Minnesanteckningar från mötet 5-6 november 2012

Transkript

1 ANTAL SIDOR 1(5) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 5-6 november 2012 Närvarande: Ordförande: Morgan Palmqvist Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer Peter Nilén Anna Petrén-Kihlström Marja Haapalainen (sekreterare) Maria Hedenström (avdelningschef Libris) Maria Kadesjö (sekreterare) Frånvarande: Jette Guldborg-Petersen Anna-Christina Rutqvist Övriga närvarande från Kungliga biblioteket under punkt 6: Johanna Olander Dag ett: 5 november 1. Mötet öppnades Ordförande hälsade välkomna. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes. 3. Minnesanteckningarna från föregående möte, den 24 september 2012 Minnesanteckningarna lades till handlingarna utan anmärkningar. 4. Förväntningar Dagen inleddes med en brainstorming om förväntningar på tvådagarsmötet och styrgruppens arbete med Librisavdelningen.

2 ANTAL SIDOR 2(5) 5. Öppen diskussion Syftet var att alla frågor skulle upp på bordet så att styrgruppsmedlemmarna i sitt arbete ska få en gemensam grund att utgå från och kunna diskutera olika frågeställningar tillsammans. Några teman: Ansvar och roller. Beslutsvägar och styrning på KB och KB:s uppdrag. Styrgruppens delaktighet i Librisavdelningens verksamhet. Tvärkommunikation expert- och styrgrupperna emellan. Stödja samarbete mellan folkbiblioteken om att bli Librisbibliotek. Definition av nationell katalog. Öppen utveckling på Libris i relation till kommersiella system. Swepub, avvaktan på uppdrag från regering gör svårt att planera långsiktigt. Vad ska vi värna om i Libris? Vad får inte försvinna? Fungerar den kooperativa modellen för e-resurser? Behov av tidsplaner. Behov av scenariobeskrivning för Libris framtida satsningar. 6. Framtida vägval Johanna Olander sammanfattade behovskartläggningen/målgruppsanalysen som hon presenterade förra mötet. Målgrupperna som prioriterats, de uppgiftsdrivna, de intressedrivna och lustläsarna mot tre framtida scenarios - "Samlad ingång" (Libris som Discovery ), "Öppen data" (Librisdata tillgängliggjort främst genom API: er) och "Tvärsnitt" (sökingång till delmängd av Librisdata), har kompletterats med bibliotekens behov. Biblioteksbehoven resulterade i den uppdragsdrivna, kooperatisten och innovatören. Grund för detta är befintligt material från Front 2014, rapport från SKL (Lokala utvecklingsbehov och nationella insatser Enkät om kungliga bibliotekets framtida roll) samt input från arbetsgruppen Folkbibliotekens medlemskap i Libris. Biblioteksbehoven prioriterades under en workshop på Libris och slogs ihop med slutanvändarnas behov. Se bifogad översikt. Det uppdragsdrivna biblioteket, liksom den uppgiftsdrivna är de målgrupper som har störst nytta av den "Samlade ingången". En SWOT-analys gjordes på de framtida satsningarna Samlad ingång och Öppen data då samtliga målgruppers behov beaktades.

3 ANTAL SIDOR 3(5) Styrkor: Libris-samarbetet är väletablerat Kooperativet stärks - kraft och påverkan Hög konkurrenskraft Flexibelt med både samlad ingång och öppen data Svagheter: Allt innehåll blir inte sökbart Fungerar den kooperativa modellen för e-material? Data från mindre förlag och leverantörer kommer inte in i den samlade ingången Högskola och universitet stöds mer än folkbiblioteken (Lustläsaren) Bibliotek svag aktör (licenser + open access) Ej kostnadseffektivt att flera bygger likvärdiga tjänster på det öppna datat Det tar för lång tid att utveckla, biblioteken vill inte vänta. Alla kan inte gå i takt Möjligheter: Öppen data stödjer innovation Våra universitet och slutanvändare använder stora öppna datamängder. Vi arbetar likadant. Hot: Totallösningar kan ses som den enkla vägen Mindre pengar till KB och biblioteken Externa aktörer samlar in data mer effektivt/kvalitetssäkert Styrgruppen prioriterade frågan om Den kooperativa modellen fungerar för e- material?. Arbetet går vidare med att ta reda på den frågan samt att identifiera vilka andra begräsningar som kan påverka vägvalet. Därefter kommer man skissera vilka olika nivåer/scenarion som finns, framförallt utifrån åtkomst och licenser. Detaljerad tidplan, kostnad för olika alternativ och insatser från andra aktörer kommer också tas fram. 7. Libris programförklaring Som ett led i arbetet med att tydliggöra Libris roll för bibliotekssverige har en programförklaring tagits fram inom Librisavdelningen. Styrgruppen ställde sig positiva till texten som kommer att publiceras när den färdigställts. 8. Arbetet med Libris verksamhetsplanering.

