Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte

Transkript

1 DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE Expertgruppen för metadata Minnesanteckningar från möte Närvarande: Mikael Arvidsson Annika Eriksson Bodil Gustavsson Linda Jerrewing Harriet Lacksten Charlotte Landgren Miriam Nauri Jonathan Pearman Viktor Sarge Anna Swärd Bergström Miriam Säfström Frånvarande: Jessica Lindholm Karlstads Universitetsbibliotek Vitterhetsakademins bibliotek Stockholms Universitetsbibliotek, SUB Tal- och punktskriftsbiblioteket, TPB Internationella biblioteket, IB Norrköpings SB Kungl. bibl., Nationalbibliografin, KB/NB (adjungerad) Malmö SB, MSB Regionbibliotek Halland Umeå Universitetsbibliotek, UmUB (ordförande) Kungl. bibl., KB (sekreterare) Malmö Högskola, MAH Dag I: 12 november Mötet öppnades 2. Fastställande av dagordningen Dagordningen fastställdes med tillägg av några punkter under 11 Omvärldsbevakning. 3. Genomgång av föregående protokoll Konstaterades att de punkter som behövde följas upp redan fanns på dagens agenda. 4. Arbetsgrupp för deweyfrågor Från Harriet Aagaard, klassifikationsansvarig på KB, har inkommit ett förslag på organisation av svensk inflytandeorganisation för Dewey. I korthet innebär detta förslag att POST / MAIL BESÖK / VISITS TELEFON / PHONE FAX E-POST / MAIL / WEB Box 5039 Humlegården kungl.biblioteket@kb.se SE Stockholm Stockholm Org.nr

2 Sida 2 (15) den svenska deweyredaktionen (som är placerad på Librisavdelningen, KB) kompletteras med en referensgrupp för deweyfrågor. Syftet med gruppen är att ge de bibliotek som använder Dewey inflytande över Svenska deweyredaktionens arbete, och gruppen ska bland annat hjälpa till att ordna årliga användarmöten. Referensgruppen föreslås inrättas som en arbetsgrupp under Expertgruppen för metadata där den utgör en naturlig del av KB:s inflytandestruktur. Som ordförande i gruppen föreslås KB:s klassifikationsansvariga, Harriet Aagaard. Expertgruppen ställde sig positiv till förslaget. Aagaard har ombetts komplettera det skriftliga underlaget med förtydligande av hur kommunikationen mellan expert- och arbetsgrupp ska se ut, hur gruppen ska samla in frågor att arbeta med etc. Aagaard ska även inkomma med ett förslag på medlemmar i gruppen, varefter gruppen kan bildas. Den fortsatta handläggningen av gruppens instiftande föreslås tas via mail, så att detta inte behöver avvakta expertgruppens nästa möte (7/2 2013). Expertgruppen anser det viktigt att KB:s enhet för Nationalbibliografin (NB) är representerad i gruppen och uttryckte även intresse för att få aktuella uppgifter om hur många bibliotek som idag använder Dewey, hur man tänker kring hylluppställning och övergångsprocess. MSB har en arbetsgrupp som behandlar frågan och rapporterar att från att tidigare lutat åt uppställning efter klartextbegrepp hoppas man nu istället på en gemensam folkbibliotekspraxis för uppställning enligt Dewey. KB rapporterar att man har långt gångna planer på att ställa upp sitt referensbibliotek enligt Dewey. Diskuterades klassifikation öht och i vad mån denna används vid sökning, samt vilken nytta denna språkoberoende, pregnanta benämning kan utgöra i design av katalogverktyg för sökning och navigering. 5. Rapport från arbetsgrupperna Initialt diskuterades allmänt arbetsgruppernas mandatperioder. Bör dessa generellt vara tidsbegränsade? I sammanhanget uppmärksammades att alla ledamöter i expertgruppen (som ju är nyinstiftad) har samma mandattid ( ). Detta bör lyftas på nästa sekreterar- /ordförandemöte i inflytandestrukturen, då det äventyrar kontinuiteten. Flera av arbetsgrupperna har ett uppdrag med en naturlig slutpunkt, i de fall då denna är avlägsen bör dock arbetsgruppernas mandattid regleras. För arbetsgruppen Folkbibliotekens medlemskap i LIBRIS, som fått sitt uppdrag från expertgruppen och styrgruppen för Libris nationella infrastruktur tillsammans, reglerades uppdrag, sammansättning och mandattid då gruppen inrättades. Mandattiden är i detta fall ett år.

