Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Torsdag den 29 mars, 2012

Transkript

1 ANTAL SIDOR 1(9) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Torsdag den 29 mars, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Tommy Johansson Jenny Lorentzi Eva Matsson Åsa Lund Moberg Monica Moberg Adam Nilsson Lotta Trosell Svender Gunni Öberg Britt Sagnert, sekr. 1 Mötet öppnas Ordföranden Madelein Enström hälsade medlemmarna välkomna till expertgruppens första möte. 2 Medlemmarna presenterar sig - förslag till fokusområden Varje expertgruppsmedlem gav en längre presentation av det egna bibliotekets verksamhet och dess målgrupper, se PowerPointpresentationer i bilaga till minnesanteckningarna. Medlemmarna gav dessutom förslag till fokusområden för expertgruppen att arbeta med och bilda arbetsgrupper kring under den kommande mandatperioden.

2 ANTAL SIDOR 2(9) I det följande redovisas aktiviteter i KB:s verksamhetsplan 2012 där expertgruppens medlemmar kommer att engageras samt en förteckning över fokusområden som gruppen anser viktiga att bevaka. Vid nästa expertgruppsmöte den 21 maj planerar gruppen att ta beslut om vilka områden, som ska prioriteras under året och vilka områden, som kan aktualiseras längre fram. 1. KB:s verksamhetsplan aktiviteter där expertgruppen kommer att engageras Hösten 2011 publicerades rapporten Lätt att hitta - lätt att låna - KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden. I årets verksamhetsplan för Nationell samverkan, KB, återfinns tre prioriterade områden från denna rapport: - KB kommer att revidera gällande rekommendationer för fjärrlånesamarbetet till vissa delar i samråd med Statens Kulturråd. - KB kommer även att kartlägga fjärrlånehanteringen av kurslitteratur ur ett nationellt perspektiv och därefter föreslå eventuella åtgärder. - Vidare kommer KB att göra en konsekvensanalys om alternativ användning av dagens fjärrlånekompensation. Frågan om hur de frigjorda medlen skulle kunna användas i utvecklingen av en nationell infrastruktur ska också utredas. 2. Medlemmarnas förslag till fokusområden under mandatperioden Umeå universitetsbibliotek (Gunni Öberg) - Effektivisering/kvalitetssäkring av arbetsflöden kring fjärrlånerutiner. - Distansstudenters medieförsörjning. - E-böcker, kurslitteratur.

3 ANTAL SIDOR 3(9) - E-artikelbeställningar ökar, juridiska problem. - Digitalisering, massdigitalisering på gång (robot), ebooks on Demand (EoD). Talboks- och punktskriftsbiblioteket (Anna Gustafsson Chen) - E-mediers tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. - Skolbiblioteks regionala samordning. - Medieförsörjning på andra språk än svenska. Kungliga biblioteket (Gunilla Eldebro) - Nationella katalogen. Så komplett som möjligt. - Användarperspektivet. Vad är möjligt och vad är god service. - Fjärrlånesamarbetet viktigt. Nationellt samarbete borde utvidgas. - Transportkostnaderna borde ses över. Nationellt avtal? Linnéuniversitetets bibliotek, Växjö (Tommy Johansson) - Efterföljare till SAGA-systemet. - Aktörerna i det nationella fjärrlånesystemet. Vilka ska dessa vara? Ansvar och ersättning. - Avtal/Access till kursböcker, speciellt svenska. Gäller i första hand för högskolebiblioteken. Önskemålet sammanfaller med intressen hos såväl Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet, som med KB:s avsikt att kartlägga fjärrlån av kurslitteraturen.

