Målet är delvis uppnått

Transkript

1

2 Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar i Nybro kommun inte bara förutsättningar för att tillägna sig kunskaper utan även en god förmåga att fånga elevernas engagemang, motivation och delaktighet. Bibliotekets verksamhet är bred och innefattar både folkbibliotek och skolbibliotek. Biblioteket tillhandahåller olika typer av medier; böcker med tryckt text, tidningar och tidskrifter, e-böcker och ljudböcker i olika format för att kunna tillgängliggöra litteraturen för en bredare allmänhet. Bibliotekets bestånd förnyas planmässigt och urvalet styrs av kvalitet, behov och efterfrågan. För barns läsutveckling spelar tillgången till böcker och andra medier stor roll. Inför minskar anslaget för vuxenmedier. Färre exemplar av nya böcker köps in och antalet prenumerationer av tidskrifter minskar. Anslaget för barnmedier på folk- och skolbiblioteket minskas inte. Men i och med sänkningen av en del av medieanslaget kommer Nybro bibliotek inte vara berättigade till extra litteraturstöd från Statens Kulturråd för att göra det möjligt att upprätthålla samma nivå som tidigare. Lån av tryckta böcker har minskat något under året. Däremot har lån av digitala medier ökat. Öppettiderna på skolbiblioteken har minskat något och den planerade utökningen av öppettiderna uteblir. Under första halvåret 2015 har antalet besökare sjunkit något och antalet planerade aktiviteter har minskat som en följd av besparingar. Nybro bibliotek tillhandahåller ett brett utbud av böcker på utländska språk både för barn och vuxna. Biblioteket köper in olika typer av media, tryckt och digital, som t ex en databas med access till utländska tidskrifter, för alla åldersgrupper utifrån deras olika behov. Böcker lånas också in på efterfrågan från Internationella biblioteket. Biblioteket gjorde också ett par större kompletteringsköp av bland annat studielitteratur för att möta efterfrågan från de nyanlända. Inom förskola och skola visar resultatet att förutsättningarna för att bedriva kvalitativ undervisning är goda sett till personaltäthet och andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal satt i relation till rikets nivåer. Styrkeområden inom verksamheterna är främst trygghet och studiero samt högt förtroende från barn/elever och föräldrar gällande verksamheten och dess personal. Utvecklingsområden är fortsatt måluppfyllelse mot en verksamhet fri från kränkande behandling och mobbning. Resultatet visar på en sänkning av antalet upplevda fall av kränkning, hot och trakasserier i flertalet av verksamheterna. Samtidigt ses en förskjutning genom att andelen upplevd mobbning ligger konstant eller minskar medan upplevd kränkning stiger i förhållande till mobbning och i antal. I förskolans verksamhet råder fortfarande svårigheter med att kunna beräkna behov gällande antal platser och erbjuda placering på önskad enhet och tid. Antalet barn per avdelning och personal är något högre än önskat. Arbetet för att förbättra förutsättningarna gällande detta fortsätter. Skolans olika styrdokument anger vad som gäller för skolverksamheten i Sverige, vilka även gäller för nyanlända elever. Nyanlända barn som är asylsökande eller har tillfälligt uppehållstillstånd har rätt till utbildning men ingen skolplikt. Den kommun som barnen för tillfället uppehåller sig i är skyldig att anordna utbildning för de elever som har rätt till utbildning. Kulturskolan levererar undervisning i musik, dans och bild av hög kvalitet. Verksamheten fyller ett behov, inspirerar eleverna att delta i flera kurser och är populär bland barn och ungdomar i kommunen. Både elever och föräldrar upplever att eleverna utvecklas och lär sig i sina kurser. En stor andel mellan % av de som möter verksamheten, elever och föräldrar, uppger att de blir positivt bemötta i verksamheten. Inför innevarande läsår har förändringar genomförts i verksamhetens utbud för att möta upp förnyade ekonomiska förutsättningar. Antalet aktiviteter har minskat något. Köerna är långa till vissa aktiviteter men utifrån rådande förutsättningar finns inte möjlighet att utöka antalet platser för att tillmötesgå önskemålen. Allmänkulturens insatser för att stärka och skapa goda förutsättningar för integration av kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete har varit lyckade. Bedömningen görs utifrån att samtliga elever

