Nationella referensgruppen 14 september 2011

Transkript

1 ANTAL SIDOR 1(9) Nationella referensgruppen 14 september 2011 Närvarande: Åsa Berglund, Informations- och lånecentralen, Malmö stadsbibliotek Margaretha Eriksson, Regionbibliotek Skåne Roland Esaiasson, Talboks- och punktskriftsbiblioteket Lisbeth Forslund, Gävle stadsbibliotek Jette Guldborg Petersen, Malmö högskola Maria Hedenström, KB (adjungerad) Gunilla Herdenberg, KB Christina Jönsson Adrial (adjungerad) Helena Kettner Rudberg, Sjukhusbiblioteken i Sörmland Calle Nathanson, Sveriges kommuner och landsting (deltog endast i p4) Agneta Olsson, Göteborgs universitetsbibliotek Christina Persson, Göteborgs stadsbibliotek Annika Peurell, Nordiska museets bibliotek Johan Sterte, Luleå Tekniska universitet Gunnar Sahlin, KB (ordförande) (p1-8) Inger Klondiras (sekreterare) Anmälda förhinder: Kerstin Sahlin, Uppsala universitet Övriga närvarande från KB Göran Konstenius, Enheten för samordning och utveckling, p6, Marja Haapalainen, Libris-enheten, p7. 1. Gunnar Sahlin öppnade mötet. En allmän presentationsrunda hölls och de två nya medlemmarna Helena Kettner Rudberg, sjukhusbiblioteken och Roland Esaiasson, Talboks- och punktskriftsbiblioteket hälsades särskilt välkomna. Lars Björnshauge har lämnat gruppen och SUHF återkommer med förslag till ersättare. Skolverket har erbjudits en plats i gruppen. Gunnar informerade om att han slutar den 30 november och att rekryteringen av en ny riksbibliotekarie pågår. 2. Dagordningen fastställdes. 1

2 ANTAL SIDOR 2(9) 3. Minnesanteckningar från föregående möte, 6 maj 2011 gicks igenom och lades till handlingarna. 4. KB:s inflytandestruktur. Remiss + slutförslag. Christina Jönsson Adrial presenterade en sammanställning av de remissvar som inlämnats på KB:s förslag till inflytandestruktur. Remissen innehöll tre frågor: Kan den föreslagna modellen bidra till bibliotekens utveckling inom ramen för KB:s nationella uppdrag? De flesta remissyttranden ser positivt på KB:s intentioner att ha en utvecklad inflytandestruktur som tyder på vilja till samspel mellan olika aktörer och bibliotekshuvudmän. Flera anser dock att strukturen bör ha tydlig koppling till en nationell strategi och mål. Det bör också finnas en modell för hur inflytandestrukturen ska utvärderas. Förslaget omfattar sju expertgrupper inom viktiga områden inom biblioteksutveckling och -samverkan. Vad anser ni om förslaget? Svaren stödjer i stort den föreslagna modellen. Den allmänna synpunkten är att de föreslagna expertgrupperna täcker relevanta utvecklingsområden och att de är tillräckligt många. En viss risk för överlappning mellan grupperna Libris nationella infrastruktur och metadata betonas dock i remissvaren. De föreslagna idégrupperna uppskattas särskilt, eftersom de ger nödvändig flexibilitet och möjliggör tillgång till annan kompetens än den i expertgrupperna. Flera remissyttranden pekar på avsaknaden av barn-, tillgänglighets- och mångkulturperspektivet i strukturen. Det fanns olika förslag till hur detta skulle kunna hanteras: genom att tillsätta särskilda grupper för detta, att i gruppernas uppdrag betona dessa perspektiv och att expertgrupperna skulle ha möjlighet att tillsätta arbetsgrupper. Uppfylls målet med inflytandestrukturen med detta förslag till sammansättning och arbetsformer för expertgrupperna? Några svarsinstanser tycker att KB borde ha redovisat vilket utvecklingsarbete man avser att bedriva och vilken strategi för biblioteksutveckling man vill driva. De betonar att en nationell strategi behövs innan man kan fastställa expertgrupperna. Många remissinstanser önskar representation i alla eller i särskilda grupper. 2

