Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek.

Transkript

1 Sammanställning av enkätsvaren angående förslag om ändrad praxis för katalogisering av flerbandsverk för biblioteken inom LIBRIS samkatalog februari Vad anser ni om förslaget? Är det bra att stå kvar vid svensk praxis, eller är det en fördel att göra som de flesta övriga bibliotek som arbetar i MARC21? Ajtte & sametinget: Det är en fördel att enkelt kunna hämta in poster från andra bibliotek. Almedalsbiblioteket: Om fördelarna med lättare och bättre katalogpostimporter från andra länder är stora kan det vara bra att göra som i förslaget, trots komplikationer vid cirkulationshantering Arkitekturmuseet: En fördel att göra som andra som arbetar i MARC21 Axiell: Axiell kan klara av en förändring Borås högskolebibliotek: Bättre att behålla den svenska praxisen men vi kan gå med på det CAN: Inga invändningar Chalmers bibliotek: Bra förslag, men vi får problem med reservationer Danshögskolans bibliotek: Spelar ingen roll vilken lösning det blir, har ingen lokal katalog Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket: Bra förslag Gävle högskolebibliotek: Det är en fördel att arbeta så lika som möjligt om det inte innebär att det blir mycket sämre för oss svenska bibliotek Göteborgs UB: Bättre att stå kvar vid svensk praxis Handelshögskolan: Bra förslag Hjälpmedelsinstitutets bibliotek: Bra att göra som de flesta övriga MARC21-bibliotek Jönköping högskolebibliotek: Bra förslag Sjuhusbiblioteket Rybov Jönköping: Förslaget OK Karlstads UB: Bra. Vi tror att det är bra att följa internationell praxis för att underlätta import från utländska baser Karolinska institutets bibliotek: Vi tycker att internationell MARC21 standard är ok trots att vi väljer att göra en bibliografisk post per del. Vårt lokala system begränsar möjligheten att reservera mer än en volym om vi har en bibliografisk post med flera volymer Konstfacks bibliotek: Inga invändningar mot förslaget Kristianstad, högskola: Bra förslag

2 KTH: Bra med anpassning till MARC21 Lunds UB: Positivt att ansluta till internationell standard, rationalisering av katalogiseringsarbetet Malmö stadsbibliotek: Bra förslag att följa MARC21-standard Mittuniversitetets bibliotek: OK Naturvårdsverket: OK Nordiska afrikainstitutet: Bra förslag Patent- och registreringsverket: Positiva till förslag i sin helhet Riksarkivets bibliotek: Bra förslag, fördel att följa internationell standard i MARC21 SCB:s information och bibliotek: Bra förslag SLU-biblioteken: Bra förslag, förenklar katalogiseringen Stockholms UB: Fördel att göra som de flesta övriga För äldre och rara böcker är det en nackdel Svenska filminstitutets bibliotek: Stöder förslaget i sin helhet Umeå UB: Vi i Umeå tycker det är ett bra förslag. Fördelarna är flera med att vi anpassar oss till internationell standard. Att normalt behandla flerbandverken som monografi i serie blir mera begripligt för våra låntagare och klassning och ämnesord blir klarare när verket behandlas som en monografi Uppsala UB: Bäst att stå kvar vid svensk praxis Vitterhetsakademiens bibliotek: Vi är för en förändrad praxis Växjö UB: Både för- och nackdelar Örebro UB: Bra förslag

