörjning. Länsbiblioteket i Gävleborg deltar sedan årsskiftet i ett två årigt samverkansprojekt tillsammans med Uppsala länsbibliotek. Projektet syftar till att undersöka vilka konsekvenser en regional sammanslagning mellan Gävle och Uppsala län kan få för biblioteksverksamheterna, genom att under försöksperioden upplåta åt Uppsala Länsbibliotek att verka som huvudman för Gävle länsbibliotek. Folkbiblioteken i Gävleborgs län har enats om att arbeta för fördjupad samverkan. Denna samverkan bygger i stor utsträckning på de möjligheter som dagens teknik

6 5 (10) erbjuder och syftar till att öka möjligheterna för små kommuner att erbjuda en kvalitativ biblioteks- och informationsservice. Målet med länssamarbetet, i dagligt tal kallat HelGebiblioteken, är att genom ökad samverkan över kommungränserna höja kvaliteten på bibliotekens tjänster. På så sätt genererar vi en bättre användning av våra samlade resurser. Sedan sommaren 2009 ingår i länssamarbetet med Hofors, Sandviken, Ockelbo, Söderhamn, Bollnäs, Ovanåker, Ljusdal och Nordanstig. Vi har ett gemensamt bibliotekssystem och en gemensam server. Datakommunikationen mellan alla inblandade sker via det så kallade Kommunmolnet Folkbibliotek Folkbibliotek är ofta centralt belägna, öppna offentliga rum i lokalsamhället. Här spelar rummet en viktig roll då det ska inspirera till medskapande, nyfikenhet, kreativitet, vilja till engagemang och delaktighet. Invånarna i Bjuråker, Delsbo, Enånger, Iggesund, Näsviken och Sörforsa har tillgång till folkbibliotek genom sina filialbibliotek. Alla utom Sörforsa är integrerade med skolor. Hudiksvalls stadsbibliotek som kallas huvudbibliotek är ett renodlat folkbibliotek. Budget för inköp av medier (tryckta eller digitala böcker, tidskrifter, tidningar, musik och film) samt personella resurser fördelas till biblioteksenheterna genom nyckeltal eller efter särskilda behov. Samtliga medier ingår i Hudiksvalls kommuns totala bestånd, som dessutom ingår i länssamarbetet HelGe. Folkbiblioteket erbjuder en mångfald av medier i olika format. Här finns ett kvalitativt och brett bestånd av litteratur och medier för olika målgrupper. Det kan handla om tex Äppelhyllan som riktar sig till barn- och ungdomar med olika läshandikapp. Biblioteket tillhandahåller därtill andra medier anpassade för personer med olika typer av funktionsnedsättning. Biblioteket har ett basbestånd av litteratur på finska, engelska, spanska, arabiska, persiska, kurdiska, ryska, turkiska, tigrinja, thai, somaliska och serbokroatiska. Basbeståndet kompletteras vid behov genom inlån av depositioner och/eller individuella fjärrlån. Dessa fjärrlån är avgiftsfria. Folkbiblioteket i Hudiksvalls kommun har särskilt anpassade medier för barn och unga. Det rör sig om ett basbestånd av uppslagsböcker, böcker och andra medier inom ständigt återkommande ämnesområden; skönlitteratur och facklitteratur för olika åldrar och på olika språk. När vi idag använder ordet medier innefattar det såväl traditionella böcker som digitala hjälpmedel, program och databaser samt musik och film Bokbuss Hudiksvalls kommuns bokbuss är ett mobilt folk- och skolbibliotek som förutom tryckta medier innehåller modern teknik och är uppkopplad till Internet så att databaser och andra informationskällor blir tillgängliga.

