Vidareutveckling av SwePub SwePub Analys

Transkript

1 Vidareutveckling av SwePub SwePub Analys Marja Haapalainen, projektledare Jessica Lindholm, arbetsgruppen Praxis Mötesplats Open Access

2 Frågeställningarna Vilka är analysbehoven nu och i framtiden? Vilka data behövs? Hur kommer SwePub att användas i framtiden? Vilka forskningsfinansiärer är intresserade av SwePub-datat? Vilka förändringar behöver genomföras för att göra SwePub till en datakälla användbar för analys? Hur blir SwePub en integrerad del i forskningens ekosystem och vilka möjligheter kommer det att innebära för datats användning och nytta?

3 2013 nytt uppdrag Regeringsuppdraget I samarbete med Vetenskapsrådet och med lärosätena via SUHF vidareutveckla SwePub för att möjliggöra och kvalitetssäkra bibliometriska analyser.

4 Projektet Start Q slut Q Medel: 3 Mkr + 1,5 Mkr Projektgrupp (KB) Referensgrupp (SUHF, VR, experter på fältet) Styrgrupp (SUHF, VR och KB) Fokus- och arbetsgrupper (SUHF, VR, experter)

5 Syfte Vidareutveckla SwePub enligt uppdrag och att skapa förutsättningar för SwePub att fungera som en fullgod och heltäckande datakälla för bibliometriska analyser och jämförelser på nationell nivå, fristående eller tillsammans med internationella publikationsdatabaser.

6 Vilka analyser? Ny resursfördelningsmodell i framtiden (VR:s uppdrag, ingår att föreslå statistiska data som underlag) Strategiska jämförelser Samarbeten och nätverk Samverkan, forskningens nytta och effekt på samhället

7 CRIStin är Norges svar på SwePub I CRIStin registreres både forskning og formidling som er to av de tre hovedvirksomhetene til et universitet, i tillegg til undervisning. Det er mulig å registrere både selve produksjonen av vitenskapelige arbeider og formidlingen av disse. For eksempel kan forfatteren av en vitenskapelig tidsskriftartikkel om et medisinsk gjennombrudd bli intervjuet på TV. En musiker komponerer et nytt musikkstykke som blir presentert for publikum.

8 Spår 1 av 3: Kravfångst analysbehov Syfte: Fånga upp forskningsfinansiärernas och lärosätenas (forskarnas) analysbehov nu och i framtiden. Ta reda på vilka data som behövs för att uppfylla behoven. Resultat: Kravbild på data för olika analysbehov iteration 1 (Q2)

9 Kravfångst analysbehov metod Dialog med Vetenskapsrådet (Projektgruppen) Intervjuer med finansiärer (MH + Marie Stråhle, SLU, Maria Prager, Chalmers) Workshop med lärosäten - SUHF bibliometrigrupp (MH) Vilka är frågeställningarna? Vi behöver frågeställningar att skicka in i systemet för att testa vad vi får för svar, vilka data som behövs.

10 Kravbilden på data tar form Nya regler/praxis för affiliering Uppgift om antalet upphovspersoner per publikation OrganisationsID = domännamn ORCID PublikationsID (DOI, ISI, ISBN, PMID, Scopus, patent_number) Nya regler/praxis för beskrivning av konstnärlig forskning (publikationstyper och output) Nya regler/praxis för beskrivning av konferensbidrag

11 Vilka är analysbehoven nu och i framtiden? Vilka data behövs? Hur kommer SwePub att användas i framtiden? Vilka forskningsfinansiärer är intresserade av SwePub-datat? Ny resursfördelningsmodell Kravbild data och analysbehov iteration 1 april 2014 VR, Vinnova, Formas, RJ

12 Vilka förändringar behöver genomföras för att göra SwePub till en datakälla användbar för analys?

13

14 Fånga upp problem tidigt, arbeta med modifieringar av de krav och lösningsförslag som tas fram inom MODS och Praxis, samt se hur vi kan trolla i systemet. Tillsammans med projektets intressenter dvs lärosätena och forskningsfinansiärerna definiera krav på vad som är relevant och tillräckligt. Testa data mot analysbehov och ge Vetenskapsrådet och lärosätena möjlighet att göra analyser

15 Spår 2 av 3: Praxis Syfte: skapa samsyn på registrering av publikationer och hur nya SwePub MODS formatet ska tillämpas. Resultat: Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub av forskningspublikationer för analys. (Version 1. Q2)

