Nationella referensgruppens möte

Transkript

1 Nationella referensgruppens möte Klemmingrummet, Kungl. biblioteket, Humlegården Närvaro: Gunilla Herdenberg, Riksbibliotekarie, KB (ordförande) Louise Andersson, Sveriges kommuner och landsting, SKL Stefan Bengtsson, Malmö Högskola Maria Ehrenberg, Regionbibliotek Halland Roland Esaiasson, Myndigheten för tillgängliga medier, MTM Karin Grönvall, Södertörns högskolebibliotek Birgitta Sandstedt, Statens väg- och transportforskningsinstitut Catta Torhell, Linnéuniversitetets bibliotek Petra Wallgren Björk, Danderyds sjukhus Signe Westin, Kulturrådet Adjungerade, KB: Marja Haapalainen (punkt 5) Maria Hedenström Karl Isaksson (punkt 11) Christina Jönsson Adrial Anna Lundén Markus Sköld (punkt 6) Christine Wallén (punkt 9 och 10) Sekreterare: Marika Johansson, KB Frånvaro: Björn Brorström, Högskolan Borås Birgitta Hjerpe, Norrköpings stadsbibliotek Mikael Petrén, Stockholms stadsbibliotek Bilagor till minnesanteckningar: 213/Nationella-referensgruppen-26-februari-2014/ 1. Mötet öppnades, Gunilla hälsade välkomna. Ett extra varmt välkomnande till Birgitta Sandstedt som var ny i Nationella referensgruppen. 2. Dagordningens godkändes. 3. Förra mötets minnesanteckningar godkändes Digitalisering av dagstidningar (Gunilla Herdenberg, Christina Jönsson Adrial) Gunilla Herdenberg berättade att KB och utbildningsdepartementet beslutat att övergå till att enbart

2 digitalisera och inte längre mikrofilma dagstidningar (dnr 31-KB ). Anledningen är den tekniska utvecklingen. För att KB ska kunna uppfylla kraven gentemot de fyra pliktbibliotek som KB tidigare har levererat mikrofilmade dagstidningar till, och andra intressenter krävs kollektiv avtalslicens för att få ta del av det digitaliserade materialet. KB har dialog med upphovsrättsorganisationerna. Ett hack i tillgängligheten kommer inte att kunna undvikas i detta paradigmskifte. Mötet diskuterade tillgänglighetsfrågan och vikten av att få en rimlighet i kostnad och hantering. KB kommer att träffa företrädare för pliktbiblioteken (UUB, Umeå, GUB, LUB). Information om förändringen har gått ut till pliktbiblioteken, till de som köpt mikrofilmade dagstidningar samt därefter till alla universitets- och högskolebibliotek. Detta har skapat oro och väckt frågor. Information från nästa veckas möte med pliktbiblioteken ska spridas till lärosätena. Christina Jönsson Adrial berättade också om arbetet med gränssnittet där mötet även gjorde studiebesök senare under dagen. Roland Esaiason poängterade att man hoppas på punktskriftsdisplay och talbokssyntes. Mer information i ämnet: och 5. SwePub (Marja Haapalainen) Marja Haapalainen berättade om KB:s nya uppdrag att vidareutveckla SwePub och de ökade medel man fått som möjliggjort att ett projekt kan genomföras. Syftet är att skapa förutsättningar för SwePub att fungera som en fullgod och heltäckande datakälla för bibliometriska analyser och jämförelser på nationell nivå, fristående eller tillsammans med internationella publikationsdatabaser. Frågan om forskarid kom upp och Marja Haapalainen förklarade att detta ännu inte är ett krav från Vetenskapsrådet, men att det är implementerat i systemet som nu kan ta emot både lokala ID:n och ORCID. En grupp inom projektet arbetar med nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub av forskningspublikationer för analys. Idag har projektet fem pilotlärosäten man arbetar med: SLU, LTU, Chalmers, Malmö, Diva-konsortiet. Fler samarbeten och mer data är önskvärda. Nationella referensgruppen uppmanades att sprida ordet. SwePubpresentationen ligger som bilaga till dessa minnesanteckningar. Mer information hittar du här: 6. LIBRIS XL (Markus Sköld) LIBRIS XL kommer att vara en extra stor variant av Libris, men namnet kommer också av att man drog igång arbetet förra året då LIBRIS fyllde 40 år (XL=40). Markus Sköld redogjorde för den nya infrastrukturen där allt är länkat från grunden. Detta kommer att medföra att LIBRIS blir formatoberoende. Länkat data innebär att man bygger informationsmodeller på relationer som kopplar samman ting. Utvecklingen sker i KB:s tvärfunktionella team som arbetar i agil och iterativ utveckling. Arbetet sker inför öppen ridå genom open sourcelösningen för externa berörda ( För KB internt hålls visningar. I LIBRIS XL kan större dataflöden och fler typer av material hanteras. Detta öppnar möjligheter att bygga tjänster på LIBRIS-data och att utnyttja data från andra källor. Gränssnittet är användarvänligt och självinstruerande. KB släpper betareleaser under våren och infrastrukturen ska driftsättas efter sommaren. LIBRIS XL är en förutsättning för att lyckas med e-boksuppdraget och en stor satsning rent resursmässigt för KB.