7 6 (10) Skolbibliotek Inom grundskolan och gymnasieskolan ska det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevers intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 5 Bibliotekslagen I Hudiksvalls kommun har elever på Bromangymnasiet tillgång till skolbibliotek med professionell bibliotekspersonal som håller öppet hela skoldagarna. Övriga elever får regelbunden eller sporadisk tillgång till bibliotek genom att besöka stadsbiblioteket i Hudiksvall, kommunens bokbuss eller något av kommunens filialbibliotek Förskolebarn Förskolegrupper kommer regelbundet till biblioteket och bokbussen för att låna böcker. Personalen på respektive förskoleavdelning tillhandahåller böcker till förskolebarnen, antingen förskolans egna böcker eller lån från kommunens bibliotek. Barnavårdscentralerna delar ut presentkort Barnens första bok till alla nyfödda. Föräldrarna tar emot böckerna på biblioteket eller bokbussen samtidigt som de får en visning av biblioteket. Föräldragrupper kan boka visningar och bokprat Grundskoleelever Folkbiblioteket erbjuder förskoleklasserna att komma till bibliotekets bokskola. Biblioteken bjuder in elever och/eller lärare till bokpresentationer på biblioteken. På biblioteken finns 5-grupps uppsättningar av böcker. Skolklasserna beställer bokpaket av folkbiblioteket. Elever i årskurs 4-6 inbjuds till folkbiblioteken på visning och bokpresentationer. Folkbiblioteket beräknar nå ca 70% av eleverna genom dessa läsfrämjande åtgärder Språkpiller Tillsammans med logopederna i Gävleborgs läns landsting erbjuder folkbiblioteket ett speciellt bokbestånd. Böckerna står inte i öppen hylla, de lånas enbart ut till familjer som besöker biblioteket med ett särskilt så kallat bokrecept från logopederna Gymnasieelever Bromangymnasiets bestånd finns registrerat i biblioteksdatasystemet Book-IT. Katalogen är sökbar via Internet (bibliotekets/kommunens webbplats) Vuxenstuderande På alla biblioteksenheter finns datorer som vuxenstuderande får boka. På stadsbiblioteket finns särskilda studierum att tillgå. Flera SFI-grupper (Svenska för Invandrare) besöker regelbundet stadsbiblioteket för presentation och visning.

8 7 (10) Högskolestuderande Högskolestuderande använder i första hand sina respektive högskolebibliotek. Folkbiblioteket fungerar som ett komplement. Många av kommunens distansstudenter vänder sig till folkbiblioteket för att låna framför allt kurslitteratur. Här finns bokningsbara studierum och gott om studieplatser med tillgång till trådlöst Internet Det digitala biblioteket Ett av bibliotekets grunduppgifter, enligt 2 i Bibliotekslagen, är att verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Bibliotekets digitala tjänster såsom databaser, litteratur, musik, film m.m. växer kontinuerligt och i snabb takt. Inom länssamarbetet HelGe arbetar vi aktivt för att konstruera en gemensam Internetbaserad plattform för bibliotekstjänster Program och aktiviteter Biblioteken ordnar regelbundna aktiviteter och olika programpunkter för allmänheten. Här visas ofta olika utställningar och andra aktiviteter, som exempelvis regelbundet återkommande rådgivning. Ibland ordnas föreläsningar, dessa annonseras i förväg i den lokala dagspressen och på kommunens webbsidor Kulturarvet och lokalhistoria På folkbiblioteket finns en särskild lokalsamling som består av olika former av Hudiksvalls kommuns och Hälsinglands litteratur samt ett omfattande tidningsarkiv. Biblioteket samlar intressant material och erbjuder digitala hjälpmedel för släktforskning. Vi samarbetar intensivt med Hudiksvallsbygdens släktforskarförening. Del 2. Bibliotekets roll i samhället Utbildningsstrukturen har förändrats och nya pedagogiska metoder uppmuntrar självständigt arbete. På arbetsplatserna ökar betydelsen av att hålla sig ajour med vad som händer, med nya rön och aktuell forskning. Begreppet det livslånga lärandet står för ett återkommande eller ständigt pågående lärande. Den enskilde medborgaren använder bibliotek utifrån behov som i många avseenden kan uppfattas som generella, samtidigt är de unika för varje individ. Behoven kan avläsas dels genom hur besökarna använder dagens bibliotek, dels genom resultat från undersökningar där olika grupper av besökare besvarat enkäter eller deltagit i medborgardialoger. Utifrån dessa erfarenheter och kunskaper kan individens behov av bibliotek formuleras i fyra olika roller: som kunskapscentrum ett rum för utbildning och bildning som informationscentrum ett rum för information till både offentlighet och till grupper av användare samt till enskilda individer som kulturcentrum ett rum för kulturella upplevelser som socialt centrum ett offentligt rum och mötesplats 2.1 Vad ska verksamheten göra? Utifrån kommunens vision Hudiksvall en kommun med framtidstro och dragningskraft [Hudiksvalls kommuns utvecklingsprogram, 2008] och Kommunfullmäktiges