4 ANTAL SIDOR 4(5) Arbetet med Libris verksamhetsplan för 2013 pågår. I slutet av november lämnas ett förslag in tillsammans med budget och detta prioriteras sedan centralt på KB. Verksamheten för 2013 finns beskriven i roadmapen som gicks igenom på styrgruppsmötet. Dag två: 6 november 1. Projektansökningar Genomgång av de fyra projektansökningar som tilldelats styrgruppen och utveckling i anslutning till Libris. 2. Genomgång förväntningar Följande frågeställningar ska följas upp: Grunden för kooperativa samarbetet har ändrats och är ett hot. Kan, vill bibliotek vara med och bidra med utvecklarresurser, bidra till det nationella? Hur ser finansiering ut? SWOT-analys bör kompletteras med detta. Databrunnar: Hur realistiskt är det att det finns resurser på Libris för detta arbete? Tidsplanering? Synkning mellan Libris utveckling och bibliotekens Discovery? Vad är specifikt och värt att göra bättre innehållsmässigt? Första steget kan vara att fylla databrunnar med svenska resurser, nästa steg kommersiella källor? Datakällorna behöver prioriteras. Samarbetsformer: Behov av att träffa styrgruppen för Bibsam-konsortiet och läsa minnesanteckningar från andra grupper inom inflytandestrukturen. Sekreterarna bevakar frågeställningar i andra expertgrupper. Bibliotekschefsmötet är ett tillfälle per år för diskussioner. Forum för specialbibliotek och SUHF har möten. Inkörningsperiod för styrgruppen: Mycket tid har lagts ner på formalia för styrgruppen och nu är det dags att fokusera i sakfrågor. Styrgruppen behöver kortare underlag med aktuella frågeställningar. Libris behöver från styrgruppen biblioteksperspektivet, de som styrgruppen representerar. Målgruppsanalys och prioritering: Det pågår stort tekniskt skifte just nu, som väcker frågor om vad en infrastruktur är egentligen. Det är inte bara teknik utan även innehåll. Styrgruppen har svårt att ta ställning till framtida satsningar då de strävar efter att ha åsikter som är representativa.

5 ANTAL SIDOR 5(5) Tillgänglighet: Var ska frågan hamna för att få praktisk utveckling? Vad saknas idag egentligen och vad kan göras? Lisbeth Byström, TPB, tar upp för diskussion med andra TPBB-representanter i expertgrupper. Vetenskapsrådet och KB: Förutsättningar för samarbete? ERM: Vad händer efter förstudien? Status för de s.k. aktiveringsunderlagen? Libris omvärldsbevakar Knowledgebase + och Global Open Knowledgebase. Roadmap: Målet är att göra den till en gemensam kartbild över bibliotekssverige. 3. Arbetsgrupp för innehåll/databrunn Styrgruppen beslutade under förra mötet att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att titta på frågan om innehåll i databrunn. En uppdragsbeskrivning är under framtagande. Arbetsgruppen ska bestå av representanter från SUHF (2), SKL (1) och specialbiblioteken (1), Bibsamgruppen (1). Sammankallande Libris. Personer med kompetens i någon av arbetsgruppens frågeställningar kan adjungeras efter behov. 4. Bibliotekschefsmöte 22 november Aktuella frågor inför mötet diskuterades och det bestämdes att målgruppsprioriteringar och framtida satsningar är viktiga att lyfta upp, liksom Libris Roadmap. Dessutom blir det ett tillfälle att diskutera samarbetsformer mellan Libris och biblioteken. 5. Bibliotek.se Bibliotek.se: s framtid diskuterades. 6. Nästa möte Nästa möte 7 februari Ordförande avslutade mötet Morgan Palmqvist, ordförande Marja Haapalainen & Maria Kadesjö, sekreterare