Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Transkript

1 Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation med särskild hänsyn till Resource Description and Access (RDA) 19 maj Inledning Arbetsgruppen för resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) har sedan hösten 2012 sysselsatt sig med frågor kring implementeringen av de nya reglerna för beskrivning av informationsresurser (tidigare vanligen benämnt katalogisering ), Resource Description and Access, RDA, som en följd av att riksbibliotekarien tidigare under samma år fattade ett principbeslut om att KB skall gå över till att tillämpa RDA i stället för de svenska katalogiseringsreglerna från 1990 (KRS). En av de delfrågor som gruppen haft att ta ställning till är den om hur utbildningen kring RDA kan gestaltas. Huvudparten av de som arbetar med resursbeskrivning idag och som kommer att anställas för att göra det har en utbildning i biblioteks- och informationsvetenskap från något av de lärosäten i Sverige som bedriver utbildning inom huvudområdet. Gruppen fann det därför relevant att undersöka karaktären på och omfattningen av utbildningen i kunskapsorganisation i allmänhet och resursbeskrivning i synnerhet, genom att skicka ut en enkät med några frågor. Dessa frågor redovisas i bilaga 1. Enkäten skickades ut under våren 2013 till Högskolan i Borås, Linnéuniversitetet, Uppsala universitet, Lunds Universitet samt Umeå universitet, och besvarades av personer som var initierade i utbildningarnas innehåll. Såväl utbildningar på grundnivå (kandidatutbildningar) som på avancerad 1

2 UTBILDNINGSPROGRAM I SVERIGE MED HUVUDOMRÅDE BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP nivå (master- och magisterutbildningar) utpekades som intressanta. Eventuella fristående kurser, eller uppdragsutbildningar, har inte undersökts. 2.Utbildningsprogram i Sverige med huvudområde biblioteks- och informationsvetenskap I tabell 1 förtecknas de utbildningsprogram i Sverige som har biblioteksoch informationsvetenskap som huvudområde och kan betraktas som utbildningar som förbereder för arbete på i första hand bibliotek, och därmed för arbete med resursbeskrivning. I förteckningen saknas en del utbildningar inom huvudområdet som saknar obligatoriska inslag av intresse för gruppen. I Borås ges t ex ett annat ettårigt utbildningsprogram på avancerad nivå inom huvudområdet, vilket dock har en särskild inriktning mot strategisk information och kommunikation och därför kan anses mindre relevant för gruppens intressen. Tabell 1: Utbildningsprogram och deras omfattning Lärosäte Nivå/Karaktär Omfattning Högskolan i Borås Kandidat 180 hp Kandidat, distans 120 hp Master, distans 120 hp Internationell Master, distans 120 hp Linnéuniversitetet Kandidat 180 hp Lunds universitetet Master 120 hp Uppsala universitet Master 120 hp Umeå universitet Kandidat 90 hp Magister 60 hp Notera: : Utbildningarna erbjuds med vissa element gemensamma med arkiv- respektive museivetenskap ; Utbildningarna erbjuds med samma omfattning och innehåll även på distans. Det kan särskilt noteras att Umeå universitets utbildningsprogram är kortare än övriga, vilket har att göra med Högskoleförordningens bestämmelser om förutsättningarna för att ta ut en examen inom ett visst huvudområde. 2

