Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Transkript

1 REMISSVAR DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE KB Kulturdepartementet Stockholm Läsandets kultur - slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65 Sammanfattning Kungl.biblioteket (KB) välkomnar regeringens initiativ att analysera litteraturens ställning idag och identifiera utvecklingstendenser som kan påverka litteraturområdet framöver. KB:s yttrande innehåller ställningstaganden som berör det allmänna biblioteksväsendets roll och utveckling. Förslag som handlar om litteratur som konstform kommenteras inte då detta ligger utanför KB:s uppdrag. En generell synpunkt på utredningen är att den hade kunnat ägna mer uppmärksamhet åt sitt uppdrag att bedöma och föreslå vilka statliga insatser som bör göras för att möta de utmaningar teknikutvecklingen för med sig. KB menar att teknikutvecklingen inte endast är en utmaning utan även en möjlighet att arbeta läsfrämjande både i skola, på bibliotek och när det gäller internationellt utbyte på litteraturområdet. Baserat på öppen data kan staten utveckla en infrastruktur varpå attraktiva webbtjänster kan byggas anpassade efter olika målgrupper och behov. KB anser att Litteraturutredningen kunnat ta ett större grepp utifrån möjligheterna och avsatt medel för utveckling inom området, särskilt när det gäller centrala webbtjänster för att stötta skolbibliotekens uppgift. Sammanfattningsvis stödjer KB förslaget till att samtliga skolor ska ha tillgång till skolbibliotekarier och välkomnar även förslaget att Statens POST / MAIL BESÖK / VISITS TELEFON / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 Humlegården kungl.biblioteket@kb.se SE Stockholm Stockholm Org.nr

2 skolverk får i uppdrag att utvärdera om de skolbibliotek som finns fungerar som pedagogisk resurs. I detta arbete bidrar gärna KB. KB är också positiv till förslaget att läsfrämjande ska ingå i Kultursamverkansmodellen och att Kulturrådet får medel för detta. KB skulle välkomna ett uppdrag, och därtill kopplade medel, för att möjliggöra för externa distributörer att tillhandahålla e-resurser via den nationella katalogen Libris. Vidare ställer sig KB positiv till att bistå Sveriges Kommuner och Landsting i ett uppdrag att vara avtalspart för folkbiblioteken ska få tillgång till e-böcker. När det gäller en moderniserad biblioteksersättning är det KB:s principiella ståndpunkt att sådan bör utgå även för e-böcker. Utifrån den nu rådande marknaden för e-böcker stödjer KB dock utredningens slutsats att litterära verk i elektronisk form inte ska ligga till grund för biblioteksersättning. Slutligen stödjer KB förslaget om efterhandsstöd till förlagens backlistdigitalisering men under förutsättning att de titlar som finansieras med offentliga medel görs tillgängliga för bibliotekslån via samtliga offentligt finansierade bibliotek Ett läslyft för Sverige KB ställer sig positiv till utredningens förslag att det i skol- respektive gymnasieförordningen införs in en bestämmelse om att huvudmännen ska sträva efter att skolbiblioteken är bemannade med bibliotekarier och genom detta tydliggöra skolbibliotekets roll som pedagogisk resurs. KB vill dock att skrivelsen blir mer tvingande än vad som föreslås. KB ställer sig även bakom förslaget att Statens skolverk får i uppdrag att utvärdera om de skolbibliotek som finns fungerar som pedagogisk resurs, stödjer elevernas lärande och främjar intresse för läsning och litteratur. KB bistår gärna i detta arbete. 2

3 När det gäller bemanning av skolbibliotek anser KB att huvudmännen inte bara ska sträva efter att biblioteken ska vara bemannade, utan även kräva det. KB menar vidare att man tydligare kan lyfta fram att det inte räcker med vilken bemanning som helst, utan fokus bör ligga på kompetens och funktion. Biblioteksverksamheten ska kopplas till skolans pedagogiska arbete och läroplanens mål och det bör finnas bibliotekariekompetens som stödjer detta. KB:s undersökningar visar att många skolor idag förlitar sig på den biblioteksverksamhet som kommunen bedriver i form av folkbibliotek. I många kommuner kan detta vara en bra lösning förutsatt att samarbetet mellan skola och folkbibliotek är formaliserat. Även här bör man uppmärksamma att folkbiblioteket, för att uppfylla kravet på en pedagogisk resurs för skolan, behöver bemannas av kompetens som stödjer skolans mål. Bemanningen av skolbibliotek är särskilt viktig för elever med läs- och skrivsvårigheter. Det krävs bibliotek, och i praktiken bemannade sådana, för att skolor hos Justitiedepartementet, via Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), ska kunna ansöka om inloggning till DAISY talböcker enligt 17 i upphovsrättslagen, Det är inte rimligt att skolor hänvisar sina elever till kommunens folkbibliotek för att de ska få tillgång till de talböcker de behöver för sitt skolarbete. Skolbibliotek är främst en skolfråga och därför välkomnar KB förslaget att Statens skolverk får i uppdrag att utvärdera skolbibliotekens pedagogiska roll. KB vill gärna aktivt stötta ett sådant arbete och skulle välkomna ett uppdrag från regeringen att bidra med sin kunskap om biblioteksverksamhet i en sådan utvärdering. KB stödjer förslaget om att medel fördelas till samverkansmodellen när det gäller läsfrämjande arbete. Vi vill också understryka vikten av att det sker en uppföljning av hur dessa medel används. KB förordar att Kulturrådet får medel för nationella insatser på läsfrämjandeområdet och att en referensgrupp för detta inrättas. 3

