Expert- och styrgrupper

Transkript

1 DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE Expert- och styrgruppernas verksamhetsberättelser 2012 Kungliga bibliotekets inflytandestruktur Expert- och styrgrupper Verksamhetsberättelser 2012 POST / MAIL BESÖK / VISITS TELEFON / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 Humlegården kungl.biblioteket@kb.se SE Stockholm Stockholm Org.nr

2 1 Innehåll Verksamhetsberättelse Expertgruppen för digitalisering 2 Verksamhetsberättelse Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur 8 Verksamhetsberättelse Styrgruppen för OpenAccess.se 11 Verksamhetsberättelse Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling 21 Verksamhetsberättelse Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning 24 Verksamhetsberättelse Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning 27 Verksamhetsberättelse Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet 33 Verksamhetsberättelse Expertgruppen för metadata 36 Verksamhetsberättelse Expertgruppen för utbildning och lärande 39

3 2 Expertgruppen för digitalisering Verksamhetsberättelse 2012 Sammanfattning Expertgruppen för digitalisering har i stort genomfört 2012 års handlingsplan. En långsiktig verksamhets- och kommunikationsplan har skapats och offentliggjorts. Arbetet med att lämna rekommendationer för projektmedelstilldelningen 2013 har genomförts enligt plan. De projekt som beviljades medel 2012 har redovisats och resultatet spridits i form av en digitaliseringskonferens. Skriftlig dokumentation av projekten lämnas in i samband med projektslut. Arbetet med inventeringar av digitala plattformar inom ABM-sektorn har inletts, och inventeringen av de ingående bibliotekens digitaliseringsarbete har färdigställts. Ett samarbete med Digisam har upprättats där Expertgruppen för digitalisering fungerar som referensgrupp till Digisam. Kvar att göra från 2012 års mål är att fastställa vilka arbetsgrupper som ska finnas och att fastställa uppdrag och mål för arbetsgrupperna. Då de befintliga arbetsgrupperna, urvalsgruppen och teknikgruppen, sedan föregående år har haft definierade uppgifter för 2012 har arbetet uppfattats som givande både för arbetsgrupperna och för expertgruppen. Expertgruppens uppdrag Expertgruppens uppdrag lyder enligt följande; Hanteringen av digitalt material, dvs. både sådant som konverterats till digitalt format och sådant som fötts digitalt, är en verksamhet som är gemensam för hela ABM-sektorn, där forskningsbibliotek, folkbibliotek, arkiv, museer samt många andra institutioner och organisationer ingår. Gruppen ska utifrån bibliotekens verksamhet strategiskt överblicka och kartlägga olika digitala projekt och initiativ, ge råd beträffande urval och prioriteringar samt utforma rekommendationer kring standarder för inskanning, registrering, metadata, bevarande och tillgänglighet. Sammansättning De som ingått i Expertgruppen under 2012 är: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek ( ) (ordförande)

4 3 Göran Konstenius Kungl. Biblioteket ( ) (sekreterare) Maria Berggren, Uppsala universitet ( ) Mats Danielsson, Umeå universitetsbibliotek ( ) Magdalena Gram, Avdelningen för forskning, arkiv och bibliotek, Nationalmuseum Christer Larsson, Nordiska museets bibliotek ( ) Pema Malmgren, Skara stifts- och landsbibliotek ( ) Agneta Olsson, Göteborgs universitetsbibliotek (2012 till och med april) Susanne Sellei, digitaliseringssamordnare Kungl. Biblioteket ( ) Richard Stones, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ( ) Anders Söderbäck, Stockholms universitetsbibliotek ( ) Mathias von Wachenfeldt, Linköpings stadsbibliotek ( ) Verksamhet Möten Expertgruppen för digitalisering har haft fyra ordinarie möten. Två har hållits på KB i Stockholm, ett på Skara stifts- och landsbibliotek och ett på Göteborgs universitetsbibliotek. Mötesprotokollen från dessa möten har publicerats och offentliggjorts på KB:s hemsida under /Minnesanteckningar/ Verksamhets- och kommunikationsplan Expertgruppen har under året tagit fram en verksamhets- och kommunikationsplan där mål har satts upp för verksamheten till och med Verksamhets- och kommunikationsplanen är offentliggjord på KB:s webbplats ( ). I verksamhetsplanen framgår att målsättningen för Expertgruppen för digitalisering är att på ett övergripande plan verka för: att bidra till identifiering av materialkategorier, samlingar och objekt lämpade för digitalisering på ett nationellt plan att identifiera gemensamma standarder och principer för bildfångst, registrering, metadata, visningsgränssnitt m.m.

5 4 ett så brett tillgängliggörande som möjligt av digitaliserat material att identifiera befintliga och planerade digitala plattformar inom ABMK-sektorn att stödja och dra nytta av arbetet inom Digisam exempelvis genom att fungera som remissinstans att identifiera teknik, metoder och processer som stöder det dagliga arbetet och förenklar import och export från resp. till olika databaser att under perioden genomföra konkreta aktiviteter inom området, t.ex. workshops och konferenspresentationer att samverka med KB så att metoder, arbetssätt, urval och avnämargrupper är kompatibla Eget utredningsuppdrag inventering av digitala plattformar inom ABM-området Expertgruppen har gett sig själv i uppdrag att kartlägga digitala plattformar inom ABMK-sektorn (arkiv, bibliotek, museer och kulturmiljövård) vilka har en uttalad ambition att utgöra nationella resurser kopplade till en eller flera delar i digitaliseringsprocessen, från urval till tillgängliggörande. Som en inledning i detta arbete har under året en inventering genomförts av de egna verksamheternas rutiner för digitalisering. Resultatet av inventeringen har lämnats som input från biblioteksområdet till Digisam (som expertgruppen för digitalisering utgör referensgrupp till). Uppföljning av mål för 2012 I samband med framtagning av verksamhets- och kommunikationsplan sattes målen för verksamhetsåret I det följande redovisas dessa mål med en kort kommentar kring genomförandet: 1. Fastställa vilka arbetsgrupper som bör finnas samt fastsälla deras uppdrag.