3 2. Klarar er lokala katalog av att ta emot bibliografiska poster från LIBRIS som omfattar flera fysiska volymer? D.v.s. klarar ert lokala system av att hantera flera exemplarposter knutna till en och samma bibliografiska post? Om Nej, vilka komplikationer ser ni? Ajtte & sametinget: Nej, problemet uppstår när vi har flera ex av ett flerbandsverk som ska kunna lånas ut. Då måste vi kunna koppla exemplar till rätt delpost. Vi kan dock rätt enkelt göra egna delposter ( kopiera post ) Almedalsbiblioteket: Det går att ta emot posten men det blir komplikationer vid cirkulationshantering.. De enskilda delarna måste registreras lokalt vid en huvudpost, vilket exempelvis innebär att låntagarna kommer att reservera hela verket (alla delar) i stället för den önskade delen. Det blir något rörigt i katalogen med olika sätt att flerbandsverk i samma katalog. Arkitekturmuseet: Ja Axiell: Inga problem, testimporter utförda Borås högskolebibliotek: Nej, problem med reservationer i cirkulationen CAN: Ja Chalmers bibliotek: Ja Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH biblioteket: Ja Gävle högskolebibliotek: Det går att göra flera exemplar i en beståndspost i vår katalog, och vi kan mycket väl göra utlån av enstaka exemplar som är delar av flerbandsverk. Men när en del av ett verk är utlånad går det inte att reservera boken, eftersom de andra delarnas exemplar står inne, och vi tillåter inte reservation av böcker som står på hyllan. Göteborgs UB: Nej. För vår del kan metoden ur lånesynpunkt och med oförändrad programvara endast användas på rena referensverk som inte skall lånas ut. Om modellen med 505 får spridd användning i LIBRIS får GUB överväga att fortsätta att separatkatalogisera delarna enligt nuvarande praxis. Handelshögskolan: Ja Hjälpmedelsinstitutets bibliotek: Ja, vi tror det Jönköping högskolebibliotek: Ja Sjuhusbiblioteket Rybov Jönköping: Ja Karlstads UB: Ja, inga problem att knyta ett stort antal exemplarposter till en bibliografisk post Karolinska institutets bibliotek: Vi har inte över exemplarposter idag, men det skulle förmodligen fungera efter en justering av befintliga laddningstabeller.

4 Kristianstad, högskola: Ja KTH: Ja, Jag kan inte se några komplikationer med att ladda ned bibliografiska poster som ibland har en mer omfattande innehållsanmärkning. För att kunna låna ut separata delar i ett flerbandsverk i ett lokalt system så bör varje del vara knuten till egen bibliografisk post. Reservationsvillkoren i ett lokalt system förbjuder oftast att samma låntagare kan reservera flera delar knutna till samma bibliografiska post. Så är fallet med vår lösning med Innopac. Lunds UB: Ja, Kommentar: Egentligen två frågor. Alla system klarar väl av att ta emot de här posterna så konstiga är de inte. Problemen uppstår på exemplarpostnivå, när det gäller beställningar och krav. Till skillnad från Uppsala och Göteborg låter Lund låntagaren aktivt avgöra om beställningen avser ett specifikt exemplar eller det första bästa tillgängliga exemplaret i exemplarpostlistan. Därför svarar vi ja. Uppsala/Göteborg har antagligen sina skäl till att inte koppla på den här funktionen. När det gäller övergången till 440 verkar detta inte påverka sökbarheten på titlar alltför mycket. Kommentar II: En del katalogisatörer har påpekat det olyckliga i att vi nu får ett tredje historiskt skikt vad beträffar hanteringen av flerbandsverk. Anvisningar och exempel på den nya rutinen efterfrågas. Var drar man ex. gränsen mellan fall då man tillämpar 440-metodiken och då man använder 505? Och vad händer med delfälten \n och \p i 245? Borde inte de användas vid katalogiseringen av bilagor, facit, övningsuppgifter o.l. Frågan har också väckts om i hur hög grad seriemetodiken verkligen är praxis i den stora MARC21-världen. Malmö stadsbibliotek: Vårt lokala system Millennium kan hantera flera exemplarposter, men i de fall det finns flera utlåningsexemplar av samma del måste vi skapa separata bibliografiska poster för varje del Mittuniversitetets bibliotek: Ja Naturvårdsverket: Ja Nordiska afrikainstitutet: Ja Patent- och registreringsverket: Ja Riksarkivets bibliotek: Ja SCB:s information och bibliotek: Ja SLU-biblioteken: Ja Stockholms UB: Ja Umeå UB: För vårt lokala (Aleph) system är problemet reservationerna för de, ganska få, flerbandverk utan pregnanta titlar som är till utlån. Det finns ingen möjlighet för låntagarna att reservera dessa titlar själva. Andra bibliotek kanske kan få problem med kraven för delar i sådana verk Om en katalogpost har fler än tio ISBN (som sådana här poster kan ha) kan inte vårt lokala system att importera posten på normalt sätt. Uppsala UB: Nej. Vårt system han ta emot den bibliografiska posten och vi kan knyta flera exemplarposter till den, men det kommer inte att vara möjligt att köa och kräva in en specifik