16 Praxisgruppen Arbetsperiod: februari-juni 2014 Pieta Eklund (HB) Mikael Graffner (LU) Bodil Gustavsson (SUB) Jessica Lindholm (MAH) David Scheutz (KTH) Taeda Tomic (SLU)

17 CASRAI vad är det? CASRAI är ett standardiseringsinitiativ för forskningsinformation (casrai.org). CASRAI syftar till att främja robust, återanvändbar och sammanhängande data för cv, projekt, ekonomisk redovisning, etikprövning och forskningsoutput. Interoperabilitet och återanvändbarhet Möjlighet för ett nationellt (och internationellt) ekosystem för forskningsinformation

18 SwePub publikationstyper CASRAI-modellen i SwePub research output (textbaserade) publikatonstyper publikationstyper anpassade till konstnärliga arbeten konferensbidrag intellectual property övrig output

19 Vill du ge input: 1CdE9zVXRQWGc/edit?usp=sharing

20 Spår 3 av 3: MODS Syfte: Översyn och uppdatering av SwePub MODS format. Resultat: SwePub MODS Formatspecifikation 3.0 (Q2-14)

21 Fokus MODS Henrik Aldberg (VR) Urban Andersson (Chalmers) Peter Sjögårde (KTH) Klemens Karlsson (Konstfack) Per Åberg (SU) Jörgen Eriksson (LU) Från KB har vi stöd av: Christer Larsson, Joakim Philipsson, Stina Degerstedt.

22 MODS Iterationer utifrån analysbehov Vad har publicerats vid en organisation. Vad har forskare vid en organisation publicerat. Analys av publiceringskanaler per organisation. Auktoritetslista för organisationer (inkl externa som företag, centrumbildningar mm) Validering av ORCID, DOI mm mot källorna. Auktoritetslista för ISSN/ISBN/förlag

23 Vilka förändringar behöver genomföras för att göra SwePub till en datakälla användbar för analys? Metadatamodellen (Swepub MODS) Praxis (Nationella riktlinjer) Innehållet i SwePub

24 Hur blir SwePub en integrerad del i forskningens ekosystem och vilka möjligheter kommer det att innebära för datats användning och nytta?

25 SwePub Analys SwePub Analys stödjer forskarens och lärosätets processer Publikationer till Prisma Används till nationella jämförelser och analyser Data om publikationer kan användas och återanvändas i ekosystemet

26 Hur blir SwePub en integrerad del i forskningens ekosystem och vilka möjligheter kommer det att innebära för datats användning och nytta? SwePub Analys - noden för publikationer i det svenska ekosystemet Prisma och SweCRIS och CRIS, Forskning.se ORCID, CASRAI öppnar upp för internationella jämförelser

27 Data behövs nu! Var med och påverka! Vänta inte på SwePub MODS Formatspecifikation 3.0! Eller på Nationella riktlinjer för dataleverans till SwePub av forskningspublikationer för analys. Data ni levererar påverkar vilka analyser som kan göras. Skicka in 10 testposter Handlar det om teknik eller praxis?

28 Planera arbete med datakvalitet Data kanske finns men behöver struktureras om för att kunna användas i SwePub Analys. Data kanske saknas och måste matas in och kommer troligen kräva manuella insatser som behöver planeras in på lärosätet. Lärosätet får i den här processen underlag till egna förberedelser och kan planera vilka insatser som behövs; utreda externa beroenden, planera för kostnader, utvecklingsinsatser och dataregistrering. Analysverktyg som stöd för lärosätenas kvalitetsarbete.

29 Börja använda SwePub Analys Vad har kommit ut ur en satsning (eller projekt)? Vilka samarbetspartners har vårt universitet de fem senaste åren inom: Cancerforskningen, Samhällsvetenskap, Arkitektur Hur mycket publicerar vårt lärosäte och andra svenska lärosäten de fem senaste åren fördelat på publikationstyper (refereegranskade men även samverkanstyper)? Vilka tidskrifter de senaste året publicerar vår institution i och vilka publicerar vi inte i (men borde)? (exempel från workshop med SUHF bibliometriarbetsgrupp)

30 21 oktober ny konferens! Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet bjuder till en konferens om forskningsinformationens infrastruktur/ekosystem. SwePub Analys, CRIS, SweCRIS, Prisma, ORCID Ny resursfördelningsmodell på förslag Forskarstöd på biblioteket Vilka är erfarenheterna i våra nordiska grannländer

31 Följ på Twitter Librisbloggen.kb.se SwePub sändlista