3 ANTAL SIDOR 3(9) En huvudsynpunkt från SUHF är att Expertgruppen för Libris nationella infrastruktur ska vara styrgrupp. Argumentet är att biblioteken satsar stora resurser på teknisk infrastruktur och därför bör ha större och tydligare inflytande på de nationella satsningarna. Efter diskussion godkände Nationella :s förslag till nedan uppräknade expertgrupper, en nationell referensgrupp, samt 2 styrgrupper och idégrupper där sådana krävs. Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning (tid. arbetsnamn resource sharing ) Expertgruppen för metadata Expertgruppen för digitalisering och bevarande Expertgruppen för utbildning och lärande Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning (Redan befintliga grupper är: Nationella referensgruppen, Styrgruppen för nationella licenser för e-resurser (byter namn till BIBSAM-konsortiet), samt Styrgruppen för OpenAccess.se) Frågan om gruppen för Libris nationella infrastruktur som expertgrupp eller styrgrupp bordlades och återupptas vid novembermötet. Mötet rekommenderar att men står fast vid tanken att expertgrupperna formeras kring generella utvecklingsfrågor men KB kommer att skriva in barn-/unga, tillgänglighets- och mångspråkighetsperspektivet i expertgruppernas uppdrag. Nästa steg i processen är att KB tar fram ett förslag till arbetsformer, mandat, uppdrag, bemanning etc. inför Nationella referensgruppens möte den 23 november och stämman den 24 november. I december beslutas om bemanning av grupperna. Nationella referensgruppen bad KB beakta följande vid formulering av uppdraget: tvärkommunikation mellan de olika expertgrupperna är viktig, beskriv detta i uppdragsdokumentet. Gör barn-/unga, tillgänglighets- och mångspråkighetsperspektivet synligt i alla grupper. Språkbruket viktigt när perspektiven beskrivs. Kommunicera så att alla förstår namnen på grupperna. 3

4 ANTAL SIDOR 4(9) Därpå hölls en diskussion angående Kulturrådets uppdrag och bidrag till läsfrämjande insatser. I diskussionen betonades att KB har sitt samordnings- och utvecklingsuppdrag för alla offentligt finansierade bibliotek och bör känna ansvar för denna viktiga verksamhet. Gunilla tar frågan vidare i Kulturrådets Samverkansråd. Informerades om att Margaretha Eriksson avgår som ordförande i Föreningen Sveriges länsbibliotekarier. SKL kommer att nominera den nya ordföranden Kerstin Olsson till Nationella referensgruppen. 5. KB:s strategi för nationell biblioteksutveckling. Christina Jönsson Adrial. Parallellt med arbetet att ta fram en ny inflytandestruktur, har KB arbetat med att ta fram ett förslag till strategi för sin nationella samordning. Förslaget behandlades vid en workshop med Nationella referensgruppen den 6 maj Det har reviderats efter de synpunkter som kom fram där, samt med anledning av KB:s nya instruktion ( ). Förslaget kommer att synas av en kritisk panel vid Bok&Bibliotek den 22 september. Christina presenterade tidplanen framåt. Förslaget revideras efter paneldebatten vid Bok&Bibliotek, diskuteras vid Nationella referensgruppens möte den 23 november och presenteras på stämman den 24 november. Detta är KB:s egen strategi som riktar sig till bibliotekssverige och förmedlar hur KB vill arbeta med sitt uppdrag. Aktivitetspunkterna i strategin gäller och ska därefter ses över årligen. Från Nationella referensgruppen föreslogs att några ändringar görs, så att det tydligt framgår vem som är avsändaren. 6. E-boksutredning - Lägesrapport. Göran Konstenius. Enligt direktivet ska utredarna formulera aktuella problem när det gäller e-boksfrågan och dess tillgängliggörande via intermediärer. Diskussionen ska omfatta både kommersiella och fria e-böcker med koppling till arbetet med nationell katalog, licensavtal för e-resurser och Open Access. Vidare ska utredarna göra en kortfattad analys med internationell utblick. Man ska även redogöra för hur bibliotek och förlag arbetar med e-boksfrågan. Utredningen ska klargöra vilka olika roller och intressen som finns på e-boksmarknaden; författare, förlag, bibliotek och läsare. Den ska även ta fram ett framtidsscenario för bibliotekens möjligheter och risker. 4

