Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey november 2015

Transkript

1 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey november 2015 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Olof Osterman, Jonathan Pearman, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting. 1. Föregående minnesanteckningar Minnesanteckningarna gicks igenom och lades till handlingarna. 2. Tabell 2 och Sverige utifrån Skåne Maria har funderat över indelningen av Skåne län i tabell 2. Malmöhus län och Kristianstads län ersattes för snart 20 år sedan av Skåne län. I Dewey delas Skåne in i T Tidigare Malmöhus län, T Östra tidigare Malmöhus län, T Mellersta tidigare Malmöhus län, T Västra tidigare Malmöhus län, T Tidigare Kristianstad län, T Västra tidigare Kristianstad län och T Östra tidigare Kristianstads län. En indelning där kommunerna synliggörs på ett enklare sätt vore önskvärd. Olof deltog i Deweyprojektet och i diskussioner om indelngar av Sverige. Det går inte att lägga alla 33 kommuner på samma nivå eftersom det bara finns 10 platser. Därför valdes att använda de tidigare indelningarna. Maria menade att en idé vore att indela Skåne i Sydöstra Skåne län etc eftersom de är etablerade indelningar och skulle fungera med antalet kommuner. Men, om en revidering av Skåne län skulle ske så bör det även ske för hela Sverige, t.ex. Västra Götalands län. En utredning behövs om hur det skulle fungera där. Diskussion runt andra geografiska problemområden i Sverige. Helene berättade att hennes kolleger tycker placering av den subarktiska zonen borde förbättras. Några exempel är Tornedalen, Barentsregionen, Sápmi. Harriet kan skicka förslag till ändringar till Dewey editorial office. För detta behövs ett underlag och att det går att visa på behov, dvs. att det finns tillräckligt med litteratur. Eftersom detta även berör Norge och Finland bör ett förslag diskuteras och få stöd av ansvariga i Norge och Finland. I SAB fick områden ofta bara tillägg för Norden. I DDK går inte det eftersom principen är att indelningen som väljs inte ska gå utanför områdets gränser. Indelningen för Norden skulle då bli för bred. Indelningen borde vara det största området som täcker det eventuella området. 3. Katalogisering med Abridged edition Halina ställde på mötet 17 september fråga om klassifikation med förkortad utgåva av Dewey. Harriet skickade frågor om detta till Caroline Kent, British Library, som hållit kurser i förkortad Dewey. Hon ville invänta svar från en utvärdering, så det har tagit tid. Caroline Kent menar att det visserligen är mindre nummerbyggnation, men att WebDewey inte ger tillräckligt stöd för

2 2 klassifikation med den förkortade utgåvan. I stället tvingas man använda olika pdf:er. Detta gör att man inte sparar så mycket tid. Dessutom krävs det lika stor kunskap om ämnesanalys av verken, samt förståelse av Deweys struktur och discipliner. En diskussion om klassifikation följde. Helene menade att full Dewey fungerar bra på Umeå universitetsbibliotek. Det behövs en djup klassifikation för att hitta i beståndet. Det blir för stora träffmängder annars. Umeå ställer upp efter full klassifikation och det fungerar bra att gå till hyllan för att hitta. Om andra bibliotek skulle göra kortare koder skulle det bli svårare att söka i LIBRIS. Halina funderade på om alla skulle klassificera eller om enbart specialister. Universiteten katalogiserar och klassificerar huvudsakligen egen utgivning. Övrigt svenskt katalogiseras av andra bibliotek och utländskt kan importeras. Helene påpekade att naturvetenskap ofta får grunda deweykoder eftersom det är humanistiska bibliotekarier som klassificerar. Vi diskuterade hur detta skulle kunna avhjälpas. För egen utgivning borde författare kunna åläggas att ge bra ämnesord som ger förståelse av ämnet. Detta sker i DIVAportalen. Halina reflekterade att universitetsbiblioteken mer och mer blir förlag. Hon pekade också på hur bra Dewey fungerar för naturvetenskap och medicin jämfört med SAB. Maria menade att det finns information av värde att ta vara på i deweykoderna, men att vi behöver kunna använda och visa informationen. Hur långt behöver man bygga? NB brukar bygga så långt det går. Helene ansåg att det var bättre att bygga med förnuft. Hon tog exemplet Stockholm barnhem flickor talet. Det finns inte så mycket litteratur om barnhem för flickor i Stockholm att tidsperioden känns befogad att lägga till. 4. Förkortad kod och API Harriet började diskutera svenska biblioteks önskemål om en kortare hylluppställningskod med Joan Mitchell och Michael Panzer på OCLC för tre år sedan, men något API för detta har ännu inte blivit klart. Harriet har därför bett Peter Werling på Pansoft att utveckla ett API för att få fram förkortad kod i webdewey genom att ta fram segmenteringstecknet. Det finns dock en del frågor att ta ställning till: hur API:et ska se ut, tidpunkt för leverans, tidpunkt för utvecklarna på KB att implementera det i beståndsregistreringen. Nästan alla svenska bibliotek använder idag hyllistor, men Maria som jämfört Malmö högskolas hyllista med den förkortade Dewey, fann att det stort sett skulle fungera bra med den förkortade Dewey. Odontologi skulle däremot behöva en mer djupgående hylluppställning. Maria menar att det finns fördelar med att slipp att administrera en hyllista.

