Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte

Transkript

1 DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte Närvarande: Mikael Arvidsson, Annika Eriksson, Bodil Gustavsson, Linda Jerrewing, Harriet Lacksten, Charlotte Landgren, Jessica Lindholm, Miriam Nauri (punkt 1-3) (adjungerad), Jonathan Pearman, Anna Swärd Bergström (ordförande), Miriam Säfström (sekreterare) Frånvarande: Viktor Sarge 1. Mötet öppnades Ordförande hälsade gruppen välkommen till detta första möte. 2. Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg besökte gruppen RB uttryckte sin glädje över det gensvar inflytandestrukturen fått och konstaterade att det visar på ett stort intresse för att arbeta nationellt. Samarbetet och inflytandestrukturen är en förutsättning för att KB ska lyckas med sitt nationella samordningsuppdrag. RB och expertgruppen diskuterade gruppens huvudfrågor, arbetsformer och ledamöternas egna förväntningar. 3. Presentation av expertgruppens medlemmar Expertgruppens medlemmar gjorde varsin kort presentation av sig själv och tog upp frågor man såg som angelägna för gruppen. Inledningsvis konstaterades att metadata kommer in (nästan) överallt och att avgränsningar och samarbete med andra grupperingar kommer att bli viktiga frågor för expertgruppen. Punkter som berördes: Allmänbildning i katalogiseringsfrågor Andra medietyper än den traditionella (text i bokform). Musik-CD, tidskriftsartiklar, tillgängligt material, digitala objekt med mera Användaren i fokus (användarinflytande och användarkontakter) Användarna: vilka är de? (bibliotekarier, slutanvändare, tjänster som använder våra data) Användning och återanvändning av metadata Arbetsflöden och processer: digitalisering, katalogisering POST / MAIL BESÖK / VISITS TELEFON / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 Humlegården kungl.biblioteket@kb.se SE Stockholm Stockholm Org.nr

2 Sida 2 (6) Att bemöta nedskärningar och kompetensbortfall i det bibliografiska arbetet Att samsas i samkataloger Auktoritetsarbete/auktoritetsposter Beskrivningsnivåer: att hitta lägsta gemensamma metadatanivå Bibliografisk kontroll inget självändamål: syftet med standarder är att data ska kunna återanvändas; att skapa en post, en gång Data och metadata på andra språk och i originalskrift Discoverysystem och index (brunnar) Effektivisering och rationalisering - utan att kvaliteten sänks E-medieförsörjning FRBR (Functional Requirements for Bibliographic Records) Författar-ID Gemensam global katalog Grafiska presentationer av metadata Internationella samarbeten Interoperabilitet, kompatibilitet Katalogisering - ett fult ord? Istället används medielogistik, strategisk medieutveckling, arbete med samlingar och tillgängliggörande Katalogiseringsrobotar (automatisk utvinning av metadata: så mycket automatiskt som möjligt!) Klassifikation: DDK (Dewey decimalklassifikation), SAB (Klassifikationssystem för svenska bibliotek), fler Kontakter med leverantörer av system och metadata KRS (Katalogiseringsregler för svenska bibliotek), RDA (Resource Description and Access) Metadata i och utanför de egna systemen (exempelvis de olika sätt på vilka SFX skapas, lagras och utnyttjas) Metadata som statistikstöd Nationell katalog: folkbiblioteken in i Libris: andra sätt att bli ett Librisbibliotek än att börja katalogisera i Libris? Olika behov Optimering av Googles sökruta Postförsörjning i leverantörsmodeller Principerna bakom regeltexten - att inte fastna i detaljer Publiceringsfrågor Publiceringssystem och metadatafrågor: Swepub (MODS), Uppsök (DC) På spaning efter den folkpost som flytt (rapporten Folkpost på 3 sekunder

3 Sida 3 (6) - vart tog frågan vägen, vem har ansvaret?) Rättighetsdata Samarbete kring mångspråkigt material: transkribering/translitterering SFX-berikning Strukturer och kunskap om dessa: vad går att (tekniskt) utvinna ur data- och metadatamängder? Systemoberoende Säkring av data och standarder. T ex i ett discoverysystem ställs vår metadata på prov: hur återanvändbar är den i ett sådant sammanhang? Tillgängligt material (även för användare med läsnedsättning) Tänja standarder: hurpass fastklistrad blir man i ett sätt att arbeta? Utgivare/distributörer: utbyte av metadata Återanvändbarhet Ägande av data och metadata Ämnesord Öppen data I KB:s Handbok i inflytandestruktur beskrivs gruppens uppdrag: Den tekniska infrastruktur som KB utvecklar bygger på öppen data för långsiktig hållbarhet. Biblioteken ska ges förutsättningar att fritt återanvända och berika varandras data. [Expertgruppen för metadata] ska arbeta med frågor om klassificering, katalogisering och ämnesord, samnyttjande av auktoritetsdata, linked data, metadata inom digitalisering, metadata från utgivare/distributörer, standardiseringsfrågor, RDA och övriga bibliografiska frågor. Konstaterades att beskrivningen kan behöva kompletteras. En inledande uppgift för gruppen kan vara att generera frågor som hjälper till att belysa vår uppgift. Gruppen var ense om att expertgruppen ska utgöra en strategisk nivå för att besluta i metadatafrågor. Gruppens medlemmar representerar sina respektive områden, men verkar oberoende av system och leverantörer. Gentemot omvärlden utgör gruppen den nationella instans som hanterar metadatafrågor, och antingen själv fattar beslut, eller bereder frågorna för beslut i Nationella referensgruppen eller av RB. För de enskilda ledamöterna blir gruppen ett forum för samarbete, förankring och omvärldsbevakning. 4. KB:s inflytandestruktur och gruppens plats inom denna

