Nationella referensgruppen 18 november 2010

Transkript

1 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén, Maria Hedenström, Libris (adj), Gunilla Herdenberg, Gunnar Sahlin (ordf), Inger Klondiras (sekr) Anmält förhinder: Martin Bjersby, Christina Persson, Johan Sterte Närvarande, övriga KB: Christina Jönsson Adrial, Anders Söderbäck (p5) Närvarande, externa: Tore Torngren, Lunds UB 1. Mötet öppnas Gunnar Sahlin öppnade mötet och hälsade välkommen. Han presenterade Christina Jönsson Adrial som från den 1 december tillträder tjänsten som chef för Enheten för samordning och utveckling vid KB:s avdelning för nationell samverkan. Christina kommer närmast från Högskolan i Kristianstad där hon varit överbibliotekarie de senaste fyra åren. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes utan tillägg. 3. Minnesanteckningar från föregående möte, 7 september 2010 P11, IKT-lyftet/Den digitala klyftan: Gunilla Herdenberg informerade om att KB bevakar projektet som arbetar för ökad delaktighet i det digitala samhället. Den 3 december undertecknar KB och ett antal andra aktörer ett dokument som formulerar ett gemensamt mätbart mål för projektet. Elisabet Ahlqvist, Nationell samverkan, är KB:s representant. Minnesanteckningarna godkändes efter en mindre ändring. 4. KB:s nya uppdrag - Budgetpropositionen 12 oktober Gunnar Sahlin informerade om att KB från 2011 övertar huvudmannaskapet för verksamheten vid filmarkivet i Grängesberg från Filminstitutet. När det gäller tillgänglighet och digitalt bevarande inrättas ett samordningssekretariat hos Riksarkivet för att samordna arbetet inom kulturarvsområdet. Vidare enligt budgetpropositionen bör KB inte förmedla bidragsmedel till de regionala biblioteksinstitutionerna. Detta ska istället ske genom koffertmodellen som innebär att landstingen förmedlar medel till bland annat teater-, dans- och biblioteksverksamhet. Gunnar Sahlin uttryckte farhågor för att biblioteksfrågorna därigenom kommer i skymundan för andra kulturfrågor.

2 Regeringen anser däremot att KB bör ansvara för fördelning av bidrag till de delar av biblioteksväsendets nationella struktur som är statligt finansierade, det vill säga informations- och lånecentralerna i Malmö, Umeå och Stockholm, Sveriges depåbibliotek i Umeå samt Internationella biblioteket. KB bör även förmedla vissa utvecklingsmedel. Regeringen beräknar att 24 miljoner kronor avsätts från och med 2011 som ett steg i KB:s nya uppdrag, varav 15 miljoner kronor avser bidragsgivning till lånecentraler och depåbibliotek. KB kommer att träffa departementsföreträdare i början av december för att klara ut detaljerna. Enligt Gunilla Herdenberg är den nationella bibliotekskatalogen Libris av högsta prioritet. Att tillsammans med folkbiblioteken arbeta gemensamt med licensfrågor är också önskvärt. Ett par ytterligare prioriterade områden för KB:s del är biblioteksstatistik, fjärrlån samt uppföljning av bibliotekslagen. KB kommer även att bevaka skolbiblioteksfrågan. KB:s uppdrag mot högre utbildning och forskning är oförändrat. 5. LIBRIS-frågor Maria Hedenström konstaterade att den nationella infrastrukturen för informationsförsörjning är en komplex fråga som under hösten har diskuterats i olika konstellationer som till exempel Expertgruppen för Libris nationella system och Nationella referensgruppen. En arbetsgrupp har följt upp Margareta Nelkes utredning av Samsök och vid dagens möte presenterade Anders Söderbäck arbetsgruppens rapport. Uppföljning av Samsök Arbetsgruppen anser att den komplicerade ansvarsfördelningen och de beroenden som finns mellan ExLibris, KB och Samsökbiblioteken inte går att styra upp inom ramen för nuvarande avtal. Det är dessutom svårt att på nationell nivå sluta avtal med en specifik leverantör utan att behöva göra om upphandlingen med jämna mellanrum. Därför rekommenderar arbetsgruppen att avtalet med ExLibris förlängs under 2011 för att sägas upp under Arbetsgruppen rekommenderar att biblioteken tillsammans går vidare med en nationell hybrid av utveckling och upphandling. Det ger möjlighet att ställa krav på leverantörer och bedöma komponenter från fall till fall och välja den lösning som fungerar bäst. Rapporten föreslår även att KB ska arbeta för att aktivera BIBSAM-konsortiets samverkansavtal för att information om innehållet i avtalen ska kunna exporteras till biblioteken och därmed kunna användas i så många system som möjligt. Vidare rekommenderas att KB under 2011 initierar en upphandling av ny länkserver under nya villkor, med implementering hos biblioteken senast i oktober Rapporten föreslår även att KB bygger upp en infrastruktur på opensource-basis för aggregering av metadata på nationell nivå, samt att de bibliotek som vill gå vidare med kommersiella discovery-lösningar själva ansvarar för detta. Slutligen föreslår man att KB tar fram riktlinjer för katalogisering av databaser under 2011.