3 Sida 3 (15) 5.1 Resursbeskrivning och -åtkomst (RÅ) Säfström är sammankallande i denna arbetsgrupp, som hade sitt första möte den 6/11. RÅ består av Isabel Folkesson (GUB), Mikael Gunnarsson (BHS), Linda Jerrewing (TPB), Olle Johansson (KB/AVM), Charlotte Landgren (Norrköpings SB) samt Katarina Synnermark (KB/NB). Vid detta första möte deltog även Anders Cato (GUB). Gruppen har diskuterat sin sammansättning och hoppas att kunna utökas med Jan Gustafsson (LUB). Det vore även värdefullt med representation från BTJ. Uppstartsmötet uppfattades som mycket positivt. Anteckningar kommer snarast att läggas ut och i samband med detta kommer information om gruppen att gå ut på olika maillistor. Expertgruppen diskuterade gruppens uppdrag och konstaterade svårigheten att genomföra detta arbete inom befintliga ramar. Uppdraget är stort, och utan ytterligare medel (en projektledare/redaktör för översättningen nämndes i sammanhanget) kan bli svårt för projektet att få styrfart. RÅ har internt inlett en diskussion om resursfrågan, men tills vidare helt parkerat vissa frågor, medan man koncentrerar sig på de som går att angripa inom de givna ramarna. 5.2 Kartläggning metadatalandskapet Lindholm är sammankallande i denna arbetsgrupp. Eftersom hon inte hade möjlighet att närvara rapporterade istället Arvidsson och Sarge om gruppens arbete. Man utgår som tidigare meddelat från Jenn Rileys arbete från Detta innehåller dock mycket mer än det för oss intressanta området. En första uppgift är alltså att sålla underlaget och identifiera de för oss relevanta standarderna. Sarge visade upp ett enkelt verktyg han byggt för att sortera, hantera och visa de standarder vårt utsnitt ska innehålla. Arbetsgruppens fråga till expertgruppen är huruvida detta kan vara en väg att gå vidare. Ett alternativ till att bygga ett eget verktyg skulle kunna vara att utnyttja någon förfintlig databastjänst. Expertgruppen tyckte angreppssättet verkade fruktbart, men hade vissa synpunkter på vilken kategorisering som behövde kunna göras. Rileys arbete, som ligger till grund för arbetet, innehåller många olika typer av standarder (t ex för katalogisering, klassifikation respektive lagring, bibliografiskt format etc.). Det är angeläget att verktyget kan visa inte bara inom vilken domän (vilket sammanhang eller för vilken typ av material) en standard används, utan vilka som kan kombineras, samt vilka som är ömsesidigt uteslutande. 5.3 Förlagsbransch och leverantörer internationellt Arbetsgruppen är vilande och inväntar resultatet från arbetsgrupperna Kartläggning metadatalandskapet (se 5.2) och Tillgänglighetsfrågor (se 5.4). 5.4 Tillgänglighetsfrågor

