Verksamhetsbera ttelse 2014

Transkript

1 Verksamhetsbera ttelse 2014 Denna VB avser Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är hela Sveriges lånecentral och dessutom nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och andra frågor som rör samlingar. Enheten tillhandahåller bland annat spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som de enskilda kommunala biblioteken eller läns- och regionbiblioteken inte har kompetens att hantera själva. Återrapportering (ur Rutiner för samråd och styrning ) Statistik över kompletterande medieförsörjning (utveckling ) Antal poster i Libris (utveckling ) Kompetensutvecklingsinsatser och stöd till folk- respektive skolbibliotek (utveckling ) Utvecklingsinsatser, beskriva och värdera resultat och spridning Samarbeten, beskriva och värdera Verksamhetsberättelsens indelning Verksamhetsberättelsen är indelad i fyra avdelningar, där avdelning A. och C. omfattar hela det nationella uppdraget, medan avdelning B. ska spegla vart och ett av uppdragen för 2014 (ur Rutiner för samråd och styrning ). Som stöd för beskrivningen finns en fast rubriksättning. Avdelning D utgörs av en webbanpassad text för vår blogg 1

2 Avdelning A: Omva rldsanalys Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris för alla typer av bibliotek, tillhandahållande av spetstjänster kring fjärrlån, kompletterande medieförsörjning och andra frågor som rör samlingar. LIBRIS En angelägen framtidsfråga är Libris utveckling som nationell bibliotekskatalog. Libris är en viktig infrastrukturfråga för hela biblioteksväsendet. Det nya katalogiseringsverktyget Libris XL är förberedd för en ny internationell katalogiseringspraxis och -format RDA (RDA= Resource Description and Access). RDA används i bland annat USA och Australien, Frankrike, Tyskland med flera europeiska länder förbereder en övergång, så även Sverige. Libris som nationell katalog prioriterades högst av bibliotek runt om i Sverige vid de dialogsamtal som fördes inför KB:s nya nationella uppdrag. En förutsättning för folkbibliotekens anslutning till Libris är rationella förvärvsrutiner, snabb postförsörjning och katalogiseringstjänster med så innehållsrika poster som möjligt. För bibliotekens deltagande i Libris blir det nödvändigt med viss egen katalogiseringskompetens. Sveriges depåbibliotek och lånecentral bidrar med utbildning och annan rådgivning. DDK Övergången till DDK som klassifikationssystem för hela det allmänna biblioteksväsendet motiveras med att vi får ett enhetligt system med nationella anpassningar utifrån en internationell standard. Folkbiblioteken visar nu ett ökat intresse för en övergång till DDK och förbereder sig för att lämna SAB, ett system som inte längre utvecklas. Viktiga frågor för folkbiblioteken är hyllsignum, ämnesord med koppling till DDK och en nationell standard för skönlitteratur samt barn- och ungdomslitteratur. Sveriges depåbibliotek och lånecentral bidrar med utbildning och annan rådgivning. Bibliotekens behov av äldre litteratur Bibliotekens beståndsöversyn och gallring består under överskådlig tid. Samtidigt finns ett fortsatt behov av tillgång till tryckt material både för låneverksamheten och som källmaterial i referensarbetet. Depåbiblioteket är mottagare av gallrat äldre material samt bistår biblioteken med fortbildning och handledning i gallringsmetodik och medieplanering. 2

3 E-böcker och upphovsrätt Tillhandahållande av e-böcker är för kommunbiblioteken i dagsläget en fråga om ekonomi men också om utbud. Prismodeller, utbud och urval är inte helt tillfredsställande, med karenstider och osäkerhet i beståndet. Upphovsrättsliga aspekter påverkar tillgången till materialet. Avtal och lösningar av upphovsrättsfrågorna ligger delvis på nationell och internationell nivå. Samtidigt finns en stor mängd upphovsrättsfri litteratur digitaliserad och fritt tillgänglig, till exempel Litteraturbanken, Projekt Runeberg, Europeana. KB publicerade i februari rapporten Försöksverksamhet med att tillgängliggöra e-böcker via LIBRIS Rapporten konstaterar bland annat att den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS kan fungera som lagringsplats för e-böcker och vara den nationella plattformen för e-bokslån. Gymnasiebiblioteken Gymnasiebibliotekens efterfrågan på artikelkopior ur periodika är överraskande stor. Kostnaderna för licensdatabaser (t ex Mediearkivet) med fulltextmaterial anses allmänt höga. Allmän tillgång till dessa baser skulle öka bibliotekens självförsörjningsgrad. Förändring av arbetssätt och utveckling av nya metoder bidrar också till höjd kvalitet i skolbibliotekens referensarbete. Under 2014 mottog depåbiblioteket ArtikelSöks tidskriftsarkiv för perioden Samlingen ökar möjligheterna för Sveriges depåbibliotek och lånecentral att svara mot gymnasiebibliotekens behov av tidskriftsartiklar. Kompletterande medie- och informationsförsörjning Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera strategier för förvärv i form av medieplaner behöver därmed förstärkas. Folk- och skolbibliotekens behov av spetstjänster inom området för kompletterande medieförsörjning kvarstår. Sveriges depåbibliotek och lånecentral tillhandahåller smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån samt erbjuder kvalificerad informationsoch referenstjänst. Vi erbjuder dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library samt bistår med handledning och rådgivning. 3