3 Här finns mer att se och läsa om LIBRIS XL: 7. Tolkningen av uppdraget (Gunilla Herdenberg) Sveriges nationalbibliotek ansvarar för insamling av och tillgång till fysiska och digitala medier till förmån för forskning och samhällsutveckling samt har nationell överblick och utvecklar biblioteksväsendet i samverkan. Så kan KB:s uppdrag sammanfattas men vad innebär det i praktiken i den dagliga verksamheten? Detta är något som KB arbeta med under det kommande året. KB har tillsatt en utredning och bildat en utredningsgrupp bestående av verksamhetsutredarna Christine Wallén och Göran Konstenius samt verksjuristen Mats Niklasson. KB har fått en förändrad instruktion med ett förtydligande kring nationell forskningsinfrastruktur och som en anpassning till nya bibliotekslagen. Riksbibliotekarien frågade vad SUHF tycker om beskrivningen att KB är främst ett forskningsbibliotek. Catta Thorhell menar att det är viktigt med tydlig definition. Rollen som forskningsbibliotek aktualiseras med att KB:s forskarråd förnyas. Maria Ehrenberg lyfte frågan kring en formulering som yttrats av en representant från Utbildningsdepartementet på en konferens, kring att KB främst är ett forskningsbibliotek. Folkbibliotekssektorn har reagerat på uttalandet. Birgitta Sandstedt vill framhålla att det inte bara är lärosäten som omfattas av forskning, specialbiblioteken försvinner ofta i diskussionen. Gunilla Herdenberg varnar för övertolkning. KB har flera olika uppdrag från regeringen och arbetar för att uppfylla dessa med de resurser som man fått. Mötet enades om att det är viktigt att alla hjälps åt i KB:s utvidgade uppdrag. Lunch 8. Studiebesök i mikrofilmssalen (Maria Hedenström, Johanna Olander) Mötet gjorde ett studiebesök hos projektet med Visningsgränssnitt för digitaliserade dagstidningar. Följ arbetet på 9. UH-bibliotekens e-resurser (Christine Wallén) Christine Wallén redogjorde för arbetet med temastudien UH-bibliotekens e-resurser. Studien beskriver och analyserar utvecklingen och de förändringar som skett på biblioteksinfrastrukturens område. Den tar avstamp både i KB:s uppdrag från 1988 och i den studie som gjordes 1995 (Studenternas bibliotek). Mötet diskuterade även KB-utredningen från Denna SOU gav många förslag men resulterade inte i någon konkret förändring i uppdrag eller medelstilldelning. Den pågående temastudien behandlar den vetenskapliga tidskriftens övergång från tryckt till elektronisk. Omställningen inom den vetenskapliga publiceringen har förändrat bibliotekets roll inom akademien i flera steg. Biblioteken gått från att ha den klassiska rollen att samla in organisera, spara och tillhandahålla det vetenskapliga materialet på plats, till att tillhandahålla digitala tjänster som ger access till relevant litteratur i digital form. Det blir tydligt att det är nödvändigt att statmakterna delar ut både uppdrag och medel för att stora bestående förändringar ska kunna genomföras på kort tid. En biblioteksinfrastruktur som inte är bärare av ett stort uppdrag eller en stor gemensam fråga kan riskera att stagnera. Studien kommer att publiceras på KB:s webbplats. Denna presentation ligger som bilaga till protokollet (i ppt). Temastudien kommer att publiceras på KB:s webbplats. 10. Informationspunkter: Centralt index. Christine Wallén och Maria Hedenström berättade att Libris styrgrupp lyfte frågan och ville ha mer underlag. Utredaren har gått igenom tidigare utredningar kring bland