4 Sida 4 (15) Lacksten (sammankallande) och Pearman rapporterade från gruppens arbete. Man har gjort en enkät och frågat olika instanser vilka standarder de använder för romanisering (transkribering respektive translitterering) för ett antal stora språk. Rapport från enkäten biläggs detta protokoll. Sammanfattningsvis kan konstateras att man verkar använda liknande standarder, men att tillämpningen skiljer sig mycket mellan de olika instanserna (vilket illustrerades med ett antal exempel). Detta gör att katalogposterna blir olika trots att de framställts med hjälp av samma standarder. Ett nästa steg blir att undersöka hur stora olikheter vi kan leva med. Vilka uppgifter och vilka fält i MARC-formatet måste överensstämma exakt? Gruppens arbete är tänkt att kunna utgöra underlag för krav på leverantörerna: Vilka krav ska biblioteken kunna ställa på romanisering? Vilka skillnader kan tolereras? Vilka beskrivningselement/fält är viktigast? För slutanvändarna är frågan om att kunna ange/söka på originalskrift i sammanhanget det mest angelägna. Detta är något som redan fungerar i Libris. För den som inte är språkkunnig kommer dock romanisering att fortsätta vara viktig. Folkoch forskningsbibliotek har här olika praxis. I takt med att Libris rymmer allt fler folkbiblioteksposter ökar behovet att (i förekommande fall) kunna uttrycka flera olika sorters romaniseringspraxis. 5.5 Folkbibliotekens medlemskap i LIBRIS Gustavsson, Landgren, Lacksten och Pearman deltog i arbetsgruppsmöte den 5/10. Mötet hade formen av en workshop, och ett internt arbetsunderlag har sammanställts. Projektledare Hilda Androls kommer att gå vidare med detta vid ett Librisinternt möte den 23/11. Från mötet rapporterades samstämmighet kring vad man menade med en nationell katalog. Detta sammanfattades: Gemensam katalog för alla bibliotekstyper som är beredda att tillhandahålla det redovisade beståndet Gemensam bas - katalog för folk- och forskningsbibliotek Allt material som finns tillgängligt för användarna på biblioteken i Sverige Alla svenska biblioteks material (alla medietyper) som finns i de lokala katalogerna ska vara samlade med beståndsvisning i en katalog. Åtkomst för alla medborgare med syfte att i framtiden utgöra ett nationellt webbibliotek På det hela var gruppen nöjd med mötet. Man konstaterade att flera av diskussionerna var sådana man haft tidigare, men att omstarten var berättigad iom den nya projektledaren. Däremot befarade man att man på grund av gruppens sammansättning av redan frälsta kanske missade en del synpunkter. Att forskningsbiblioteken representeras av endast en (1)

5 Sida 5 (15) representant är något expertgruppen tidigare pekat på. Nästa möte kommer att hållas den 25/ Expertgruppen konstaterade att det är ett problem att biblioteken är så beroende av sina leverantörer för system, media och kataloginformation. Detta utgör ofta ett hinder för övergången. Biblioteken måste ta ställning till vad det får kosta att bli fristående. Det går inte att väja från dessa stora frågor. Däremot finns det flera olika alternativ: att lägga mer resurser på katalogisering, att poola katalogiseringsresurser, att omförhandla med BTJ så att den kataloginformation man köper därifrån kan användas i Libris, att bättre utnyttja den metadata man får från förlagen. Ett Libris för alla möter följande utmaningar: Folkbiblioteks- respektive forskningsbibliotekspraxis (namnformer, förkortad katalogisering etc.). Hur stora skillnaderna egentligen är borde utredas. Supportfrågan måste förtydligas, så att bibliotek inte går in i Libris med felaktiga förväntningar på vilken support man kommer att få, och vad man själv förväntas bidra med. (Här uppfattades rapporten Folkpost på 3 sekunder som möjligen missvisande.) Det måste klargöras vem som egentligen beslutar i Librisfrågor Bibliotek som vill ansluta till Libris kan understödjas genom att: det uttrycks tydligare (än i dagens startpaket) hur man faktiskt går tillväga flödena görs så smidiga som möjligt nya Librisbibliotek och sådana på väg in ges möjlighet att samarbete, kanske få faddrar Expertgruppen uttryckte intresse över en uppdaterad lista över vilka folkbibliotek som faktiskt registrerar i Libris. 6. Rapport från utvecklingen av Libris nya katalogiseringsverktyg Libris håller på att ersätta dagens katalog och katalogiseringsklient Voyager med ett egenutvecklat system. Detta byggs helt med hjälp av open source-verktyg. Öppenhetsprincipen är vägledande och innebär bland annat att man i juni öppnade kodbasen, så att utvecklingen i praktiken sker helt för öppen ridå. Den 17 december kommer en första prototyp att lanseras, under första kvartalet 2013 kommer en betaversion. Avtalet för Voyager löper ut den siste dec Anna Berggren leder projektet sedan två månader. Tillsammans med Fredrik Klingvall och Lina Westerling rapporterade hon från utvecklingsarbetet. Klingvall/Westerling visade ett antal skisser för katalogiseringsverktyget och beskrev den bakomliggande strukturen.