6 5 Expertgruppen har träffat arbetsgruppen för urval och tagit del av deras arbete och deras resultat. Arbetet med att fastställa grupper och uppdrag för är inte slutfört. 2. Fastställa vilka som ska leda arbetsgrupperna och besluta om formerna för rekrytering till arbetsgrupperna samt formerna för arbetsgruppernas avrapportering. Arbetsgrupperna har fortsatt sitt arbete i samma form som under Ny ordförande i arbetsgruppen för teknik är Lennart Stark. I övrigt se kommentar under ovanstående punkt. 3. Inhämta en avrapportering från arbetsgruppen för urval - diskussion kring gruppens framtid. En avrapportering från arbetsgruppen för urval genomfördes vid expertgruppens avslutande möte Expertgruppen avser att under 2013, utifrån avrapporteringen och urvalsgruppens egna förslag på fortsatt verksamhet, att ta beslut om gruppens framtid under våren Inhämta en avrapportering från arbetsgruppen för teknik - diskussion kring gruppens framtid. Denna punkt har inte hunnits med under året och skjuts därför till Följa upp projekt som beviljats utvecklingsmedel för De projekt som beviljats medel inbjöds till avrapportering på årets digitaliseringskonferens i Göteborg. Se vidare under nästa punkt. 6. Arbeta fram ett tema för en konferens om digitalisering. Göteborgs universitetsbibliotek bjöd 5 december 2012 in till en konferens på temat tillgänglighet till digitaliserat material, där bland andra de projekt som beviljats utvecklingsmedel från KB var inbjudna. 7. Marknadsföra avslutade projekt inom ramen för ovanstående digitaliseringskonferens. Se ovanstående punkt. 8. Föreslå kriterier för ansökningar om digitaliseringsprojekt Genomfört. 9. Bedöma ansökningar om utvecklingssmedel 2013 och föreslå vilka projekt som bör beviljas medel.

7 6 Genomfört. 10. Följa arbetet inom Digisam, samt informera Digisam om expertgruppens arbete. Expertgruppen bjöd in Digisam till majmötet En diskussion fördes kring hur Digisam och Expertgruppen för digitalisering kan samverka och dra nytta av varandras arbete. Båda parter såg positivt på ett fortsatt samarbete. Initialt föreslogs att Expertgruppen ska delta som referensgrupp i utarbetandet av mallen för framtagande av digitaliseringsplaner liksom för terminologifrågor kopplade till digitaliseringskedjan. 11. Föreslå och genomföra en studieresa. Ingen studieresa har genomförts, men genom att förlägga ett av expertgruppsmötena vid Skara stifts- och landsbibliotek gavs inblick i förutsättningarna för digitaliseringsarbete vid ett stiftsbiliotek. 12. Sekreteraren bevakar relevanta digitaliseringskonferenser. Sekreteraren har under året deltagit i en digitaliseringskonferens inom ramen för en arbetsgrupp inom FIAT/IFTA. Sekreteraren har också genom sitt arbete inom Digisam deltagit i olika ABM-möten kring digitaliseringsprocessen. Medverkan vid konferenser Utöver att anordna digitaliseringskonferensen vid Göteborgs UB har Expertgruppens ordförande och sekreterare deltagit i det av KB arrangerade bibliotekschefsmötet i Stockholm November. På bibliotekschefsmötet intervjuades ordföranden om expertgruppens arbete. I samband med bibliotekschefsmötet presenterades också verksamheten genom att ordföranden och sekreteraren deltog i ett så kallat open space arrangemang. Det innebar att intresserade kunde söka upp ordförande och sekreterare för frågor, för att ge synpunkter och för att diskutera kring olika aspekter på digitalisering. Intresset för gruppens arbete var stort. Verktyg för omvärldsbevakning Under 2012 har sekreteraren utnyttjat ett verktyg för omvärldsbevakning som inhandlats av KB. Verktyget är inställt på att bevaka Internet utifrån begrepp som digitalisering, digitala plattformar etc. kopplat till förekomsten av begrepp som museer, arkiv och bibliotek. Vidare finns ett antal prenumerationer av RSS-flöden inlagda,

8 7 bland annat från KB, Riksarkivet, Digisam, Library of Congress och Biblioteksföreningen. Expertgruppen har löpande erhållit e-post med sådant som inkommit i flödet och som sekreteraren bedömt som intressant för expertgruppens deltagare och/eller som relevant i gruppens arbete. Övrigt Stefan Högberg, Regionarkivet i Göteborg redogjorde på expertgruppens möte i Göteborg för huvuddragen i rapporten Över minnesmuren: upphovsrättsliga riktlinjer för ABM Västra Götaland. Länk till rapporten:

9 8 Styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur Verksamhetsberättelse 2012 Uppdraget I denna grupp ska frågor kring t.ex. Libris systemstrategier, systemstrukturer, processer, bibliotekssystem, databrunnar, länkservrar och metadataflöden diskuteras. Ett prioriterat område på KB är att arbeta med en nationell teknisk infrastruktur för de offentligt finansierade biblioteken. I sina nationella utvecklingsinsatser förespråkar KB öppenhet och delandekultur i tjänster och teknik. Den tekniska infrastruktur som KB utvecklar bygger på öppen data för långsiktig hållbarhet. Målet är att tillsammans arbeta för gemensamma och flexibla lösningar som ger användarna fri tillgång till information, oavsett medieformat och distributionsform. Gruppen kommer att behöva arbeta nära expertgrupperna för informationsförsörjning och resursdelning samt metadata. Denna grupp ersätter delvis Expertgruppen för Libris nationella system. Styrgruppen bemannas av fyra personer från universitets- och högskolebibliotek, varav en ordförande (nominerade av SUHF), två personer från folkbibliotek (SKL), en person från specialbibliotek, en person från MTM, en adjungerad KB-representant (avdelningschef Libris), samt sekreterare (från Libris-avdelningen). Aktuell sammansättning vid årets slut: Morgan Palmqvist, Mittuniversitetets bibliotek ( ) (ordförande) Lisbeth Byström, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) ( ) Jette Guldborg Petersen, Lunds UB ( ) Gunilla Lilie Bauer, Riksdagsbiblioteket ( ) Linda Lindström, Karolinska institutet UB ( ) Peter Nilén, Malmö högskolebibliotek ( ) Anna Petrén-Kihlström, Göteborgs stadsbibliotek ( )

