Dialogmöte: Sveriges depåbibliotek och lånecentral - KB

Transkript

1 DIARIE-NR. DATUM REFERENS Hilda Androls Dialogmöte: Sveriges depåbibliotek och lånecentral - KB Datum: Tid: kl. ca 10:00 14:45 Plats: Sveriges depåbibliotek, Nygatan 26A, Umeå Minnesanteckningar från dialogmötet mellan Kungl. biblioteket (KB) och Sveriges depåbibliotek och lånecentral (SDL) i Umeå Medverkande från KB: Hilda Androls, Cecilia Ericsson, Anna Lundén, Charlotta Simonsson, Miriam Säfström från SDL: Madelein Enström, Ingegerd Frankki, Gun-Mari Isaksson Legrell, Seija Jalkanen, Bertine Pol Sundström, Magdalena Sjöström, Astrid Wolff Feychting 1. KB om KB Vi hälsas välkomna till Sveriges depåbibliotek och lånecentral. Som inledning på presentationen visar Anna KB:s organisationsschema och vilka avdelningar/enheter som arbetar med det Nationella uppdraget. Enheten för Nationell biblioteksamverkan som ligger på Avdelningen publik verksamhet har bland annat ansvar för den nationella statistiken (Cecilia Ranemo), biblioteksplaner genom kvalitetsdialog (Elisabeth Ahlqvist), Bibsamkonsortiet, Open Access (Beate Eelend), Skolbiblioteksfrågan (Elin Lucassi) osv. Karl Isaksson som är utbildningssamordnare tillhör också enheten. Enheten för dokumentleverans (Christian Zeising) har ansvar för fjärrlånefrågor, framtagning, magasin och repro. Cecilia Eriksson har en ny roll som fjärrlånesamordnare, ett direktiv för hur tjänsten ska se ut har tagits fram. [Direktivet biläggs med anteckningarna.] Avdelningen för Informationssystem/enheten för metadata och systemstöd (Miriam Säfström). Utveckling och drift av KB:s informationssystem. Libris biblioteksstöd (Charlotta Simonsson) ligger under enheten för Metadata och systemstöd. Just nu är det stor ökning av folkbibliotek, mellan förbereder inträde. Omkring 100 folkbibliotek är medlemmar i Libris i skrivande stund.

2 Metadata och systemstöd har också ansvar för Deweyredaktionen, Ämnesordsredaktionen och annan metadataexpertis. Ett antal projekt är också knutna till Metadata och systemstöd ex. Swepub och E-boken. En Libriskoordinator, Anna Berggren, är knutpunkt för all verksamhet som rör Libris. Den Nationella biblioteksstrategin och dess sekretariat ligger direkt under avdelningen för ledningsstöd under biträdande RB Lars Ilshammar. Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling (f.d. inflytandestrukturen), se kb.se. Inom Forum kommer det att tillkomma grupper för Libris och Bibsam. Hur dessa grupper ska fungera ska två partgemensamma grupper för Libris och Bibsam arbeta fram. Det så kallade utvecklingslinjerna i KB:s planering är tänkta att förhålla sig till den nationella biblioteksstrategin och inväntar vilken riktning dess sekretariat kommer att peka ut. Tills vidare har medel lagts på fortsätt stöd och utveckling till Koha och Open Access. 2. VB 2015 Madelein lyfte fram frågan om depåns digitaliseringar av enstaka småtryck. Det handlar om skrifter som inte digitaliserats av någon annan instans och där upphovsrätten har gått ut. Var kan vi lagra dem? Enligt Miriam skulle vi kunna få lagringsutrymme i Mimer, KB:s lagringssystem, eller där e-boken lagras. Miriam tar med sig frågan. Madelein gav en kort historik över lånecentralens samlingsstrategier. Lånecentralen har sedan starten på 1960-talet förvärvat tryckt material som införlivats i Umeå stadsbiblioteks samling. Stadsbiblioteket har stöttat det nationella lånecentralsuppdraget genom att gallra mindre, hålla en stor mediesamling samt ha ett större magasin för det äldre materialet. Både depåsamlingen och Umeå stadsbiblioteks samling är nationellt tillgängliga via fjärrlån. Internationella biblioteket har en delvis annan historia som en självständig enhet med egen samling från Anna berättade att KB har ambition att på KB:s webbsida lägga upp formuläret för redovisning av ekonomi och statistik så att alla partners kan revidera och lägga in data vid behov. 3. VP 2016 Madelein introducerade en idé om ett tillägg till den kommande gallringsrutinen i Libris. Det vore bra om biblioteken vid gallring skulle få ett meddelande om att