4 Förslaget innebär att ett av de utvecklingsområden som folkbiblioteken arbetar aktivt med, lyfts fram i Kultursamverkansmodellen. Genom förslaget skulle KB via kulturplanerna kunna följa utvecklingsarbetet med läsfrämjande och i sin nationella samordningsroll få insyn i biblioteksutvecklingen även på regional nivå. Även om KB inte har uppdrag, kompetens eller medel att göra insatser inom läsfrämjande så är inblicken viktigt för att få en helhetsbild över biblioteksutvecklingen. KB vill understryka vikten av att det sker en uppföljning av hur dessa medel för litteraturfrämjande används. KB förordar att Kulturrådet får medel för nationella insatser på läsfrämjandeområdet och att en referensgrupp för detta inrättas där KB bör finnas med. Genom detta kan gemensamma behov uppmärksammas. KB delar utredningens uppfattning om att Sveriges Kommuner och Landsting är lämpade att träda in som avtalspart gentemot rättighetstagarna för att folkbiblioteken ska få möjligheter att tillgängliggöra e-böcker. KB bistår gärna i en sådan utveckling. Vi stöder även förslaget att KB ska få i uppdrag att möjliggöra för externa distributörer att tillhandahålla e-resurser via den nationella katalogen Libris. En tjänst som är utvecklad och drivs av KB för bibliotekens behov. För detta uppdrag måste särskilda resurser tillföras. KB ställer sig bakom den allmänna bedömning som utredningen använt som underlag i förslagsarbetet. Särskilt vill KB understryka vikten av att säkerställa de kommunala bibliotekens möjlighet att framöver kunna tillhandahålla e-böcker och andra e-resurser och använda dessa i sitt läsfrämjande arbete. När en allt större del av kommuninvånarnas läsning sker i digital form bör inte det lokala biblioteket stå utan möjligheter att kunna tillgängliggöra litteratur i denna form. En definition av begreppet elektronisk litteratur eller e-bok skulle vara önskvärt. Det är oklart om utredningen innefattar även exempelvis Daisy-talböcker, ljudböcker eller böcker på teckenspråk i dvd-format i 4

5 förslaget. Denna del av uppdraget borde i så fall vara lämpat för Myndigheten för tillgängliga medier, MTM. KB menar även att skälen bakom föreslagen arbetsfördelning mellan KB och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är rimliga. Ett fördjupat samarbete mellan organisationerna har redan inletts kring de kommunala bibliotekens utveckling. KB vill betona vikten av att SKL får i uppdrag att förhandla för kommunerna och inte endast för folkbiblioteken. Annars finns en risk att de kommunala skolbiblioteken lämnas utanför en överenskommelse. KB kommer under våren 2013 att kunna presentera en förstudie, gällande tillhandahållandet av e-böcker, i syfte att ge de föreslagna tjänsterna konkretare form både tekniskt och ekonomiskt. Denna förstudie kommer att ge regeringen ytterligare underlag inför ett beslut om nytt uppdrag till KB i denna fråga, och en specificering av vilka resurser som KB behöver för att kunna utföra uppdraget. För att säkerställa bibliotekens möjligheter att arbeta med e-böcker är det viktigt att arbeta proaktivt. Enligt KB:s bedömning är en infrastruktur för tillgängliggörandet via Libris och det lokala bibliotekets katalog, en av de åtgärder som har störst långsiktig verkan. En sådan utveckling bör ske på nationell nivå. Det system som utvecklas bör fungera som både federerad databas (förmedling av extern lagring hos distributörer) och som repository (lokal lagring). Dessa två olika funktioner riktar in sig på olika materialtyper. Utöver de skäl för en helhetslösning som anges i utredningen, tillkommer även andra: En nationell infrastruktur ger en bra grund för vidare satsningar. Biblioteken bör tillhandahålla en mängd olika typer av e-resurser, inte enbart topplistetitlar. En infrastruktur skulle säkerställa distributionen av såväl digitaliserat upphovsrättsligt fritt material såväl som andra typer av backlistdigitaliserade titlar som gått ur tryck. Infrastrukturen skulle också möjliggöra för biblioteken att själva ge ut digitalt material av lokal prägel eller omfamna genrer som har svårt att bära sig på en strikt kommersiell marknad. Den digitala formen medför möjligheter till ökad geografisk spridning. Libris roll som nationell nod för användare internationellt ger tillgång till svensk litteratur utomlands. 5