3 INSLAG AV KUNSKAPSORGANISATION Även för övriga angivna utbildningar gäller att en student kan ta ut en examen utan att ha genomgått alla kurser i en viss utbildning, även om det är ganska sällsynt. 1 3.Inslag av kunskapsorganisation Som framgår av bilaga 1 har gruppen valt att definiera kunskapsorganisation (KO) i ganska snäv mening, dvs studier som ägnas klassifikationsscheman, kontrollerade vokabula?rer, indexering, metadata och katalogisering och studier av IR-modeller samt informationssökning i databaser faller därmed utanför gruppens intresse. Det finns dock anledning att misstänka att det har varit svårt för de svarande att uppskatta tidsutrymmet för KO i ovan nämnda mening, eftersom studier av KO kan vara mer eller mindre integrerat med annat innehåll. I de flesta fall uppges att utbildning i kunskapsorganisation innefattas i andra kurser och att kurser med huvudfokus på KO också innehåller inslag av informationssökning. Gruppen antar att de svarande endast har beaktat obligatoriska kurser inom programmen. Det är dock också i flera fall möjligt att välja fördjupningsstudier inom området. Tabell 2 redovisar i grova drag en uppskattning av, i antalet högskolepoäng, hur stor del av utbildningarna som ägnas KO. 7,5 högskolepoäng motsvarar ca 22 arbetsdagars studier, dvs ca 4,5 vecka. Borås internationella master har innehållsinslag som kan betraktas som KO, men som faller utanför gruppens definition av KO. Uppsala universitet preciserar inte volymen, man antyder att betydande inslag av KO är fördelade även i två andra kurser som har med digital dokumenthanteringätt göra. I samtliga fall, utom ett, där KO studeras, så planeras ingen förändring av dessa med avseende på volym. Borås distansutbildning är ett undantag, där det för nyantagna våren 2013 gäller att endast 10 hp ägnas KO. Sett till andelen av det totala antalet poäng i utbildningarna så sticker Linnéuniversitetet och Lunds universitet ut, och ägnar över 15 % av utbildningarna åt KO. Som en jämförelse kan nämnas att bibliotekarieutbildningen 1 Normalt krävs 90 högskolepoäng inom ett huvudområde för att bli behörig att ansöka om att ta ut generell kandidatexamen inom området, och 60 högskolepoäng för en generell masterexamen inom ett huvudområde. Därmed är det inte heller nödvändigtvis så att ett utbildningsprogram endast innehåller kurser inom huvudområdet. 3

4 INSLAG AV KUNSKAPSORGANISATION Tabell 2: Utbildningsprogrammens inslag av kunskapsorganisation Lärosäte Nivå/Karaktär Omfattning Kunskapsorganisation Högskolan i Borås Kandidat 180 hp 15 hp Kandidat, distans 120 hp 15 hp Master, distans 120 hp 10 hp Internationell master, distans 120 hp Linnéuniversitetet Kandidat 180 hp 30 hp Lunds universitetet Master 120 hp 22,5 hp Uppsala universitet Master 120 hp > 7,5 hp Umeå universitet Kandidat 90 hp 7,5 hp Magister 60 hp Notera: strax innan 1993 (som då motsvarade 120 hp) ägnade motsvarande cirka 4 7, 5 hp endast åt studier av klassifikation, katalogisering och ämnesordstilldelning för de studenter som valde inriktningen mot forsknings- och företagsbibliotek. Kandidatutbildningen i Oslo ägnar i dagsläget 50 % av alla obligatoriska kurser åt "kunskapsorganisasjon og gjenfinding" 3.1. Inslag av resursbeskrivning För alla utbildningar (som behandlar kunskapsorganisation) har det uppgivits att det ingår inslag av resursbeskrivning, varvid också såväl KRS som RDA och FRBR/FRAD behandlas i någon utsträckning, om än i varierande grad. I vilken volym fenomenen studeras är naturligtvis sällan enkelt att uppge och i några fall är det tydligt att det finns betydande inslag men utan att det närmare preciserats. I samtliga fall finns idag (våren 2013) inga konkreta ansatser till att förändra volymen på utbildningen inom resursbeskrivning, men i flera fall deklareras en beredskap inför att möta förändringar i omvärlden som åtminstone kan förändra proportionerna mellan studierna av de tre omnämnda fenomenen. 4

5 UTBILDNINGSMATERIAL Tabell 3: Utbildningsprogrammens inslag av resursbeskrivning Lärosäte Omfattning Nivå/ Karaktär Kunskapsorganisation KRS RDA FRBR Högskolan i Borås Kandidat 180 hp 22,5 hp min. 1 v 1 v Kandidat, 120 hp 15 hp min. 1 v 1 v distans Master, 120 hp 15 hp min. 1 v 1 v distans Linnéuniversitetet Kandidat 180 hp 30 hp 2 v u.u. u.u. Lunds universitetet Master 120 hp 22,5 hp u.u. u.u. u.u. Uppsala universitet Master 120 hp > 7,5 hp 2 v 0,5 v (?) 0,5 v (?) Umeå universitet Kandidat 90 hp 7,5 hp 1,5 v min. min. u.u. : omfattning ej angiven, eller oklar ; min. obetydliga inslag 4.Utbildningsmaterial Bland de svarande är det endast Högskolan i Borås och Lunds Universitet som våren 2013 har access till RDA Toolkit och använder den i undervisningen. Flera svarande uttrycker särskilt att tillgången på adekvat utbildningsmaterial för resursbeskrivning är angelägen och i viss utsträckning ett problem. 5