10 9 Anna Christina Rutquist, Länsbibliotek Värmland ( ) Vakans SKL Maria Hedenström, LIBRIS Marja Haapalainen, Maria Kadesjö, sekreterare En medlem lämnade styrgruppen för nytt uppdrag: Karin Ivarsson (SKL). Styrgruppen har träffats fyra gånger under året, varav ett tvådagarsmöte (internat). Alla grupper ska göra en verksamhetsberättelse för varje kalenderår. Planen ska vara ett verktyg för gruppens arbete, men också ett sätt att kommunicera med andra vilket arbete man har bedrivit. Verksamhetsberättelsen lämnas tillsammans med gruppens självutvärdering till Nationella referensgruppen senast i mars. På agendan 2012 Under året har bl a följande presenterats och diskuterats i styrgruppen: nationell katalog, katalogprojektet frontend/backend, metaproxy, länkserver/ckb, SAGA- systemet, folkbibliotekens medlemsskap i Libris, nationell e- boksinfrastruktur, WorldCat OCLC, Särskilt fokus bla genom workshops och SWOT-analys, har varit på verksamhetsplanen, Libris roadmap och programförklaring, strategiska vägval/behovskartläggning/målgruppsanalys samt frågan om förväntningar; t ex vad gäller databrunnar, samarbetsformer, prioriteringar Ett särskilt möte hölls kring avstämning kring ramavtal samt avslutande av SFX Uppföljning av verksamhetsplanen skedde i april i nationella referensgruppen Aktiviteter Två arbetsgrupper är tillsatta: Folkbibliotekens deltagande i Libris och Innehåll i databrunnar.

11 10 Uppföljning av arbetsgruppen för certifiering av länkserver som resulterade i att en upphandling genomfördes. Beredning av insatsområden för KB:s projektbidragsutlysning. Det första året för den nya styrgruppen har naturligt innehållit moment av att hitta arbetsformer och lära känna de olika bibliotekstypernas behov av inflytande och samverkan med KB. Detaljeringsnivån på frågorna har varit mycket olika, SUHF-biblioteken har sedan länge en etablerad relation med KB medan exempelvis kommun- och länsbiblioteken fått inta en något mer sökande roll. Styrgruppen upprättade enligt uppdraget en verksamhetsplan, tämligen lång och kanske överambitiöst. Styrgruppens medlemmar är dock eniga om att den egna verksamhetsplanen inte är det centrala för en styrgrupp, det viktiga har under året varit att ge input till KB i prioriteringar och vägval. Så det viktiga har inte fångats i den egna verksamhetsplanen utan i löpande aktiviteter. Den roadmap över Librisavdelningens planering och utvecklingsaktiviteter som styrgruppen beställde är ett viktigt led i att dels få ett redskap för att kunna agera styrgrupp på ett proaktivt sätt, dels och framför allt ha till att kommunicera med biblioteken och deras chefer som har behov av insyn när de planerar och prioriterar. Trots allt är det mycket som återstår. Kartbilden är alltjämt översiktlig och inte så nödvändigt förankrad ute bland biblioteken så att styrgruppen kan vara nöjd, här återstår behov av fortsatt kommunikation och utveckling. Uppgiften att göra roadmapen förankrad och ömsesidigt med de olika biblioteken i Sverige är givetvis i grund KB:s, men styrgruppen kan bidra med både insikter om bibliotekens behov och verka för en god kommunikation.

12 11 OpenAccess.se Verksamhetsberättelse 2012 Aktiviteterna avrapporteras i förhållande till verksamhetsplanen för 2012, som finns på adress Ny samordnare - sekretariatet Kunskapsöverföring och överlämning till ny samordnare för OpenAccess.seprogrammet kommer att kräva extra arbetsinsatser i en övergångsperiod. Ansvarig: Sekretariatet. Överlämningen kommer även att påverka såväl styrgruppen som de båda arbetsgrupperna. Avklarat. Ny samordnare installerad. Nationell open access-policy Utbildningsdepartementet kommer att behandla ärendet om en nationell OA-policy i samband med forskningsproppen. Vi bör bevaka frågan. Ansvarig: Sekretariatet tillsammans med styrgruppen Rapport Debattartikel om nationell OA-policy har författats under sommaren, men ej publicerats på rekommendation av handläggaren på utbildningsdepartementet. Vetenskapsrådet får i forskningspropositionen i uppdrag av regeringen "att utveckla former och nationella riktlinjer för hur forskare kan få tillgång till forskningsresultat och forskningsdata, s.k. öppen tillgång, med utgångspunkt i de rådsslutsatser som antagits på EU-nivå". Bedöms av styrgruppen som avklarat i och med VR:s regeringsuppdrag för samordning av OA mellan de svenska forskningsfinansiärerna i samarbete med KB. Nationella avtal med OA-förlag och författarrättigheter i licensavtal Planera in ett gemensamt möte mellan styrgruppen för OpenAccess.se och styrgruppen för BIBSAM-konsortiet, hösten Medverkan i arbetsgruppen för nationella avtal med open acccess-förlag. Ansvarig: Sekretariatet tillsammans med styrgruppen.

13 12 Rapport Ulf och Aina har haft flera möten med arbetsgruppen för nationella avtal med OA-förlag och gruppen arbetar med ett förslag till ett pilotavtal. Arbetsgruppen för OA-avtal bedriver även ett projekt för att samla in information från fältet rörande modeller för hantering av OA-avgifter vid universitet. Gemensamt möte OA-styrgrupp och BIBSAM-styrgrupp genomfört Projekt inom OpenAccess.se Behandling av utlysning, projektansökningar och projektredovisningar av de projekt som finansieras inom OpenAccess.se av KB och andra deltagare i programmet. Ansvarig: Sekretariatet tillsammans med styrgruppen och de båda arbetsgrupperna. Projekt som ska slutrapporteras under första halvåret 2012 Parallellpublicering av konferensartiklar principer, tillämpningar och tillgänglighet i svenska publiceringsdatabaser, projektledare Peter Linde, BTH. OA-publicerade domänmodeller avseende vetenskaplig publicering och gruppstruktur: delprojekt II. Domänmodellering av rättigheter och bivillkor vid parallellpublicering av vetenskapliga artiklar, projektledare Erik Sandewall, Linköpings universitet Vidareutveckling av parallellpublicering automatisk uppslagstjänst och versionshantering i öppna arkiv, projektledare Aina Svensson, Uppsala universitet. Nystartade projekt januari 2012 Towards Quality-Controlled OA Monographs in Sweden: Exploring the Possibilities for a Consortium-based Approach, projektledare David Lawrence, Linköpings universitet Kvalitet, enhetlighet och täckning : granskning av lokala publikationsdatabaser, projektledare, David Scheutz, KTH Författaridentifikatorer och publiceringsdatabaser - scenarier och utvecklingsmöjligheter, projektledare, Bodil Gustavsson, Stockholms universitet Utlysning Utforma förslag till prioriterade insatser inom open access-området i KB:s utlysning för Avrapporterade projekt 3 slutrapporter har inkommit och har publicerats på webbplatsen. Parallellpublicering av konferensartiklar - principer, tillämpningar och tillgänglighet i svenska publiceringsdatabaser. OA-publicerade domänmodeller avseende vetenskaplig publicering och gruppstruktur: delprojekt II. Domänmodellering