6 Sida 6 (15) Det nya katalogiseringsverktyget är utformat som en webbapplikation. Verktyget utformas för samma katalogiseringspraxis som idag. Det ska kunna hantera så många format som möjligt, även om vi under överskådlig framtid kommer att behöva förhålla oss till MARCformatet. Fokus ligger på beskrivning snarare än formatet och verktyget ska underlätta återanvändning och länkning av olika informationselement (t. ex. auktoritetsdata). Användargruppen är mycket heterogen, med en spännvidd från heltidskatalogisatörer till sådana som använder verktyget någon enstaka gång. Så mycket hjälp som möjligt ska vara integrerad i verktyget, med olika suggestfunktioner, tillämpningsanvisningar, automatiserad interpunktion, sömlös integration av hjälptexter etc. Man syftar att i större utsträckning än idag kunna använda ett (1) gränssnitt: katalogisatören ska inte behöva ha flera fönster uppe för att kunna utföra sitt arbete. Det ska även finnas rika möjligheter att göra individuella anpassningar, något som möjliggörs av inloggning på personnivå. 7. Visning av RDA Toolkit Dagens möte avslutades med en kort genomgång av onlineverktyget RDA Toolkit, där ledamöterna provade verktyget och fick en grundläggande genomgång av dess funktioner. På finns ett antal presentationer av RDA och även av onlineverktyget. Dessa är fritt tillgängliga för alla intresserade. RDA Toolkit kräver inloggning, man kan få tillgång till provabonnemang till exempel i samband med undervisning. Dag II: 13 november Kommunikationsplan och -frågor Under denna punkt deltog Carina Heurlin Fernold, som är kommunikatör och koordinator för inflytandestrukturen. Hon presenterade sig själv, samt talade om vikten av intern och extern kommunikation. Bibliotek ute i landet vill veta vad expertgrupperna gör. Vi behöver även bli bättre på att sprida information om själva inflytandestrukturen. I samband med bibliotekschefsmötet den 21-22/11 kommer styr- och expertgruppernas sekreterare och ordförande ha ett möte där man bland annat behandlar kommunikationsfrågan. Slutligen har ledamöterna även ansvar att rapportera tillbaka till, samt samla in input från, de organisationer som utsett dem. Några av dessa grupper har formaliserat kontakten med de ledamöter de utsett, vilka får rapportera på särskilda möten. ILS är under omstöpning, i nuläget finns här ingen formell kontaktväg. Vad gäller expertgruppens egna kommunikation har ordförande Swärd Bergström gjort ett första utkastet, och välkomnar nu synpunkter på detta. Expertgruppen är öppen för att använda flera olika kanaler, och anpassa (sålla) innehållet efter formen. Våra olika målgrupper nås med olika kanaler, eller kombinationer av dessa. Det föreslogs att expertgruppen i slutet av varje möte ska sammanfatta vad av mötets innehåll vi bör informera om, samt i vilken kanal. Heurlin Fernold berättade att de övriga grupperna går

7 Sida 7 (15) mycket olika tillväga i sin externa kommunikation. En grupp planerar t ex en artikelserie, en håller en årlig konferens etc. Om expertgruppens planerade blogg, se 8.1 nedan. Andra kanaler som idag används är maillistor (BIBLIST, MARC21, andra). Dessa kan uppfattas som allmänna, alternativt för specialiserade. Vi bör dock inte försöka starta en ny lista, det räcker att informationen kommer ut på de listor som finns. En viktig kommunikationsform är personliga möten. Diskuterades slutligen den interna kommunikationen i gruppen (vilken nu sker huvudsakligen med hjälp av en maillista och fysiska möten). Det fungerar tillfredsställande, men man bör försäkra sig om att alla verkligen får utskicken på maillistan. Berördesolika omvärldsbevakningsverktyg och vilka källor ledamöterna använder för sin omvärldsbevakning. Säfström skickar ut en kort fråga, så kan vi sammanställa vilka i gruppen som använder verktyg för omvärldsbevakning och isf hur, samt vilka källor man bevakar. Uttrycktes intresse för att få en visning av ett sådant verktyg, vilket t ex Jerrewing skulle kunna hålla i. 8.1 Blogguppdatering På förra mötet beslutade vi att prova bloggformen för vår externa kommunikation. Av olika orsaker har de tekniska bitarna inte fallit på plats. Heurlin Fernold och Säfström tar frågan vidare och bokar ett möte med KB:s informationsavdelning. Sarge gör ett utkast i Wordpress, detta kan tjäna som illustration till vad expertgruppens blogg skulle kunna innehålla. 8.2 Aktiviteter framöver: Bibliotekschefsmöte 22/11, SUHF-möte 23/11 Den 22/11 är det bibliotekschefsmöte, vilket ersätter den Biblioteksstämma som tidigare hölls. På denna ska alla ordförande i de olika styr- och expertgrupperna presentera sig och sina viktigaste frågor. Deltagarna ska även ges möjlighet att träffa representanter för de olika grupperna, diskutera och ställa frågor. Expertgruppen kommer att informera om RDA och arbetsgruppen för folkbibliotekens deltagande i Libris. Vi kommer även att slå ett slag för det chefsseminarium (Fem saker du måste veta om metadata/metadata for dummies) som vi planerar. (se punkt 8.1) Den 23/11 är det så dags för SUHF-möte. Dit har en representant från varje grupp till vilken SUHF utsett delegater blivit inbjuden. Från expertgruppen deltar ordförande Anna Swärd Bergström. Mötet blir ett tillfälle för SUHF att ställa direkta frågor och ge feedback till gruppen, och alla SUHF-representanter har ombetts skicka kommentarer till Bergström för vidarebefordran. 9. Konferensverksamhet och workshops