4 Avdelning B: Aktiviteter Uppdrag - Driva och utveckla depåbibliotek enligt beslutad förvärvsplan. På sikt bredda förvärvsplanen att omfatta även tidskrifter/periodika och offentligt tryck. Aktiviteter Depåbibliotekets samlingar fortsätter att växa. Biblioteken gallrar regelbundet sina bestånd och har under senare år erbjudit depåbiblioteket till titlar per år varav vi gör ett urval och mottar titlar per år. Under året utökades samlingen dessutom med ca 370 tidskriftstitlar från årgångarna genom en donation av ArtikelSöks tidskriftsarkiv. Konferensen Från by till byte [baj t] digital lokalhistoria, ett samarrangemang med Umeå universitetsbibliotek och Forskningsarkivet, samlade ett femtiotal deltagare från folk-, region- och universitetsbibliotek, museer och arkiv från hela landet. Konferensens mål och syfte beskrevs: Att samla och katalogisera lokalhistoriskt material har i alla tider varit en av bibliotekens kärnuppgifter. Men hur kan vi idag hålla den pappersbundna lokalhistorien levande när våra brukare har flyttat till internet? Konferensen vill initiera en diskussion om upphovsrätt, urval, marknadsföring och samarbeten kring digitalisering av bibliotekens lokalhistoriska samlingar. Konferensdeltagare initierade ett nätverk för diskussion och erfarenhetsutbyte. Två seminariedagar om gallringsmetodik och förvärvsfrågor genomfördes med deltagare från 15 kommunbibliotek. Resultat och uppföljning Ett fjärrlånemagasin gör det enklare att gallra lokalt när man vet att materialet finns kvar i ett centralt magasin. Depåbibliotekets genomsnittliga tillväxttakt på titlar per år återspeglar bibliotekens gallringstakt. Vi kommunicerar kontinuerligt med bibliotek som vill donera material och förmedlar vår urvalspolicy och ger råd och anvisningar kring praktiska frågor. Förutom folkbibliotek har vi under året haft kontakt med till exempel Ålsta folkhögskola, Fränsta, Ullvigymnasiets bibliotek i Köping och Marinmuseum i Karlskrona. 4

5 Samlingens tillväxt och utlånestatistiken redovisas på statistikblanketten. För en effektiv informationsförsörjning är det angeläget att snabbt kunna belägga lånestatus på eftersökt material. En vidareutveckling av Libris med en cirkulationsmodul skulle förkorta effektueringstiden. Vid utvärderingen av konferensen Från by till byte efterfrågades återkommande konferenser och seminarier på temat digitalisering av lokalhistoriska samlingar. Uppdrag - Hitta en arbetsmodell för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i Libris. Aktiviteter Etablerande av en arbetsgrupp för folkbibliotekens samarbete i Libris: Representation i Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur och i referensgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris Representation och medverkan på Libris bibliotekschefsmöten om Libris för folkbiblioteken Tillsammans med Libris undervisningsenhet planerat gemensamma utbildningar i katalogisering för målgruppen folkbibliotek Genomfört seminarier om att vara Librisbibliotek för folkbibliotek som står inför beslut om övergång till Libris och DDK Medverkan vid KB:s bibliotekschefskonferens Resultat och uppföljning För dokumentation och information om Folkbibliotekens samarbete i Libris: s-samarbete-i-libris/ Här finns även kontaktuppgifter för fadderbibliotek och specialistkompetenser. 5

6 Folkbiblioteken hör nu av sig till oss med önskemål om information och utbildning i Libris och DDK och om vad det innebär att bli ett Librisbibliotek. Ett första undervisningstillfälle tillsammans med Libris undervisningsenhet kommer att genomföras under februari Uppdrag - Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns- och regionbiblioteken har resurser att hantera själva Aktiviteter Fjärrlånehantering, utlandslån och bibliografiska sökningar och belägg Förvärv av smal, dyr eller svårfångad litteratur genom inköp från internationella bokhandlare Beställningar av lån och kopior via utländska bibliotekssystem som kräver abonnemang Informations- och referenstjänster Underhåll och uppdatering av databaserna referensbiblioteket.se, en anpassad resurs för referens- och fjärrlånearbete, och Fjärrlåneguiden, ett hjälpmedel för bibliotekspersonal. Resultat och uppföljning Jämfört med 2013 (första året efter nedläggningen av två lånecentraler) med kraftiga volymökningar för låneansökningar, effektuerade lån, utlandslån och referensfrågor har utlåningstalen sjunkit något medan efterfrågan på referenstjänsten ökat (redovisas på statistikblanketten). Bakgrunden till denna minskning av lån kan vara att vi hade begränsad åtkomst till stadsbibliotekets mediesamling under biblioteksflytten. Andra förklaringar kan vara bibliotekens vidareutvecklade medieplaneringsarbete, regionernas lånesamarbeten och en ökad e-boksutlåning. Förmedlingen av utomnordiska lån ligger på samma nivå som Tjänsten är resurskrävande och förutsätter tillgång till specialdatabaser. 6