4 ANTAL SIDOR 4(9) - Digitalisering av svenska tidskrifter (t.ex. politiska, fackliga och organisationstidskrifter). Liksom av offentligt tryck, t.ex. SOU, Ds etc. Detta önskemål sammanfaller med intressen hos Expertgruppen för digitalisering. - Juridiska frågor kring fjärrlån av e-material. Hur kan man underlätta och förenkla arbetet? Nordiska Afrikainstitutet (Åsa Lund Moberg) - Specialbiblioteken kompletterar de generella forskningsbibliotekens bestånd. Det gäller även framöver i ljuset av att mer resurser går till e- media. Därför är det viktigt att titta på tillgängligheten till e-media. - Fjärrlåneersättningen är viktig för specialbiblioteken. Vi förvärvar för en större publik än den vi har inom den egna organisationen, Södersjukhusets bibliotek (Monica Moberg) - Fjärrlånehantering. - Juridik kring leverans av e-artiklar. - E-böcker. - Samarbeten när det gäller förhandlingar av e-resurser. Västerås stadsbibliotek (Eva Matsson) - Förutsättningslöst identifiera vad som i framtiden kan vara gemensamma resurser för svenska bibliotek. Kan de resurser som idag används på resp. (kommun-)bibliotek för egna lösningar eller sådana som köps på den kommersiella marknaden användas gemensamt och smartare?

5 ANTAL SIDOR 5(9) - Lyfta frågor kring hur de befintliga statliga medlen används; kompletterande medieförsörjning genom länsbiblioteken, lånecentraler och depåbibliotek, IB osv. - Gemensamma resurser/lösningar för landets olika webbibliotek. Bibblan svarar och Webbit är exempel idag men fler typer av lösningar kan utvecklas. Hitta olika former av gemensam finansiering till större projekt. - Ett konsortium för olika typer av e-resurser är angelägen. Detta för att gemensamt hitta prismodeller, påverka leverantörer och agera samlat. Kungliga biblioteket (Britt Sagnert) - En nationell katalog med Libris som grund är under utveckling - ett Libris för alla. Gruppen följer arbetet med utgångspunkt från användarperspektivet - en tjänst för alla oavsett förutsättningar (fokus på tillgänglighet, särskilda funktionshinder, mångspråkighet, olika åldersgrupper m.m.) - Fjärrlånesamverkan på nationell nivå. Vilka delar kan effektiviseras genom ökat samarbete? - Fjärrlåneverksamhetens arbetsprocesser. Inom vilka områden kan handläggningstiden göras kortare? - Nya metoder för dokumentleverans. - Snabbare och billigare transporter. Hur kan vi samverka? Informations- och lånecentralen Umeå / Sveriges depåbibliotek (Madelein Enström) - Det livslånga lärandet och den studerandes behov av biblioteksservice.

6 ANTAL SIDOR 6(9) - Digital/elektronisk leverans och juridiken. - E-resurser och tillgänglighet för demokrati och jämlikhet. Högskolebiblioteket i Jönköping (Jenny Lorentzi) - Fjärrlån av elektroniskt material (såväl e-böcker som tidskriftsartiklar), copyrightfrågor. - Kursböcker. En fråga gemensam för många bibliotekstyper. Hur samarbetar vi kring den, hur ser vi på vårt uppdrag vad gäller kurslitteratur, hur kan man tänka för framtiden? Här kommer även frågan om digitalisering av kursböcker upp. Göteborgsregionen, Utbildning/Skolbibliotekscentralen i Göteborg (Adam Nilsson) - Kompetensutveckling i vad man skulle kunna kalla skolbibliotekets pedagogiska roll. - Vad skall vara eller göras centralt (nationellt, statligt) och vad skall decentraliseras (kommun, skola, bibliotek) när det gäller informationsresurser och informationsförsörjning. Ljusdals bibliotek (Lotta Trosell Svender) - Nationella upphandlingar av medier och databaser för både skol- och folkbibliotek. - Nationell katalog med cirkulationsmodul webbaserad (inkl. "fjärrlån") för alla typer av bibliotek. - Gemensamma låneregler och avgifter.