8 Sida 8 (15) 9.1 Fem saker du måste veta om metadata/metadata for dummies Expertgruppen diskuterade redan på förra mötet att anmäla ett seminarium till Biblioteksdagarna 2013 (15-17/5 i Örebro). Dessa seminarier är 45 minuter långa och ett abstract på 250 ord ska lämnas in till Biblioteksföreningen senast 20/11. Mötet brainstormade kring frågan och uppdrog till Gustavsson, Nauri och Säfström att arbeta vidare med detta underlag och skicka in det till Svensk biblioteksförening. 9.2 Övrig framtida konferensverksamhet och workshops Sarge presenterade en sammanställning av tankar kring expertgruppens framtida konferensverksamhet och workshops. Syftet med denna verksamhet skulle vara att skapa en länk mellan expertgruppen och dess målgrupp. Denna målgrupp är heterogen och vi bör därför erbjuda ett program med viss flexibilitet för att fler ska kunna hitta ett spår de tycker är relevant. Konkret skulle vi kunna blanda storföreläsningar och mindre workshops. Eventuellt kombinera med en hackfest med lösare tidsramar. Föreläsningsförslag: Introduktion till FRBR RDA i Sverige (data och tjänster) Bokhandelsmodellen Vilka tjänster kan vi bygga på fri metadata? Expertgruppen presenteras Dewey Nationell katalog - lägesrapport Bokhandelsmodellen Länkad data Nationell databrunn Metadata det osynliga guldet (någonting om metadatats värde som strategisk resurs) Workshopförslag: Börja använda Libris stavnings-api Synka ditt bestånd till fler ställen med OAI-PMH Erbjud sökning från fler ställen (SRU) Förslag på relaterade poster Visa vilka andra utgåvor som finns av ett verk (andra utgåvor-api) Diskuterades huruvida detta skulle ha formen av en konferens, eller flera mindre möten. Gruppen var ense om att vi vill anordna åtminstone en heldag under hösten 2013, förslagsvis i Stockholm, där man kan utnyttja KB:s lokaler. Framfördes även tankar på att ordna en

9 Sida 9 (15) turné med ett ngt mindre program. I alla lägen är det viktigt att vi utnyttjar möjligheten att filma, så att innehållet blir tillgängligt även för den som inte har möjlighet att resa. För att kunna hitta ett bra datum bör vi kartlägga bibliotekshändelser under 2013, så att vi kan undvika krockar, men kanske också kombinera. Säfström hämtar in och sammanställer uppgifter om detta från hela expertgruppen. Gruppen uppmanades att fundera vidare på hur en konferensdag skulle kunna se ut. Sarge skickar underlag inför fortsatt brainstorm på nästa möte. 10. Projektansökningar 2012 Expertgruppen diskuterade strategier inför nästa utlysning av projektmedel. Detta år kom många ansökningar in, men ingen som kunde matchas mot det område vi utlyst (automatisk utvinning av metadata). Expertgruppen har uppfattat möjligheten att utlysa projektmedel som ett bra sätt att utnyttja inflytandestrukturens medel till sådana projekt som gruppen inte har möjlighet att göra själv. Det är dock tydligt att vi måste marknadsföra våra utlysningar bättre och även hålla en dialog kring vilka ansökningar vi vill ha. Ansvaret för denna marknadsföring ligger kanske egentligen inte på expertgruppen, men vi har ett intresse av att informationen kommer ut. Parallellt med detta utvärderar KB själva utlysningsförfarandet och undersöker hur man bättre kan stödja projekten, inte bara genom finansiella bidrag. Diskuterades huruvida projektmedel skulle kunna knytas till RDA, där det finns en uttalad oro för hur arbetet ska kunna genomföras utan externa medel. Bara översättningen av regelverket har beräknats till en årsarbetstid. Att utforma svenska hjälpmedel, undervisningsmaterial och introduktionskurser, utvärdera RDA toolkit ur svenskt perspektiv etc. är andra tänkbara projekt. 11. Omvärldsbevakning 11.1 Författaridentifikatorprojektet Gustavsson rapporterade från detta KB-finansierade projekt. Man har kartlagt pågående internationella och nationella initiativ. Den 11/10 anordnades en workshop för 25 inbjudna deltagare, däribland arbets- och styrgrupp. Under dagen presenterade Laurel L. Haak ORCID (Open Researcher and Contributor ID). Workshopen uppfattades som lyckad och det fanns en samstämmighet i vad lärosätena efterfrågade. I sammanhanget pekade Gustavsson på kopplingen till KB:s auktoritetsposter, vilket skulle kunna utvecklas vidare. Många av SUB:s forskare finns inlagda i KB:s auktoritetsdatabas. Projektets resultat kommer att presenteras vid Mötesplats Open Access i Göteborg 17-18/ SkyRiver