9 8 (10) nyckelord*, som omfattar alla kommunala verksamheter, tecknas åtaganden mellan samtliga nivåer i organisationen. Syftet med åtagandet är att tydliggöra målen/uppdraget och förutsättningarna för uppdraget. Nämndens övergripande åtagande är att med hög kvalitet, bedriva de verksamheter som ingår i nämndens ansvarsområde. Utvärdering och vidareutveckling av Biblioteksplanen sker således i överensstämmelse med Lärande och kulturnämndens åtagande och årliga uppföljning. Inom planeringsperioden åtar sig lärande- och kulturnämnden - avseende biblioteksverksamheten - att: Öka läs- och skrivförmågan bland barn, ungdom och vuxna. Erbjuda kulturella aktiviteter utifrån de kulturpolitiska viljeinriktningarna. Höja utbildningsnivån i kommunen för vuxna. Motverka arbetslösheten och utanförskapet bland unga och vuxna. Ha en hög grad av brukarinflytande. *Kommunfullmäktige har antagit följande nyckelord för den kommunala verksamheten. Nyckelorden ersätter de tidigare inriktningsmålen. Solidaritet innebär att kommunens verksamheter ska finansieras gemensamt samt att prioriteringar alltid ska ske utifrån individens behov och med hänsyn till människors integritet. Jämlikhet innebär att alla ska ha samma bemötande och kunna vara delaktiga i samhället. God folkhälsa innebär att vi ska ge förutsättningar för levnadsbetingelser som främjar god hälsa. Ekonomisk och ekologisk hållbarhet innebär att alla beslut ska vara finansierade och innebära minsta möjliga miljöbelastning. Närhet innebär att alla ges ökade möjligheter att påverka i sin närmiljö. Öppenhet innebär att kommunen ska genomsyras av tillgänglighet, lyhördhet och ärlighet. 2.2 Mål med biblioteksverksamheten: Öka läs- och skrivförmågan bland barn, ungdom och vuxna Bibliotekets betydelse som främjare av läskunnighet och inspiration till läsande är av stor betydelse för samhället och undervisningen. Att läsa och tillgodogöra sig olika texter som ger ny faktakunskap och som berikar fantasin, innebär dels att vidga sina egna referensramar, dels att utveckla sitt språk och hålla det levande. Ett väl utvecklat språk och breda referensramar är i sin tur en förutsättning för människor att kunna delta i den demokratiska processen och det offentliga samtalet. Det handlar också om att lära elever att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt till det de läser, att kritiskt granska och självständigt pröva och värdera information. Under förutsättning att biblioteket spelar en viktig pedagogisk roll i undervisningen, med fackutbildad, kompetent och kunnig personal uppfattas biblioteken som viktiga kulturella nav och mötesplatser, där elever kan beredas möjlighet att ta del av konst, poesi, musik, möta författare och mindre teater- eller dansföreställningar.

10 9 (10) Biblioteken är också viktiga i ett integrationsperspektiv. I det alltmer segregerade samhället är biblioteken en av få offentliga platser där människor med olika bakgrund kan mötas. Med det stora utbudet av medier, information och kulturaktiviteter ger folkbiblioteket människor med annan kulturell bakgrund stora möjligheter att behålla och förbättra sitt språk, i takt med att de lär sig och kontinuerligt utvecklar svenska språket. Erbjuda kulturella aktiviteter utifrån de kulturpolitiska viljeriktningarna Även om biblioteken vinnlägger sig om att kunna presentera olika medier i olika format råder det ingen tvekan om att boken och tryckta medier fortfarande utgör basen för biblioteken. Bibliotekens samlingar ska kännetecknas av mångfald och kvalitet, dessa ska erbjuda ett aktuellt och rikligt utbud på olika språk. En kommun i utveckling kräver bibliotek som aktivt lyssnar till medborgarnas behov av kunskap och upplevelser. Därför ska utvecklingsarbetet inom biblioteken syfta till att bättre svara mot den enskildes behov. En kommun i utveckling kräver också bibliotek som metodiskt och aktivt tar initiativ till utveckling genom att aktivt informera om och erbjuda nya medier och tjänster, nya möjligheter att ta del av fantasi och kunskap, även innan ett behov uppstått. En viktig uppgift för biblioteken är därför att pröva och utveckla användningen av nya medier, vilket förutsätter att samtliga biblioteksenheter har en god teknisk infrastruktur och att personalen har kvalificerad och aktuell kompetens. Höja utbildningsnivån i kommunen för vuxna. Motverka arbetslösheten och utanförskapet bland unga och vuxna Den enskilde medborgaren använder bibliotek utifrån behov som i många avseenden kan uppfattas som generella, samtidigt är de unika för varje individ. Biblioteken som kunskapscentrum och informationscentrum spelar en betydelsefull roll i skillnaden mellan det en människa gör idag och det hon vill kunna göra imorgon. De senaste åren har präglats av en snabb teknikutveckling, så också inom biblioteksvärlden. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att biblioteken uppmärksammar de grupper som inte har tillgång till, eller för den delen möjlighet att tillämpa informationstekniken. Ett av de viktigaste målen är att trygga medborgarnas jämlika tillgång till information också i en digital omgivning, där nya former av material behandlas jämsides med tryckt material. I ett jämlikhetsperspektiv är det därför angeläget att biblioteken använder såväl sin teknik som sin kompetens för att inte bara ge dem som frågar efter den tillgång till databaserad information, utan också aktivt arbeta för att nå de grupper som av olika skäl inte använder Internet. Framtidens krav på utveckling handlar om ökad tillgänglighet, såsom Internetbaserade bibliotekstjänster dygnet runt och ökad självservice på biblioteken.