14 13 av rättigheter och bivillkor vid parallellpublicering av vetenskapliga artiklar. Vidareutveckling av parallellpublicering - automatisk uppslagstjänst och versionshantering i öppna arkiv. Mer information och slutrapporter finns på webbplatsen: Nystartade projekt 3 nystartade projekt under året 2012: Towards Quality-Controlled OA Monographs in Sweden: Exploring the Possibilities for a Consortium-based Approach. Kvalitet, enhetlighet och täckning: granskning av lokala publikationsdatabaser. Författaridentifikatorer och publiceringsdatabaser - scenarier och utvecklingsmöjligheter. Mer information finns på webbplatsen: Utlysning Öppen utlysning. Inga prioriterade insatsområden inom OpenAccess.se i KB:s utlysning för Utlysningen offentliggjordes i juni. Under hösten 2012 behandlades tre ansökningar om projektmedel inom OpenAccess.se, varav två avslogs och ett beviljades efter revidering av ansökan: OA-publicering vid svenska lärosäten en kartläggning. Av Göteborgs universitet och KTH. Webbplats och omvärldsbevakning Allmänt se över såväl webbplatsen som OA-bloggen och utforma tydligare navigering, bättre kontaktinformation och komplettera med information som saknas. Utveckla sidor med information om hur open access-publicering utvecklas inom olika ämnesområden som stöd för forskare, forskningsfinansiärer, lärosäten och övriga intresserade. Mer samlad information om finansiering av open access-publicering. Vidareutveckla de engelska webbsidorna, fler svenska sidor bör översättas till engelska. OA-bloggen: fortsatt livlig aktivitet, uppmuntra övriga skribenter att göra inlägg. Ansvarig: Sekretariatet i samarbete med Arbetsgruppen för information och rådgivning.

15 14 Webbplats - openaccess.se Informationen om open access och sidan med länkar till lärosätenas webbplatser har uppdaterats. De engelskspråkiga sidorna har uppdaterats, speciellt med avseende på projektinformation. Information om programmets deltagande i OpenAIRE har uppdaterats och flyttats från bloggen till webbplatsen. Utredning om informationsfördelningen mellan webbplats och blogg pågår. Statistik från webbplatsen togs fram i augusti och bifogas separat. Följande planerade åtgärder har nedprioriterats på grund av att vi har bedömt dem som alltför tidskrävande, som även skulle komma att kräva löpande uppdateringar: Information om hur open access-publicering utvecklas inom olika ämnesområden som stöd för forskare, forskningsfinansiärer, lärosäten och övriga intresserade. Mer samlad information om finansiering av open accesspublicering. Vidareutveckla de engelska webbsidorna, fler svenska sidor bör översättas till engelska. Blogg - openaccess.kb.se Bloggen Open Access i Sverige har omstrukturerats och nyhetsflödet för bevakning av OA i omvärlden har fått en uppryckning via KB:s omvärldsbevakningssystem. Bloggen har fått nya områden; "Konferenser & seminarier" och "Kurser". Bloggen har använts för inflöde av frågor "från fältet" till programmets arbetsgrupper. Twitter Aktivt Twitterflöde, dock inte direkt i OpenAccess.se:s namn utan via Ulfs konto. Omvärldsbevakning Aktiv omvärldsbevakning via e-postlistor, Twitter och KB:s omvärldsbevakningssystem.

16 15 Medverkan i utveckling av KB-tjänster Fungera som rådgivande i samband med förvaltning av KB:s tjänster som berör de öppna arkiven, samt initiera idéer för vidareutveckling: SwePub - samlad ingång för svenska forskningspublikationer, där data hämtas från de öppna arkiven. KB:s uppslagstjänst URN:NBN för att garantera stabila länkar från publikationer i de öppna arkiven. Leveransplikt för elektroniskt material från öppna arkiv till KB. Ansvarig: Sekretariatet i samarbete med Arbetsgruppen för infrastruktur och användartjänster SwePub Medverkan i workshop i juni kring Vetenskapsrådets arbete att vidareutveckla och förvalta forskningsinformationssystemet Sweden Science Net. SwePub kan komma att bli en viktig komponent i systemet för att tillföra information om svenska vetenskapliga publikationer. Utveckling och rättning av mindre fel i samband med dataimporter i SwePub har regelbundet diskuterats vid möten i arbetsgruppen för infrastruktur och användartjänster. KB:s uppslagstjänst URN:NBN Avrapportering av status för uppslagstjänsten av Stina Degerstedt och Bengt Neiss från KB:s biblioteksavdelnings enhet för digital insamling har gjorts i samband med möten i arbetsgruppen för infrastruktur och användartjänster. Tjänsten har vidareutvecklats i samverkan med det tyska nationalbiblioteket och nu finns en stabil infrastruktur med redundans om enskilda system fallerar. Leveransplikt för elektroniskt material från öppna arkiv till KB Boel Larsson och Stina Degerstedt från KB:s biblioteksavdelnings enhet för digital insamling närvarade på ett möte i arbetsgruppen för infrastruktur och användartjänster och berättad om KB:s arbete med e-plikten. KB kommer att skapa ett datalagringsystem med namnet Mimer. Det publikationer som produceras i lärosätets namn, t.ex. rapporter och doktorsavhandlingar, kommer att omfattas av leveransplikten. Utredning pågår huruvida publikationer i vetenskapliga tidskrifter också ska omfattas av leveransplikt.