10 Sida 10 (15) Jonathan rapporterade om Malmö Stadsbiblioteks kontakter med SkyRiver. Man har granskat filer från denna informationsleverantör som utgör ett alternativ till OCLC och WorldCat. De preliminära resultaten av matchning av SkyRivers erbjudande mot MSB:s behov var mycket positivt, resultatet blev en 75-80%-ig matchning träffar. Man fortsätter utvärderingen och kommer att fortsätta diskussionerna med SkyRiver på Innovative-mötet i San Francisco i april ONIX-gruppen Gruppen är intresserad av ONIX-gruppens arbete. Föreslogs att bjuda in någon som kan göra en presentation av själva ONIX-formatet (som används av bokhandel- och förlagsbranschen). 12. Övriga frågor 12.1 Möten 2013 Följande mötestider beslutades för 2013: 7/2 Stockholm (Klemmingrummet, Humlegården) 7/5 Umeå (Umeå UB) 25/9 Göteborg (Centralbiblioteket) 25/11 Stockholm (preliminärt Oslo, Karlavägen) 12.2 Självutvärdering av expertgruppen På nästa möte ska gruppen genomföra en självutvärdering. Se KB:s Handbok i inflytandestruktur, bilaga Informationspunkter med anledning av mötet Deweygruppen: Sedan Aaagaard inkommit med underlag och formellt beslut fattats om deweygruppens sammansättning bör vi informera om denna nya arbetsgrupp på listor och på expertgruppens hemsida. (punkt 4) Projektutlysningar: Det är viktigt att på olika sätt redan nu kratta manegen för att få de ansökningar vi vill ha. (punkt 10) Fem saker du måste veta om metadata/metadata for dummies: På bibliotekschefsmötet når vi just den målgrupp vi tänker oss. Vi bör nämna det seminarium vi planerar här, oavsett om det sedan blir godkänt för Biblioteksdagarna eller kommer att hållas i annat sammanhang. (punkt 9.1)

11 Sida 11 (15) 14. Mötet avslutas Ordförande konstaterade att våra arbetsgrupper jobbat på bra och tackade alla närvarande för deras insatser. Nästa möte hålls den 7/ Anna Swärd Bergström, ordförande... Miriam Säfström, sekreterare