4 annat databrunnar skapar sig nu en bild av nuläget. Utredningen kommer också att se på frågan ur ett specialbiblioteksperspektiv. CW tar gärna emot tips och tankar kring centralt index. Nationella utvecklingslinjer. Christine Wallén informerade om nuläget. Styr- och expertgrupperna arbetar nu fram förslag som Nationella referensgruppen ska diskutera och ta ställning till på strategimötet i maj. Samtliga grupper i inflytandestrukturen ser fram emot förändringen och att lämna den tidskrävande projektmedelsmodell man haft tidigare. Mer information här: e-bok. Maria Hedenström informerade om det tidsbegränsade uppdrag som KB fått att inleda en försöksverksamhet att tillgänggöra e-böcker via LIBRIS. En projektledare (Gunnel Stjernvall gunnel.stjernvall@kb.se) har anlitats. KB ska ta fram en prototyp, denna kommer vi att utveckla med ett eller flera Librisbibliotek och eventuellt med ytterligare kompetens. Louise Andersson berättade att SKL kartlagt behoven hos folkbiblioteken och inlett samtal med upphovsrättshavarna. SKL tror på en fortsättning av den så kallade accessmodellen, men med en differentierad prissättning. Detta gör att man kan ställa om utbudet snabbare. SKL ser att en nationell infrastruktur med offentlig huvudman, en teknisk plattformslösning likt den KB:s e-boksstudie förespråkade ( hallet_system.pdf ). SKL vill komma runt de tekniska begränsningar som idag finns mellan de olika distributörerna. Worldcat. Maria Hedenström berättade om det nya avtalet. KB vill stödja folkbiblioteken genom avtalet med Worldcat som nu tecknats. Nu har vi öppen licens enligt Creative Commons (CC0) för Librisdata med ursprung i WorldCat. Nästa steg är ett medlemskap vilket ska komma till stånd under året. Detta är viktigt för främst folkbibliotek och vissa lärosäten och därför väljer KB att ta denna kostnad. De bibliotek som har egna avtal blir nu ersätta av KBs avtal. KB kommer informera när vi är närmare ett sådant. Nationell katalog. Lägesrapport från Hilda Androls, projektledare för Libris för folkbiblioteken. Den särskilda arbetsgruppen kring frågan har nu tagit fram en slutrapport som kommer att skickas ut i mars. Många folkbibliotek är intresserade av att gå med och inträdet sker ofta regionvis. I rapporten finns förslag och stöd i processen Libris för folkbiblioteken. Nu avslutas projektet och inlemmas i linjeverksamheten. På Nationella referensgruppens majmöte kommer innehållet att presenteras och diskuteras vidare. Biblioteksstatistik som öppna data. Anna Lundén berättade att man beviljats medel från Vinnova för att tillgängliggöra den officiella biblioteksstatistiken som öppna data. Projektet påbörjas så snart KB har utvecklare på plats. Statistiken är ett viktigt uppdrag och nu ska nya tjänster kunna byggas på detta Bibliotekschefskonferensen 2013 och Karl Isaksson informerade om kommande Bibliotekschefskonferens som i år hålls 19-20/ Han berättade också om 2013 års konferens som fått gott betyg i utvärderingen. Deltagandet var jämt fördelat mellan folkbibliotek-suhf. KB vill nu få in tips och åsikter om tema och upplägg för kommande konferens och mötet diskuterade förslag. ME berättade att Sveriges länsbibliotekarier, SLB, har diskuterat utvecklingsfrågor och skulle skicka dessa till Karl Isaksson. Nyheter om anmälan och program kommer att publiceras på KB:s webb.

5 12. Förslag på direktiv till utvärderingen av inflytandestrukturen Anna Lundén informerade om den kommande utvärderingen. Resultatet ska ge rekommendationer kring fortsatt arbete. Rapporten ska presenteras på septembermötet. Mötet kom med synpunkter på hur direktiven för utvärderingen kan revideras, senast onsdagen den 12 mars ska skriftliga synpunkter ha inkommit. 13. Övriga frågor. Inga övriga frågor. 14. Gunilla Herdenberg tackade för allas medverkan och avslutade mötet.