3 3 Harriet visade bilder på hur det skulle kunna se ut i den nya beståndsregistreringen. Idag får man förslag utifrån 082 och 084, men ett API skulle man även kunna få förslag om att använda den kortare koden. 5. Praktiska frågor a) Skyltning Harriet har lagt upp en sida för praktiska frågor under DDK i verktygslådan. Tanken är att olika frågor av gemensamt intresse, som en nationell standard. Var gränsen går är svårt att säga. Information om bleknande etiketter (se nästa punkt) finns bara i ett blogginlägg. b) Bleknande etiketter Helena Lindman på Brinellgymnasiet i Nässjö tog kontakt med Harriet angående problem med ryggetiketter som bleknat. Med hjälp av svar från andra bibliotek kom hon fram till att det var den matta plasten de köpt från Eurobib som inte fungerade. Även Lidingö har problem. [Efter mötet har Helena kommit fram till att skrivaren Dymo Labelwriter 450 Duo inte lämpar sig för beständig skrift.] Halina berättade att de böcker de fått färdigetiketterade från Adlibris hade text som flöt ut. Adlibris har inte åtgärdat detta. c) Hur går det på BTJ? Jonathan berättade att BTJ ser över sina affärsmodeller. Vad ingår t.ex. i Bibliografisk service? I förslag som finns ingår Dewey som ny metadata. Hyllista i Dewey gjordes klar 2013 och därefter har mycket arbete avstannat. Det är svårt att ha en kostnad som inte bär sig och som inte efterfrågas av kunder. Samtidigt är det svårt att efterfråga något som BTJ inte kan leverera. Det bibliotek som börjat med Dewey har inte kunnat få bibliografisk service för Dewey. Under 2016 kommer mer Dewey att erbjudas. Det finns fortfarande problem som måste lösas. d) Skönlitteratur Alla kände att det var dags att komma till beslut om en nationell standard. Angående barn, var alla överens om att Barn, Mellan och Ung var bättre än att ange ålder. Angående begreppet skön har personal på Malmö stadbibliotek föreslagit att använda Roman och Novell istället för Skön. Fördelar och nackdelar diskuterades. Astrid menade att Skön inte var begripligt i bibliotekskatalogen. Nackdelen med Roman är att det inte täcker noveller och annan skönlitteratur. Det är då nödvändigt att även använda Novell. Detta går att få ut ur katalogposten i MARC21, men inte ur BURK. Det skulle då bli manuell hantering. Beslöts att alla skulle fundera en gång till, men att beslut måste tas snarast. 6. EDUG vad har hänt? EDUG har fått svar från Mary Sauer-Games, vice president på OCLC, angående de synpunkter europeiska bibliotek haft på OCLC:s stöd till Dewey. Detta ligger nu ute på EDUG:s hemsida tillsammans med de olika uttalandena från biblioteken.