3 Anders påpekade vikten av att KB kommunicerar ovanstående med biblioteken i så god tid att de kan ta in det i sin verksamhetsplanering. KB måste tydliggöra hur KB går vidare med hanteringen av de komponenter som finns inom dagens Samsök. Vid den efterföljande diskussionen fick gruppen beröm för den pedagogiska och välstrukturerade rapporten. Referensgruppen fann rekommendationerna bra och rimliga. Man ansåg dock att det är viktigt att beskriva kostnaderna för infrastrukturfrågan. Gunilla Herdenberg fick i uppgift att tillsammans med två representanter ur Nationella referensgruppen göra en kostnadsberäkning och skicka ut till Nationella referensgruppen. Burk/Libris status Gunilla Herdenberg informerade om att förhandlingarna med Btj och ägaren Ratos fortsätter och att en gemensam lösning torde kunna genomföras. Nytt möte med Btj hålls i mitten av december. OCLC/Worldcat status Gunnar Sahlin informerade om KB:s förhandlingar med OCLC och att vi har lämnat synpunkter på OCLC:s avtalsförslag. Han uttryckte en förhoppning om att förhandlingarna kan slutföras inom kort. Om ett avtal skrivs, blir det för en kortare period. Kommenterades från Nationella referensgruppen att det är viktigt att biblioteken får se avtalsförslaget och att de ges möjlighet att lämna synpunkter på avtalsförslaget innan KB skriver på. Påpekades dessutom att en klausul måste föras in om att innehållet i Libris ägs av KB och ska vara fritt tillgängligt på det sätt som KB beslutar. Vidare uttrycktes oro över att alltför få biblioteksföreträdare var närvarande vid det möte som hölls i anslutning till IFLA i Göteborg i augusti 2010 och att många bibliotek därför inte har beretts möjlighet att diskutera OCLC-frågan. Tillsammans med SUHF söka medel från forskningsfinansiärer KB har tillsammans med SUHF diskuterat några omfattande projekt för kommande år. Båda parter har för avsikt att söka medel hos någon forskningsfinansiär. 6. KB:s inflytandestruktur Vid årsskiftet går mandatperioden ut för Nationella referensgruppen. Medlemmarna har nu suttit sammanlagt 3 år, dvs. en period på 2 år plus förlängning med 1 år. Gunilla Herdenberg presenterade ett förslag till sammansättning av en nationell referensgrupp vars representation täcker KB:s nya uppdrag. Förslaget innebär att SUHF nominerar 5 personer (2 rektorer och 3 UH-bibliotekschefer), Sveriges kommuner och landsting, SKL, nominerar 5 personer (1 från SKL, 1 från ett länsbibliotek, 1 från en lånecentral, 1 från ett större folkbibliotek, samt 1 från ett mindre folkbibliotek. Dessutom ingår 1 representant från ett specialbibliotek och 1 från Skolverket. Gunilla kommer att kontakta SUHF i december för att be om nomineringsförslag. Riksarkivet kommer inte längre att ha någon plats eftersom ABM-frågorna överförs till Riksarkivet från 2011.