3 fått del av kulturutbudet, samt att de stimulerats till eget utövande. Det fortsatta arbetet handlar om att stimulera till att kreativt och skapande arbete får en större del i den ordinarie undervisningen liksom att bidra till att stärka lärarnas kunskap om kultur som en viktig del av lärprocesser. Kulturgarantin har kunnat hållas och flertalet av de verksamheter som ansökt om medel genom Skapande skola har kunnat få detta beviljat inför kommande läsår. Verksamheten på fritidsgården kännetecknas av en välkomnande, trygg och inspirerande atmosfär. Aktiviteter planeras och genomförs tillsammans med verksamhetens besökare. Vid planering prioriteras jämställdhetsaspekten. Under våren genomfördes en enkätundersökning med besökarna. För första gången fanns enkäten översatt på arabiska och engelska för att även kunna nå åtminstone vissa ungdomar med annat modersmål än svenska. Utvecklingsområden inom Lärande och kultur är bl.a. att fortsätta arbetet med verksamhetsutveckling starkt kopplad till pågående process gällande mål och resultat. att bygga upp beredskap och kunskap för att ta emot och erbjuda nyanlända elever och vuxna en bra utbildning. Där fokus främst handlar om att vidareutveckla och anpassa sitt arbetssätt så att det främjar alla elevers språk- och kunskapsutveckling utifrån deras individuella behov och förutsättningar. att de nyanlända får ett tidigt och adekvat stöd samt att valet av undervisningsform kan görs med pedagogiskt hänsynstagande i varje enskilt fall. uppdraget att formulera en handlingsplan utifrån Lärande- och kulturnämndens vision för lärande och utbildning är genomförd och kommer presenteras för nämnden i januari 2016.

4 Tillgängligheten på biblioteket har minskat. På grund av besparingar på personalbudgeten har öppettiderna på Nybro bibliotek minskat med 7 timmar i veckan (normalvecka, vintertid- oktober till mars). Under resterande månader förutom under juni, juli och augusti, är minskningen 3 timmar i veckan. Den lagstadgade biblioteksplanen, som revideras under våren 2015 och beräknades vara klar i maj 2015 för beslut i Kommunfullmäktige, har inte kunnat färdigställas eftersom de nya ekonomiska förutsättningarna påverkade möjligheterna att kunna genomföra det som tidigare var planerat. Den kundenkät som genomfördes på biblioteket under april - maj visar på att nöjdheten avseende programutbud-aktiviteter har ökat sedan förra mätperioden De synpunkter som framkommer i kommentarerna gäller inte aktiviteternas kvalitet utan antal. Man önskar helt enkelt fler aktiviteter. I kundenkäten framförs också önskemål om utvidgade öppettider. Både utbud av aktiviteter och utökade öppettider innebär kostnader och ökade personalinsatser vilka inte är möjligt utifrån nuvarande förutsättningar. Arbetet med att möjliggöra inflytande och delaktighet i skolans och förskolans liksom Kulturskolans verksamhet är ständigt pågående. Resultatet visar på en något nedåtgående trend när det gäller uppfattad inflytande över den dagliga verksamheten. För att bibehålla och vidareutveckla den ändå höga måluppfyllelsen krävs att verksamheterna kommunicerar kring vad inflytande och delaktighet innebär, när och hur verksamheterna beaktar barn och elevers åsikter samt synliggöra detta i den dagliga verksamheten. Ett utvecklingsområden som ringats in för samtliga verksamheter är bl.a. förstärkning av det som brukar kallas för medborgardialog så att den, till större del än idag, blir en naturlig del i styrprocesser och verksamhetsutveckling.

5 Resultatbilden visar att verksamheterna på olika sätt och utifrån sin särart aktivt arbetar för att Nybro kommun ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i. Biblioteket är en inspirerande mötesplats och erbjuder ett brett utbud av tjänster och kulturella upplevelser. Verksamheten tillhandahåller ett brett utbud av böcker på utländska språk både för barn och vuxna. Biblioteket köper in olika typer av media, tryckt och digital, som t ex en databas med access till utländska tidskrifter, för alla åldersgrupper utifrån deras olika behov. Böcker lånas också in på efterfrågan från Internationella biblioteket. Biblioteket gjorde också ett par större kompletteringsköp av bland annat studielitteratur för att möta efterfrågan från de nyanlända. I den senast genomförda kundenkäten uttryckte bibliotekskunden sig mycket nöjd med service och bemötande. Det som efterfrågas är fler aktiviteter och utökade öppettider. Utbildningsverksamheten har fortsatt svårt att planera tillgången på förskoleplatser i förhållande till behov och erbjudande om plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum. Sedan 2014 har särskilda medel (1,5 milj.) avsatts i budget för att förbättra förutsättningarna för förskoleverksamheten. Dessa läggs utanför reguljär resursfördelning, för att utgöra en möjlighet för att bättre kunna anpassa personalstyrkan utifrån barngruppernas storlek och sammansättning. Nybro kommun ska vara en trygg plats att växa upp på. Sett till enkätundersökningen genomförd i utbildningsverksamheterna inklusive Kulturskolan är det så. Analysen visar dock att detta mål och dess resultat måste ses i relation till utbildningsmålet för nolltolerans av mobbning och kränkning. I och med att det fortfarande finns barn/ elever som upplever sig kränkta eller mobbade görs bedömningen att verksamheten inte är trygg för alla. Insatser och aktiviteter pågår. Fritidsgården Mejeriet är väl besökt och där pågår en mängd aktiviteter för att möta barn och ungdomar med skilda intressen.