7 Umeåregionens bibliotek gick in i Libris som registrerande bibliotek Fram till dess var vi ett Burkbibliotek och beståndet matchades delvis in i Libris. Umeåregionens innehav av till exempel periodika och mångspråkig litteratur kunde inte matchas in och visas fortfarande inte fullt ut i Libris. Vårt bidrag till den nationella informationsförsörjningen skulle vara större om Umeåregionens totala bestånd visades i Libris. Uppdrag - Ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Aktiviteter Underhåll och uppdatering av Fjärrlåneguiden Stöd och rådgivning för bibliotekens utlandslån Konferensen Sant falskt eller mittemellan om medie- och informationskunnighet Representation i programplaneringsgruppen för Biblioteksdagarna i Umeå Medverkan vid ett seminarium med KB:s kvalitetsgrupp (företrädare för läns- och regionbiblioteken) om medieplanering och verksamhetsutveckling Resultat och uppföljning Spridning Vi ser ett fortsatt behov av rådgivning och handledning när det gäller bibliotekens fjärrlån från våra nordiska grannländer. Denna fråga kan bli tema för kommande workshops och seminarier. Svensk biblioteksförenings Biblioteksdagarna 2014 ägde rum i Umeå och enhetens verksamhet marknadsfördes dels genom studiebesök, dels genom en affischutställning med en roll-up Backup Umeå Kompletterande bibliotekstjänster från Sveriges depåbibliotek och lånecentral. Marknadsföringsmaterialet som producerades till Biblioteksdagarna har sedan återanvänts vid övriga konferenser och studiebesök 7

8 Tillsammans med lokala aktörer arrangerade vi i november den nationella konferensen Sant falskt eller mittemellan, i Umeå. Konferensen som samlade 100 deltagare från folk-, skol- och universitetsbibliotek behandlade medie- och informationskunnighet. Vi tog under året emot studiebesök från Riksdagsbiblioteket i september och i oktober BIV-utbildningens förstaterminsstudenter samt praktikanter. Verksamheten representeras i nätverk och referens- och arbetsgrupper för frågor gällande bevarande, kompletterande medieförsörjning och resursdelning, digitala referenstjänster, informations- och referensarbete, katalogisering och DDK, testkatalogisatörer för Libris XL, utvecklingsgrupper för Libris som nationell katalog. Övrigt Under året har enheten deltagit vid följande arrangemang och konferenser: SFIS vårkonferens E-medier i utveckling, Biblioteksdagarna i Umeå, SB:s Tidskriftsnätverk, 11th Nordic ILL i Oslo To Get or not to Get? Opportunities and Challenges in Nordic ILL, Internet Librarian International i London, Libris inspirationsdagar med workshop om fjärrlån i framtiden, KB:s bibliotekschefskonferens, användardag Bibblan svarar i Malmö. 8

9 Avdelning C: Tankar om framtida utveckling OCLC överenskommelsen mellan Libris och OCLC möjliggör för Librisbiblioteken att visa sina bestånd i WorldCat. Depåbibliotekets samling bör tillgängligöras för lån internationellt. Bevarandeansvaret vilar inte lika tungt på depåns samlingar som för pliktleveransmottagande forskningsbibliotek. Libris och DDK folkbibliotekens anslutning till Libriskollektivet ökar behovet av kunskaper i libriskatalogisering och DDK. Ett av uppdragen för Sveriges depåbibliotek och lånecentral är att, tillsammans med utbildningsenheten på Libris, vara en stödjande och utbildande resurs för folkbiblioteken. Fortbildningsbehov generellt folkbiblioteken kan stärka sin samhälleliga roll genom ökade kunskaper inom områdena MIK (medie- och informationskunnighet), gamifiering och lärande, normkritik, migrationsfrågor. Enhetens uppdrag som nationell resurs för stöd och kompetensutveckling innefattar att organisera seminarier och konferenser inom nämnda områden. Digitaliseringsfrågor deltagarna på höstens konferens Från by till byte [baj t] uttryckte ett behov av återkommande konferenser och seminarier på temat digitalisering och lokalhistoriska samlingar. Samverkan och samarbeten efterlystes. 9

10 Avdelning D: Bloggtext [en webbanpassad text, skicka gärna med någon bild ] Enligt överenskommelse med Marika Johansson kompletterar vi inom kort med en bloggtext. 10