12 Sida 12 (15) Bilaga: El Saadawi eller al-sa dawi translitterering/transkribering på svenska folkbibliotek en kartläggning Några begrepp: Translitterera: överföra tecken för tecken från ett teckensystem till ett annat Transkribera: överföra från ett teckensystem till ett annat så nära originalets uttal som möjligt Romanisera: återge skriven text genom latinskt alfabet Källor: NE, Wikipedia De svenska folkbibliotekens nyförvärv av böcker på andra språk har tidigare huvudsakligen katalogiserats av Bibliotekstjänst. Några stora bibliotek har haft egen katalogisering, men brist på kompetens och tid har gjort att man inte fullt ut kunnat göra det. Bibliotekstjänst är fortfarande en stor aktör, men det finns nu även andra leverantörer på marknaden och det finns också möjligheter att på andra sätt importera poster till lokal katalog. Den här kartläggningen har gjorts för att undersöka hur andra skrivsystem romaniseras i bibliotekskatalogerna. Translitterering/transkribering är en förutsättning för att återfinna materialet. En nationell katalog bör innehålla så mycket som möjligt av medier på andra språk som möjligt och det ska vara möjligt att enkelt återanvända poster. Det kräver enhetlighet. Vi har intervjuat följande bibliotek: Göteborgs stadsbibliotek (Gbg) Malmö stadsbibliotek(mö) Internationella biblioteket, Stockholms stadsbibliotek/ib) Halmstads stadsbibliotek(ha) Och följande leverantörer: Bibliotekstjänst Ferdosi SBCI (Bibliotekssenter for Integrasjon), Danmark BooksAsia, Storbritannien Vi har undersökt romanisering av följande språk: amhariska/tigrinska, arabiska, grekiska, japanska, kinesiska, kurdiska (sorani), persiska, ryska, serbokroatiska(serbiska) med kyrillisk skrift, thai, urdu. För transkription av kinesiska, som skrivs med bildtecken, är numera pinyin standard. Japanska består av både bildtecken och fonetiska tecken. I arabisk skrift som används för

13 Sida 13 (15) arabiska, sorani, persiska och urdu, skrivs inte vokalerna ut. Däremot gör man det i romaniseringen. Biblioteken De enskilda biblioteken katalogiserar endast ett mindre antal språk själva. I begreppet katalogiserade ingår både primär- och sekundärkatalogiserade poster. För övriga språk köps färdigkatalogiserade medier in eller så köper man tjänsten av Bibliotekstjänst. Endast IB och Gbg katalogiserar i centrala kataloger, dvs. Libris och Burk. Gbg gör 4 språk i Libris. Övriga görs lokalt. IB katalogiserar idag större delen av persiska, kinesiska, ryska, japanska och serbokroatiska samt en mindre del kurdiska själva. Man arbetar både i Burk och i Libris. Malmö och Halmstad arbetar helt och hållet lokalt. Malmö och Göteborg importerar så mycket som möjligt av de poster som inte levereras färdiga direkt från WorldCat. I skrivande stund undersöker Malmö träffrekvensen hos Skyriver. IB importerar via Libris/Voyagers eller från Burk. Halmstad importerar i förekommande fall från Libris. IB deltar i diskussioner om ett nordiskt samarbetsprojekt 2013 för inköp av mångspråkigt material. I samband med det undersöks även möjligheterna att återanvända varandras katalogposter. Förutom IB deltar, SBCI i Danmark, Det flerspråklige bibliotek i Oslo. Samtliga bibliotek följer KR76 vad gäller translitterering av ryska. Därför har de flesta valt att göra egna poster från början, då man annars riskerar få göra om posten. Malmö är ett undantag. Där importerar man poster som redigeras via laddningstabeller och namnformer kontrolleras mot lokalt bestånd eller BTJ/Burk. Importerade posters transkribering/translitterering måste ibland rättas. I huvudsak följer alla biblioteken ALA/LC:s transkriberingstabeller. BTJ har vissa avvikelser från dessa. IB följer BTJ:s praxis vad beträffar persiska, kurdiska (sorani) och kinesiska. Det innebär en del rättningsarbete vid import från andra källor. På kinesiska (pinyin) skrivs de transkriberade tecknen ihop till ord enligt BTJ-praxis Malmö köper medier inklusive färdiga katalogposter från BTJ, SBCI och BooksAsia. De utgör ca 80% av samtliga inköpta titlar på de här språken. Namnformerna behöver ofta korrigeras. I första hand kontrollerar man mot den egna katalogen, sedan mot BTJ, Libris, NE, sedan LCAuth. För ryska, om inte namnet finns sedan tidigare, används NE eller den translittererade formen enligt KR76. Originalskrift Endast Göteborg och Malmö som har samma bibliotekssystem - har möjlighet att återge originalskrift i sina lokala kataloger. Mö har hittills lagt in på ryska, arabiska, persiska och thai när det har varit möjligt och Gbg på thai. IB lägger in poster med originalskrift på persiska och kinesiska i Libris. I de poster som Göteborg och IB importerar till Libris behålls originalskriften. Samtliga tillfrågade bibliotek uttrycker