17 16 OpenAIRE och OpenAIRE plus Delta i gemensamma möten och aktiviteter som anordnas för samtliga OpenAIREmedlemmar. Delta i regelbundna skypemöten med de nordiska medlemmarna. Stödja de ansvariga vid svenska öppna arkiv för att öka innehållet av fritt tillgängliga publikationer i OpenAIRE-portalen. Kontakta och informera projektkoordinatorer inom berörda EU-finansierade projekt. Lyfta frågor om koppling mellan publikationer och forskningsdata i Sverige Projektrapportering för båda projekten Ansvarig: Sekretariatet i samarbete med de båda arbetsgrupperna och styrgruppen. Möten Regelbundna Skype-möten i OpenAIRE Region North. Möte i OpenAIRE Region North i Köpenhamn Avslutningskonferens för OpenAIRE-projektet i Göttingen Information och stöd till svenska projektledare och arkivansvariga Tre svenska lärosäten har under året börjat med att mer systematiskt registrera publikationer för OpenAIRE: Karolinska Institutet Göteborgs universitet KTH Sekretariatet för OpenAccess.se har under året varit i kontakt med bibliotekspersonal vid de aktuella lärosätena för att besvara tekniska frågor och samordna arbetet. Lyfta frågor om koppling mellan publikationer och forskningsdata Jan deltog i workshop om forskningsdata i Luleå i april. Mycket fokus på forskningsdata på OpenAIREplus-mötet i Köpenhamn i juni. Information och administration Svensk information på OpenAIREs webbplats uppdaterad Översättning av menyer och information på OpenAIREs webbplats COAR - Confederation of Open Access Repositories Medlemskap och medverkan i arbetsgrupper inom COAR. Ansvarig: Sekretariatet i samarbete med de båda arbetsgrupperna och styrgruppen.

18 17 Uppsala universitetsbibliotek och KB var värdar för third annual meeting of COAR Confederation of Open Access Repositories i Uppsala maj och Aina och Ulf deltog och höll varsitt föredrag om DiVA respektive OpenAccess.se. Konferenser/workshops OpenAccess.se arrangerar Mötesplats Open Access Norrköping, mars Ansvariga är KB tillsammans med Linköpings universitet. Annual meeting of COAR Confederation of Open Access Repositories, Uppsala maj Ansvarig är KB tillsammans med Uppsala universitet. Workshop angående arbetsprocesser för parallellpublicering, hösten 2012 Ansvarig är Arbetsgruppen för infrastruktur och användartjänster. Workshop för utgivare/redaktörer av svenska OA-tidskrifter, hösten 2012 Ansvarig är Arbetsgruppen för information och rådgivning. Open Access Week, oktober Samarbetar och deltar i olika arrangemang Planera för nästa Mötesplats Open Access, våren 2013 i Göteborg Medverkar i Workshop om hantering av forskningsdata, Luleå, 2-3 april i Luleå Biblioteksdagarna, Norrköping, 7-8 maj Planerar att delta i Structural frameworks for open, digital research - Strategy, policy & infrastructure, Copenhagen June ELPUB 2012: Social Shaping of Digital Publishing: Exploring the interplay between Culture and Technology, Guimarães, Portugal. June, Open Repositories 2012, Edinburgh, 9-13 juli LIBER: Mobilising the knowledge economy for Europe, Tartu, Estonia, juni. Nationella offentliga möten Mötesplats Open Access 2012 Programmets stora konferens, Mötesplats Open Access, mars 2012 på Arbetets museum i Norrköping, i samarbete med Linköpings universitetsbibliotek. 112 deltagare. 55 svarade på utvärderingen. 85 % av de svarande tyckte att helhetsintrycket av dagarna var mycket bra. Den mest intressanta programpunkten tyckte deltagarna var "Nya utmaningar" (71 % tyckte det var "mycket intressant och relevant"). De flesta uppskattade den nya satsningen med mingel och "Open Space" med diskussion kring presentationer och nystartade projekt och föreslog en utökning av denna aktivitet.

19 18 På frågan om vad som var bäst med MOA 2012 svarar de flesta deltagarna "träffa kollegor", "Open Space" och de korta presentationerna av OA.se-projekten. Workshop om hantering av forskningsdata i Umeå Jan Hagerlid och Sofia Arvidsson deltog. Rapport finns här: Internationella möten Third Annual Meeting of COAR - Confederation of open access repositories - i Uppsala Ulf presenterade OpenAccess.se och Aina presenterade DiVA. Structural frameworks for open, digital research. NordBib slutkonferens i Köpenhamn Aina och Ulf deltog. Möte om nordisk samverkan kring OA efter NordBib. Köpenhamn Aina och Ulf deltog. COASP 2012, i Budapest. Aina deltog. SCOAP3 Launch Meeting på CERN Ulf deltog. Workshops, seminarier och kurser Workshop angående arbetsprocesser för parallellpublicering Workshop för utgivare/redaktörer av svenska OA-tidskrifter Introduktionskurs/seminarium om OA för bibliotekspersonal Föredrag Föredrag om OA i Sverige vid möte med danska forskningsfinansiärer i Köpenhamn Föredrag om OA på Nationalmuseum

20 19 Föredrag om OA.se för OA-nätverk för forskningsfinansiärer Föredrag om OA på biblioteksdagarna i Norrköping Föredrag om OA och bibliometri på högskolan i Gävle KB-interna föredrag om OA för forskningsavdelningen och enheten för bevarande Föredrag om OpenAccess.se för studiebesök från kinesiska forskningsbibliotek Inledningsanförande på Stockholms universitets OA-dag Föredrag om open access på SFIS höstkonferens i Borås Möten i styrgrupp och arbetsgrupper Minnesanteckningar finns på webbplatsen: Styrgrupp Fyra möten: , , och Arbetsgruppen för information och rådgivning Fyra möten: , , och Arbetsgruppen för infrastruktur och användartjänster Fyra möten: , , och Mötesplats Open Access 2013 Arbetet med planering av MOA2013 är inlett. Datum och plats är beslutade: april, Göteborgs Universitet, Handelshögskolan. Primary keynote klar. Cameron Neylon, UK Science and Technology Facilities Council. "Theme keynote" för tema OA/Licenser bokad: Ralf Schimmer, Max Planck Digital Library. Publikationer "Fri publicering allt vanligare". Artikel om OA och intervju med Jan H i Vetenskapsrådets nya nättidning Curie fri-publicering-allt-vanligare.html "Managing Your Assets in the Publication Economy" av Ulf Kronman. Accepterat manuskript (publicering 2013) för den