4 4 OCLC har lyst ut tjänsten som ska ersätta en editor in chief för Dewey, men personen ska även ta hand om andra metadatafrågor. Det är lite oklart vad som kommer att hända, men OCLC har i alla fall fått upp ögonen för europeiska biblioteks behov. I USA används Dewey främst på folkbibliotek. 7. Utbildning under 2016 Harriet har funderat över hur kurserna skulle kunna förbättras. Efter något års uppehåll har utvärderingsenkäter skickats ut igen. Det är svårt att utifrån få svar säga om något är bra eller dåligt, däremot att svaren tyder på att förändringar behövs. Introduktionskursen fungerar bra för bibliotek som ska börja med Dewey, däremot inte för personal på universitetsbibliotek som redan använder Dewey. De som ska klassificera bör få webbuppgifter som en introduktion istället för en kurs. På den senaste fördjupningskursen rekommenderade Harriet två deltagare att se på webbkurserna istället för att först gå introduktionskursen. Förändring av introduktionskursen genom att rikta in sig på målgruppen bibliotek som ska börja med Dewey diskuterades och gillades. Förändring av fördjupningskursen kan göras på olika sätt. Ett problem är att det är mycket som deltagarna ska lära sig. Deltagarna kan ha olika förutsättning. Harriet har funderat över en flippedclassroom-metod, men inte riktigt sett hur det skulle fungera. En kollega till Helene som deltog i senaste kursen har arbetat med flipped-classroom och föreslog detta i utvärderingen. Harriet kommer att ta kontakt med henne. Även om det inte blir flipped-classroom, så är det önskvärt att få mer webbaserad utbildning och att deltagarna i fördjupningskursen gått igenom en del i förväg. Behov diskuterades, liksom vilken utbildning som ges av de olika bibliotekarieutbildningarna. Umeå har tidigare fått utbildning genom Umeå universitetsbibliotek, Umeå stadsbibliotek samt under 2015 även av Harriet. Till nästa år har Umeå universitets överbibliotekarie sagt att biblioteket ska ta hand om undervisningen. Anna Swärd-Bergström är intresserad av att undervisa. Harriet undervisar i Uppsala genom att ge två föreläsningar à 2 timmar. Beslöts att Harriet undersöker vilken utbildning som ges på bibliotekshögskolorna. 8. Arbetsgruppen a.) Behov av ny(a) delatagare En ny eller möjligen två nya deltagare behövs. Vilken kompetens som vore önskvärd diskuterades. Vi enades om att praktisk erfarenhet av klassifikation och andra praktiska uppgifter vore bra. Beslöts att Harriet skriver ett förslag till intresseanmälan och skickar till arbetsgruppen för synpunkter. b.) Ny struktur Inflytandestrukturen på KB ska förändras och byta namn till Samverkansstruktur. Det kommer att bli en grupp för metadata, men den kommer inte att ha fasta grupper knutna till sig. Arbetsgruppen för Dewey kommer därför att placeras under Svenska deweyredaktionen som är placerad på enheten Metadata och systemstöd.

5 5 c.) Plats på webben En förändrad struktur påverkar plats på KB:s webb. Vi enades snabbt om att det blev bäst att placera under Dewey i verktygslådan. Vi tittade även på placeringen av Deweyprojektet. Den ligger nu väldigt synligt under Metadata. Informationen behöver finnas, men kan placeras på annat ställe. Länk finns från deweysidorna. Harriet ska flytta över informationen och diskutera Metadatasidan med kolleger på KB. 9. Folkbiblioteken och skolbiblioteken och Dewey Harriet får frågor om hur många samt vilka bibliotek som använder Dewey. Den enkät som gjordes för snart två år sedan är inaktuell och en ny enkät borde göras. Harriet kommer att göra förslag till frågor som diskuteras i arbetsgruppen. 10. Möten under våren 2016 Nästa blir 13/1 kl. 13:15. Vårens övriga möten diskuteras på januarimötet. 11. Övrigt a) Uppdatering Harriet har periodvis hunnit med en del uppdateringar, men det finns mycket kvar under 300 att göra. b) Vad händer i Norrbotten? Astrid höll utbildning i Norrbotten i oktober. Biblioteken ska både börja med Dewey och gå in i LIBRIS. Astrid berättade att biblioteken i samarbete med sin systemleverantör Micromarc diskuterat att göra en körning mot konverteringstabellen för att få in deweykoder i katalogen. Harriet påminde om att diskussioner hållits med Skåne sydost om en körning mot LIBRIS som kompletterades med en körning mot konverteringstabellen. Det är huvudsakligen för exakta mappningar som det kan blir ett bra resultat. Det är 14 kommuner i Norrbotten som samarbetar kring katalog och övergång till Dewey. Under hennes besök i oktober diskuterades färgkoder för skyltning, men Astrid visste inte om beslut tagits. I Umeå stadsbibliotek Väven har de smygbörjat med Dewey. Avdelning Allmänt och blandat är klar. c) Vad händer på Malmö stadsbibliotek? Lina berättade att alla nyinköpta böcker under 2015 var märkta DDK på Malmö stadsbibliotek. Avdelningen för språk var helt klar. De tar ett ämne i taget. På studiebesöket 26/11 såg vi att det börjar bli mycket som är placerat på deweyhyllor förutom skönlitteratur. Områdesbibliotek är med i processen och har börjat märka om facklitteratur enligt Dewey. d) Konferens 2016 Harriet var lite tveksam till att hålla ännu en deweykonferens där bibliotek berättar om vad de gör. Det borde i så fall ske i en annan form. KB planerar eventuellt en metadatakonferens i vår, alternativt i höst. Innehåll i en sådan konferens diskutererades på Malmö stadsbibliotek. Det befanns vara svårt att hålla en konferens som skulle passa alla bibliotek, det vore bättre att rikta sig mot en tydlig

6 6 målgrupp. Samtidigt var alla intresserade av svenska ämnesord, skönlitterära ämnesord och genre/form. RDA finns det också stor intresse för. Flera ville att KB:s konferenser skulle filmas. Harriet Aagaard