4 Sida 4 (6) Diskuterades vilka andra styr-/expertgrupper som finns inom inflytandestrukturen. Vikten av samarbete med dessa har redan betonats, särskilt nämndes styrgruppen för LIBRIS nationella infrastruktur och expertgruppen för digitalisering. Den förra hade tidigare en arbetsgrupp för katalogiseringsfrågor. Inom inflytandestrukturen har sekreterarna ett särskilt ansvar för tvärkommunikationen mellan grupperna, och de håller regelbundna möten. Ett par gången om året träffas också alla gruppers ordförande och sekreterare. För 2012 är sådana möten bokade till den 12/4 och 21/11. De olika styr- och expertgrupperna kan även framgent tillsätta olika arbets- och idégrupper. För expertgruppen för metadata föreligger särskilda omständigheter då Svensk biblioteksförening i dagsläget är huvudman för ett antal nationella grupper som hanterar metadatarelaterade frågor. I och med KB:s utvidgade uppdrag och nationella samordningsansvar har Biblioteksföreningen inlett en dialog med KB om att KB ska ta över ansvaret för dessa grupper. I inflytandestrukturen skulle den logiska placeringen för dem vara som arbetsgrupper under expertgruppen för metadata. De grupper det rör sig om är: Svensk biblioteksförenings kommitté för katalogisering Svensk biblioteksförenings kommitté för klassifikation (SAB-systemet) Redaktionen för indexering av skönlitteratur Under kommittéerna finns även en musikgrupp och en arbetsgrupp för uniforma titlar (musik). För mer information om grupperna, deras verksamhetsplan för 2012 etc, se Svensk biblioteksförenings hemsida. Expertgruppen ställde sig positiv till att ta över ansvaret för gruppernas verksamhet men efterlyste även mer information, vilket sekreteraren åtog sig att skicka ut. (Säfström dubblerar fn som ordförande i SB:s kommitté för katalogisering.) 5. Verksamhetsplan 2012 Diskuterades vilka viktiga frågor man redan nu kunde urskilja. Inriktningsbeslut om övergång till nya katalogiseringsregler: RDA (Resource Description and Access) Teckna en bild av metadatalandskapet (beskrivningsstandarder, standarder för auktoritetsdata, standarder för transkribering). Syftet med en sdåan översikt är att på sikt kunna rekommendera en uppsättning standarder för metadata och beskrivningsnivåer

5 Sida 5 (6) Initiera utvecklingen av hjälpmedel för katalogisering. Ge input till KB:s redaktion för Katalogisatörens verktygslåda Tillgänglighetsfrågor, främst visning och sökbarhet av metadata uttryckt i sitt originalalfabet Utveckla strategier för automatisk utvinning av metadadata Uppmuntra samarbeten kring metadatafrågor och bättre utnyttjande av nationella tjänster Utgöra ett forum för frågor om öppen data (både ägandeaspekten och tillgänglighetsfrågan) Diskuterades även att gruppen kan föra frågor till andra styr- och expertgrupper och därmed fungera som ett slags påtryckningsgrupp. Diskussionen om verksamhetsplan måste fortsätta mellan möten, och gruppen uttryckte en förhoppning att kunna fastslå ett utkast till verksamhetsplan på nästa möte (23/5). 6. Arbetsgrupper och bemanning av dessa Beslöts att återuppta denna diskussion då alla fått tillgång till bakgrundsmaterialet från punkt 4, och verksamhetsplanen för 2012 tagit mer färdig form. 7. Kommunikationsfrågor Rickard Carlsson från KB:s avdelning för Nationell Samverkan ledde en diskussion kring de verktyg som finns idag (t ex Adobe connect för möten på distans, webbsidor med RSS-flöden, bevakningsprofiler och omvärldsbevakningsverktyget Nobicon). Rickard kommer att skriva ett inlägg om gruppen till Samverkansbloggen ( och förevisade denna och ett antal andra informationskanaler KB använder sig av. Rickard rådde gruppen att fundera över vilka behov man har i informationshänseende. Vad gäller intern kommunikation uppdrog gruppen åt Rickard att undersöka om en maillista kan skapas (viktigt att filer kan bifogas och att arkivet är dolt för indexering). För den externa kommunikationen kan den hemsida som redan ligger på KB:s nät användas till en börja, men gruppen efterlyste vissa kompletteringar av denna: bland annat en mer framhävd möjlighet att kontakta gruppen. Omsider ska expertgruppen utforma en kommunikationsplan och Rickard erbjöd sig att fungera som resurs i detta arbete. Samtalen om extern kommunikation fortsätter via mail fram till nästa expertgruppsmöte.

6 Sida 6 (6) 8. Omvärldsbevakning På grund av tidsbrist blev diskussionen om omvärldsbevakning tämligen summarisk. Frågan tas upp igen på kommande möten. 9. Möten 2012 Beslutades om följande mötesdatum 2012: 23/5 (onsdag), plats: Malmö 17/9 (måndag), plats: Sthlm 12/11 (måndag), plats: Sthlm 10. Övriga frågor Uppdrogs åt sekreteraren att föra frågan om vad som hänt med projektet Folkpost på 3 sekunder till Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur. Denna grupp har sitt första möte i den nya formen 28/ Mötet avslutades Ordförande tackade alla deltagare och avslutade mötet.... Anna Swärd Bergström, ordförande... Miriam Säfström, sekreterare