21 nystartade tidskriften Confero vid Linköpings universitet: 20

22 21 Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling Verksamhetsberättelse 2012 Gruppen arbetar med frågor som gäller kvalitetsutveckling och förbättringsarbete i vidare bemärkelse. I detta ingår de stora uppdrag som KB har, det vill säga nationell biblioteksstatistik, att följa upp de planer som upprättats i anknytning till bibliotekslagen och att analysera utvecklingen av forskningsbiblioteken i landet. Här ingår också frågor som att utveckla kvalitetskriterier, indikatorer, statistikfrågor, processutveckling, utvärdering av e-resurser och andra kvalitetsutvecklingsmetoder. Medlemmar i gruppen har under 2012 varit: Maria Törnfeldt, Gävle stadsbibliotek (ordförande) Cathrine Berggren, Mittuniversitetets bibliotek (vice ordförande) Håkan Carlsson, Göteborgs universitetsbibliotek Krister Hansson, Regionbiblioteket Stockholm Katarina Kristoffersson, Arvika Bibliotek Marie Källberg, Karolinska universitetssjukhusets bibliotek Cecilia Natvig, Uppsala universitetsbibliotek Viveka Norström Hallberg, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) Anna Nyströmer, SCB:s bibliotek Gunnel Olsson, Folkbiblioteken i Lund Angela Zetterlund, Linnéuniversitetet, B&I Viktigaste arbetsområden/fokusområden för gruppen är: Samla in exempel på hur bibliotek utvärderar. Bearbeta materialet för att finna mönster och typer av utvärderingar och få en bild av gällande praxis samt uppmärksamma om utvärderingar saknas inom något område. Sikta på kompetenshöjning för branschen inom området utvärdering och kvalitetsarbete genom att stärka utvärderingskulturen, uppföljningsarbetet och finna ett gemensamt språk oavsett bibliotekssektor. Lyfta fram modeller för utvärderings- och uppföljningsprocesser som verktyg för kvalitetsutveckling Under 2012 har vi

23 Deltagit i KB:s utlysning av projektmedel där två ansökningar fått medel: o Metoder och verktyg för utvärdering av kursinslag i informationskompetens. Projektet utförs av Göteborgs universitetsbibliotek i samarbete med Lunds universitetsbibliotek och Hulebäcksgymnasiets bibliotek. o Värdet av biblioteksbesöket: en studie av besökarna vid Södertörns högskolebibliotek och Bibliotek Huddinge. Projektet utförs av Södertörns högskolebibliotek i samarbete med Regionbibliotek Stockholm och Bibliotek Huddinge. Genomfört en kunskapsöverföring från Expertgruppen för statistik för att finna en progression i frågeställningar som behöver fortsatt bearbetning och undvika omstart kring frågor som redan behandlats. Påbörjat en kartläggning av hur biblioteken i Sverige arbetar med utvärdering och kvalitetsarbete. o Vi har samlat in exempel på utvärderingar och i en första vända fokuserat på utvärderingar inom områdena lärande och beslutsprocess samt allmänna. o Vi har skrivit en text Om utvärdering som skickats till våra nätverk där vi påbörjat en diskussion kring utvärderingsarbete och kvalitetsutveckling och fått feedback från olika bibliotekstyper kring begrepp och metoder. Kommunikationen med nätverken har visat att det finns ett stort behov av att få mer kunskap i utvärderings- och kvalitetsarbete och att få ta del av utvärderingsmetoder som använts i bibliotekssektorn. o Vi har påbörjat ett arbete med wiki/webbplats där bibliotekskollegor ska kunna söka fram exempel på utvärderingar utifrån olika kategorier, både utifrån vad som utvärderas och på vilket sätt. Syftet med wiki/webbplatsen är att samla erfarenheter och kunna tipsa om adekvata metoder utifrån behov för att undvika att vi uppfinner hjulet på nytt runt om bland biblioteken. o Vi har använt oss av begreppet kvalitetssystem som särskilt fokusområde vid analysen av det insamlade materialet och påbörjat arbetet med att finna kopplingar mellan mål, kvalitetsarbete, indikatorer och statistik. 22

24 Deltagit i seminariet Library Assessment Seminar and LibQUAL+Share Fair i Lund 20 september och vid det tillfället presenterat expertgruppen. 23

25 24 Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning Verksamhetsberättelse 2012 Kompetensutveckling är en viktig strategisk fråga för biblioteken eftersom de befinner sig mitt i ett ständigt pågående förändringsarbete av sina verksamheter. KB tillsatte därför Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning i början av 2012 som en del av nya inflytandestrukturen. Expertgruppens syfte är att genom samverkan inom gruppen och med andra aktörer arbeta med frågor om kompetensutveckling inom biblioteksområdet. Målgrupp är de bibliotek som ligger inom KB:s uppdrag och expertgruppen arbetar aktivt med att bygga upp och bredda nätverket för dem som arbetar med kompetensutvecklingsfrågor vid dessa bibliotek. Vägledande i arbetet är gruppens verksamhetsplan som löpande följs upp. En kraftfull biblioteksutveckling förutsätter starka och kompetenta bibliotek. KB vill bidra till att understödja kompetensutveckling och vara en plattform för gemensamt kompetensbyggande och kompetensnyttjande. För att identifiera viktiga utvecklingsområden behövs en strukturerad omvärldsbevakning, men också ett stärkt utbyte mellan teori och praktik i bibliotekssektorn. Vad har hänt under 2012? Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning tillsattes i början av Gruppen arbetade inledningsvis med att tolka, avgränsa och formulera sitt uppdrag. Under våren arbetades en verksamhetsplan fram för perioden fram, som inkluderade en handlingsplan för En övergripande inriktning för expertgruppen är att arbeta för ökad forskningsanknytning, dvs. ökad samverkan och koppling mellan forskning, beprövad erfarenhet och praktik. Expertgruppen betonar vikten av ett forskande förhållningssätt, med vilket menas att ha analytiskt arbetssätt, samt ta del av och sprida vetenskaplig och erfarenhetsbaserad dokumentation. Strategisk kompetensutveckling och verksamhetsutveckling baserad på forskning blir allt viktigare för biblioteken. KB ger därför stöd till kompetensutveckling med hjälp av centrala medel inom ramen för ordinarie bidragshantering. Under hösten 2012 inkom sju ansökningar