5 del, som dessutom kan finnas i flera exemplar, vilket medför att den modellen inte är acceptabel för våra användare Vitterhetsakademiens bibliotek: Inga problem vid import, men det kan bli problem vid reservationer. Tror inte att det blir så många poster att man inte kan ordna det manuellt. Växjö UB: Ja, men inte när det gäller cirkulationen Örebro UB: Ja

6 3. Om ni inte klarar av det idag, finns det möjligheter för er att anpassa er lokala katalog så att den kan klara det? Ajtte & sametinget: Vet ej. Vi har MikroMarc, de brukar anpassa till LIBRIS efter ett tag. Almedalsbiblioteket: Vi kan inte åtgärda det själva. Det måste lösas centralt av Book-It / Axiell. Borås högskolebibliotek: Vi arbetar på att lösa det Göteborgs UB: Karlstads UB: Behöver anpassa vår load table, men det kan vi göra själva KTH: Om delarna i ett flerbandsverk skall kunna lånas ut separat och ibland till en och samma låntagare så bör delarna katalogiseras separat åtminstone i det lokala systemet. Så blir ju fallet som jag förstår det med flerbandsverk som har pregnanta titlar. Dock måste detta övervägas även för flerbandsverk som enbart har volymbeteckninar eller dylikt. Vår lokala katalog kommer inom överskådlig framtid alltid kräva att alla delar katalogiseras separat för att kunna reserveras och lånas ut. Uppsala UB: Modell 2 med en gemensam post och delredovisning i fält 505 fungerar inte i Virtua utan avsevärda programvaruändringar, som bara kan göras av VTLS Vitterhetsakademiens bibliotek: Vet ej. Det kan bara leverantören Fujitsu/Exlibris svara på Växjö UB: Ja, det går att förändra rutinerna i cirkulationsmodulen så att det blir möjligt att reservera både på titel- och exemplarnivå

7 4. Skulle denna förändring vara enkelt genomförbar för er, eller ser ni stora kostnader med den? Ajtte & sametinget: Vet ej Almedalsbiblioteket: Vet ej Arkitekturmuseet: Förändringen är enkel att genomföra Borås högskolebibliotek: Vet ej CAN: Ja Göteborgs UB: För att anpassa vårt Virtua-system till att hantera 505-poster på ett för oss och våra låntagare acceptabelt sätt krävs en programvaruändring som bara kan utföras av VTLS. Vi kan inte göra anpassningen själva. Kostnaden för anpassningen är beroende av vilken metod vi väljer för att hantera problemen och kan bara uppskattas idag till mellan USD. Det kan ta 1-1,5 år innan anpassningen kan implementeras eftersom utvecklingscykeln är relativt långsam och införande av en ny rutin kräver testning samt uppgradering till ny version av biblioteksprogramvaran. Handelshögskolan: Enkelt genomförbar Kristianstad, högskola: Enkelt att genomföra KTH: Jag ser inga möjligheter att genomföra en lösning för de fall jag redogjort för ovan. Jag anar att lokala anpassningar måste till för en del flerbandsverk Mittuniversitetets bibliotek: Relativt enkelt Svenska filminstitutets bibliotek: Enkelt genomförbart Umeå UB: Förändringen skulle varken innebära praktiska eller ekonomiska konsekvenser för oss Uppsala UB: Förändringen kan inte anses enkel att genomföra eftersom anpassningen måste beställas från VTLS och förutom tid för programmering måste vi beräkna tiden för implementering till 1-1,5 år. Kostnaden för anpassning är svår att beräkna, men minst USD Växjö UB: Genomförbart utan större kostnader