3 boken ifråga saknas på depån och kan skickas dit. Charlotta menade att gallring sker från bibliotekens lokala system. Systemleverantörerna behöver i så fall utveckla rutiner för att hämta information i Libris om depåns bestånd. SDL skulle kunna ta upp frågan med Axiell. Vi återgick sedan till att prata mera generellt om arbetet med verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Verksamhetsberättelsen ska vara klar sista februari och verksamhetsplanen sista oktober varje år. Gun-Mari berättade att SDL:s servicedeklaration nu ligger på enhetens webbsida. Därefter diskuterades servicen till distansstuderande där det finns brister i samsynen mellan forsknings- och folkbibliotek. Det är generellt svårt för studenterna att komma åt kurslitteraturen och servicen ser olika ut beroende på vilken bibliotekstyp brukaren vänder sig till. Anna menade att den här frågan bara kan lösas på en högre strategisk nivå. Eftermiddagens workshops Gruppen spetstjänster + metodutveckling (Cecilia, Hilda, Bertine, Gun-Mari, Seija) Gun-Mari och Bertine hade tagit fram nordisk fjärrlånestatistik som visade stora skillnader mellan länderna. Vad mäter man egentligen? Hur kan den nationella statistiken analyseras och användas? Behovet av jämförbar nationell statistik kan bli en fråga för nästa fjärrlånekonferens. Gruppen diskuterade behovet av ett nätverk kring fjärrlån som KB och SDL tillsammans kan ansvara för. Nordiska fjärrlånekonferensen 2018 kommer att äga rum i Sverige. Behöver vi en nationell fjärrlånekonferens innan dess 2017? Vi finner det tveksamt och tycker att det vore bättre att bilda ett fjärrlånenätverk och nöja oss med en informell nätverksträff. Ett eventuellt nätverk bör ha till syfte att ta reda på utvecklingsbehov i det nationella fjärrlånearbetet och sedan driva någon konkret fråga utifrån detta. KB och SDL bör vara ansvariga för att nätverket hålls levande och arbetar med konkret verksamhet. I verksamhetsplanen, under avsnittet Uppföljning, står Analysera resultat av enkäter och utvärderingar som exempel på en uppföljningsmetod. Gruppen diskuterade möjliga nya enkätundersökningar, till exempel hur fjärrlåneguiden används, hur nöjda depåns användare är med servicen och på vilka områden

4 folkbiblioteken behöver förstärkt stöd. Ordet metodutveckling vad står det för i beskrivningen av uppdraget? Madelein föreslår som exempel ett nationellt seminarium om regionala medieplaner och medieförsörjningsstrategier. Kan KB Dokumentleverans medverka på ett sådant seminarium? Marknadsföring av SDL:s tjänster kan gärna ske i samarbete med KB. På bokmässan 2016 kommer SDL att medverka i KB:s monter. Gruppen Libris (Charlotta, Miriam, Magdalena, Astrid, Madelein) Det har gjorts en enkät om Dewey. Information om enkäten har ännu inte lagts ut men resultatet tyder på att folkbiblioteken inte är intresserade av Dewey. Astrid menade att biblioteken inte har förstått frågans vidd. Klassifikation kan vara ointressant men hylluppställning är intressant. Avsaknaden av SAB-koder i Libris kan göra att vissa folkbibliotek inte vill bli Libris-bibliotek. Beträffande vårt fortsatta samarbete kring Libris kommer Magdalena, Astrid, Charlotta samt en till från LBS ha regelbundna Adobemöten en gång i månaden, för informations-, idé- och erfarenhetsutbyte. Vi diskuterade att en omstart av uppdragspunkten kan behövas och att vi kan behöva göra ett gemensamt arbete kring mål och behov. Till att börja med kommer mötena därför att ske tätare än en gång/månad. Nätverket för folkbibliotekens samarbete i Libris är även fortsättningsvis en resurs som kan användas. Utbildningsnätverket är pausat för närvarande. På KB diskuteras hur behoven av katalogiseringsundervisning kan se ut framöver, är det grundkurser som kommer att efterfrågas eller är det kurser för katalogisering av annat material. Lotta och Miriam kunde berätta att man på NB diskuterar förutsättningarna för att NB katalogiserar all svensk utgivning. Inför 2017 Anna visade ett årshjul som anger tider för anslagsframställan, verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser. Övriga frågor Charlotta informerade om ett arbete KB tillsammans med IB inleder kring katalogisering av mångspråksmedia. Tillsammans med IB och representanter från Göteborgs stadsbibliotek och Götabiblioteken kommer man att kartlägga

5 behovet av stöd hos katalogisatörer med språkkompetens och hos bibliotek som saknar detta. Arbetet inleds i maj/juni och efter kartläggningen kommer man att besluta om hur man går vidare. Några av oss hade varit på workshopen Gemensamma målbilder för det allmänna biblioteksväsendet 2030 under Biblioteksdagarna. Anna rapporterade. Anna berättade om en enkät som gjorts kring e-boksfrågan. Mötet avslutades. Hilda och Seija antecknade