26 25 om kompetensutvecklingsmedel inför Expertgruppen handlägger bidragsansökningarna. KB:s utbildningssamordnare förbereder handläggandet. Efter genomgång och samråd med expertgruppen lämnas förslag till beslut till Riksbibliotekarien. På KB:s webb finns information om beviljade projekt. Bibliotekschefsmötet 2012 fokuserade på expertgrupperna och Marie Louise presenterade gruppens inriktning och arbete. Expertgruppen har haft fyra möten under Dessutom har tre arbetsgrupper för olika delfrågor tillsatts en grupp för beredning av projektansökningar, en grupp för att arbeta med ett seminarium om forskande förhållningssätt, och en grupp för att samla, strukturera och tillgängliggöra material om forskande förhållningssätt. För intern kommunikation inom Expertgruppen används Google Groups och en e postlista. Expertgruppens arbete presenteras fortlöpande på KB:s webbplats: /Expertgruppen for kompetensutvecklingochforskningsanknytning/. Medlemmar Marie Louise Riton, Uppsala stadsbibliotek ( ) (ordförande, SKL) Mats Bornström, RIB bibliotek, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ( ) (Specialbiblioteken) Anette Eliasson, Mölndals bibliotek ( ) (SKL) Annelie Janred, Chalmers tekniska högskola ( ) (SUHF) Inga Lill Jern Larsson, Region Halland sjukhusbiblioteken ( ) (SKL) Monika Johansson, Borås högskola, Bibliotekshögskolan ( ) (NSG) Sara Kjellberg, Lunds universitet, Avdelningen för ABM och bokhistoria, Institutionen för kulturvetenskaper ( ) (Utbildning)

27 26 Claes Lennartsson, Högskolan i Borås, Institutionen biblioteks och informationsvetenskap ( ) (Utbildning) Mikael Sjögren, Umeå universitet ( ) (SUHF) Karl Isaksson, KB, Avd. för samordning och utveckling (sekreterare, KB) Marie Louise Riton Ordf. Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning Karl Isaksson Sekr. Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning

28 27 Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Verksamhetsberättelse Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning bildades Sammanlagt fyra expertgruppsmöten har ägt rum under året, i mars, maj, september och november. Expertgruppen har dels varit engagerad i olika uppdrag som initierats av KB och Nationella referensgruppen, dels bildat egna arbetsgrupper inom olika fokusområden. Ia. Uppdrag av KB och Nationella referensgruppen - uppföljning av fjärrlåneutredningen Hösten 2011 publicerades rapporten Lätt att hitta - lätt att låna - KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden. I 2012 års verksamhetsplan för Nationell samverkan, KB, återfinns tre prioriterade områden från denna rapport: - en revidering av gällande rekommendationer för fjärrlånesamarbetet till vissa delar i samråd med Statens Kulturråd. - en kartläggning av fjärrlånehanteringen av kurslitteratur ur ett nationellt perspektiv och därefter förslag till eventuella åtgärder. - en konsekvensanalys om alternativ användning av dagens fjärrlånekompensation. Frågan om hur de frigjorda medlen skulle kunna användas i utvecklingen av en nationell infrastruktur ska också utredas. a. En arbetsgrupp inom expertgruppen påbörjade under våren en översyn och uppdatering av nuvarande fjärrlånerekommendationer (från 2005). Arbetsgruppens förslag till nya rekommendationer presenterades för expertgruppen som helhet under hösten. Efter diskussion har nu ett gemensamt slutligt förslag tagits fram. Förslaget har presenterats för Statens Kulturråd och Nationella referensgruppen kommer att ta slutlig ställning i frågan våren 2013.

29 28 b. Kartläggningen av fjärrlånehanteringen av kurslitteratur, som genomförs inom KB:s avdelning för Samordning och utveckling, påbörjades under hösten. Undersökningen består av en kartläggningsdel med insamling och analys av statistik hämtad från Libris fjärrlånerutin samt en intervjudel. Enligt planerna kommer arbetet att avrapporteras under våren Expertgruppen är referensgrupp till denna utredning. c. Den planerade utredningen med konsekvensanalys av alternativ användning av dagens fjärrlånekompensation kommer att påbörjas under Samarbete/kunskapsutbyte angående e-resurser för bibliotek utanför universitets- och högskolesektorn Expertgruppen har i enlighet med Nationella referensgruppens rekommendation inlett ett samarbete/kunskapsutbyte med styrgruppen för BIBSAM-konsortiet och licensgruppen inom KB:s avdelning för Samordning och utveckling angående e-resurser för bibliotek utanför universitets- och högskolesektorn. Samarbetet inleddes vid expertgruppsmötet den 4 september då styrgruppens sekreterare Anna Lundén medverkade med information om KB:s nationella licensupphandlingar och licensgruppens arbete. Vid ett påföljande möte påbörjades planering av formerna för det fortsatta samarbetet. - kartläggning av e-resursbeståndet på landets folkbibliotek KB:s avdelning för Samordning och utveckling tog under hösten beslut om att genomföra en kartläggning av e-resursbeståndet på landets folkbibliotek. En arbetsgrupp, där kärnan utgörs av tre av expertgruppens ledamöter, har bildats och fått i uppdrag att utforma en enkät till folkbiblioteken. I arbetsgruppen ingår från expertgruppen Eva Matsson, Västerås stadsbibliotek, Lotta Trosell Svender, Ljusdals bibliotek och Monica Moberg, Södersjukhusets bibliotek. I gruppen ingår även Elisabeth Erikson, Kultur i Väst. Från KB deltar Anna Lundén och Britt Sagnert, avdelningen för Samordning och utveckling.

30 29 II. Expertgruppens val av fokusområden under mandatperioden Förutom ovanstående uppdrag från KB och Nationella referensgruppen har expertgruppen tagit initiativ till bildandet av flera arbetsgrupper inom fokusområden som gruppen anser angelägna. Vid expertgruppens första möte den 29 mars lämnade medlemmarna egna förslag till fokusområden för gruppen att arbeta med under mandatperioden. Vid mötet den 21 maj behandlades det förslag till gruppering i fem block, som Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral och Gunni Öberg, Umeå universitetsbibliotek arbetat fram. Planen kommer att uppdateras fortlöpande. II a. Fokusområden och aktiviteter som påbörjats under En arbetsgrupp har bildats för att göra en kartläggning av förvärv resp. fjärrlån av e-böcker vid universitets- och högskole- samt specialbibliotek. Sker samarbete mellan förvärv och fjärrlån? Hur uppfattar biblioteken fjärrlåneproblematiken kring e-böcker? Finns någon skillnad mellan användarstyrt förvärv av e-böcker i jämförelse med tryckta böcker? Kartläggningen sker i enkätform till berörda bibliotek. I arbetsgruppen ingår Anna Gustafsson Chen, Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, Gunilla Eldebro, KB, Ilona Johansson, FMV:s bibliotek, Tommy Johansson, Linnéuniversitetet, Jenny Lorentzi, Högskolebiblioteket i Jönköping, Monica Moberg, Södersjukhusets bibliotek och Britt Sagnert, KB. - En arbetsgrupp bevakar utvecklingen av den nationella katalogen Libris ur ett brett användarperspektiv, där brukare med olika funktionshinder uppmärksammas särskilt. Gruppen har inlett ett samarbete med avdelningen för Libris i dessa frågor och följer projektet Libris för folkbiblioteken med ambitionen att ge återkommande feedback i pågående projektarbete.