4 Gunilla rapporterade från ett möte med expertgruppernas sekreterare den 4 november och från ett möte med expertgruppernas ordföranden/sekreterare den 18 november. Bland andra gemensamma frågor diskuterades vid dessa möten KB:s inflytandestruktur och då till exempel förslaget att i expertgrupperna utse en vice ordförande från den sektor som inte representeras av ordinarie ordförande. Ordförande, vice ordförande och sekreterare kan bilda ett arbetsutskott. Referensgruppen lämnade synpunkter på förslagen och dessa tas med när inflytandestrukturdokumentet revideras. 7. Fråga biblioteket Samtliga forskningsbibliotek har lämnat tjänsten Fråga biblioteket. Tjänsten administreras av informations- och lånecentralerna i Malmö, Stockholm och Umeå på uppdrag av Kulturrådet. Ett sjuttiotal folkbibliotek bemannar tjänsten. En webbyrå har gjort en förstudie som visar att det nya konceptet bör fokusera på ökad spridning, mätbara resultat, effektivare och roligare intern hantering samt service mot allmänheten. Baserat på förstudien presenterade webbyrån i september 2010 en strategi som bland annat föreslår att Fråga biblioteket ändrar namn, utseende och tilltal för att bättre nå ut till målgruppen som är personer i lärande. Gunilla Herdenberg konstaterade att KB:s utvidgade uppdrag medför ett utökat ansvar för tjänsten, eftersom KB tar över finansieringen av lånecentralerna. Trots att användningen har minskat är det viktigt att biblioteken deltar på de arenor som finns. Tjänsten utvärderas efterhand. 8. Expertgruppen för biblioteksstatistik. Tore Torngren, ordförande i Expertgruppen för biblioteksstatistik informerade om gruppen och dess arbete. Expertgruppen startade för tre år sedan med representanter för enbart universitets- och högskolebibliotek. Idag ingår representanter även från läns-, folk- skoloch sjukhusbibliotek, liksom från Svensk biblioteksförening och Kulturrådset och gruppen är därmed väl rustad för KB:s utvidgade uppdrag. Tore Torngren rapporterade från det pågående arbetet. Ett relevant och användbart statistikunderlag ska vara klart senast till gruppens sista möte hösten Till stöd för detta arbete bildas fem referensgrupper med representation från forskningsbibliotek, specialbibliotek, sjukhusbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek. En internationell revidering av ISO-standarder och indikatorer för statistik görs under Vidare informerade Tore om arbeten som gjorts i anslutning till expertgruppens uppdrag. Ett av dem är projektet Användarönskemål på biblioteksstatistik, där en intervjuundersökning med bibliotekschefer gjorts. Slutrapport: Parallellt med ovanstående projekt har KB tillsammans med Kulturrådet genomfört en förstudie till en teknisk plattform. Rapport: wedish%20library.pdf

5 Som en fortsättning på den förstudien har KB genomfört ett projekt där man har jämfört nordiska system och tagit fram en kravspecifikation för ett svenskt system. Rapport kommer inom kort. Expertgruppen har skrivit ett utkast till projektplan för utveckling av såväl system som insamling av statistik: punktse_ pdf Expertgruppen har även anordnat egna seminarier och närvarat vid olika biblioteksarrangemang. När revisionen av enkäterna är klar och slutrapporten har lämnats till Nationella referensgruppen, fortsätter ett arbete med frågor kring kvalitet och utvärdering. Det får bli en fråga för kommande konstellation och ligger väl i linje med KB:s nya uppdrag. I detta ingår bland annat uppföljning av bibliotekslagen. 9. Övriga frågor Gunnar Lager, Kjell Jonsson, Gunilla Lilie Bauer och Kerstin Norén avtackades för sitt arbete i Nationella referensgruppen. Martin Bjersby avtackas vid ett senare tillfälle. 10. Tid för nästa sammanträde Gunilla återkommer med en förfrågan till Nationella referensgruppen angående mötestider Mötet avslutades med lunch.