14 Sida 14 (15) önskemål om originalskrift. Det största hindret verkar vara lokala system som inte kan återge eller göra den sökbar. Leverantörer Bibliotekstjänst är den klart största leverantören av katalogposter för folkbiblioteken på ovanstående språk. De standarder och den praxis som BTJ använder är också de dominerande. För ryska och grekiska används KR76. För övriga används ALA/LC:s scheman med avvikelser på persiska, kinesiska och kurdiska. LC transkriberar kinesiska tecken för tecken, BTJ sätter ihop till ord. Vad beträffar persiska och sorani, som bägge skrivs utan vokaler, används andra ordböcker än de av LC rekommenderade. Vad beträffar namnformerna så väljer man alltid den translittererade/transkriberade formen om inte författaren själv önskar något annat. Ferdosi är en bokhandel som i första hand säljer medier på persiska och arabiska. Man har nu även utvidgat utbudet till fler språk, bl.a. thai och kommer att leverera katalogposter via Libris förvärvsrutin. Vid katalogisering av persiska och arabiska så kommer att ALA/LC:s scheman att användas. I skrivande stund har endast provposter på persiska visats. Uppgifter på originalskrift kommer att läggas in i posterna. BiblioteksCenter for Integration (SBCI)är en del av det danska Statsbiblioteket och svarar för inköp och katalogisering av utländska medier till de danska folkbiblioteken. Svenska bibliotek kan också ansluta sig. Man levererar även katalogposter. I huvudsak translittereras/transkriberas katalogposterna enligt ALA/LC. För ryska finns en dansk standard. På serbiska med kyrillisk skrift används ISO-standard. Namnformer valideras mot folkbiblioteksposter i Danbib, sedan mot resp. nationalbibliografisk databas. Man arbetar med att implementera originalskrift i sina katalogposter och hoppas kunna erbjuda det från BooksAsia är leverantör av medier på ett antal asiatiska språk till de brittiska folkbiblioteken. Alla böcker katalogiseras på plats men man kontrollerar sina poster mot OCLC. Man använder egna romaniseringsstandarder. Har kunden inte tidigare importerat poster från WorldCat så ändrar man inte sin romanisering i de enstaka posterna. Translitterering av ryska görs i Ryssland enligt ALA/LC:s standard. Nu kontrollerar man namnformerna mot sin egen interna katalog.. Tidigare har man alltid använt den form som funnits i boken. BooksAsia kommer inte att lägga in information med originalskrift i posterna. Det är inte något som efterfrågas av de brittiska biblioteken. Att diskutera

15 Sida 15 (15) Bland de tillfrågade folkbiblioteken finns en tämligen stor enhetlighet. Man använder samma standarder. På leverantörssidan används flera olika system, både ALA/LC:s, nationella och helt egna. Detta gäller främst leverantörer utanför Sverige. I framtiden kommer import och leverans av färdiga katalogposter från olika källor att bli allt viktigare. Redan idag spretar det en hel del i svenska bibliotekskataloger. Trots att vi enligt uppgift använder samma standard så kan en och samma titel se olika ut. Det gäller främst de språk som saknar vokaler i skrift. Men det gäller även ryska där man har lite olika praxis även om man följer KR76. Det är förstås olyckligt om posterna skiljer sig allt för mycket. Vi behöver fastslå vilka standarder som bör användas på svenska folkbibliotek. Men beroende på postleverantör så kan det ändå se olika ut. Vi bör nog fundera över hur stora olikheter vi kan leva med. Vilka uppgifter och vilka fält i MARC-formatet måste överensstämma exakt? Det här är också frågor som blir allt viktigare om man ska kunna köpa in poster från leverantörer. Vilka krav ska biblioteken kunna ställa på deras romanisering? Vilka skillnader kan vi tolerera? Transkribering/translitterering är i första hand till för oss biblioteksanställda och andra som inte kan språket. För användarna är den ofta obegriplig. Man skriver ner en titel eller ett namn som man tycker att det låter. Det har ibland, men i många fall ingen likhet med de standarder biblioteken använder. För brukarna vore det allra bästa att de kunde söka sina böcker med originalalfabet. Detta är också ett uttalat önskemål från samtliga tillfrågade bibliotek. Information med latinsk skrift kommer fortfarande att behövas i posterna för att identifiera vad det är. Stockholm 7 november 2012 Harriet Lacksten Jonathan Pearman