6 Genom att skapa mötesplatser mellan skola och företag skapas nya former för lärande. Utbildningsverksamheten inom Lärande och kultur arbetar på olika sätt för att eleverna ska vara väl förberedda för framtiden. Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process där elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer att utvecklas. Entreprenöriellt lärande och kreativitet är komponenter som det är viktigt att tydliggöra och synliggöra tidigt i barns och elevers utveckling. För att kunna mäta måluppfyllelse över tid inleds under kommande läsår utökade, riktade insatser för detta i samtliga utbildningsverksamheter. Utbildningsverksamheterna har under året som gått arbetat med att ge möjlighet till eleverna att utveckla sin förmåga att granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, det som handlar om entreprenöriellt lärande. Webbplattformen samverka.nu är tänkt att underlätta och synliggöra samverkan och öppna upp kontaktvägar på flera sätt mellan näringsliv/arbetsliv och skola. Den ska också hjälpa till att skapa möjligheter för ungdomar att få god kännedom om näringslivet och arbetslivet, för att på bästa sätt kunna styra sina livsval och karriärvägar. Samtidigt koncentreras näringslivets kontakter med olika skolor och utbildningar till en gemensam ingång. Enligt tidplanen skulle verktyget vara i full drift nu, men personalomsättning har medfört att förvaltningen har behövt göra ett omtag i arbetet. Alla elever på högstadiet och gymnasiet ges tillgång till personal med vägledningskompetens inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet. Kommunens arbetsmarknadsenhet är en aktiv samverkanspart för att hjälpa ungdomar att hitta vägen mot arbete, inte minst riktat mot de elever som har en snårigare väg ut mot arbetslivet. Förvaltningen nyttjar även Ung Företagsamhets tjänster som stöd i arbetet med entreprenöriellt lärande. Fritidsgårdsverksamheten samverkar aktivt med ABF och Studieförbundet Vuxenskolan, Bilda, Regionförbundet i Kalmar län, Länsmusiken, fritidsgårdar i Kalmar län, Polisen samt övriga förvaltningar i Nybro kommun

7 Målet är uppnått Bokslutet för LOK blev 875 tkr. Vi har fått ett anslag ur ett extra Statsbidrag från Migrationsverket som har täckt upp vårt Prognostiserade underskott. Tidigare prognoser har pekat mot ett underskott på som mest tkr. Ett medvetet arbete med flertalet insatser och allmän återhållsamhet i hela förvaltningen har tillsammans med ökade integrationsmedel gjort att vi kunnat hålla ner underskottet. Vi ser följande styrkeområden: Förvaltningen ser samstämmigheten mellan prognoser och utfall som ett kvitto på en väl fungerande uppföljningskedja. Kontinuerliga avstämningar görs med de olika verksamheterna och dialog förs om avvikelser, befarade underskott, möjligheter till omfördelningar och återhållsamhet eller andra möjliga beslut för att upprätthålla en god ekonomisk styrning. Det råder inom förvaltningen ett stort ansvarstagande av budgetansvariga och arbetet präglas till stora delar av en helhetssyn. Prognoserna bedöms av förvaltningen som tillförlitliga, vilket ger nämnden bra möjligheter att ta ansvar och på rätt grunder kunna fatta beslut över sin verksamhet. Utvecklingsområden: Trots fortsatt personalomsättning på flera viktiga poster på ekonomienheten som inneburit uteblivet stöd, har förvaltningen ändå kunnat upprätthålla en god kontroll över ekonomin. Det som fått stå tillbaka handlar om strategiska frågor kring ekonomistyrning, framtida prognoser och utvecklad uppföljning, något vi räknar med kunna utveckla så snart vi har mer stöd av ekonomienheten. Uppföljningsarbetet kan då omarbetas utifrån det nya ekonomisystemets möjligheter, regelbundna uppföljningar kan genomföras centralt efter fastställda tidsplaner mm. Relationen måluppfyllelse/lagkrav/arbetsbelastning i förhållande till budget/kostnader upplevs i många stycken besvärlig. Förvaltningen har inom ett flertal områden fått utökade krav och/eller kostnader, som inte kunnat budgeteras för. Flera kostnadsslag där årliga kostnadsökningar är naturliga har inte indexhöjts sedan flera år. Flera nyckeltal och andra indikationer pekar på ett ansträngt läge. Dock är måluppfyllelsen för förvaltningens verksamheter fortsatt god generellt. För att ytterligare stärka arbetet framöver kommer ett arbete för att se över resurstilldelningen påbörjas. Dessutom ska uppföljningen av beslutade insatser, t e x gällande särskilt stöd, utvecklas i syfte att bättre kunna mäta måluppfyllelse i förhållande till resurssättning.