6 En utveckling med offentliga medel i KB:s regi skulle säkerställa att infrastruktur byggs med öppen data. Detta öppnar upp för att andra aktörer, både kommersiella och andra, sedan kan bygga andra tjänster med målgruppsanpassade gränssnitt utifrån den nationella lösningen. Att kunna erbjuda en öppen infrastruktur skulle också minska bibliotekens beroende av enskilda systemleverantörer. I läsfrämjande syfte skulle en nationell infrastruktur kopplad till Libris kunna arbeta med berikning av poster. Genom att aggregera metadata, och även potentiellt fulltext, från ett flertal olika distributörer kan KB skapa så kallade berikade poster. Dessa poster skulle gynna samtliga inblandade, från låntagare via bibliotek till distributörer och förlag. En nationell infrastruktur säkerställer att låntagarnas integritet upprätthålls enligt gällande lagstiftning. I dagsläget sker låntagarautentiseringen vid utlån av e-böcker via Elib hos leverantörer av bibliotekssystem, utan insyn. Ett centralt distributionssystem skulle också leda till central lånestatistik över e-lån, vilket saknas idag. Denna statistik skulle exempelvis kunna användas som underlag för en moderniserad biblioteksersättning och även ge en nationell överblick över utvecklingen En moderniserad biblioteksersättning KB:s principiella ståndpunkt är att biblioteksersättning ska utgå även för e-böcker. Utifrån den nu rådande marknaden för e-böcker stödjer KB dock utredningens slutsats att litterära verk i elektronisk form inte ska ligga till grund för biblioteksersättning. När marknaden utvecklas i en annan riktning, med mer mogna affärsmodeller, kan denna ståndpunkt komma att omprövas. Utredningen visar på att upphovsmännens ekonomiska rätt har stärkts i den digitala miljön. I dagsläget finns ett beroendesamband mellan biblioteksersättning och den affärsmodell som idag tillämpas när det gäller folkbibliotekens tillgång till svenska e-böcker via Elib. I denna 6

7 affärsmodell får upphovsmännen ersättning genom den kostnad biblioteken betalar per utlån. Skulle biblioteksersättning utgå för dessa lån skulle upphovsmännen få ersättning två gånger. Utifrån ett framtidsscenario där andra affärsmodeller börjar tillämpas är det lämpligt att aktualisera frågan på nytt. Om förslaget till nationell infrastruktur för tillgängliggörande av e-böcker via Libris blir verklighet kommer även en central statistik för e-bokslån bli möjlig som kan fungera som underlag för biblioteksersättning Omprioriteringar inom litteratur- och tidskriftsstödet KB stödjer förslaget om efterhandsstöd till förlagens backlistdigitalisering under förutsättning att de titlar som finansieras med offentliga medel görs tillgängliga för bibliotekslån via samtliga offentligt finansierade bibliotek. KB:s ståndpunkt är att detta stöd ska vara av tillfällig karaktär för att stimulera marknaden. KB skulle välkomna ett samarbete med förlagen kring metadata för att tillgängliggöra de digitaliserade titlarna. KB ställer sig mycket tveksam till förslaget att s.k. utökade e-böcker ska komma i fråga för stödet då dessa utökade e-böcker i dagsläget inte är plattformsoberoende. Syftet med att stödja förlagens backlistdigitalisering är att stimulera e- bokmarknaden och se till att fler titlar blir tillgängliga för läsarna. KB välkomnar en sådan utveckling. Utifrån nu rådande förhållanden ser KB dock en risk att offentliga medel tillförs förlagen två gånger om efterhandsstödet inte villkoras. Första gången genom att efterhandsstöd utgår, och andra gången genom att offentligt finansierade bibliotek får betala för att ge tillgång till dessa titlar. KB föreslår därför att stödet villkoras: de titlar som digitaliseras med allmänna medel ska vara plattformsoberoende och finnas fritt tillgängliga för bibliotekslån utan karenser, på samma sätt som de titlar som digitaliseras av bibliotek. 7

8 KB:s ståndpunkt är att detta stöd ska vara av tillfällig karaktär för att stimulera marknaden. KB skulle också välkomna ett samarbete med förlagen kring metadata för att tillgängliggöra de digitaliserade titlarna. Utredningen pekar på att det sker en viktig utveckling när det gäller s.k. utökade e-böcker och att dessa även ska komma i fråga för stödet. Utökade e-böcker är idag förhållandevis ovanliga. Detta kan till stor del förklaras av att förlagen tvingas producera unika filer beroende på distributionsplattform då det ännu inte finns något universellt stöd ett enskilt format. Utökade e-böcker är alltså till sin natur inte plattformsoberoende. KB ställer sig därför tveksamt till att offentliga medel ska skjutas till för e-böcker som inte kan komma alla läsare tillgodo, utan blott de som investerat i särskilda hårdvaruplattformar. I ett framtida scenario där plattformsoberoendet kan upprätthållas även för utökade e-böcker har KB dock inga invändningar mot att stödet omfattar även dessa. Detta remissyttrande har utarbetats av avdelningschef Christina Jönsson Adrial med stöd av avdelningschef Maria Hedenström och utifrån synpunkter från experter på Avdelningen för Samordning och utveckling och KB:s ledningsgrupp. Beslut i ärendet har fattats av Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg. Gunilla Herdenberg Riksbibliotekarie 8