31 30 I arbetsgruppen ingår Gunilla Eldebro, KB, Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral, Britt Sagnert, KB och Gunni Öberg, Umeå universitetsbibliotek. Vid expertgruppens möte den 4 september informerade Johanna Olander, avdelningen för Libris, gruppen om resultatet av den under våren genomförda studien om Libris skiftande målgrupper (Målgrupper och behov. Det digitala biblioteket. Studie om KB/Libris målgrupper och behov ) Expertgruppen följer även frågan om den planerade avvecklingen av SAGA, det system för lokal fjärrlåneadministration, som Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket utvecklat. Systemet samverkar med Libris fjärrlånesystem. - Expertgruppen samarbetar med expertgruppen för utbildning och lärande, t.ex. inom området det livslånga lärandet. Som ett första steg i detta samarbete medverkade sekreteraren i denna expertgrupp, Elin Lucassi, vid mötet den 4 september. - En arbetsgrupp med representanter såväl inom som utanför expertgruppen ansvarar för planering och genomförande av en nationell konferens om fjärrlån, resursdelning och referensarbete med titeln Enkelt effektivt engagerat. Tema för konferensen, som äger rum den 15 april i Stockholm, är effektivisering, teknikstöd och mediesamarbete, med internationella utblickar från USA och Danmark. Arbetsgruppen består av följande medlemmar: Britt Löfdahl, Regionbibliotek Stockholm, Philippa Andreasson, Stockholms universitetsbibliotek, Gun-Mari Isaksson Legrell och Bertine Pol Sundström, Lånecentralen i Umeå samt Gunilla Eldebro och Britt Sagnert, KB. IIb. Övriga fokusområden för mandatperioden Övriga områden som expertgruppen anser angelägna att bevaka redovisas i det följande.

32 31 A och B: Medieförsörjning allmänt/tillgänglighet/e-medier/ digitalisering/ kursböcker/ fjärrlån Exempel: E-material (artiklar, böcker) och upphovsrätten: licensavtal, förlagsfrågor. Specialbibliotekens roll, t.ex. Nordiska Afrikainstitutet, Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (tidigare Talboks- och punktskriftsbiblioteket), Internationella biblioteket. Det livslånga lärandet och de studerandes informationsförsörjningsbehov. Effektivisering och kvalitetssäkring av arbetsflöden kring fjärrlånerutiner. C: Samverkan utnyttjande av gemensamma resurser/statliga medel (kompletterande medieförsörjning, webbibliotek, konsortium för e- resurser) Exempel: Identifiera gemensamma resurser och lösningar för svenska bibliotek med gemensam finansiering, t.ex. biblioteksdatasystem, databrunnar, gemensamma nationella tjänster såsom informationsportaler, Bibblan svarar, WebbIt, gemensam regional medieplanering. D: En nationell katalog med LIBRIS som grund Arbete påbörjat, se ovan IIa. Fokusområden och aktiviteter som påbörjas under E: Skolbiblioteksfrågor Området bevakas i första hand av expertgruppen för utbildning och lärande. Ett samarbete och kunskapsutbyte inleddes under hösten 2012, se ovan IIa. Fokusområden och aktiviteter som påbörjas under III. KB:s projektutlysning

33 32 Expertgruppen har under året varit engagerad i KB:s projektutlysning för I projektutlysningen valde gruppen att lyfta fram följande insatsområden: - Det livslånga lärandet och biblioteksservice - Medieförsörjning och medie-/dokumentåtkomst för olika målgrupper - Metodutveckling av informations- och referenstjänster - Resursdelning - regionalt, nationellt - Användarstyrda fjärrlån - betydelse och konsekvenser för användaren resp. biblioteket IV. Kommunikationskanaler - Omvärldsbevakning Expertgruppens olika arbetsgrupper informerar övriga gruppmedlemmar fortlöpande vid expertgruppsmöten m.m. Dessemellan ges möjlighet till kommunikation via e-post och en gemensam sändlista eller genom webbmöten via Adobe Connect. Vidare provar expertgruppen verktyget Nobicon för omvärldsbevakning. Intresserade utanför den egna expertgruppen nås bl.a. via Kungliga bibliotekets olika kommunikationskanaler, t.ex. genom inlägg på KB:s bloggar. Under Bibliotekschefsmötet den 22 november presenterade styr- och expertgruppernas ordföranden de olika gruppernas verksamhet och framtidsplaner. Tillfällen till samtal gavs under programpunkten Öppet hus. Expertgruppen har som målsättning att anordna konferenser m.fl. aktiviteter med anknytning till gruppens fokusområden. Som nämnts ovan pågår planering av en nationell konferens om fjärrlån/resursdelning, referensarbete m.m. under våren Britt Sagnert sekreterare i Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning

34 33 Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet Verksamhetsberättelse 2012 Styrgruppsledamöter Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet bestod 2012 av följande ledamöter: Christer Björklund, Karolinska Institutet Marie-Louise Fendin, Handelshögskolan i Stockholm Peter Lindgren, Högskolan i Halmstad Kerstin Norén, Högskolan Väst (ordförande) Birgitta Sandstedt, Väg- och Transportforskningsinstitutet Catta Torhell, Linnéuniversitetet Wilhelm Widmark, Stockholms universitet Christina Jönsson Adrial, avdelningschef, KB (adjungerad) Anna Lundén/Lisa Lovén, dvs. samordnaren för BIBSAMkonsortiet, KB (sekreterare) Möten Styrgruppen för BIBSAM-konsortiet har under 2012 haft 6 möten, varav 3 e-möten via konferenssystem Adobe Connect. Utvidgad målgrupp Under 2012 hanterade styrgruppen ett tjugotal intresseansökningar från myndigheter/ forskningsinstitut. Följande 14 accepterades som nya deltagande institutioner i BIBSAM-konsortiet inför 2013: 1. Kungl. Vetenskapsakademin/Institut Mittag-Leffler 2. RI.SE (Research Institutes of Sweden) 3. Rättsmedicinalverket 4. SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering 5. SMHI 6. Smittskyddsinstitutet 7. Socialstyrelsen 8. Specialpedagogiska skolmyndigheten 9. Statens skolverk 10. Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul 11. Svenska institutet i Rom 12. Trafikanalys 13. Trafikverket