11 10 (10) Ha en hög grad av brukarinflytande allas bibliotek Alla människor har samma rätt till bibliotekets tjänster. Att ha ett funktionshinder ska inte vara något problem för att använda biblioteket och dess tjänster. Tillgängligheten ses kontinuerligt över, det gäller likväl det fysiska som det digitala biblioteket. Bibliotekstjänster via Internet ska anpassas efter olika målgruppers behov på samma sätt som medierna anpassas efter särskilda behov. För att diskutera vilken roll biblioteket ska spela inom de områden som har strategisk betydelse för kommunens attraktivitet och utveckling, i fråga om lärande, information och kultur samt för att skapa beredskap för att möta framtida krav och stimulera till utveckling bjöd Lärande och Kulturnämndens ordförande, kommunens demokratiutvecklare och bibliotekschefen in till medborgardialoger under våren Medborgardialogerna utgick ifrån de resultat tidigare brukarundersökningar lyft fram om bibliotekets betydelse för kommuninvånarna. [Genom enkäterna Hudiksvalls ungdomars medie- och biblioteksvanor sommaren 2008 och Tyck om biblioteket december Dessutom har en kontinuerlig diskussion med nätverket Bibliotekets vänner pågått sedan hösten 2007.] Avsikten har varit att på plats och tillsammans med låntagarna, besökarna och invånarna skapa en bild av bibliotekets roll i samhället. Vi har diskuterat biblioteksstrukturen, bibliotekets roll i det lilla samhället och/eller mitt inne i staden. Vi har resonerat om öppettider och tillgänglighet och intensivt debatterat alternativa tjänster såsom webben. Varumärket Biblioteket formas av rollen som mötesplats och öppet offentligt rum, liksom av bredden och djupet i medieutbudet och i bibliotekspersonalens kompetens. Del 3. För att nå målen Uppföljning, granskning och revidering av biblioteksplanen sker som tidigare nämnts i samband med Lärande och Kulturnämndens årliga utvärdering. För att säkerställa nämndens mål och åtaganden, åtar sig Lärande och Kulturförvaltingen, Kulturavdelningen och att utarbeta strategiska handlingsplaner för biblioteksverksamheten. Biblioteket åtar sig vidare att utforma arbetsplaner för verksamheten. Omslagsfoto: Lovisa Melin & Maja Holmström, 2009

12 splan en översiktlig källförteckning Statliga kulturpolitiska program Styrdokument Faktaunderlag 1974 och 2009 Bibliotekslagen Forskningsrapporter [ Magisteruppsatser Artiklar Bibliotekens historia Inventering Sammanställning Bibliotekens mål Svensk biblioteksförening Bibliotekspolitisk organisation splan Biblioteket i samhället Bibliotekets roll i samhället Fokusgrupper Förtroendevalda Låntagare Allmänhet Bibliotekets vänner Ungdomsperspektiv Föreningar Bibliotekets personal Internationella styrdokument Hudiksvalls kommun Unescos folkbiblioteksmanifest Översiktsplan 2007 Unescos skolbiblioteksmanifest Hudiksvalls kommuns utvecklingsprogram [ aspx] [ FN:s dekl. om Mänskliga Kulturpolitiska viljeriktningar Barnkonventionen [ aspx] IFLAs förklaring om bibliotek Åtaganden Värdegrund: [ Nyckelord och Kännetecken LoK