5 ANTAL SIDOR 5(9) Utifrån problemformulering, rollbeskrivning och möjliga framtidsscenarion ska utredningen ta fram förslag till hur KB bör gå vidare i e-boksfrågan. Utredningen utförs internt inom KB, Avdelningen för nationell samverkan, av Göran Konstenius (samordnare), Christine Lindmark, Anna Lundén, Jan Hagerlid och Marja Haapalainen. Styrgruppen består av Gunilla Herdenberg, Maria Hedenström och Christina Jönsson Adrial från KB och Niclas Lindberg från Svensk Biblioteksförening. E-boksutredningen presenteras på Bok&Biblioteksmässan den 23 september och rapporten publiceras i början av oktober. 7. Nationell teknisk infrastruktur. Maria Hedenström rapporterade att nio nyrekryteringar pågår av personal till Librisenheten. En utvecklings- och projektledare, en interaktionsdesigner (vik), en bibliotekarie och två utvecklare har anställts. Intervjuer pågår inför tillsättning av tjänsterna som metadatasamordnare, projektledare och systembibliotekarie. a) Nationell katalog - projektrapport. Maria Hedenström presenterade slutrapporten Folkpost på tre sekunder! En plan med sikte mot en nationell katalog. Avsikten med rapporten har varit att undersöka och beskriva hur folkbibliotekens bibliografiska data och beståndsdata ska kunna integreras i LIBRIS. Målsättningen är att 2012 kunna erbjuda ett sömlöst postflöde där LIBRIS-bibliotek får en användbar post in i sin lokala katalog direkt efter ett inköp hos någon av de större medieleverantörerna. Närmast startar ett pilotprojekt med en medieleverantör, en systemleverantör och ett bibliotek. Ett samarbete startar också med Talboks- och punktskriftsbiblioteket för att överföra TPB:s poster till Libris från Frågan om när vi kan ha en nationell katalog kom upp. Från biblioteken finns intresse och från Libris sida arbetar man för att ta in alla intresserade bibliotek. Referensgruppen föreslog ytterligare spridning av rapporten. Maria informerade om att bibliotek.se läggs ner den 22 november. (Den 6 oktober meddelades att Btj delar licenskostnaden med KB och att tjänsten blir kvar ett tag till) b) Upphandling av länkserver - resultat av konsekvensanalys. Marja Haapalainen presenterade den konsekvensanalys som tagits fram inför en eventuell länkserverupphandling. Analysen pekar på fyra modeller: 5

6 ANTAL SIDOR 6(9) Modell A: One size fits all Modellen innebär att KB fungerar som ombud och upphandlar ramavtal med en systemleverantör. Konsekvenser: Svårt med en och samma lösning för alla i dagens systemkontext. Modellen kräver att många bibliotek ansluter sig, för att den ska göra nytta. Förutsättningar för nationell samordning bibehålls. Modell B: Your own choice Modellen innebär att KB upphandlar och förvaltar ramavtal med flera systemleverantörer. Konsekvenser: Ett tryggt alternativ de fyra kommande åren, med några utvalda leverantörer. Resurskrävande upphandling. Konsortiemodellen kan inte fortsätta, men medför större förutsättningar för ökad kontroll av e-resursbeståndet, vilket samlas på en instans. Förutsättningar för nationell samordning bibehålls. Modell C: Do it yourself with a little help Modellen innebär att biblioteken direktupphandlar med stöd av KB som tillhandahåller administrativa redskap (utvärderingsunderlag, förfrågningsunderlag eller checklista för länkserver). Konsekvenser: Förutsättningar för nationell samordning förändras från att vara centralt styrd till att bli mer kollaborativ och kan utvecklas mot den modell som är uppbyggd kring Libris samkatalog. KB anser att modell C är ett realistiskt alternativ som innebär att KB kan lägga fokus på utveckling, inte administration. Modell D: Do it yourself Biblioteken direktupphandlar utan stöd från KB. Biblioteken ansvarar för hela processen att införskaffa nytt länkserveravtal. Konsekvenser: Den nationella samordning försvinner helt och det nationella perspektivet förloras. Inget alternativ! KB:s förslag KB:s förslag bygger på alternativ C med tillägget basalternativ. KB fortsätter att fungera som central nod för e-resurser. Vad basalternativet innebär kommer att undersökas närmare, men tanken är att det ska fungera som stöd för mindre bibliotek och som övriga kan välja om de vill. Det är troligen en länkserver som bygger på open source och som öppnar upp för att utveckla en knowledgebase där alla kan bidra till innehållet. Nuvarande länkserver finns kvar till hösten Redan nu behöver arbetet med certifiering av länkserver påbörjas, liksom arbetet med att ta fram nya rutiner för administration av centrala avtal. Det är arbeten som måste genomföras oavsett vilket alternativ det blir för länkserver. 6