7 ANTAL SIDOR 7(9) - Nationell lånekort. - Nationella upphandlingar av bok/medietransporter. 3 Kungliga bibliotekets inflytandestruktur Christina Jönsson Adrial, chef för avdelningen för Samordning och utveckling, informerade gruppen om hur KB:s inflytandestruktur är tänkt att fungera. Under perioden omfattar inflytandestrukturen tre styrgrupper och sex expertgrupper. Grupperna presenteras på KB:s webbplats, se Expertgruppens medlemmar är personer med expertkunskaper och erfarenhet inom det aktuella ämnesområdet. En medlem representerar den organisation man är utsedd av (inte arbetsgivaren) och det är med denna organisation man har kontakt i olika frågor aktuella för gruppen. Gruppen har ett allmänt formulerat uppdrag och väljer själv inriktning för sitt arbete samt utser arbetsgrupper och idégrupper. Strategiska frågeställningar kan lyftas till Nationella referensgruppen, som i sin tur kan ge expertgrupperna specifika uppdrag. Dokument som detaljerat beskriver KB:s inflytandestruktur med expertoch styrgrupper finns på KB:s webbplats, se destruktur_ pdf destruktur_ pdf r% /handbok_i_inflytande_bilaga_1-4_ pdf

8 ANTAL SIDOR 8(9) 4 Revision av nuvarande rekommendationer för fjärrlånesamarbetet I enlighet med Kungliga bibliotekets verksamhetsplan för 2012 kommer KB att revidera gällande rekommendationer för fjärrlånesamarbetet till vissa delar i samråd med Statens Kulturråd. En arbetsgrupp bildas med följande medlemmar ur expertgruppen: Gunilla Eldebro, Kungliga biblioteket, Madelein Enström, ILS/Sveriges depåbibliotek, Anna Gustafsson Chen, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Tommy Johansson, Linnéuniversitetet Växjö, Eva Matsson, Västerås stadsbibliotek, Jenny Lorentzi, Högskolebiblioteket i Jönköping, och Britt Sagnert, Kungliga biblioteket. 5 SAGA-systemet Gunni Öberg, Umeå universitetsbibliotek, aktualiserade frågan om avvecklingen av SAGA-systemet vid årsskiftet 2013/2014. SAGA, som används för lokal fjärrlåneadministration, är utvecklat av Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket och används idag av ett 60- tal biblioteksenheter inom 13 biblioteksorganisationer. Frågan behandlas även av styrgruppen för Libris nationella infrastruktur. 6 Nationell fjärrlånekonferens De nationella konferenserna om fjärrlån m.m. äger rum vartannat år och har under senare tid arrangerats av Informations- och lånecentralerna i samarbete med Svensk Biblioteksförening. Madelein Enström, ILS/Sveriges depåbibliotek, föreslog att en arbetsgrupp bildas för att påbörja planering av nästa konferens, som kommer att arrangeras under Den tionde nordiska konferensen om fjärrlån, referensarbete m.m. 10th Nordic Resource Sharing, Reference and Collection management Conference äger rum i Reykjavik i höst.

9 ANTAL SIDOR 9(9) 7 Övrigt - kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar Madelein Enström informerade kort om ett nyligen startat samarbetsprojekt kring kvalitetssäkring av hantering och rutiner för fjärrlånebeställningar och reservationer av innestående medier: Kartläggning av fjärrlåne- och medieströmmar en kvalitetssäkring. Projektet får bidrag från KB och deltagande bibliotek är Umeå UB, ILS Malmö, Stockholm och Umeå, Internationella biblioteket och Sveriges depåbibliotek. Expertgruppen kommer under hösten att underrättas om resultaten. 8 Kommande sammanträde Nästa sammanträde äger rum den 21 maj. 9 Ordföranden avslutade sammanträdet Vid protokollet: Britt Sagnert Sekreterare Justeras Madelein Enström Ordförande Justerare