7 ANTAL SIDOR 7(9) Diskussionen som följde visade en klar fördel för förslag B och C som båda rent systemtekniskt resulterar i samma lösning med flera länkservrar hos olika leverantörer som KB måste förhålla sig till. KB:s förslag förändrar bilden något eftersom den bygger på att en nationell länkserver i form av ett basalternativ tillhandahålls. Marja fick i uppdrag att genom ytterligare kontakt med Nationella referensgruppen hämta in synpunkter så att diskussionen kan fortsätta kommande möte och att beslut kan tas. Konsekvensanalysen: ys_ pdf 8. Fjärrlåneutredning - Remissammanställning och förslag till insatser. Christina Jönsson Adrial. KB och Statens kulturråd uppdrog 2009 till Annette Johansson, AnnJo Konsulteri och Nils G Storhagen, New Logistics Institute AB att genom utredning ge förslag till ny modell för den nationella fjärrlånehanteringen utifrån ett användarperspektiv, där tillgång till ny teknik och nya medier särskilt uppmärksammas. Utredningen presenterades i januari 2010 i rapporten Lätt att hitta - lätt att låna. Rapporten sändes ut på remiss och resulterade i en svarsfrekvens om 89 %. En sammanställning av svaren gjordes i form av två delrapporter. Christina lade fram följande förslag och åtgärder: I utredningen föreslogs att KB utformar en enhetlig policy gentemot låntagaren, enhetliga riktlinjer för biblioteken (exempelvis avgifter och gemensam lånetid) KB föreslår att gällande rekommendationer för fjärrlån revideras. Utredningen föreslog att en modell och ett system för användarstyrda lån byggs upp. KB kommer att prioritera arbetet med att skapa en nationell infrastruktur för informationsförsörjningen. Utredningen föreslog att det statliga stödet på drygt 10 mnkr ska gå till att bygga nationell infrastruktur snarare än att utbetala fjärrlånekompensation. KB kommer att göra en konsekvensanalys om att ta bort en del av dagens fjärrlånekompensation för alternativ användning. Utredningen föreslog att KB utvecklar en nationell gemensam bibliotekskatalog för olika bibliotekstyper. KB prioriterar arbetet mot en nationell bibliotekskatalog. 7

8 ANTAL SIDOR 8(9) När det gäller en nationell transportlösning sades avtalet med Svensk bibliotekstransport upp. Avtalet blev inte billigare för biblioteken. KB kommer inte att bygga upp ett system för nationella bibliotekstransporter utan uppmuntrar till regionala lösningar för att uppnå klimatsmarta alternativ. När det gäller kurslitteratur används enligt flera remissyttranden den största delen av folk- och länsbibliotekens fjärrlåneresurser till kurslitteratur för studenter. Lärosätenas bibliotek har ofta policyn att endast låna ut kurslitteratur till egna studenter. KB kommer att kartlägga hanteringen av kurslitteratur ur ett nationellt perspektiv och därefter föreslå eventuella åtgärder. En insats som berör fjärrlån är den utredning som ska kartlägga hur biblioteken använder Informations- och lånecentralerna i Malmö, Umeå, Stockholm och Internationella biblioteket samt Sveriges depåbibliotek. KB har tillsatt utredningen som utförs av Jan Holmqvist och ska vara klar i december Ytterligare en insats är att KB i samarbete med Länsbiblioteken ska följa upp de planer som bibliotek gjort på kommunal och regional nivå med koppling till Bibliotekslagen. Fjärrlåneutredning och sammanställning av remissvar: 9. Bok&Bibliotek Gunilla informerade om KB:s deltagande i mässan. Gunilla och Gunnar möter i ett SBFarrangerat seminarium en kritisk panel angående KB:s förslag till strategi för nationell biblioteksutveckling. KB arrangerar sex seminarier som speglar KB:s breda verksamhet. Möjlighet finns att anmäla sig till speed-dejting med en KB-specialist. 10. Biblioteksstämma Gunilla rapporterade från programgruppens möte. Årets program innehåller KB:s uppdrag och strategi. Agneta Olsson kommenterade att digitalisering och tillgången till sådant material borde med på programmet. En presentation vad som görs på KB i frågan och hur tidplanen ser ut. Gunilla undersöker detta vidare. Dryftades också om det är möjligt att vid stämman presentera inte bara sekreterarna i KB:s expertgrupper, utan även ordföranden. Diskuterades och det befanns vara för kort tid för såväl nomineringar från SUHF som beslut från KB. 8

9 ANTAL SIDOR 9(9) Årets stämma är den sista med nuvarande utformning. Evenemanget måste anpassas efter de nya målgrupperna och det nya uppdraget. 11. Almedalsveckan - rapport från paneldiskussion. Gunnar Sahlin rapporterade från en paneldiskussion i Visby om samtid och framtid - om bibliotek, folkbildning och kunskap. En antologi Finns bibliotek om tjugo år? har publicerats. Gunilla och Gunnar deltog även i andras aktiviteter under Almedalsveckan. 12. Övriga frågor Gunilla informerade om att Avdelningen för nationell samverkan har anställt en statistiker, Cecilia Ranemo. Hon kommer närmast från Kulturrådet. 13. Tid för kommande möten 2011: 23 november: Nationella referensgruppen (10-14), expertgruppernas ordförande/sekreterare ( ), middag för stämmodeltagare ( ) 24 november: Biblioteksstämma 14. Mötet avslutas 9